Monthly Archives: november 2013

Dags att satsa på arbetsmiljö


Idag medverkar jag tillsammans med Caroline Helmersson Olsson, Claes Holm och Berit Örtell med en debattartikel i Eskilstuna-Kuriren:

Arbetsmiljöverkets kontor i Eskilstuna ska läggas ner. Det är ett politiskt beslut och det är den moderatledda regeringen som har fattat det. Moderaterna prioriterar bort arbetsmiljöfrågorna. Socialdemokraterna däremot har en politik för ett tryggt och säkert arbetsliv.

Arbetsmiljöverkets uppdrag är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet. Verket ska bland annat säkerställa att arbetsmiljölagen följs. Socialdemokraterna vill ge mer pengar till verksamheten. Regeringen har i stället minskat budgeten, den är drygt 20 procent lägre i dag än 2006. Det innebär att antalet miljöinspektörer har minskat från 381 personer till dagens 280. Det har gjort att antalet inspektioner ute på arbetsplatserna har minskat med en fjärdedel. Det är oroväckande. Den internationella rekommendationen är en inspektör per 10 000 anställda. I dag lever inte Sverige upp till den.

Nu tvingas Arbetsmiljöverket till ytterligare neddragningar. Antalet distrikt minskas från tio till fem. Eskilstuna är en av de orter som drabbas. Kontoret i Eskilstuna läggs ner och det nya kontoret placeras i Örebro. Risken är stor att färre inspektioner kommer att genomföras – och att fler olyckor därför kommer att ske.

Inspektionerna är viktiga för att förebygga och förhindra olyckor på våra arbetsplatser. Vi ser ett samband med ökat antal olyckor och minskade inspektioner. Att skicka instruktioner i stället för att kontrollerna att instruktionerna följs är fel väg att gå. Betänk att det gör ungefär samma nytta som om polisen skulle skicka informationsbroschyrer i stället för böteslapp till de bilister som kör för fort i en hastighetskontroll!

Reinfeldts regering har även minskat anslagen för vidareutbildning av våra skyddsombud.

Dessutom har regeringen lagt ner Arbetslivsinstitutet, som hade en världsledande ställning inom arbetsmiljöforskningen. De har också kraftigt minskat ner budgeten till företagshälsovården. Socialdemokraterna vill satsa på arbetslivsforskningen och därför föreslår vi ett nationellt centrum där forskning kring ett modernt och hållbart yrkesliv kan bedrivas. Socialdemokraterna vill också öka anslagen till företagshälsovården. Det är viktig med ett förebyggande arbete. Det minskar risken för sjukskrivning.

Regeringen har systematiskt skurit ner på verksamheter som förebygger ohälsa och olycksfall i arbetslivet. Det är inte acceptabelt. Därför kommer socialdemokraterna att lyfta frågan i riksdagen genom en skriftlig fråga till arbetsmarknadsministern. Socialdemokraterna satsar på en god arbetsmiljö – därför är vi framtidens parti.

Caroline Helmersson Olsson (S)
riksdagsledamot

Claes Holm (S)
Facklig ledare, Sörmlands partidistrikt
och ombudsman IF Metall

Göran Johansson
ordförande LO kommittén Eskilstuna/Strängnäs
och ombudsman på IF Metall

Berit Örtell
Arbetsmarknadsansvarig ombudsman LO Mellansverige

En rättelse dock. Det nya kontoret kommer att placeras i Stockholm, inte Örebro.

Annonser

Pensionsbromsen blir kvar!


Dagens Nyheter rapporterar att partierna som ingår i pensionsgruppen inte kommer att föreslå riksdagen att avskaffa ”pensionsbromsen”. Vad de diskuterar är en annan konstruktion som kan innebära att nivån på hur pensionen utvecklas bättre kan förutses.

Det är en rimlig ståndpunkt. Vad man än tycker om bromsen så gör den att pensionssystemet blir långsiktigt hållbart. Den uppenbara nackdelen, som partierna inte förutsåg, var att bromsen skulle slå in på det sätt som den gjort. Det är klart att ingen är glad för att se sin inkomst minska från ett år till ett annat (särskilt om man inte kan kompensera sig för detta).

Ett annat – och större problem – är att klyftorna växer mellan de som utan större problem skulle kunna arbeta längre och de som inte kan det. Bland LO:s medlemsgrupper är det många som inte ens kan arbeta till 65-årsdagen. De ”straffas” därmed i och att det är livsinkomsten som avgör på vilken nivå pensionen hamnar. Eftersom medellivslängden ökar måste de arbetande (som ett genomsnitt) arbeta längre.

Socialdemokraterna driver kravet att det är bättre med långsiktiga reformer som gör att människor, framför allt LO:s medlemsgrupper, kan arbeta längre. Att enbart göra det möjligt att med stöd av lagen om anställningsskydd arbeta till 69 års ålder riskerar enbart att öka inkomstklyftorna mellan de som kan och inte kan arbeta längre.

Det är nog en rimlig bedömning att partierna i pensionsgruppen inte (med undantag för pensionsbromsen) kommer att nå några viktigare överenskommelser innan nästa års val. Men det gör kanske att pensionsfrågan blir en underordnad fråga i det kommande valet till riksdagen?

Länkar: dn.se, di.se

De sifferlösa kollektivavtalen blir fler


IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe replikerade igår med ett inlägg i debatten om sifferlösa kollektivavtal. Han konstaterar i sitt inlägg att de sifferlösa kollektivavtalen har blivit fler efter den senaste avtalsrörelsen.

De sifferlösa avtalen kännetecknas av att det inte finns någon för arbetsgivaren fastställd löneökningskostnad. I stället finns i avtalen konstruktioner för en ordnad process för att fastställa lön för de enskilda arbetstagarna.

Sedan slutet av 1990-talet har de fackliga och arbetsgivarorganisationerna inom industrin blivit lönenormerande. Resultatet av förhandlingarna inom industrins avtalsområden har preciserat lönekostnadsökningarna inom hela arbetsmarknaden.

Det har blivit till en framgång i den meningen att löneökningstakten har skuvats ned samtidigt som de ändå genererat bättre reallöneökningar än tidigare. Trots spänningar mellan parterna inom industrin har man hållit fast vid denna modell. Dock har den allt mer börjat ifrågasättas av parter utanför industrin.

Lönenormeringen har ju inneburit att löneökningstakten har skruvats ned jämfört med perioden innan. Det har inneburit problem då man samtidigt vill kunna verka för jämställda löner. Inom LO har man haft stora problem med att hitta en gemensam konstruktion för att kombinera dessa krav. Inför 2013 års avtalsrörelse hittade man en konstruktion. Denna kritiserades hårt av arbetsgivarnas parter inför förhandlingarna. Dock lyckades de fackliga parterna inom LO hålla fast vid huvudprinciperna.

Samtidigt driver vissa organisationer –  både fackliga som arbetsgivare – principen om att hellre teckna sifferlösa avtal. De argumenterar för att detta skulle vara en mer modern form av lönebildning än den (föråldrade) inom industrin med fastställda lönekostnadsökningar. Man lockar med att detta skulle vara en möjlighet att kunna komma fram snabbare till jämställda löner.

Nu behöver det ju inte bli så som exemplet med Finansförbundet visar. De tecknade ett sifferlöst avtal med sina motparter men fick inte alls den utdelning som arbetsgivarna föresvävade.

Samtidigt finns en oro bland de fackliga organisationerna inom industrin inför utvecklingen till fler sifferlösa avtal. Det får ju inte bli på det sättet att övriga arbetsmarknaden ser avtalen inom industrin som en god utgångspunkt för egna (högre) lönekrav.

Det finns därför många skäl till att de fackliga organisationerna borde ha en öppen diskussion kring hur lönenormeringen borde se ut och hur denna ska kunna kombinera reallöneutveckling (utan hög inflation) med jämlikare löner. Anders Ferbe bjuder därför fackföreningar och arbetsgivarorganisationer till samtal med ambitionen att …

… nå en principiell samsyn om lönebildning och rikstäckande kollektivavtal i god tid innan 2016 års avtalsrörelser. Samsyn behövs för fortsatt god lönebildning.

Jag hoppas att intresset för en sådan diskussion finns  bland alla parter på arbetsmarknaden. En principöverenskommelse kräver ju någon form av övergripande principöverenskommelse eller -förståelse. Problemet är nu bara att ett antal arbetsgivarorganisationer driver på för att undkomma sådana centrala pekpinnar.

Sverige lever inte upp till ILO:s konventioner


I ett pressmeddelande meddelar LO att man anser att Sverige som nation inte lever upp till ILO:s konventioner gällande arbetsmiljöarbete. I en skrivelse utvecklar LO de grunder varpå man är kritisk.

LO menar, bland annat, att de neddragningar som gjorts på Arbetsmiljöverket har medfört flera negativa effekter. Sverige lever inte längre upp till den konvention som anger att det borde finnas en arbetsmiljöinspektör per 10.000 arbetstagare. Situationen i dagens Sverige är att det finns 0,6 arbetstagare per 10.000 arbetstagare. Det är långt under den situation som finns i våra nordiska grannländer.

I skrivelsen till ILO skriver LO att …

LO anser att denna inriktning är felaktig. En rättsstat behöver en fungerande tillsynsmyndighet som genomför kvalitetssäkrade inspektioner på arbetsplatserna men som inte tar över den förebyggande företagshälsovårdens roll som vägledare och utbildare till arbetsgivare, skyddsombud och arbetstagare på arbetsplatserna.

LO önskar att ILO:s expertkommitté ska uttala kritik över Sveriges förebyggande arbetsmiljöarbete. Skulle detta ske är det förstås av viss betydelse. ILO är ju ändå en organisation kopplad till Förenta Nationerna (FN). Men det skulle inte innebära något krav på att förändra den svenska lagstiftningen.

Den sittande regeringen kan ju, om de vill det, ganska enkelt bortse från de synpunkter som ILO:s expertkommitté skulle kunna ha.

Men det är klart att LO ska använda alla de verktyg som står till buds för att kunna förändra arbetsmiljöpolitikens inriktning. Det behövs verkligen en bättre politik för förebyggande arbetsmiljöarbete. Fortfarande utsätts många i arbetslivet för onödiga risker och fortfarande ignoneras det förebyggande arbetsmiljöarbetet i många företag.

Länkar: Arbetet

Högst ROT-avdrag i rika kommuner


I en artikel från TT konstateras att i ”rika” kommuner runt de större städerna är det fler som erhåller ROT-avdrag. I en artikel i Dagens Nyheter konstateras att …

TT har denna gång satt siffrorna i relation till invånarantalet. Då toppar de rikare kommunerna Danderyd, Lidingö och Täby, alla kranskommuner till Stockholm. I Danderyd har det hittills i år gjorts tre gånger så stora rotavdrag per invånare, 3 500 kronor, som genomsnittet för riket, 1 200 kronor.

Jag kan väl inte påstå att denna nyhet kom som någon större chock eller överraskning. Det är klart att denna reform, som enbart bostadsrättsinnehavare och de som äger sin bostad kan utnyttja, gynnar de med de högsta inkomsterna.

Jag föredrar den äldre ordningen då ”ROT-avdrag” användes i lågkonjunktur för att stimulera fram fler arbetstillfällen. Vidare gillar jag inte att det är vissa boendeformer som särskilt gynnas av reformen. Jag kan vidare dela Stefan Löfvens milda kritik av reformen. Det vore bättre att staten stimulerade önskvärda, exempelvis, miljöanpassningar av bostäder.

Länkar: dn.se, SvD, SVT

(S) och LO föreslår ordningsregler


Igår presenterade Socialdemokraterna och LO tio förslag för ordningsregler för den svenska arbetsmarknaden:

  1. Att Lex Laval ska rivas upp och svenska kollektivavtal gälla som lön och anställningsvillkor för alla som jobbar i Sverige.
  2. Utländska företag som är verksamma i Sverige ska registrera sig här.
  3. Arbetstagare från tredjeland måste försäkras kollektivavtalsenliga arbetsvillkor.
  4. Lagstiftningen kring F-skatt förstärks.
  5. Möjligheter att ställa sociala krav vid upphandling.
  6. Förbud att hyra ut och hyra in arbetskraft för ett stadigvarande arbetskraftsbehov.
  7. Säkerställ uppdragsgivares/huvudentreprenörs ansvar för entreprenadkedjor.
  8. Månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter införs.
  9. Inför personalliggare för byggbranschen.
  10. Det ska vara konkurrensneutrala villkor inom åkerinäringen.

Jag ser inga större problem med de föreslagna reglerna. I flera fall handlar det om önskemål som parterna på arbetsmarknaden är överens om. Det som kan vara svårt är ju att definiera hur kravet om att in- och uthyrning av arbetskraft inte ska ske för stadigvarande arbetskraftsbehov slutgiltigt ska formuleras. Det kan förmodligen även vara problematiskt med lagstiftning på ett område där det idag finns branschavtal.

Länkar: SvD, etc.se, Ekot, dagens arena, dn.se, SvD, di.se, Byggnadsarbetaren, Handelsnytt, Arbetet, ka.se, Transportarbetaren, Byggnadsarbetaren, Hotellrevyn, ka.se, da.se, dagens arena, dagens arena, ka.se

Fler som skrivit: Markus Mattila, Martin Moberg, Roger Jönsson, Helle Klein

Allt fler skadas i arbetsolyckor


Bland de första åtgärder som den borgerliga regering som tillträdde efter valet 2006 gjorde var att inleda omfattande besparingar på arbetsmiljöområdet. Den borgerliga regeringens budget innebar stora neddragningar på anslaget till Arbetsmiljöverket. Vidare togs beslut om att avveckla Arbetslivsinstitutet.

Även om Arbetsmiljöverkets anslag har ökat sedan dess så har de mindre medel att röra sig med (- 50 miljoner kronor). Antalet arbetsmiljöinspektörer har minskat (och fortsätter att minska). Det innebär att myndigheten genomför allt färre inspektioner. De tvingas prioritera allt hårdare vad man ska göra.

Sverige uppfyller inte längre ILO:s rekommendation om hur många arbetsmiljöinspektioner som borde finnas. LO-förbundens arbetsmiljöansvariga redovisar att de regionela skyddsombuden inte längre har det stöd som tidigare hade.

Arbetsmiljöverkets personalstyrka kommer att fortsätta att minska då man endast återbesätter 40 % av pensionsavgångarna. Det innebär, bland annat, att Arbetsmiljöverket förlorar viktig kompetens bland inspektörerna. Allt oftare möter skyddsombuden inspektörer med liten eller inte tillräcklig kunskap om branschspecifika problem.

Resultatet har inte låtit vänta på sig. Nu ökar antalet antalet arbetsolyckor som leder till sjukskrivning.

Arbetsmiljöverket begär mer medel för att kunna utföra sitt uppdrag. De vill ha en ökning av anslaget motsvarande 120 miljoner kronor fram till 2017. Om detta inte sker så kommer inspektionsgraden att minska ytterligare. Detsamma gäller det förebyggande arbetet och stödet till företagen.

Idag förs en diskussion om att människor måste arbeta längre för att kunna erhålla en rimlig nivå på sin pension. Problemet är bara den att klyftorna växer mellan de som kan arbeta längre och de som inte kan det. Framför allt är det arbetande inom branscher som LO-förbunden organiserar som har lägst möjligheter att förlänga sina arbetsliv.

De har arbeten som snabbare sliter ut dem. Därför är det så tragiskt att se hur arbetsolyckor åter ökar. Vi har en arbetsmarknad där tillfälliga och korta antällningar ökar. Det är särskilt bland dessa grupper som olyckorna ökar. Det finns en tendens till att arbetsgivarna inte tillräckligt tar sitt arbetsmiljöansvar för dem.

Därför kommer det att behövas ordentliga och långsiktiga satsningar på att förbättra arbetsmiljön och övriga anställningsförhållanden. Det är uppenbart att i praktiken är den borgerliga regeringens intresse för dessa frågor inte så stort som de ibland låter påskina.

Se där – ytterligare en anledning till att befria dem från regeringsansvaret 2014!

Länkar: Arbetet, Arbetet

Förläng tiden med sjukpenning


TCO presenterade igår ett förslag till en reformerad sjukförsäkring. Vad jag förstår av hur förslaget presenterats försöker TCO uppnå tre mål med deras förslag:

  • Bättre trygghet för egenföretagare, kombinatörer, de som har kontinuerliga visstidsanställningar hos flera arbetsgivare och för de som studerar.
  • Minskade arbetsgivarkostnader för korttidssjuka och starkare drivkrafter för arbetsgivarna att sitt rehabiliteringsansvar.
  • Effektivare rehabiliteringskedja.

Det verkar som om organisationen åter har presenterat ett förslag som ska lösa upp knutar mellan de olika politiska blocken i riksdagen. TCO vill minska arbetsgivarnas kostnader för den korta sjukfrånvaron (som är svår att påverka) kombinerat med att stimulera deras möjligheter att uppfylla rehabiliteringsansvaret. Eva Nordmark, ordförande i TCO, säger …

Vi vill också att arbetsgivare som sköter sitt rehabiliteringsansvar för sjukskrivna ska premieras. Arbetsgivare som inte sköter sitt ansvar för rehabilitering bör dock betala sanktionsavgifter eller stå för en andel av sjukpenningkostnaderna för längre sjukfall.

TCO har vidare ett antal förslag som ska förbättra situationen för de arbetstagare som har andra anställningsformer än tillsvidare (fasta). Vidare ska samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan förbättras.

Av det jag kan se är ju förslaget väl värt att diskutera. Jag är av den uppfattningen att det behövs bättre fungerande rehabilitering av de som blivit långvarigt sjukskrivna. Det är klart att arbetsgivarna blir betydelsefulla i en sådan process. Jag har därför ingen emot att förkorta sjuklöneansvaret för arbetsgivarna. Samtidigt behövs en ordning för att stimulera och underlätta arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar.

Det kan ske genom någon form av obligatorisk rehabiliteringsförsäkring eller, som TCO föreslår, ekonomiska sanktioner för de arbetsgivare som inte uppfyller rehabiliteringsansvaret.

Den borgerliga regeringens reformer har inte fungerat. Fortfarande har vi en situation där många långvarigt sjukskrivna nästan oändligt snurrar runt i de olika systemen. TCO:s förslag förtjänar verkligen att synas och diskuteras.

Länkar: Aftonbladet ledare, SvD, dagens arena, Aftonbladet ledare, Publikt, Tidningen Vision, Arbetet, Kollega, TCO-tidningen

Fler som skrivit: Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Åsa Forsell

Om att kunna leva på sin lön


Dagens Nyheter rapporterar om att det hållits en konferens om levnadslöner. Begreppet levnadslön förklaras som att …

Levnadslönen ska täcka en familjs basala behov som mat, bostad, kläder, utbildning, sjukvård samt vissa oförutsedda kostnader. Den anställde ska inte behöva arbeta mer än 48 timmar per vecka.

I många länder som tillämpar lagstiftad minimilön är denna så låg att människor inte kan leva på den nivån. Därför är begreppet levnadslön ett sätt att diskutera och driva på för allmänt bättre förhållanden för de arbetande i dessa länder.

Vi kan som konsumenter förmå de affärskedjor som vi gynnar att göra mer för att förbättra situationen för de arbetande. Genom de val vi gör kan vi faktiskt förbättra situationen för de som producerar de varor som försäljs i Sverige.

Det är säkert ingen slump att Hennes & Mauritz nu verkar ha valt att verka för bättre löneutveckling bland de arbetande i Kambodja och Bangladesh.

Länkar: di.se, SvD, dn.se, dn.se

Det är idioti och vansinne


Dagens Nyheter har samtalat med Maud Bergquist. Hon har varit sjukskriven i över tio år för fibromyalgi och stress. Hon hör till den växande gruppen av personer som är och har blivit utförsäkrade från sjukförsäkringen för andra gången. Det innebar att hon för andra gången hamnade i Arbetsförmedlingens program för ”arbetslivsintroduktion”.

Under detta program ska Arbetsförmedlingen tillsammans med den tidigare sjukskrivne utreda vilken arbetsförmåga som eventuellt finns. Programmet är 90 dagar långt (exakt den tid som krävs för att kunna återkomma till sjukförsäkringen). Drygt hälften av de som utförsäkrats första gången kommer tillbaka i sjukförsäkringen. Efter andra vändan är det drygt 70 % som åter ramlar tillbaka som sjukskrivna.

Av de övriga som inte hamnar i sjukförsäkringen är det en hög andel som erhåller försörjningsstöd och en liten mindre del som fått någon typ av anställning med ekonomiskt stöd.

Den borgerliga regeringen sade sig vilja minska utanförskapet och att människor skulle kunna vara sjukskrivna under långa tider. Ulf Kristersson, socialförsäkringsminister, säger sig vara nöjd med den reformerade sjukförsäkringen.

Jag vet inte vad han har att vara nöjd över. Fortfarande snurrar människor runt i detta system utan att få relevant stöd. Fortfarande fungerar inte den rehabilitering som de borde få för att möjliggöra en återkomst till arbetslivet. Maud Bergquist frågar …

Jag tycker att det är idioti och vansinne. Det stressar ihjäl folk. Och det innebär ju ingen förändring för dem som verkligen är sjuka. Jag skulle jättegärna vara frisk och gå och jobba, men när det inte funkar?

Ja, varför?

Länkar: dn.se, Arbetet, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg

%d bloggare gillar detta: