Bloggarkiv

Det finns andra sätt att knäppa regeringen på näsan


Svenska Dagbladet har talat med statsvetaren Jonas Hinnfors kring den flod av anmälningar till Konstitutionsutskottet (KU) som enskilda borgerliga ledamöter i Riksdagen har lämnat. En del av dessa anmälningar har ju litet av ett löjets skimmer över sig. Jonas säger till tidningen att …

Det finns anledning att se över vad konstitutionsutskottet ska och inte ska användas till. Vid en hastig bedömning av ärendena är det uppenbart att de här ärendena, flertalet, är av karaktären att någon tycker att regeringen för fel politik.

Politiker kan hitta andra kanaler för att knäppa regeringen på näsan i ekonomiskt centrala frågor, och då kan man till exempel göra en KU-anmälan. Frågan är om det fungerar som det var tänkt. Utslagen är relativt förutsägbara efter partilinje.

Han frågar sig om det är så här som de politiska partierna vill ha det. KU:s roll ska väl vara att granska om enskilda ministrar har begått allvarligare fel i sin tjänsteutövning och mindre om att knäppa någon på näsan. Det är måhända en svår distinktion att göra ibland. Men det borde vara upp till partiernas ledningar att fundera över vilka frågor som KU ska behandla. Risken är ju annars att man helt devalverar utskottets i grunden viktiga uppgift.

Annonser

De politiska ledarna måste skydda arbetstagarna


Idag demonstrerar Europafacket i Bryssel till förmån för goda arbeten, jämlikhet och för demokrati. Demonstrationen ingår i en kampanj som de europeiska fackföreningarna bedriver inför det val som sker till Europaparlamentet i maj. De fackliga organisationerna vill se åtgärder som skapar goda arbeten och bättre sociala villkor för arbetstagarna.

De fackliga organisationerna har i skuggan av den ekonomiska krisen sett krav som slagit mot arbetstagarna i form av sänkta löner, försämrade pensioner och andra anställningsvillkor. Arbetstagarna har betalat priset för den ekonomiska krisen genom sänkta inkomster och ökad arbetslöshet. Den sociala oro som detta har skapat har varit god jordmån för rasistiska och högerextrema partier och rörelser.

De flesta av EU:s medlemsländer och en majoritet av Europaparlamentets ledamöter representerar partier till höger om politikens mittlinje. Det är därför ingen slump att politiken har gynnat en sådan politik som antytts i texten ovan. Det är de nationella regeringarna och parlamentets majoritet som påverkar politikutvecklingen.

På det sättet fungerar EU nästan som Sverige. Sverige har en borgerlig regering och en riksdagsmajoritet som oftast stödjer regeringens förslag. För att förändra politiken i Sverige (och EU) måste man få en annan politisk majoritet i regering och riksdag. Därför är det så viktigt att rösta både i valet till Europaparlamentet som till den svenska riksdagen.

Om du väljer att inte rösta i det kommande valet till Europaparlamentet riskerar du att stödja en fortsatt högerpolitik. Enda sättet att få en förändring i både EU som i Sverige är att gå till vallokalen både den 25 maj som den 14 september.

Länkar: Arbetet, Arbetet, fackligt.eu, fackligt.eu, TCO-tidningen

Alliansens tillkortakommanden


Hä se int nå bra ut!

Expressen ropar ut att, enligt Demoskop, skillnaden mellan de röd-gröna partierna och de fyra allianspartierna är det största sedan 1998. De fyra partierna är, tillsammans, endast något större än Socialdemokraterna. Undantar vi Centern och Kristdemokraterna är situationen än värre för de borgerliga partierna.

Tommy Möller, professor i statsvetenskap, bedömer att det är osannolikt att de borgerliga partierna får majoritet i Riksdagen efter valet. Men, som  han säger, …

… regeringsfrågan, hur en ny regering ska bildas vid ett oklart parlamentariskt läge, kan öppna en del möjligheter för allianspartierna. Även om de går tillbaka finns fortfarande en möjlighet att de kan regera vidare.

Men det måste bygga på att samtliga fyra allianspartier lyckas med konststycket att erhålla tillräckligt antal röster för att kliva över riksdagsspärren. Centern och Kristdemokraterna är nu beroende av stödröstande allmänborgerliga väljare för att erhålla tillräckligt antal röster.

Men eftersom de är två partier som ska dela på dessa stödröster finns en risk, för dem, att rösterna sprids på ett sådant sätt att ingen av dem ändå når in i kammaren. De potentiellt stödröstande står inför risken att kasta bort sin röst eller att rösta på ett parti som garanterat borde klara riksdagsspärren.

