Monthly Archives: januari 2014

Folksam kräver kollektivavtal


Försäkringsbolaget Folksam har hamnat i medias sökarögon. Orsaken är att man valt att anlita företaget Taxi Kurir trots att de inte har tecknat kollektivavtal. Då en av Folksams stiftare är LO har ju detta agerande skapat visst uppseende.

Medias rapportering har föranlett Folksam att kalla företagsledningen för Taxi Kurir till möte. Vid det möte som har genomförts har försäkringsbolaget krävt att Taxi Kurir inom sex månader har ordnat ett kollektivavtal. Väljer taxiföretaget att inte göra så kommer Folksam att avsluta förbindelsen.

Det är gott att Folksam nu agerar i denna fråga. Fackförbunden inom LO driver ju hårt frågan om betydelsen av kollektivavtal. Folksam håller ju fanan högt vad gäller etiskt ägande och drivna företag. Det är därför naturligt att kravet om kollektivavtal nu ställs.

Så synd bara att det krävdes ett medialt avslöjande för att åstadkomma detta denna gång.

Länkar: Arbetet, politism, Transportarbetaren,

Ett hål på 100 miljarder kronor


100 miljarder saknas!

I en artikel i Dagens Industri varslar Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén om att den regering som tillträder efter valet 2014 får en jobbig tid framför sig. Mats ser inga som helst möjligheter till reformiver de kommande åren. Snarare är det som så att kommande finansminister har att hämta hem en 100 miljarder kronor. Det kan ske genom skattehöjningar eller på andra sätt.

Den borgerliga regeringen har bidragit till detta genom att genomföra ofinsierade reformer för 21 miljarder kronor i höstens budget och med 25 miljarder i den föregående.

Det är kanske inte att förvånas över att den borgerliga regeringen tappar i förtroendet när det gäller att sköta de offentliga finanserna.

Länkar: di.se, dn.se, SVT

Fler som skrivit: Roger Jönsson, Alliansfritt Sverige, Monica GreenAlliansfritt Sverige

Schysst offentlig upphandling


Fackförbundet Visions förbundsordförande Annika Strandhäll har skrivit ett angeläget debattinlägg om offentlig upphandling. Annika skriver att Europaparlamentet nyligen har antagit nya regler för offentlig upphandling inom EU:s medlemsländer. De nya bestämmelserna gör det tydligt att man kan och ska ställa sociala krav vid offentlig upphandling. Annika skriver …

… Tidigare har lägsta pris varit avgörande för att vinna en offentlig upphandling. Det har lett till att vissa utförare har kunnat konkurrera om upphandlingar på olika villkor, till exempel genom låga löner och att inte teckna kollektivavtal. Det har också varit svårt för kommuner, landsting och regioner, vid inköp av exempelvis mat till skolor, sjukhus och daghem, att få igenom krav på miljö- och djurskydd.

Sverige har två år på sig att införa EU:s nya, reviderade, bestämmelser för offentlig upphandling. Annika uppmanar de svenska politikerna att agera i enlighet med de nya bestämmelserna och börja se upphandlingsfunktionen som en strategisk ledningsfråga.

Det är bra att kommun- och landstingspolitiker nu kan ställa krav på bra villkor i enlighet med gällande kollektivavtal när de genomför offentlig upphandling. Nu gäller det att fackliga organisationer driver på för att få de nya reglerna in i svensk lagstiftning.

Om den enskildes integritetsskydd


Allt fler människor begär utdrag ur brottsregistret. Förra året inkom över 220.000 sådana ansökningar. Det innebär en femfaldig ökning sedan 2003. Orsaken till denna ökning beskrivs som att allt fler arbetsgivare kräver utdrag ur brottsregistret i samband med en anställningsprocess.

För vissa yrkesgrupper finns krav på att man som arbetssökande ska visa upp ett sådant utdrag. Men allt fler arbetsgivare verkar agera efter principen om att ”frågan är fri”. Eftersom många arbetssökande känner sig vara i ett underläge i en anställningsprocess väljer man ett efterhöra arbetsgivarens önskan.

Det finns förstås flera bekymmer med denna utveckling. Den viktigaste är förstås att människor som dömts till straff får svårare att komma tillbaka till ett normalt liv med arbete och inkomst. Det andra handlar om när människor ska anses ha sonat sitt brott.

Den borgerliga regeringen har länge velat i denna fråga. Svenskt Näringsliv är tydlig med att man inte önskar ytterligare lagreglering av denna fråga. De vill ha kvar möjligheten för arbetsgivare att ställa frågan. LO är tydligare med att man vill ha en lagstiftning som skyddar arbetssökandes personliga integritet.

Jag delar LO:s uppfattning i denna fråga. Det är en farlig utveckling vi står inför om inte lagstiftarna reglerar denna fråga.

Länkar: dn.se, Arbetsliv, di.se, Ekot, SvD, SVT, Arbetet

Det är sossarnas fel!


Dagens Nyheter rapporterar att Fredrik Reinfeldt har gjort klart för Moderaternas aktiva vems fel det är att de svenska skolresultaten sjunker. I ett tal till skolpolitiker och kommunalråd sade han att …

Pisa mätte årskurs nio-elever i ett test som gjordes i mars 2012. De eleverna är de sista som går helt och hållet efter den gamla grundskolans läroplan. De har alltså inte mött någon av alliansens reformer.

Skolminister 1991-1994

Vad han väl inte meddelade sina kamrater utifrån landet var att den läroplan (Lpo 94) han hänvisade till infördes den 1 juli 1994. Statsminister i den då sittande regeringen hette Carl Bildt (M), utbildningsminister var Per Unckel (M) och skolministern hette Beatrice Ask (M).

Kan man därmed hävda att det egentligen är Moderaternas fel att resultaten i den svenska skolan sjunker?

Länkar: dn.se, di.se, dn.se

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Monica Green

En smaklös och cynisk exploatering av enskilda


Härom dagen fick jag höra talas om att ett företag dragit en sajt där människor kan söka och ladda ned domar. Jag darrade till när jag hörde om detta. Det känns verkligen otäckt att det finns de som vill tjäna pengar på att tillhandahålla, i och för sig offentlig information, på detta sätt.

Det innebär att människor som dömts, avtjänat sitt straff, och lever ett hederligt liv riskerar att få sitt namn spritt i smuts. Informationen som människor laddar ned kan missbrukas och användas i syfte att skandalisera människor.

Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund, har skrivit ett inlägg som väl sammanfattar mina egna tankar om detta. Hon skriver, bland annat, att …

Sajten innebär en smaklös och cynisk exploatering av enskildas privatliv. Den strider mot vedertagna och civiliserade principer om rehabilitering och återanpassning av dömda i samhället. Den riskerar dessutom att leda till att fel person utpekas, att folkdomstolar etableras, att hämnd utverkas, att barn blir mobbade, att människor blir osäkra.

Jag delar vidare den åsikt som Kristina Svahn Starrsjö, generaldirektör Datainspektionen, framför i ett inlägg. Hon kräver att en …

… parlamentarisk utredning tillsättas så snart det bara är möjligt.

Länkar: dn.se, Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt, DN Debatt, SvD, Ekot, SvD, di.se, SVT, Ekot, Resumé, SvD, ekuriren, dn.se, dn.se, SvD, Resumé, SVT, SVT, di.se, Ekot, SVT, di.se, dn.se, SvD, Aftonbladet ledare, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, Ekot, SVT, SvD

Falsk matematik


I ett debattinlägg från i måndags beskrev arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson de fantastiska resultat som regeringens ”jobblinje” haft. Hon menar att det är tack vare deras reformer som 275.000 fler människor är i arbete idag. Samtidigt skickar hon en gliring till Socialdemokraterna att endast presentera uråldriga förslag.

Ylva Johansson, Arbetsmarknadspolitisk talesperson (S), replikerade snabbt på ministerns debattinlägg. Ylva menar att regeringen inte har någon anledning till att förhäva sig. Under regeringens tid vid makten har befolkningen ökat vilket, förstås, gjort att fler människor arbetar.

Som procentuell andel av befolkningen har inte arbetslösheten påverkats nämnvärt av den borgerliga regeringens politik. Det som hänt är att den långvariga arbetslösheten ökar snabbt. Antalet människor som parkerats i (o)sysselsättningsfasen (Fas 3) ökar. Trots att allt fler människor slagits ut från arbetsmarknaden har svårigheten för arbetsgivare ökat att hitta kompetent arbetskraft.

Regeringens reformer har i bästa fall skapat en del nya arbetstillfällen i de gynnade branscherna. Det är dyra arbeten i förhållande till de medel som staten kravlöst skänkt bort. De subventioner som regeringen använt gynnar ju lika gärna vissa branscher som de missgynnar andra.

Jag föredrar varje dag i veckan en aktivare arbetsmarknadspolitik av den sort som Socialdemokraterna fordom bedrivit.

Fler som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg, Roger Jönsson, Martin Moberg, Aftonbladet ledare

Har arbetarrörelsen har varit godtrogen om EU?


Johan Danielsson

I debattinlägg meddelar företrädare för de fackförbund som bildar 6F att de nu drar igång den (kanske) längsta valkampanjen inför ett Europaparlamentsval någonsin. Målet är att Johan Danielsson (S) ska få tillräckligt antal personkryss för att kunna bli ledamot av Europaparlamentet.

Vad jag förstår av inlägget hoppas de få in en röst som ska verka för garantier att svenska avtal ska värderas högre än idag. De vill att alla människor ska värderas lika (i Sverige?). De menar vidare att arbetarrörelsen kanske var något godtrogen inför medlemskapet av Europeiska Unionen. De säger att Sverige fick garantier för att den svenska kollektivavtalsmodellen inte skulle hotas. De skriver att …

Det borde också vara fullständigt glasklart att i Sverige ska svenska kollektivavtal och svenska löner gälla. Liksom svenska lagar. Vad är alternativet? Polska löner? Tyska lagar? Vi vill därför ge hela Sverige och Europa ett tydligt besked. Vi kommer aldrig att acceptera fortsatta ändringar av EU:s fördrag förrän vi har fått garantier om att vi fullt ut kan värna våra kollektivavtal och säkerställa att ingen på svensk arbetsmarknad diskrimineras på grund av sitt ursprung. Vi kommer att använda alla medel som demokratin känner för att blockera sådana beslut i riksdagen. Vi kommer att i Europaparlamentet kämpa för att få in garantier om likabehandling i all inremarknadslagstiftning.

Inför folkomröstningen om medlemskap i EU splittrades tydligt arbetarrörelsen (socialdemokrater och LO-medlemmar) mellan förespåkare och motståndare till medlemskap. Metall markerade tidigt att man var för ett medlemskap. Bakgrunden till det ligger i att förbundets medlemmar finns i den konkurrensutsatta industrin. Man såg betydelsen av att svensk industri kunde verka med samma regelverk som sina konkurrenter.

Det är möjligt att arbetarrörelsen var godtrogen när man lät intala sig att vi skulle kunna hävda den svenska modellen med kollektivavtal. Framför allt kanske det fanns något skrämmande att gå in i ett så institutionaliserat samarbete som EU. Det fanns en rädsla att förlora nationellt självbestämmande.

Men eftersom vi då redan var med i EES-sfären hade Sverige redan accepterat huvuddelen av EU:s regelverk. Vi hade att följa EU-regler utan den minsta möjlighet att påverka dem.

Det är självklart att svenska kollektivavtal måste få gälla i Sverige. Men det är litet bekymmerssamt om det är det enda fokus som man har med EU-medlemskapet. Idén om EU handlar om att stärka och utveckla hela EU-området. Jag har inget problem med att Sverige betalar en högre avgift för vårt medlemskap. Det viktiga är hur de medel som vi skjuter till används.

Jag anser att allt för mycket medel går till olika former av jordbruksstöd. Om än andelen har minskat något finns mycket kvar att göra. Jag vill att mer används för sociala projekt, för att utveckla landsändar, för att utveckla arbetsmarknader etc. Politiken inom EU handlar om så mycket mer än de frågor som uttrycks i debattinlägget.

Då är det viktigt vilka politiska företrädare som sitter i de nationella regeringarna, de nationella parlamenten och  i Europaparlamentet. Det handlar om vilken syn på politiken och möjligheterna däri som vi vill ska styra dagordningen. Därför är det viktigt att delta i valet av ledamöter i Europaparlamentet.

Jag kommer att kryssa för Olle Ludvigsson. Han har stor facklig erfarenhet och har kunskap om villkoren för de som verkar inom internationellt konkurrensutsatt verksamhet.

Det är riksdagen som stiftar lagar


Sveriges Riksdag

Det rapporteras att en privatperson, med ekonomiskt stöd från Skattebetalarnas förening, har begärt förhandsbesked om den statliga inkomstskatten av skatterättsnämnden. Bakgrunden till detta är ju det faktum att en majoritet av ledamöterna i Riksdagen röstade emot sänkt brytpunkt för när statlig skatt ska betalas. Joacim Olsson, vd på Skattebetalarnas förening, säger …

Vi vill att en juridisk prövning ska ge svar på vilket av riksdagens beslut som egentligen ska vara vägledande. Mycket tyder på att oppositionens agerande inte var i linje med hur riksdagsordningen ska tolkas.

Det är väl högst tveksamt om skatterättsnämnden ens prövar frågan. Det är ju som Fredrik Olovsson (S) säger, det …

… är riksdagen som stiftar lagar om skatter.

Länkar: dn.se, SvD, di.se

Högre inflation är vad som behövs


För en tid sedan besökte Paul Krugman Sverige för att hålla ett anförande. I samband med besöket intervjuades han av Svenska Dagbladet. I intervjun framförde han en del synpunkter om den svenska ekonomin. Bland annat ansåg han att inflationen behöver bli högre i hela västvärlden. Fyra procent ansåg han vara en lämplig nivå.

Intervjun har föranlett Svenska Dagbladet att höra med andra om det lämpliga med ett högre inflationsmål. Riksbankens direktion fokuserar hellre på människors skulder än på det inflationsmål om två procent som Riksdagen ålagt den. Lars Calmfors har inget principiellt emot högre inflationsmål än vad som gäller idag.

LO-ekonomerna brukar upprepa kravet om att Riksbanken borde leva upp till uppdraget om att hålla inflationen på två procent. Lars EO Svensson, som tidigare satt i Riksbankens ledning, har kritiserat dess beslut. Genom att inflationen hållits på en betydligt lägre nivå än vad uppdraget innebär har Sverige en högre arbetslöshet.

Det är tydligt att flera tunga nationalekonomer förespråkar en något högre inflation som något långsiktigt bra ekonomierna och för utvecklingen på arbetsmarknaden.

Länkar: SvDSvDSvDSvD

%d bloggare gillar detta: