Monthly Archives: juli 2010

Mats Qviberg vill inte ha nåt avundsjukesamhälle


Mats Qviberg har tydligen uttalat sig i Expressen där han betygsätter regeringens förda politik, kungahuset och den röd-gröna alliansen. Det framgår att han gillar kungahuset och att den borgerliga regeringen fått ned skattetrycket till – åtminstone- en rimlig nivå. Man förstår att han fortfarande anser skatterna vara för höga i Sverige. Han beklagar sig över att det är så dyrt att anställa människor i Sverige. Han säger:

Sverige måste vara det enda land i världen som har bekämpat rikedom och inte fattigdom.

Vidare menar han att …

Vill du ha ett framåtblickande land med välskötta finanser och rimliga skatter, eller ett visionslöst, demagogiskt avundsjukesamhälle som trött blickar mot en svunnen tid?

Egenintresset lyser ganska tydligt i genom hans uttalanden. Med tanke med de miljardförluster hans företag nyligen åsamkats förstår jag mycket väl att han behöver mer pengar. Det är vidare ganska vanligt bland de välbeställda att gny över höga skatter som ”avundsjukepolitik” och att politiker är elaka mot de lyckosamma.

Vad Sverige behöver mer utav är en politik för att minska klyftor i samhället. Det mår alla bättre av – såväl rik som fattig. Det finns trots allt många goda exempel på att man kan tjäna mycket pengar i Sverige. Högerns anhängare kommer aldrig att bli nöjda. Deras gnyenden kan man ta det lätt på.

Annonser

Kollektivavtal bättre än lagstiftning


Bangladesh regering har beslutat att fördubbla minimilönen till 3.000 taka/månad (ca 320 kr). Det är bra! Förslaget kommer från en kommission bestående av parterna på arbetsmarknaden. Det har dock föregåtts av protester från anställda. De fackliga organisationerna ville dock ha en högre minimilön.

Detta visar dock på nackdelarna med lagstiftade minimilöner. Det är bättre att minimilöner sätts av jämställda parter (löntagarrepresentanter och arbetsgivarnas). De kan bättre, löpande, sätta en rimlig branschnivå på löner och övriga villkor. Lagstiftarna tenderar att sätta lönenivån för den sektor med sämst betalningsförmåga eller på andra ideologiska grunder. Det finns dessutom en risk att lönerna blir stilla över en lång period.

Branschvisa kollektivavtal är överlägsna lagstiftning. Men det förutsätter starka och välorganiserade fackliga organisationer. I dagens Sverige ser vi en utveckling där, i vissa branscher, arbetsgivarna har en högre organisationsgrad än bland arbetarna. Det innebär förstås att facket får svårare att motivera sin ställning som förhandlande part. Den dag kan ju komma då arbetsgivarna väljer att själva bestämma löne- och andra villkor för branschen. Fackets enda vapen i ett sådant läge är ju strejk, vilket dock förutsätter en hög organisationsgrad för att vara effektivt.

Den fackliga utmaningen är att vända den negativa utvecklingen. Goda exempel finns att hitta. I Norge ökar den fackliga anslutningsgraden. Det är ett nödvändigt arbete om vi vill undvika framtida lagstiftning om minimilöner och för att motivera rollen som förhandlande part.

Dublinbor


… är en novellsamling författad av den irländske författaren James Joyce. Jag misstänker att detta var en mindre utmaning än att läsa hans (tydligen) stora verk Odysseus. Jag har i vilket fall som helst inte läst den boken.

Dublinbor ska vara författarens första skönlitterära verk. Det dröjde dock flera år innan han fick den publicerad. Novellerna skrevs under tidigt 1900-tal, vilket märks i mimljöbeskrivningarna. Samtliga noveller utspelar sig i Dublin. De skilda berättelserna följer olika människor i olika skeden i sina liv. Från det unga barnet till den luttrade något äldre personen.

De noveller som berörde mig starkast handlade, för det första, om den unga kvinnan som är på väg att rymma från sin familj med en våldsam och kärlekslös far. Hon har träffat en ung man som vill att hon ska följa med honom till Buenos Aires. Den andra novellen handlade om en korrekt (kanske tråkig) man som har ett arbete på ett bankkontor. Han har inget större umgängesliv och hyser väl inte särskilt starka känslor för andra människor. En dag träffar han en kvinna …

Jag misstänker att denna bok är en nog så bra introduktion till denne kände författares språk som att läsa den stora boken. Men, vem vet, kanske att man provar på den en gång?

I Guds och profitens namn


… är en samling essäer som Ingemar Unge sammanställt för ”En bok för alla” en gång för länge sedan. Det har varit en ”bredvid läsningsbok” som jag haft för läsning vid korta stunder.

Det är en fin samling av lärda och intressanta skrivstycken som jag fått mig till livs. Här får man läsa om en italiensk affärsman som skapade sig en förmögenhet. Vi får läsa om den troliga bakgrunden till Galileo Galileis kamp med påvedömet. Etc …

Det är fantastiskt att läsa sådana korta aktstycken. Jag känner att mina taffliga försök att beskriva den inte på något sätt gör boken rätta. Läs den om du hittar den.

Bron vid Ajmunds


… är en bok som skildrar 21 dagar av gotländsk historia författad av Hans Björkegren.

Boken skildrar tre veckor under april och maj 1808 då ryska styrkor för en tid ockuperar Gotland. Historien följer ett antal människor under den period som skildras. Vi får följa den ryske överbefälhavaran och, av den ryske tsaren utsedde, guvernören. Vi följer andra människor som av olika skäl samarbetar med och, ibland, skor sig. Det är hög som låg som skildras i boken.

Ockupationen får en fredlig lösning i samband med att svenska trupper skickas till ön. Ingen soldat eller civil dödas, ej heller avlossas det några dödliga skott.

De enda personer som på något avgörande sätt straffas för det skedda är framför allt de kvinnor och de barn som blev frukten av ockupationen. De ledande på ön går tämligen helskinnade i genom förloppet.

Det var en trevlig bok att läsa.

Är facken lurade på vinstfesten


Olika media rapporterar att de stora industriföretagen visar goda resultat – till och med att resultaten ökar väldigt snabbt. SVT rapporterar att facken är lurade på vinstfesten. Det är starka ord. Bakgrunden förstås att arbetsgivarna inför avtalsrörelsen menade att det inte fanns något som helst utrymme att höja lönerna.

De fackliga organisationerna har, som jag ser det, tagit stort ansvar för att hjälpa företagen. De har tecknat avtal om att gå ned i arbetstid med därmed minskad inkomst. Det har enligt parterna räddat ett antal 10.000-tals arbetstillfällen. De fackliga organisationerna har vidare gått med på förhållandevis anspråkslösa löneökningar i den nyligen genomförda avtalsrörelsen.

Aktieägarna har ju förstås i någon mån också fått avstå intäkter under lågkonjunkturen. Utmaningen nu är ju att aktieägarna måste inse att även de måste fortsätta att avstå om den svenska industrin ska kunna återhämta sig. Viktigast nu är att eventuella överskott måste satsas på långsiktiga investeringar i företagen – inte i kortsiktig aktieåterbäring.

Verkligheten är ju den att svensk industri inte enbart består av de stora kända företagen. I hög grad har deras resultatutveckling fått betalas av alla de underleverantörer som pressas hårt. De ska ständigt sänka sina kostnader och, utöver det, få vänta på att få betalt.

Nu får vi se om aktieägarna hellre ser till sina kortsiktiga intressen eller om de vill utveckla den svenska industrin.

Tusenårsstriden


… är en bok skriven av Tom Holland, brittisk historiker och journalist. Boken skildrar Västeuropa från omkring år 800 till 1099 då kristna korsfarare erövrar Jerusalem.

Boken skildrar hur ett splittrat Europa i ruinerna av det romerska imperiet åter blir ett kreativt och expansivt område. En viktig drivkraft i detta är de ambitioner som sakta växer fram inom påvedömet som till viss del kolliderar med världsliga härskare.

Påvens inflytande växer i och med att Karl den store låter sig smörjas som kejsare av påven i Rom. Skuggan av Roms stora inflytande fångas upp av kungamakten som ett sätt att stärka sin jordiska makt. Ett stridsäpple mellan påven och kungarna är att påven ensam vill kunna utse sina biskopar och bestämma över interna kyrkliga angelägenheter. Detta kolliderar med självsvåldiga kungar som minsann inte vill släppa detta ifrån sig till påven.

Starka påvar som vill reformera kyrkan lyckas dock så sakteliga förändra människors sätt att tänka. Olika ambitioner mellan den världsliga makten och den påvliga driver fram förändringar som får långt gående verkningar på Europa. Till slut är det en påve som initierar det första korståget – inte någon kung eller kejsare.

Det är en flödande och spännande berättelse som Tom presterat. Den vandrar över hela Europa, i Bysans och i de muslimska makter som knackar på Europas dörr. Det var spännande och trevlig läsning.

Skenhelighetens folk


Kristdemokraterna (KD) har, gubevars, varumärkesskyddat begreppet ”Verklighetens folk”. Vad KD menar med detta begrepp är ju inte alldeles solklart. KD säger att politiker lägger sig i vanliga människors liv och att KD ska vara partiet för dem. Man spelar mer eller mindre tydligt på ett politikerförakt – framför allt för sådana politiker som står till vänster.

Samtidigt är de med i en regering som inte bangar för att styra människors liv. Restriktivare regler i sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring. Införande av vårdnadsbidrag som innebär att invandrarkvinnor blir kvar i hemmet, etc. Skulle man kunna kalla KD för ”Skenhelighetens folk”?

Det sjuka socialförsäkringssystemet


På Aftonbladets hemsida kan man idag läsa om Catrine Johansson som hamnat mellan olika socialförsäkringssystem. Hon har förlorat sin sjukersättning (sjukpension) eftersom Försäkringskassan anser att hon kan ta något på arbetsmarknaden förekommande arbete. Arbetsförmedlingen anser å sin sida att Catrine inte kan arbeta. Detta i sin tur innebär att hon heller inte kan erhålla ersättning från a-kassan. Man måste ju stå till arbetsmarknadens förfogande.

Catrine Johansson tillhör lyckligtvis det fåtal som hamnat i denna hemska fälla. Men hon är inte ensam! Det är förfärligt att lagstiftarna skapat sådana system där man inte kan se till individens bästa. Jag påstår inte att det var mycket bättre under den tidigare riksdagsmajoriteten. Men, trots allt, den borgerliga regeringen har vridit åt tumskruvarna ytterligare ett par varv.

Det behövs en ny och bättre sjukförsäkring som verkligen kan stödja människor under en verklig rehabiliteringsprocess för att kunna komma åter till ett arbete.

Nobeller


Nu på morgonen läste jag ut en liten bredvid-läsningsbok. Det är ”En bok för alla” som för några år sedan gav ut en antologi med noveller författade av nobelpristagare.

Det är trevligt att läsa noveller ibland. Det är spännande hur författarna (ibland) får till det på en begränsad summa text. Den kortaste novellen var skriven av Alexandr Solzjenitsyn ”Att andas”. På en halv sida beskriver han längtan till frihet den person har som sitter i nåt av Stalins läger. Nadine Gordimer skriver en text om den hemmavarande kvinnan som på avstånd ser sin man engagerad i kampen för frihet under apartheidtidens Sydafrika. Ernest Hemingways text handlar om en händelse i det belägrade Madrid under inbördeskriget. Den turkiske författaren Orhan Pamuk behandlar hans vägval i livet och hur han bestämde sig för att bli författare.

Det har varit en trevlig läsning!

%d bloggare gillar detta: