Bloggarkiv

Överskottsmålet – den självpåtagna bojan


Sedan 1990-talskrisen har svenska regeringar ålagt sig själva en formidabel ekonomisk boja kallad ”överskottsmål”. Den tillkom efter Göran Perssons erfarenheter som finansminister efter att socialdemokraterna återtog regeringsmakten 1994. Sedan dess har ingen regering nänts ifrågasätta denna finanspolitiska doktrin.

Den borgerliga regering som fick regeringsmakten ålade sig själva att bedriva en sund ekonomisk politik. Valet de gjorde föranleddes av att socialdemokraterna i näraliggande historisk tid kunnat peka på erfarenheterna av borgerlig regeringspolitik. De borgerliga partierna lämnade regeringsmakten 1982 och 1994 i en situation med ökad statsskuld. Efter 2006 var det borgerliga mantrat ”sunda finanser”.

Genom denna taktik vred de det starkaste vapnet ur socialdemokraternas händer och vände det emot (S) själva. Med Magdalena Andersson som ny ekonomisk-politisk talesperson och med ökande ekonomiska problem för Anders Borg fick den borgerliga regeringen ökande opinionsproblem. Mellan Anders och Magdalena uppstod en ”tävlan” i att vara mest ekonomisk. Det fanns inte minsta utrymme för vare sig borgerlig regering eller socialdemokratiska utmanare att rucka på betydelsen av att bibehålla överskottsmålet.

Utanför den politiska kretsen har med tiden överskottsmålet, som det formulerades på 1990-talet, allt mer ifrågasatts. Den behövdes då, men det finns ingen anledning att överskottsmålets bojor ska gälla för all evig tid. Detta var dock inget som någon av kandidaterna som finansminister kunde kosta på sig att instämma i. Åtminstone under pågående valrörelse.

Det troliga är nog ändå att både Anders Borg som Magdalena Andersson har insett behovet att ompröva dagens nytta med överskottsmålet. Med snart ett halvår efter genomfört riksdagsval meddelar regeringen att man uppdrar åt Konjunkturinstitutet att ”… analysera konsekvenserna av att ändra målnivån för det offentlig­finansiella sparandet till ett sparande i balans.” De borgerliga partierna kommer att involveras i dessa process.

Det verkar som om Centerpartiet och Folkpartiet åtminstone är öppna för en sådan översyn som regeringen aviserat. Moderaterna avvisar däremot en sådan översyn. Det är väl knappast särskilt förvånande med tanke på att den borgerliga regeringens ekonomiska politik varit så starkt kopplat till Anders Borg och Fredrik Reinfeldt.

Regeringen gör klokt i att lösa upp de bojor som man så hårt bundit sig fast vid. Jag tror att även de borgerliga partierna har känt de begränsningar som överskottsmålet har inneburit. Sveriges statsfinansiella läge är ganska så mycket annorlunda jämfört med det läge landet befann sig i då. Samtidigt står vi inför andra typer av utmaningar och behov som kräver investeringar.

Öveskottsmålet har tjänat riket väl – men nu är det dags att gå vidare!

Länkar: dn.se, dn.se, dn.se, Ekot, di.se, SvD, di.se, di.se, dn.se, SvD, SvD, di.se, dagens arena, Ekot, dagens arena, di.se, SvD, SvD, SVT, di.se, di.se, dn.se, SvD, SVT, di.se, politism, Ekot, SVT, Arbetet, da.se

Fler som skrivit: Peter Johansson, Gabriella Lavecchia

Återinför fastighetsskatten!


Elis G Börjes, Emil Bustos och David Hakula, samtliga studenter vid Handelshögskolan i Stockholm och aktiva i Socialdemokratiska ekonomklubben (SEK), argumenterar i ett debattinlägg för att fastighetsskatt ska införas. De skriver att …

Sverige har i dag en av världens lägsta skatter på just fastigheter. I exempelvis USA, Storbritannien och våra nordiska grannländer står fastighetsskatten för betydande inkomster, vilket innebär att skatter på inkomst kan minskas i motsvarande grad med bibehållen skattekvot. Alternativt kan pengarna användas till produktiva investeringar. Ekonomiskt sett är en sådan användning mycket bättre än att de skvalpar runt på en alltmer upphettad bostadsmarknad, med lyxrenoveringar snarare än nya hyresrätter, som följd. En fastighetsskatt baserad på 2005 års nivåer skulle inbringa inkomster på upp emot 30 miljarder kronor – en väsentlig summa även i statsfinansiella sammanhang.

De menar vidare att en fastighetsskatt inte får några större negativa effekter för samhället. De ansluter sig därmed till de många nationalekonomer som argumenterar för att Sverige behöver en fastighetsskatt. I en allt mer konkurrensutsatt värld kommer det att vara svårt att förändra inkomstskatter. Därför behöver länderna stabila och säkra skattesystem för att kunna finansiera gemensamma nyttigheter.

Jag delar debattörernas uppmaning till Magdalena Andersson om att åter införa en fatighetsskatt.

Frågan om fastighetsskatt är dock satt i djupaste karantän. Ingen rikspolitiker med minsta ambition att få inflytande över samhällsutvecklingen vågar röra denna politiska fråga. Risken är att man anses såsom pestsmittad och vara en person som man inte kan ha med att göra. De borgerliga partierna vann röster i storstadsområdena till stor del på att driva frågan om avskaffad fastighetsskatt.

Det krävs därför en bred koalition av partier i riksdagen för att åter kunna införa en fastighetsskatt. Det kan, å andra sidan, innebära möjligheter att göra politiska kompromisser på andra delar av skattesystemet. Jag kan för min del tänka mig att byta bort den högre skatten för de med högre inkomster för att i stället införa fastighetsskatt. Det finns säkert andra byten/kompromisser som man kan göra med skattesystemet.

Men

Återinför fastighetsskatten – den är både rättvis och effektiv.

Grekisk åtstramningspolitik


Valvinnare

Det grekiska folket har i demokratiska val röstat fram partiet Syriza som det största. De kommer nu att ta över regeringsansvaret för det hårt prövade landet. Partiet vill omförhandla villkoren för den krispolitik som ålagts dem av ECB och euro-länder.

Grekland ålades kraftiga ekonomiska åtstramningar i samband med att landet var nära statsbankrutt och inte skulle kunna betala räntorna på sina lån. I någon mån är det en kris som landet åsamkat sig själv. Det har funnits en osund politisk kultur bland de tidigare största partierna som bidragit till orsaka landets ekonomiska problem.

Samtidigt kan inte de mäktigare euroländerna bortse från eget ansvar. De var bland de första som bröt mot de begränsningar som länderna ålagt sig själva för att bidra till skapa förtroende för euron. Banker i de större euroländerna lånade friskt och villigt till Grekland i samband med dess inträde i den gemensamma valutan. De bidrog starkt till att skapa den ekonomiska bubbla som uppstod.

Greklands statsskuld har skenat i samband med att man ville rädda de banker i Tyskland och Frankrike som så villigt lånade ut pengar. Den politik som landet ålagts för att få låna mer pengar har i stort sett enbart handlat om besparingar och utförsäljningar. Politiken har bidragit till att öka arbetslöshet, ekonomiskt armod och ökade sociala spänningar.  Magdalena Andersson har mycket rätt när hon säger att …

Även om man genomför tuffa besparingsprogram är det viktigt att man också kan genomföra några framtidsinvesteringar så att man kan sprida någon form av hopp, till exempel som när vi genomförde budgetsaneringen. Då genomförde vi ett stort sparpaket men byggde också ut högskolan och gjorde ett kunskapslyft. Men kraven på de sydeuropeiska länderna har bara varit att spara, framför allt på sociala utgifter.

Det går inte att enbart svälta ett folk till ökad rikedom. Det behövs även offensiva och långsiktiga satsningar för att utveckla ett land.

Låt oss nu vara glada åt att ett parti med en i grunden positiv syn på politikens möjligheter vunnit detta val. Tänk om det grekiska folket att gå ett högerextremt håll.

Länkar: SvD, Ekot, SvD, di.se, dn.se, SvD, di.se, SvD, di.se, Aftonbladet ledare, Ekot, SVT, etc.se, europa-portalen, Aftonbladet kultur

Lööfskt larmande


Enligt en prognos från Finansdepartementet återhämtar sig samhällsekonomin långsammare än förväntat. Departementet förväntar sig att de offentliga finanserna kommer att gå med underskott (med nu gällande utgångsvärden) under innevarande mandatperiod. Detta föranleder finansminister Magdalena Andersson att meddela att en del av regeringens ursprungliga mål kan ta längre tid att uppnå. Magdalena säger att …

Vi har fortfarande en återhämtning när det gäller tillväxt och arbetslöshet, men långsammare än i tidigare prognoser.

Regeringen kommer i anledning av denna prognos enbart föreslå reformer som är fullständigt finansierade.

Flera av de kommentarer jag läst utgår från att departementets bedömningar delvis är till för att minska förväntningarna från Miljöpartiet och, framför allt, Vänsterpartiet. Och, det är klart, att det kan finnas något i det. Genom decemberöverenskommelsen med de borgerliga partierna finns det ändå en del begränsningar i vad regeringen kan föreslå riksdagen. Därför måste ju regeringen tillsammans med Vänsterpartiet verkligen diskutera vad som är möjligt att inom ramen för överenskommelsen genomföra.

Det är mycket troligt att rabatten på de sociala avgifterna avvecklas för att finansiera andra och förhoppningsvis bättre fungerande åtgärder för att minska ungdomars arbetslöshet. Den borgerliga metoden har både varit väldigt dyr för statskassan som trubbig.

I sedvanligt Lööfskt aggressiv och konfrontativ stil sablar Centerpartiets ordförande ned regeringens politik. Annie Lööf meddelar att det inte finns några som helst möjligheter att finna kompromisser om inte de utgår från hennes egna förslag. Hon säger att …

Det är anmärkningsvärt att Magdalena Andersson målar upp en betydligt sämre prognos för arbetsmarknaden de kommande åren. Det här är enbart för att regeringen har förstått att den har tomt i verktygslådan och det kommer att vara ofantligt svårt för den att nå sina målsättningar.

Problemet när det gäller Annies resonemang är ju att det är den borgerliga arbetsmarknadspolitiken som fortfarande gäller. Det är väl endast de borgerliga partiernas ledningar som tror på den politik de genomfört. De som granskat effekterna av deras politik finner inga som helst bevis för att den skapat särskilt många nya arbetstillfällen. Den kan, möjligtvis, ha inneburit att vissa branscher har gynnats samtidigt som andra missgynnats av deras förslag.

Annies höga tonläge handlar mer om att överskyla egna misslyckanden parat med en insikt om det parlamentariska läget. Förutom när det gäller rena budgetfrågor så har ju den sittande regeringen stora svårigheter att skapa majoritet för egna förslag så långe som de borgerliga partierna håller samman sin allians. Hon vet ju att regeringen inte kommer att vända sig till SD för ett aktivt samarbete. Därför kan ju de borgerliga partierna, med passivt stöd av SD, hela tiden säga nej, nej, nej till allt som kommer från regeringen.

Det går därför inte att jämföra denna mandatperiod med den föregående. Det är ju alldeles uppenbart att Annie Lööf har lättare att acceptera stöd från SD eftersom deras politik ligger närmare dem.

Länkar: dn.se, SVT, SvD, SvD, SVT, di.se, Ekot, politism, di.se, SVT, di.se, di.se, Ekot, SvD, di.se, SvD, Arbetet

Fler som skrivit: Lars Jagrén

Om svaga finanser och problem med statsfinanserna


Ekonomistyrningsverket (ESV) visar i en prognos att statens finanser inte är i särdeles gott skick. Enligt ESV:s prognos så ökar underskotten i statens finanser till 81 miljarder kronor i år och blir 56 miljarder kronor nästa år. Det verkar som om Magdalena Anderssons kritik om ”tomma lador” efter den borgerliga regeringens politik inte var helt grundlös. Magdalena menar att …

Det har varit en intressant semantisk diskussion om vad som är en tom lada eller inte. Men att vi har svaga finanser och problem med statsfinanserna, det är helt uppenbart.

ESV menar att det antingen krävs minskade statliga utgifter och/eller skattehöjningar för att klara statens överskottsmål. Finansministern inser och utrycker att det är slut med ofinansierade skattesänkningar. Den prognos som ESV nu lämnat innebär förstås att regeringen får en del att fundera över. Den har ju ett antal förslag till statliga inkomstökningar. Dessa avvisade riksdagen i början av december när den röstade ned regeringens förslag.

På lång sikt behöver regeringen fundera över vilka inkomster som staten långsiktigt behöver garantera för att klara kommande viktiga behov inom skola och allmän välfärd.

En skatt som ekonomer anser som både stabil och inte skadlig vore att genomföra en fastighetsskatt. Problemet är att den frågan är brännhet för de politiska partierna. Det är därför inte särskilt troligt att inkomstskatten kommer att höjas. Det är ingen aktiv politiker som vill bli beslagen med att förespråka ett införande av en fastighetsskatt.

Det är synd! Jag hoppas att partierna på sikt kan komma ur dagens låsning i denna fråga.

Länkar: di.se, di.se, SvD, dn.se, SVT, di.se, di.se, di.se, SvD

Fler som skrivit: Peter Johansson

Flödet ut ur ladorna varit lite för stort


John Hassler, ordförande för det Finanspolitiska rådet, kritiserade under en presskonferens finansministerns uttalande häromveckan att det är tomt i ladorna. John menade att den den borgerliga regeringens politik i stort sett varit sund. John menade att …

Det går inte att påstå att det är tomt i ladorna. Möjligen har flödet ut ur ladorna varit lite för stort det senaste året.

John medgav vidare att Magdalena Andersson ordval varit just ett uttalande – inte en budgetproposition. Det verkar som om den gode John mest varit ute i att förekomma eventuellt kommande politiska förslag av, för honom, tvivelaktig art.

Magdalena verkar ta Johns kritik med viss ro. Hon menade att det är bättre att lämna ärliga analyser än överdrivet positiva kalkyler á la Anders Borg. Magdalena sade att …

Anders Borg har med optimistiska kalkyler och en överoptimistisk prognos fått fram ett överskott till 2018. Det har gjort det finanspolitiska rådet nöjda. Jag tycker det är bättre att vara ärlig.

Det är väl klokt att faktiskt avvakta hur de finanspolitiska förslagen kommer att se ut och vilka bedömningar man kommer att göra i budgetpropositionen innan man som John Hassler springer ut på gatan med spelande trumpet. Det är verkligen … intressant att man från det Finanspolitiska rådet gör sådana utspel innan den nya regeringen getts chansen att presentera sin budgetmotion.

Det står om rådets uppdrag att ”Rådet som helhet tar inte löpande ställning till den ekonomiska politiken.” I fortsättningen anges dock att man kan delta i samhällsdebatten med egna synpunkter. Man kan ju om man tolkar rådets utspel igår säga att man deltog i samhällsdebatten. Men gränsen mellan att inte ta ställning och att uttrycka egna synpunkter kan ju vara väldigt tunn. Det ska bli intressant att följa hur rådet utför sitt kommande värv.

Länkar: SvD, SvD, dn.se, di.se, di.se, dn.se, Ekot, Arbetet

Den tomma ladan och överskottsmålet


Barskrapat

Under en presskonferens meddelade finansminister Magdalena Andersson att den sittande regeringen har övertagit en tom och helt utäten lada. Det finns inga möjligheter att nå överskottsmålet förräns tidigast omkring 2018. Hon sade något drastiskt att …

Det har blivit väldigt tydligt att ladan är helt tom. Det är inget dukat bord vi kommer till – det är helt avskrapat. Frågan är om ens bordet står kvar.

Det är väl knappast något okänt att statliga Konjunkturinstitutet vid ett flertal tillfällen har meddelat dem som viljat lyssna om läget i statens finanser. De har återupprepat budskapet att reformutrymmet är uttömt de kommande åren. Vill man genomföra en politik innebärande status quo av den offentliga välfärden krävs att man finansierar dessa. Vill man inte det återstår endast besparingar och minskade ambitioner på välfärdens område.

Annie Lööf och Anna Kinberg Batra tog, i anledning av Magdalenas tillkännagivande, tillfället att kritisera den nyvalda regeringen för att ”ha tappat greppet” med flera lustmordiska uttryck. Tänk så lätt det är att glömma att den regering de tidigare ingått i eller företrätt inte heller den klarade av överskottsmålet. SVT skriver i en artikel att …

Magdalena Anderssons uppgifter om tillståndet i ekonomin är inte helt nya. I Alliansens vårbudget skrev finansdepartementet att överskottsmålet tidigast kommer att nås 2018, det vill säga samma årtal som Andersson pekar mot. Det var då en dystrare prognos än den som presenterades i höstbudgeten 2013, då överskottsmålet sades vara möjligt att nå 2017.

Även om Magdalena tar i när hon använder sitt bildspråk så har hon dock en utmaning i att finansiera den kommande bdgeten. Det gäller ju då att finna de pusselbitar som gör budgeten möjlig att ta genom riksdagens mangling. Häri står väl att finna orsaken bakom den politiska oppositionens likaledes väl skarpa ordval.

Magdalena Andersson öppnar för att diskutera överskottsmålets framtida konstruktion. Hon ser anledning till att göra justeringar av den av, bland annat, demografiska skäl. Det kan finnas goda skäl att göra som finansministern önskar.

Länkar: dn.se, SVT, di.se, SvD, Ekot, di.se, dagens arena, SVT, politism, di.se, dn.se, Ekot, dn.se, Ekot, di.se, di.se, SvD, dn.se, SVT, SvD, Ekot, SvD, SvD, dagens arena, Aftonbladet ledare, SVT, di.se, SvD, Arbetet, Arbetet, Arbetet, SvD

Fler som skrivit: Ola Möller

Förhandlingar pågår!


Socialdemokraterna och Miljöpartiet har inlett förhandlingar om den kommande budgetpropositionen till Riksdagen. Förhandlingarna genomförs under ledning av Magdalena Andersson (S) och Per Bolund (MP). Enligt dem själva så undviker man inte några av de svåra frågor som finns mellan partierna. Magdalena säger …

Vi diskuterar alla frågor, det måste man göra om man ska sitta tillsammans i en regering.

Vad jag förstår av rapporteringen sker kontakter även med Vänsterpartiet och med andra partier. Det är ju naturligt att man gör på detta sätt eftersom de tre röd-gröna partierna faktiskt inte har egen majoritet. Därför måste överenskommelser ske i en hel mängd olika frågor.

Jag är inte särskilt orolig över att S och MP inte skulle lyckas finna en formel för den kommande budgetpropositionen. De två partierna har ju faktiskt tränat på att presentera ett antal gemensamma utspel inför och under den valrörelse som varit. De skillnader som trots allt finns kommer man att antingen lägga i bagagehyllan eller så blir man överens om att man inte är överens och tillåter varandra att finna andra konstellationer för de frågorna.

Det finns förstås även öppningar över den politiska blockgränsen i en mängd olika frågor. De olika partierna är ju alla överens om skolans betydelse. Debatten om vinster inom skolvärlden har ju även lett de borgerliga partierna i en mer restriktiv riktning. Det finns en majoritet för att förbättra arbetslöshetsförsäkringen (i den frågan är väl det endast Moderaterna som håller emot).

Jag tror även det är möjligt att finna kompromisser i en hel mängd frågor som ändå leder i en positiv riktning.

Länkar: dn.se, Arbetet, di.se, dagens arena, SvD, Ekot, ekuriren, SvD, SvD, di.se

Om att höja skatter


Magdalena vill beskatta banker!

Igår meddelade Magdalena Andersson att hon (och socialdemokraterna) vill införa en bankskatt enligt en modell som tagits fram av företagsskattekommittén. En sådan skatt skulle innebära en förstärkning av statens inkomster med fyra miljarder kronor årligen.

Denna skatt skulle kunna finansiera det socialdemokratiska förslaget häromsistens om att begränsa storleken på småbarnsgrupper inom förskolan. Dessutom skulle det bli pengar över till andra angelägna uppgifter.

Nu måste jag medge att jag inte vet särskilt mycket om företagsskattekommitténs förslag. Det är möjligt att det är ett bra förslag att genomföra en skatt som föreslagits. Jag kan ju, i någon mån, sympatisera med Magdalenas uttalande att …

Det är lika mycket som bankerna fick i sänkt skatt när bolagsskatten sänktes 2013. Det finns stora pengar i bankerna så det finns mycket att ta av utan att det drabbar kunderna.

Även om bankerna inte förbättrade villkoren för oss ”vanliga” kunder när bolagsskatten sänktes kommer man säkert inte att tveka att försämra villkoren i händelse av en bankskatt (oavsett  hur den ser ut). Företag brukar ju inte tveka att överföra kostnadsökningar på sina kunder. Det motsatta brukar ju inte ske lika automatiskt.

Samtidigt är det bra att partiet har börjat resonera om skatterna. Det är mycket som tyder på att kommande reformutrymme kommer att vara begränsat inom de ramar som man idag har ålagt statens inkomster. Socialdemokraterna kommer att behöva se över hur staten i framtiden ska kunna finansiera angelägna behov.

Inkomstskatterna kommer alldeles säkert att vara svåra att höja. Däremot anser jag att ett införande av fastighetsskatt och någon form av förmögenhetsskatt borde kunna diskuteras. Det är inte möjligt idag. Förhoppningsvis kan en kommande valförlust för de borgerliga partierna möjliggöra att en seriös diskussion i frågan åtminstone kan komma igång.

Länkar: di.se, di.se, di.se, dn.se, Ekot, di.se, Ekot, dagens arena, dn.se, Ekot, SvD, SvD, di.se, di.se, di.se, Arbetet

Fler som skrivit: Peter Johansson

En skattereform vill de ha


TT har genomfört en enkätundersökning ”med tio tunga ekonomer”. Enkäten visade att flera av dem uttryckte önskan och behovet av en bred skattereform. Flera vill se över ränteavdraget för att motverka den höga skuldsättningsnivån bland svenska hushåll och återinföra fastighetsskatt. Andra att man borde sänka inkomstskatten och i gengäld genomföra förändringar av ränteavdragen och införa en fastighetsskatt.

Jag kan för min del tänka mig att sänka inkomstskatten för de med de högsta inkomsterna och finansiera det med förändrade ränteavdrag och införande av en fastighetsskatt. I den konkurrensutsatta värld vi lever i kommer säkert inkomstskatterna att vara svåra att göra något med. Däremot finns behovet av stabila skatter för att finansiera nuvarande och kommande reformer av de svenska trygghetssystemen.

Politiskt är det dock inte möjligt att idag genomföra några som helst stora justeringar av det svenska skattesystemet. Särskilt eftersom förändringarna skulle behöva genomföras i en bred politisk uppgörelse. Förhoppningsvis kan ett regeringsskifte på sikt öppna upp för blocköverskridande diskussioner om skattesystemet.

Länkar: dn.se, SvD, di.se

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 858 andra följare

%d bloggare gillar detta: