Bloggarkiv
Har lägstalönerna betydelse för utanförskapet?
I en rapport som Konjunkturinstitutet (KI) presenterade för några dagar sedan hävdar de att sänkta ingångslöner (förmodligen) gör att vissa grupper av arbetslösa inte kommer in på arbetsmarknaden. Åsa Olli Segendorf som har tagit fram rapporten menar att …
… det finns många studier om lägsta löner och sysselsättning. Resultaten i dem spretar åt olika håll, enligt henne, och hon säger att sammantaget visar studierna att ett 10-procentig ökning av lägsta lönerna leder till en minskning av sysselsättningen med 2-3 procent. Men hon kan inte säga vad en sänkning av lägsta lönerna gör med sysselsättningen.
Trots det svaga underlaget är KI väldigt säkra på de, enligt dem, höga ingångslönerna negativt påverkar de svenska arbetslöshetstalen. Skulle man därför verka för att sänka de trösklar som man menar finns skulle fler lättare finna ett arbete. I tider av högre arbetslöshet finns det säkert en koppling mellan lönenivån och arbetsgivares beredvillighet till att erbjuda en anställning. Denna koppling är förmodligen tydligare i personalintensiva branscher med högre kostnadspress.
Men det är fortfarande högst osäkert om detta skapar fler arbetstillfällen. Den borgerliga regeringen förde en tydlig politik för att sänka arbetsgivares kostnader för att anställa unga personer. Denna politik har kostat staten mycket pengar till liten effekt.
Den borgerliga tesen om lägre ingångslöner som en väg in på arbetsmarknaden förutsätter att tiden i låglönearbete blir kort och att de flesta går vidare. KI:s rapport antyder snarare att låglönejobb innebär att man fastnar i tillfälliga anställningar i högre än att de är språngbräda in på arbetsmarknaden.
Länkar: Arbetet, Ekot, dn.se, di.se, SvD, dagens arena, Arbetet
Fler som skrivit: Mario Matteoni, Skiftet, Håkan Svärdman
Traineejobb fixar jobbmatchen
Igår presenterade Socialdemokraterna ett förslag som både ska bidra till skapa arbeten åt ungdomar som hjälpa upp situationen inom äldreomsorgen. Man vill göra en satsning om 2,8 miljarder kronor till traineejobb för 20.000 ungdomar i äldre- och funktionshinderomsorgen.
Den borgerliga regeringen genom arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson hade ingen gott om att säga om denna satsning. Hon menade att det är otillständigt att staten helt subventionerar kostnaden i detta fall.
Det framgick inte om hon hade några andra formella invändningar emot förslaget.
Å andra sidan – skulle detta förslag lyckas fullföljas så innebär det en bättre satsning än de subventioner genom restaurangmoms och sociala avgifter som regeringen genomfört. Både i form av antal skapade arbeten och till en betydlig lägre kostnad för staten.
Så … jag kan fördraga att man satsar dessa medel i en så viktig samhällssektor som det ändå innebär i detta fall.
Länkar: ekuriren, di.se, dn.se, SvD, SvD, di.se, dagens arena, Ekot, ekuriren, dn.se, Arbetet, ka.se, Tidningen Vision
Fler som skrivit: Martin Moberg, Peter Johansson, Martin Moberg, Monica Green, Ylva Johansson
Om regeringens prioritering
SVT rapporterar att stora delar av det av EU avsatta stödet till regioner med hög ungdomsarbetslöshet brinner inne. Sverige skulle annars vara berättigat till ett stöd om 1,1 miljarder kronor.
Av vissa budgettekniska skäl väljer regeringen att endast betala ut knappt 25 miljoner kronor för 2014 och något mindre nästa år. Arbetsmarknadsministern medger att orsaken delvis är att finna i att budgettaket annars skulle ha överskridits.
Frågan är då vilka ytterligare skäl som kan finnas för regeringen att inte utnyttja EU-medlen. Regeringen burkar ju annars predika arbetslinjens lov i nästan alla sammanhang.
Länkar: SVT, Aftonbladet ledare
Fler som skrivit: Ylva Johansson, Alliansfritt Sverige
Centerns kamp mot väderkvarnar
Dagens Nyheter har intervjuat Centerpartiets ordförande Annie Lööf om partiets prioriterade frågor inför det stundande riksdagsvalet. En av partiets prioriterade frågor är ”jobben”.
Som en viktig bit i en strategi för att minska ungdomars arbetslöshet vill man fortsätta på vägen med sänkta sociala avgifter för arbetsgivare som anställer unga människor. Annie vill få ned avgiften till tio procent. Det faktum att denna generella åtgärd är högst ifrågasatt viftar hon obesvärat bort.
I stort det enda som den borgerliga regeringen har åstadkommit med systemet med rabatterade sociala avgifter har varit att skänka pengar till arbetsgivare som ändå skulle ha anställt ungdomar. Sådana generella åtgärder gör vare sig till eller ifrån när det gäller att minska arbetslösheten. Bättre då att använda åtgärder som syftar till att hjälpa de som är i störst behov av hjälpen.
Den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik kostar statskassan stora summor pengar utan att därför påverka arbetslösheten. Annies politiska prioritering synes mig lika fåfäng som Don Quijotes kamp mot väderkvarnarna.
Om misslyckad borgerlig politik
Igår beslutade en majoritet av riksdagens ledamöter att avslå regeringens förslag om en mindre förändring i regeringens arbetsmarknadspolitik. Idag har arbetsgivare som anställer ungdomar en rabatt på de sociala avgifterna. Det är en reform som kostar statskassan omkring 14 miljarder kronor. Reformen har prövats av verkligheten och av forskare och funnits som tämligen misslyckad. Det har tillkommit väldigt få nya arbetstillfällen.
Den borgerliga regeringen ville genomföra en justering av dessa regler. Förändringen skulle kosta statskassan ytterligare ett par hundra miljoner kronor om året. Nyttan med dessa förändringar är det förmodligen endast regeringen som förstår. Därför är det som Tomas Eneroth (S) sade, …
Sverige behöver inte mer av detsamma efter åtta år av misslyckad borgerlig politik. Det biter inte, vi måste pröva något annat.