Det är ingen mening att redan nu räkna bort alliansen. Men nog 17 står de inför en rejäl uppförsbacke. Den socialdemokratiska utmaningen börjar allt mer ligga i att få de röd-gröna röstande att faktiskt ta sig till röstlokalen för att säkerställa en möjlig valseger.

Länkar: Expressen, SvD, SvD, di.se, dn.se, Expressen, Expressen

Fler som skrivit: Roger Jönsson, Roger Jönsson

Det är riksdagen som stiftar lagar


Sveriges Riksdag

Det rapporteras att en privatperson, med ekonomiskt stöd från Skattebetalarnas förening, har begärt förhandsbesked om den statliga inkomstskatten av skatterättsnämnden. Bakgrunden till detta är ju det faktum att en majoritet av ledamöterna i Riksdagen röstade emot sänkt brytpunkt för när statlig skatt ska betalas. Joacim Olsson, vd på Skattebetalarnas förening, säger …

Vi vill att en juridisk prövning ska ge svar på vilket av riksdagens beslut som egentligen ska vara vägledande. Mycket tyder på att oppositionens agerande inte var i linje med hur riksdagsordningen ska tolkas.

Det är väl högst tveksamt om skatterättsnämnden ens prövar frågan. Det är ju som Fredrik Olovsson (S) säger, det …

… är riksdagen som stiftar lagar om skatter.

Länkar: dn.se, SvD, di.se

Öga för öga, tand för tand


Under veckan kommer förmodligen frågan om höjd brytpunkt eller ej för statlig skatt att avgöras. De tre röd-gröna partiernas förslag om att stärka inkomsterna jämfört med den borgerliga regeringens budget har redan fått en majoritet i Riksdagens skatteutskott.

Öga för öga – tand för tand

Företrädare för de borgerliga regeringspartierna har tagit väldigt illa vid sig av att frågan är uppe till handling. De menar att det är emot riksdagsordningen att bryta ut enskilda förslag ur regeringens budget. Folkpartiets ekonomiske talesperson Carl B Hamilton har talat särskilt tydligt klarspråk. Han menar att socialdemokraterna kan drabbas av borgerliga partiers vrede i en framtid där de kan komma behöva stöd för sin ekonomiska politik.

Socialdemokraterna hävdar å sin sida för att den borgerliga regeringen själva har skapat ett prejudikat i samband med behandlingens av regeringens budget 2007. I ett yttrande skrev finansutskottet att …

På utgiftssidan är det tillåtet att reservera sig till förmån för förslag som leder till lägre utgifter än utgiftsramen, men inte till högre. På motsvarande sätt kan man betrakta inkomstbesluten. Det skulle med andra ord vara fullt möjligt att i utskottsbehandlingen reservera sig till förmån för ökade statsinkomster och ändå hålla fast vid intentionerna bakom rambeslutsmodellen.

De politiska partierna och ekonomiska experter tvistar om huruvida det är möjligt för oppositionen att agera som de gör. Det finns därför företrädare för de borgerliga partierna som menar att riksdagens talman ska vägra att låta kammaren rösta i frågan när den kommer dit efter utskottens behandling.

Det är tydligt att frågan har blivit till en fråga mer om princip än om politik. De röd-gröna partierna skulle hellre vilja rösta ned förslaget om ett femte jobbskatteavdrag. I den frågan fanns det dock inte någon majoritet att vinna. Däremot i frågan om höjd brytpunkt för när man ska betala statlig skatt. Den borgerliga regeringen bekämpar hellre oppositionens strävanden med huruvida de är i linje med riksdagens arbetsordning eller ej.

Samtidigt finns det faktiskt en poäng i att en minoritetsregering har ett ansvar för att lägga förslag som kan erhålla majoritet. De visste från början att i denna fråga fanns inte någon sådan majoritet. Carl B Hamilton må skälla såsom en bandhund men hans skällanden studsar bara tillbaka på honom själv.

Länkar: SvD, SvD, di.se, Aftonbladet ledare, di.se, SvD, di.se, dn.se, SvD, dn.se, di.se, SvD, SvD

Så sparas 15 miljarder kronor


Jag väljer bort …

Den borgerliga regeringen berättar ju glatt för den som vill lyssna på den om den expansiva budget de lagt till Riksdagen för beslut. Men allt är ju inte guld som glimmar. Det finns inslag i statsbudgeten som är åtstramande.

Dagens Industri rapporterar om det ”dolda” sparbetinget i statens budget. Det finns sådant som statsbidrag till kommunerna, ersättningar till arbetslösa och sjukskrivna som tappar i värde. Genom att höjningar av dessa ersättningar kräver aktiva beslut kan en regering och riksdag välja bort sådana beslut.

Det kallas tydligen för ”automatisk budgetförstärkning” och ska vara en uppfinning av förutvarande finansministern Göran Persson. Vilket kanske är sant. Skulle förvåna mig om det inte funnits liknande konstruktioner tidigare.

Det viktiga med detta ”dolda” sätt att spara pengar i statsbudgeten handlar ju ändå om vad man väljer bort. Den borgerliga regeringen väljer just bort att värdesäkra ersättningarna till arbetslösa och sjuka. De gör det eftersom de anser att arbetslösa och sjuka i annat fall skulle välja att vara hemma längre.

De väljer bort att värdesäkra de statsbidragen till kommuner och landsting eftersom de vill att fler åldershem, skolor etc ska drivas av privata entreprenörer.

Den borgerliga regeringens metod att spara pengar i den kommande budgeten motsvarar 15 miljarder kronor. Nästa lika mycket som ett femte jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig skatt tillsammans.

Så har de borgerliga partierna valt att göra sina besparingar.

Fler som skrivit: Monica Green

Höj inte skattegränsen


Sänk inte skatten!

Ett förslag från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet om att inte höja gränsen för när man ska betala statlig skatt har fått en majoritet av Skatteutskottet bakom sig. De tre partierna föreslog samtidigt att det femte jobbskatteavdraget skulle dras tillbaka. Det förslaget fick dock inte en majoritet bakom sig.

Nu kommer frågan att bollas över till Finansutskottet. Det utskottet kommer då att få ta ställning till förslaget att uppmana regeringen att inte genomföra en höjning av skiktgränsen i den statliga inkomstskatten.

Ledande företrädare för de borgerliga partierna har låtit uttala fördömanden över de röd-gröna partiernas agerande. Särskilt försvårande anser man det vara att det sker med aktivt stöd från Sverigedemokraterna. Jag har dock inte hört sådana tongångar från de borgerliga över det besvärliga att SD samtidigt ställt sig bakom regeringens förslag om ett femte jobbskatteavdrag.

De borgerliga partierna är vidare kritisk till den metod som de röd-gröna partierna använder sig av för att stoppa regeringens förslag. Här är åsikterna väldigt olika från ”experterna”. Jag har ingen närmare kunskap kring det gällande regelverket kring denna fråga.

Det jag, däremot, kan säga är att oppositionspartierna självklart har samma rätt att lägga förslag till riksdagen. Riksdagsarbetet handlar faktiskt om att vinna en majoritet bakom sina förslag för att därmed påverka politikutvecklingen. På samma sätt har de borgerliga partierna rätt att lägga vilka förslag de vill.

Kritiken om att oppositionen i detta fall litar sig till SD är överdriven. Det förhåller sig trots allt som så att SD i de allra flesta fall stödjer borgerliga förslag. Det verkar man inte se som särskilt besvärande eller något att låta sig uppröras över.

Det blir endast känsligt när majoriteten går dem emot.

Länkar: Arbetet, SvD, Fokus, dn.se, dn.se, dn.se, di.se, SVT, Ekot, dn.se, SvD, dn.se, dagens arena, Ekot, Ekot, dn.se, di.se, SVT, SVT, dn.se, di.se, dn.se, di.se, Aftonbladet debatt

Fler som skrivit: Lena Sommestad, Martin Moberg, Badlands Hyena, Ola Möller, Peter Johansson, Roger Jönsson, Martin Moberg, Ola Pettersson, Anders Larsson, Leine Johansson, Johan Westerholm, Patrik Renholm

En frånvarande statsminister


– Jag har inte tid …

Under torsdagen var Mikael Damberg publicerad med ett inlägg som konstaterar att riktets högste minister under denna mandatperiod valt bort att svara på interpellationer i riksdagens kammare. Av inlägget förstår man att Mikael ville höra av statsministern vad han visste om den famösa ”Nuon-affären” och om han aktivt godkände att Vattenfall kunde gå vidare med köpet.

I stället för att diskutera sina frågor med den person som faktiskt borde kunna besvara frågorna fick han möta finansmarknadsministern. Men, som Mikael påpekar, så …

… Norman var inte ens minister när regeringen godkände Vattenfalls förvärv av Nuon och kan därför inte ha någon kännedom om varför Reinfeldt gav sitt godkännande till den här förlustaffären, trots varningar från sitt eget regeringskansli.

Riksdagens uppgift är att, förutom att stifta lagar, även att granska regeringens arbete. Det gör man bland annat genom att kunna ställa frågor till enskilda ministrar. Statsministern menar att eftersom det finns en särskild frågestund ”på sidan om” så behöver han inte komma varje gång någon ledamot av riksdagen önskar ställa frågor till honom.

Mikael Damberg har ju en poäng i sitt inlägg. Det är ju bekymmersamt om statsministern bara kan glida runt att besvara frågor till enskilda ledamöter. Fredrik Reinfeldt var ju snabb med att påpeka att Göran Persson minsann inte var särskilt flitig med att besvara frågor han heller. Det må så vara. Men det är knappast ett särskilt bra svar. Det visar bara att Fredrik Reinfeldt anser det vara en alldeles utmärkt praxis.

Statsministern ska förstås inte behöva befinna sig i riksdagskammaren var och varannan dag för att besvara frågor. Men det är viktigt att diskutera under vilka villkor som Riksdagens ledamöter ska kunna ställa frågor till regeringschefen. Det kan ju faktiskt dyka upp frågor som enbart denne kan besvara. Det kan inte få duga att statsministern vid varje tillfälle kan hänvisa till tidsbrist för att slippa besvara (obehagliga) frågor.

Länkar: SvD, SvD, Aftonbladets ledarblogg, hd.se, vlt

Fler som skrivit: Martin Moberg

En inkonsekvent hållning från statliga myndigheter


Unionens avtalskamp gällande callcenterföretaget CRS Fokus blir en fråga för riksdagen. Vänsterpartiets riksdagsledamot Ali Esbati ställer en interpellation till näringsminister Annie Lööf.

Frågan gäller att företaget genom länsstyrelsen fick en miljon kronor i etableringsstöd. Tillväxtverket nekade samtidigt företaget stöd eftersom man inte erbjöd kollektivavtalsliknande villkor till de anställda.

Ali Esbati konstaterar att detta förefaller vara en ganska inkonsekvent hållning från de statliga organen. Ali Esbati frågar därför Annie Lööf om hon tänker se över policyn vid utdelningsbidrag ”så att krav på kollektivavtal blir en självklarhet?”

Ali Esbati har en poäng i sin fråga till ministern. Jag anser (förstås) att Tillväxtverket var den statliga myndighet som fattade det korrekta beslutet. Men nu har två statliga myndigheter fattat två ganska motstridiga beslut om en och samma arbetsgivare. Därför verkar det behövas en översyn av det statliga regelverket i sådana frågor.

Det ska bli litet intressant att få ta del av ministerns svar på interpellationen.

Andra som skrivit: Martin Moberg, Johan Ulvenlöv

Budgetalternativet


(S) driver på

Under måndagen presenterade socialdemokraterna innehållet i sin budgetmotion. Motionen presenteras av Magdalena Andersson i ett inlägg i Aftonbladet.

Magdalena konstaterar att den borgerliga regeringen inte längre tror på sin egen politik för att minska arbetslösheten.

Magdalena menar att socialdemokraterna har de idéer som kan minska arbetslösheten. De insatser som socialdemokraterna vill göra för att bekämpa arbetslösheten sammanfattas av Magdalena i tre punkter:

  • avskaffa regeringens regler som tvingar unga arbetslösa att vänta många månader innan de kan få effektivt stöd,
  • avskaffa Fas 3 och för att i stället erbjuda deltagarna utbildning eller jobb, samt
  • en satsning på skolan genom att, bland annat, minska storleken på klasserna.

Fokus för den socialdemokratiska politiken synes koncentreras på att minska ungdomars arbetslöshet. Även om siffrorna för ungdomsarbetslösheten är något uppblåsta finns ingen tvekan om att väldigt många unga står långt från arbetsmarknaden. Den borgerliga regeringen kan inte påstå att de lyckats särskilt väl med sin politik. Det är därför knappast av en slump att (S) tar flera initiativ på området och därmed driver regeringen framför sig.

Debatten kring regeringens vårproposition är endast en uppvärmning inför det kommande året. Den borgerliga regeringen kommer under sommaren och den tidiga hösten att arbeta med att formulera ett förslag till höstbudget menade att genomföras under valåret. Ju närmare valet vi kommer desto högre kommer tonläget att bli.

Jag hoppas att socialdemokraterna vinner debatten om jobben och därmed kan bilda regering tillsammans med ett eller fler partier.

Länkar: Aftonbladet debatt, SVT, dn.se, dagens arena, Ekot, di.se, SvD, dn.se, di.se, SVT, SvD, dagens arena

Andra som skrivit: Peter Johansson, Roger Jönsson, Johan Westerholm, Peter Högberg, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Roger Jönsson, Martin Moberg

%d bloggare gillar detta: