Monthly Archives: december 2011

Gott Nytt År!


Detta blir min sista bloggpost för 2011. Gott slut på detta år.

Välkommen att följa mig under 2012!

http://youtu.be/Xy_9bx6U8_0

Andra som hälsar: Ann-Sofie Wågström, Olas tankar, Martin Moberg, Patrik Renfors

Annonser

Fram för ett alltigenom demokratiskt statskick


Jag lånade rubriken på detta inlägg från de två ”liberalerna för republik” Anne-Lie Elfvén och Magnus Simonsson som idag på SvD Brännpunkt argumenterar för att svenska folket ska få ta ställning till frågan om införande av republik i en folkomröstning. De säger i sitt debattinlägg att …

Monarkin ska avskaffas på demokratisk väg. Då riksdagen aldrig gör slag i saken måste det svenska folket ges möjlighet att folkomrösta i republikfrågan. Genom debatt och livlig diskussion är vi övertygade om att majoriteten av medborgarna kommer att ta ställning för ett fullvärdigt demokratiskt styrelseskick.

Det är ett rimligt krav att svenska folket får ta ställning på detta sätt. Om än vi har partier som i sina program har tagit ställning för antingen monarki eller för republik är det uppenbart att man inom partierna har olika syn på denna fråga. Problemet är ju bara det att det är samma partier som i Riksdagen ska ta ställning för om denna fråga ska överlämnas till folkomröstning. Men det borde samtidigt bli lättare för partierna om denna fråga förs utanför partisfären för argumention för eller emot.

Om jag ska försöka mig på något slags nyårslöfte så skulle det ju kunna vara det att medverka till att bilda en republikansk förening i Eskilstuna (eller Sörmland).

Länkar: SvD BrännpunktSvD Brännpunkt, EK

Färggladast vinner


Lasse Stenbäck på tidningen Folket har granskat fem politiska bloggar. Det är tydligt att Ann-Sofie Wågberg vinner den matchen på poäng. Hon har både en färgglad blogg som den med under året flest skrivna inlägg.

Jag ber att få gratulera!

Granskade bloggar: Ann-Sofie WågströmPia Bernthling, Niklas FrykmanJari Puustinen och Anders Berglöv

Den pretentiösa framtidskommissionen


Bo Ekman, ordförande för och grundare av Tällberg Foundation, skriver idag kritiskt om den borgerliga regeringens framtidskommission och allmänt om risken för makthybris. Bo säger om Framtidskommissionen att …

… tillsätta en Kommission är pretentiöst, för att inte säga pompöst. En Kommission tillsätts när något obehagligt och svårbemästrat har skett, något som de sedvanliga politiska mekanismerna inte förmår lösa; frågor där konflikterna skär som skalpeller över partigränser och genom valmanskåren. En Kejne-kommission, en Energikommission, Palmekommission, Etik- och förtroendekommission, en Estoniakommission. Alla har de handlat om politiska eller myndighetshaverier. Skulle nu också ”framtiden” vara ett sådant?

Bo Ekman föreslår ett helt annat alternativ för att diskutera framtidens utmaningar som bygger mycket mer på aktivitet och engagemang från kretsar och individer utanför den politiska. Jag finner hans tankar kloka och värda att ta till sig.

Jag anser att den borgerliga regeringens tilltag att tillsätta en statligt finansierad Framtidskommission med de fyra borgerliga partiernas ordföranden som ansvariga förbaskat fräckt. Det blir så tydligt att sådant som borde vara de politiska partiernas egna ansvar – att utveckla framtidens idéer – nu blir en statsnytta för de regeringsbildande partierna. Det är möjligt att detta tyder på hybris. Oavsett visar detta exempel på att regeringen känner sig så säkra på att genomföra detta utan att straffas av opinionen.

Det är inte utan att jag känner en viss uppgivenhet av detta. Det visar på den kris som socialdemokratin befinner sig att vi inte klarar av att genomföra en effektiv oppositionspolitik.

Länkar: DN Debatt, SvD, Aftonbladet debatt

Andra som skrivit: Kent Persson

Bekämpa ojämlikheten


Socialdemokraternas partiordförande Håkan Juholt tillsammans med partiets ekonomiskpolitiske talesman Tommy Waidelich är idag publicerade på SvD Brännpunkt. De driver i sitt inlägg tesen att den ökande ojämlikheten i hög grad bidrog till den senaste finanskrisen.

Studier visar på att arbetstagarnas andel av de överskott som produceras i företagen minskar. Aktieägare och företagsledningar har däremot gynnats av denna utveckling. Löner, bonus- och andra belöningssystem har i allt högre grad tillfallit de redan bäst betalda. Deras inkomster har ökat i snabb takt. Jag har läst en rapport som menar att dagens utveckling påminner om den i samband med det kända börsfallet i USA 1929. De redan rikas inkomster ökade i sådan takt att de inte hade den minsta möjlighet att konsumera dessa. I stället fick bankerna överskott av pengar som de okritiskt och villigt lånade ut till all sköns konsumtion och spekulation. Detta bidrog till att bygga upp bubblor i ekonomin som sedan brast och orsakade en global recession – allt påminnande om 2008.

Den borgerliga regeringen har målmedvetet bedrivit en politik som framför allt har gynnat de med de högsta inkomsterna. Håkan och Tommy säger …

Som SvD rapporterat har inkomsterna för den fattigaste tiondelen av befolkningen bara ökat med 1,7 procent på 20 år. Samtidigt har den rikaste tiondelen under samma period fått hela 63 procent mer. Särskilt anmärkningsvärt är att den fattigaste tiondelen i dag har 567 kronor mindre i plånboken varje månad jämfört med 2006.

Socialdemokraterna svar på de ökande ekonomiska klyftorna är fyra stycken konkreta uppgifter:

  1. Arbete,
  2. Utbildning,
  3. Omställning, samt
  4. Skatterna.

Det är tydligt att en rörelse som socialdemokratin fortfarande har en viktig uppgift att fylla. Man har historiskt visat att det går att kombinera lägre arbetslöshet än idag med en bra statsfinansiell som individuell ekonomisk utveckling. Partiet har visat att om de anställda kan lita på att man har en ekonomiskt godtagbar situation i händelse av arbetslöshet så har Sverige, bättre än många andra länder, klarat av strukturomvandlingar på arbetsmarknaden. Håkan och Tommy avslutar sitt inlägg med …

Ojämlikheten i Sverige ligger i dag på samma nivå som i 1980-talets USA, och är växande. Vi kan välja att vända denna utveckling. Genom arbete, utbildning, snabb omställning och rättvisa skatter gör vi inte bara Sverige mer jämlikt, utan stärker ekonomin i grunden. Det är ett politiskt arbete som kan påbörjas i dag – om viljan finns.

Det  är klart att viljan finns!

Länkar: SvD Brännpunkt, SvD:s faktakoll (som ger godkänt)

Andra som skrivit: Storstad, Peter Andersson, Jimmy Jansson, Martin Moberg

Normal affärsverksamhet


Jag läste nu ikväll Martin Klepkes artikel där han enkelt och effektivt reder ut drivkrafterna för riskkapitalbolagens aktiviteter inom den offentliga sektorn.

De svenska politikerna har valt ett system som innebär att den enda metoden för privata aktörer aktiva inom offentlig sektor att generera vinst är att sänka kostnaderna. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle publicerade ju i höstas en uppmärksammad utvärdering av välfärdsföretagens effektivitet och villkor. I rapporten sägs …

Inom skolan, förskolan och sjukvården är det förbjudet att ta ut extra avgifter. Detta gör att aktörerna inte kan konkurrera genom att erbjuda högkvalitativa tjänster för högre priser, det enda sättet att generera vinst blir att hålla nere kostnaderna.

Martin fortsätter …

Därför är det helt missvisande att nu i efterskott, när de naturliga följderna av de skatteunderstödda vinsterna i välfärdsföretagen kommer upp till debatt säga: ”Systemet är bra, men oj! så ägarna har missbrukat systemet. Det var inte meningen.” Självklart var det meningen.

Längre ned i artikeln säger Martin …

Att skylla på girighet när det nu uppdagas att välfärdsföretagen har tagit kanske 30 eller till och med 40 kronor i vinst och bara låtit 60 eller 70 kronor gå till vård av patienter är därför fel.

Det är inte girighet, det är normal affärsverksamhet.

Med andra ord – vill vi ha privata företag aktiva inom offentlig välfärdsproduktion måste vi acceptera att de får ta ut vinst med vad det kan innebära. Alternativen är att sätta hårda gränser för hur de får agera (vilket kommer att minimera intresset från entreprenörer och andra intressenter) eller att inte alls acceptera vinstdrivande verksamhet.

Valet är vårt!

Billigare mat i Eskilstuna?


Den större av de två dagstidningar som förmedlar nyheter till de boende i Eskilstuna kommun har gjort en konsumentinformativ insats till oss frekvent restaurangätande. Eftersom tidningen har valt att minimera innehållet i webartikeln och rekommendera läsning i papperstidningen nödgas jag lita till rubriken. Den utropar bestämt att ”Halverad krogmoms men få sänker priser”. Tydligen kommer större delen av momssänkningen gå till att stärka hårt trängda restaurangföretags vinstmarginaler.

Jag kan inte påstå att blir särskilt förvånad över denna upplysning.

Länkar: EK, di.se, dn.se, Ekot

En bestraffande arbetslöshetsförsäkring


Ett viktigt inslag i den borgerliga regeringens politiska program är den, så kallade, arbetslinjen. Man säger sig, förment i motsats till Socialdemokraterna, vara för en politik för att stimulera jobbtillväxt. Politiken sker genom två handfasta metoder – moroten och piskan.

Moroten består mest konkret av de hittills genomförda jobbskatteavdragen. Vi som har lyckan att ha en anställning belönas med att få lägre skatter än de stackars satar som lever med stöd från socialförsäkringar och/eller försörjningsstöd från den kommun vari man bor. Ju högre inkomst desto högre belöning. Piskan består i att sänka förmåner och hårdare krav i de socialförsäkringssystem som byggts upp för att stödja de som, mer eller mindre, tillfälligt inte kan försörja sig med eget arbete. Gruppen människor som slagits ut ur sjukförsäkringen ökar snabbt och hamnar ofta i försörjning genom kommunernas försörjningsstöd.

Arbetslöshetsförsäkringen tillhörde de system som den borgerliga regeringen snabbast ville reformera. Man har gjort det genom att sänka den högsta ersättningen som är möjlig att erhålla vid arbetslöshet, införa en arbetslöshetsavgift och genom att göra det svårare att kvalificera sig till inkomstrelaterad ersättning. Medlemmar i arbetslöshetskassor med en högre arbetslöshet bestraffas med att betala en högre avgift. Vidare blir de arbetslösa snabbare utförsäkrade från arbetslöshetsförsäkringen. Konsekvensen har blivit att en allt minskande andel arbetslösa medlemmar i a-kassorna erhåller ersättning från försäkringen. De som erhåller ersättningar får känna att den inte på långa vägar motsvarar några 80 % av tidigare lön.

Det förmenta syftet med dessa förändringar är att stimulera de fackliga organisationerna att inte ”bevilja” sig så höga löneökningar att arbetslösheten i berörd bransch ökar. Förändringarna har slagit hårdast mot de branscher där risken för arbetslöshet är högst och där lönerna redan är lägre än i andra mer lyckligt lottade branscher.

Man kan inte undvika att misstänka att det egentliga syftet med förändringarna av arbetslöshetsförsäkringen är att tvinga fram fler lågbetalda arbeten. De arbetslösa ska inte kunna kvalificera sig till allt för höga ersättningar. De ska snarare, med lämpor, tvingas acceptera lägre betalda arbeten med sämre övriga anställningsvillkor än vad de annars skulle ha gjort.

Olle Åkerlund, föreståndare för IF Metalls arbetslöshetskassa, visar idag på de konsekvenser som regelverket i försäkringen kan ge. Arbetslösa kan, i sin strävan att få arbete, bestraffas med lägre ersättning från a-kassan. Olle säger

Som regelverket är utformat förlorar en medlem över 6 000 kronor i månaden på att mellan perioder av arbetslöshet jobba i sex månader i stället för fem månader. Att en månads ytterligare arbete ska ge stora inkomstförluster är fullständigt orimligt, det kan knappast vara lagstiftarens mening att man ska förlora på att jobba.

Jag misstänker att den borgerliga regeringens företrädare endast kommer att ruska på sig litet, säga några väl valda tröstande ord och i övrigt inte göra något aktivt i detta skede för att förändra försäkringen. De har inget större intresse av att göra några grundläggande förändringar av arbetslöshetsförsäkringen, utom möjligen med undantag att göra den obligatorisk.

Besvärande fakta för Anders Borg


Dagens Nyheter rapporterar i en artikel att Sverige glider itu ekonomiskt. Den borgerliga regeringens politik har gynnat hushållen i paritet med deras inkomster – ju högre inkomst desto mer har man gynnats. Den tiondel av befolkningen med de lägsta inkomsterna har förlorat inkomster med den förda politiken. De fattigaste förlorade 5,5 % eller 350 kronor varje månad efter skatt och inräknat bidrag. Finansminister Hr. Anders Borg anser …

Vi ska ha ett land som håller ihop och det är naturligtvis besvärande om man ser indikationer på motsatsen.

Det är möjligt att finansministern anser dessa fakta vara besvärande (att de publiceras). Han borde ju knappast vara särskilt förvånad över denna utveckling. Det har ju faktiskt varit alldeles medveten borgerlig politik.

Länkar: dn.se, E24

Andra som skrivit: Olas tankar, Olas tankar, Martin Moberg

Avklädd (M)-retorik


Anna Kinberg Batra och Saila Quicklund (M) påstod innan julen att det blir ”En mer jämställd jul med M och alliansen”. Damerna menar att …

För Moderaterna och alliansen är det viktigt att det ska vara lönsamt att arbeta. Jobbskatteavdraget ger mer pengar i plånboken och är konstruerat så att det gör störst skillnad för dem som behöver det mest.

Idag vederläggs debattinlägget på ett lysande sätt av Sara Gunnerud (ordförande i Unga S-kvinnor Rebella) som menar att …

Det är trist att högt uppsatta moderater känner att de behöver snedvrida statistik för att få moderat politik är verka bra för jämställdheten och sysselsättningen. Som socialdemokratisk feminist i S-kvinnor är det extra tråkigt att se Moderatkvinnornas ordförande Saila Quicklunds namn under artikeln. Moderatkvinnorna borde driva på sitt eget parti att ta ojämställdheten på allvar istället för att bidra till att dölja problemen.

Lena Sommestad har i sitt genmäle utgått från den undersökning från Riksdagens utredningstjänst producerat. Lena sammanfattar med följande punkter det moderata inlägget:

– Moderat politik har gett män större inkomstökningar än kvinnor.

– Moderat politik har försämrat den sociala tryggheten, vilket främst drabbar kvinnor.

– Moderat politik gör anspråk på att främja fler arbetade timmar. Denna tes kan de dock inte beläggas empiriskt. Bevisen utgörs istället av teoretiska beräkningar om ”förväntade” utfall.

Tack Sara och Lena!

Andra som skrivit: Röda Berget

%d bloggare gillar detta: