Bloggarkiv

Färre unga jobbar inom handeln


Den förutvarande borgerliga regeringens viktigaste reform för att minska arbetslösheten bland unga var den införda rabatten på de sociala avgifterna. Arbetsgivare som anställde en ung person fick en rabatt motsvarande 50 % av de sociala avgifterna. Det är en reform som de borgerliga partierna försvarar medelst näbbar och klor och som arbetsgivare i särskilt gynnade branscher för allt i världen vill behålla.

Om än reformens syfte var gott så verkar resultatet tämligen magert. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

utvärdering (IFAU) konstaterar i en utvärdering att reformen inte har lyckats med det som förutsattes. Fackförbundet Handels konstaterar i en nyligen presenterad rapport att andelen unga, såväl som arbetade timmar för unga, har minskat efter reformens genomförande. Handels chefsekonom Stefan Carlén konstaterar att …

Statistiken visar tydligt att subventionen inte haft någon som helst effekt på ungdomsarbetslösheten inom vår bransch. Visst har företagen fått mer pengar. Men det var inte för att öka lönsamheten i företagen utan för att motverka den allvarliga ungdomsarbetslösheten som subventionen infördes.

Handels säger att de 18 miljarder som reformen hittills kostat kunde ha använts till något mer meningsfullt som verkligen bidragit till att minska ungas arbetslöshet.

Det är litet förvånande att de borgerliga partierna så ihärdigt försvarar denna reform. De borde ju ha ögon att se med. Att arbetsgivarna gärna vill behålla subventionen är ju mindre förvånande. Det har ju förstås inneburit stora medel som ökat företagens ekonomiska marginaler och därmed bidragit till ökad lönsamhet.

Men vill nu samhället minska ungdomars arbetslöshet borde det vara ett billigt pris att avveckla reformen/rabatten.

Länkar: dagens arena, Arbetet, Handelsnytt

Jojo i arbetsmarknadspolitiken


Regeringen har sent omsider lagt fram en proposition tvingad därtill av den de borgerliga partiernas budgetmotion som riksdagens majoritet antog i december. Regeringen föreslår en förändrad rabatt av de sociala avgifterna för att anställa ungdomar. Det i grunden borgerliga förslaget var en hörnpelare i den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik. Det är en politik som kostat statskassan stora medel till liten nytta.

Utvärderingar som genomförts av denna politik visar att den knappast har skapat några nya arbetstillfällen. Genom att åtgärden omfattar samtliga i åldersgruppen så blir åtgärden alldeles för trubbig och hjälper knappast de som har störst behov av ett extra stöd. Det är de ungdomar som saknar fullständiga betyg från gymnasieskolan som har högst arbetslöshet och som därmed har svårast att hitta anställning. De hjälps inte långsiktigt av rabatten. De enda vinnarna är de företag som ändå anställer unga människor. Dessa företag har fått en vacker gåva av staten i form av högre vinstmedel.

Decemberöverenskommelsen innebär att regeringen får större möjligheter att genomföra sina förslag. För det innevarande budgetåret är regeringen bunden till de ramar och begränsningar som den borgerliga budgetmotionen ger. Men vi vet att regeringen kommer att lägga ett förslag om att fasa bort rabatten på de sociala avgifterna. Det innebär med all säkerhet att regeringens lagda förslag kommer att leva en kort stund. Magdalena Andersson hoppas därför att …

… de borgerliga partierna också kommer att agera på ett sånt sätt att man inte gör det onödigt krångligt för företagarna i Sverige.

Men det är knappast troligt att de borgerliga partierna skulle rösta emot det aktuella förslaget. Därför kommer arbetsgivarna att få en kort stund med denna rabatt.

Rabatten ska ersättas med åtgärder som ska åtgärda de orsaker som gör att vissa ungdomar har svårare än andra att ta sig in på arbetsmarknaden. Exakt hur dessa kommer att se ut kommer väl att utkristallisera sig. De kommer säkert inte att se ut som de förslag som framgår av valprogram och utspel innan det senaste valet. Det gäller ju att anpassa förslagen till den verklighet och parlamentariska läge som gäller.

Men det är alldeles rätt att fasa bort arbetsgivarnas rabatt. Det är bättre med åtgärder som är mer träffsäkra och riktar sig till de grupper som har de största problemen.

Länkar: Ekot, di.se, SvD, di.se, SVT

Fler som skrivit: Skiftet

Har lägstalönerna betydelse för utanförskapet?


I en rapport som Konjunkturinstitutet (KI) presenterade för några dagar sedan hävdar de att sänkta ingångslöner (förmodligen) gör att vissa grupper av arbetslösa inte kommer in på arbetsmarknaden. Åsa Olli Segendorf som har tagit fram rapporten menar att …

… det finns många studier om lägsta löner och sysselsättning. Resultaten i dem spretar åt olika håll, enligt henne, och hon säger att sammantaget visar studierna att ett 10-procentig ökning av lägsta lönerna leder till en minskning av sysselsättningen med 2-3 procent. Men hon kan inte säga vad en sänkning av lägsta lönerna gör med sysselsättningen.

Trots det svaga underlaget är KI väldigt säkra på de, enligt dem, höga ingångslönerna negativt påverkar de svenska arbetslöshetstalen. Skulle man därför verka för att sänka de trösklar som man menar finns skulle fler lättare finna ett arbete. I tider av högre arbetslöshet finns det säkert en koppling mellan lönenivån och arbetsgivares beredvillighet till att erbjuda en anställning. Denna koppling är förmodligen tydligare i personalintensiva branscher med högre kostnadspress.

Men det är fortfarande högst osäkert om detta skapar fler arbetstillfällen. Den borgerliga regeringen förde en tydlig politik för att sänka arbetsgivares kostnader för att anställa unga personer. Denna politik har kostat staten mycket pengar till liten effekt.

Den borgerliga tesen om lägre ingångslöner som en väg in på arbetsmarknaden förutsätter att tiden i låglönearbete blir kort och att de flesta går vidare. KI:s rapport antyder snarare att låglönejobb innebär att man fastnar i tillfälliga anställningar i högre än att de är språngbräda in på arbetsmarknaden.

Länkar: Arbetet, Ekot, dn.se, di.se, SvD, dagens arena, Arbetet

Fler som skrivit: Mario Matteoni, Skiftet, Håkan Svärdman

Tron på rabattens undergörande betydelse


Rabatt – we like!

De borgerliga partierna kommer i sin gemensamma budgetmotion föreslå att arbetsgivare även fortsättningsvis ska ha rabatt på de sociala avgifterna när de anställer ungdomar. Borgerligheten är övertygade om att en sådan reform innebär lägre trösklar till arbetsmarknaden för ungdomar. Nu är det bara det att seriösa undersökningar visar på liten effekt av den borgerliga politiken. Den har kostat statskassan mycket pengar till liten nytta.

Det är en liten grupp av ungdomar som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det de har gemensamt är att de inte har lyckats att få fullständiga betyg i gymnasieskolan. Det är bättre att ordna arbetsmarknadspolitiken så att man hjälper de som verkligen behöver stödet. Att skjuta vilt och brett som de borgerliga partierna önskar har liten effekt. Det enda som händer är att man belönar arbetsgivare som i alla fall skulle ha anställt unga människor.

Det är inte särskilt troligt att arbetslösheten kommer att öka enbart av den anledningen att rabatten avvecklas. Det är klart att arbetsgivarna gärna vill behålla den. Vem vill inte behålla en penningagåva som utges mot liten eller knappt mätbar motprestation?

Länkar: SVT, di.se, Ekot, Arbetet

Moderat efterlysning


Moderaterna vill i en interpellation få veta hur eventuellt kommande förändringar av skatt och borttagande av rabatterade socialavgifter påverkar sysselsättningen. Anna Kinberg Batra, ekonomisk politisk talesperson för Moderaterna, säger …

Regeringen presenterar flera förslag som höjer skatten på arbete som riskerar att få negativa effekter på sysselsättning och tillväxt, då är det ärligt att visa det.

Det preliminära svaret är att förändringarna inte förväntas ha några negativa effekter alls.

Det vi vet är att rabatten för arbetsgivare som anställt ungdomar har haft en högst tveksam effekt för ungdomars arbetslöshet. Det är endast den tidigare borgerliga regeringen som av övertygelse, snarare än på vetenskaplig grund, påstått att sänkta avgifter för arbetsgivarna skapat fler arbetstillfällen. När de argumenterar i frågan verkar resultatet av ett borttagande bli vidare större än de eventuella positiva effekter som den borgerliga reformen kan ha haft.

Men det är väl så här borgerligheten kommer att bedriva sin oppositionspolitik? Att påstå att deras teoretiska modeller är näst intill sanningen oavsett vad forskningen må visa.

Traineejobb fixar jobbmatchen


imageIgår presenterade Socialdemokraterna ett förslag som både ska bidra till skapa arbeten åt ungdomar som hjälpa upp situationen inom äldreomsorgen. Man vill göra en satsning om 2,8 miljarder kronor till traineejobb för 20.000 ungdomar i äldre- och funktionshinderomsorgen.

Den borgerliga regeringen genom arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson hade ingen gott om att säga om denna satsning. Hon menade att det är otillständigt att staten helt subventionerar kostnaden i detta fall.

Det framgick inte om hon hade några andra formella invändningar emot förslaget.

Å andra sidan – skulle detta förslag lyckas fullföljas så innebär det en bättre satsning än de subventioner genom restaurangmoms och sociala avgifter som regeringen genomfört. Både i form av antal skapade arbeten och till en betydlig lägre kostnad för staten.

Så … jag kan fördraga att man satsar dessa medel i en så viktig samhällssektor som det ändå innebär i detta fall.

Länkar: ekuriren, di.se, dn.se, SvD, SvD, di.se, dagens arena, Ekot, ekuriren, dn.se, Arbetet, ka.se, Tidningen Vision

Fler som skrivit: Martin Moberg, Peter Johansson, Martin Moberg, Monica Green, Ylva Johansson

Om regeringens prioritering


SVT rapporterar att stora delar av det av EU avsatta stödet till regioner med hög ungdomsarbetslöshet brinner inne. Sverige skulle annars vara berättigat till ett stöd om 1,1 miljarder kronor.

Av vissa budgettekniska skäl väljer regeringen att endast betala ut knappt 25 miljoner kronor för 2014 och något mindre nästa år. Arbetsmarknadsministern medger att orsaken delvis är att finna i att budgettaket annars skulle ha överskridits.

Frågan är då vilka ytterligare skäl som kan finnas för regeringen att inte utnyttja EU-medlen. Regeringen burkar ju annars predika arbetslinjens lov i nästan alla sammanhang.

Länkar: SVT, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Ylva Johansson, Alliansfritt Sverige

Centerns kamp mot väderkvarnar


Sänk priset!

Dagens Nyheter har intervjuat Centerpartiets ordförande Annie Lööf om partiets prioriterade frågor inför det stundande riksdagsvalet. En av partiets prioriterade frågor är ”jobben”.

Som en viktig bit i en strategi för att minska ungdomars arbetslöshet vill man fortsätta på vägen med sänkta sociala avgifter för arbetsgivare som anställer unga människor. Annie vill få ned avgiften till tio procent. Det faktum att denna generella åtgärd är högst ifrågasatt viftar hon obesvärat bort.

I stort det enda som den borgerliga regeringen har åstadkommit med systemet med rabatterade sociala avgifter har varit att skänka pengar till arbetsgivare som ändå skulle ha anställt ungdomar. Sådana generella åtgärder gör vare sig till eller ifrån när det gäller att minska arbetslösheten. Bättre då att använda åtgärder som syftar till att hjälpa de som är i störst behov av hjälpen.

Den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik kostar statskassan stora summor pengar utan att därför påverka arbetslösheten. Annies politiska prioritering synes mig lika fåfäng som Don Quijotes kamp mot väderkvarnarna.

Om misslyckad borgerlig politik


Igår beslutade en majoritet av riksdagens ledamöter att avslå regeringens förslag om en mindre förändring i regeringens arbetsmarknadspolitik. Idag har arbetsgivare som anställer ungdomar en rabatt på de sociala avgifterna. Det är en reform som kostar statskassan omkring 14 miljarder kronor. Reformen har prövats av verkligheten och av forskare och funnits som tämligen misslyckad. Det har tillkommit väldigt få nya arbetstillfällen.

Den borgerliga regeringen ville genomföra en justering av dessa regler. Förändringen skulle kosta statskassan ytterligare ett par hundra miljoner kronor om året. Nyttan med dessa förändringar är det förmodligen endast regeringen som förstår. Därför är det som Tomas Eneroth (S) sade, …

Sverige behöver inte mer av detsamma efter åtta år av misslyckad borgerlig politik. Det biter inte, vi måste pröva något annat.

Länkar: SvD, SvD, SVT, SvD, Arbetet

Moderaterna förfasar sig


Anna Kinberg Batra, gruppledare för Moderaterna i Riksdagen, går till storms emot Socialdemokraterna i ett debattinlägg. Hon menar att det är de unga som kommer att få betala priset för en socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik.

Hon menar, på fullaste allvar, att den borgerliga regeringens metoder med rabatterade sociala avgifter och halverad restaurangmoms har skapat mängder av arbetstillfällen. Ett borttagande av dessa åtgärder skulle därmed bli en katastrof för ungdomar som vill in i arbetslivet.

Det verkar som om det endast är den borgerliga regeringen som tror att deras politik har varit så framgångsrik. IFAU har granskat utfallet av regeringens politik. På hemsidan skriver de om rabatterade sociala avgifter …

Rapportförfattarna finner att det ökat de ungas sysselsättning med omkring två procent på kort sikt. Det innebär att 6 000–10 000 jobb tillkommit. Den andra sänkningen av arbetsgivaravgifterna år 2009 tycks dock inte haft någon ytterligare effekt på sysselsättningen.

Det verkar som det enda som skett är att staten har skänkt en hel massa pengar till arbetsgivare som i alla fall skulle ha anställt unga människor. Dessa företag har kunnat öka sina vinstmarginaler utan att behöva göra någon större egen uppoffring.

Den borgerliga regeringen kommer att fortsätta sin polemik och sina påståenden. Men de faktum att dessa återupprepas gång efter annan gör ju dem inte mer sanna för det.

Länkar: Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt

%d bloggare gillar detta: