Bloggarkiv

(S) föreslår arbetslöshetsmål


Sänk arbetslösheten!

Socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfven har föreslagit att Riksbanken ska ha ett kompletterande mål för sin verksamhet. Han föreslår att ett mål kring arbetslöshet ska komplettera det uppdrag man redan har.

Idag  har Riksbanken som mål att Sverige ska ha en inflation om 2 %. Det är ett mål och ett uppdrag som man misslyckats kapitalt med. Det är tre år sedan Sverige hade en inflation på den nivån och det verkar dröja till 2015 innan vi är där. Idag har Sverige snarare deflation.

Riksbankens direktion har valt att fokusera på den höga skuldsättningsnivån bland svenska hushåll. Från många hålla kritiseras Riksbanken för att därmed ha orsakat högre arbetslöshet än vad som annars skulle ha varit.

Därför är socialdemokraternas besked högst välkommet. Det är en högst rimlig önskan som Stefan Löfven har gett uttryck för!

Länkar: di.se, di.se, dn.se, SvD, di.se, di.se, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Peter Johansson

Arbetslösheten biter sig fast


Riksbanken har misslyckats!

Igår presenterade LO-ekonomerna en ganska pessimistisk analys för den svenska ekonomin. Enligt deras bedömning kommer arbetslösheten att bita sig fast om inte staten förtydligar Riksbankens uppdrag och om inte staten genomför fler expansiva jobbskapande insatser.

LO-ekonomerna upprepar sin kritik av hur Riksbanken utför sitt uppdrag att hålla inflationen i schack. Genom sin penningpolitik har man orsakat den svenska ekonomin deflation och har därmed bidragit till att hålla arbetslösheten uppe. LO håller fast vid sina tidigare förslag om finanspolitiska stimulanser om 70 miljarder kronor på, bland annat, utbyggnad av arbetsmarknadspolitiken, vuxenutbildningar, statliga investeringar, ökade statsbidrag till kommunerna och ett höjt tak i a-kassan.

LO hoppas att deras förslag skulle innebära en 100.000 fler arbetstillfällen och en minskning av arbetslösheten med två procentenheter på sikt. LO:s chefsekonom Ola Pettersson, säger att …

Dålig penningpolitik och dålig finanspolitik kombinerat har bidragit väsentligt till den höga arbetslösheten.

LO är ju inte ensamma om sin kritik till hus Riksbankens nuvarande direktion utför sitt uppdrag. Den ska hålla inflationen om två procent som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Det är ett uppdrag som de fundamentalt har misslyckats med. Sverige befinner sig just nu snarare i ett läge om deflation. Man har fokuserat på att hålla en räntenivå som skulle förhindra en bostadsbubbla och samtidigt gjort att fler människor blivit arbetslös.

LO-ekonomerna föreslår därför att Riksbankens uppdrag att fokusera på inflationen förtydligas och att granskningen av Riksbankens arbete skärps.

Länkar: di.se, dagens arena, di.se, SvD, ka.se, Arbetet

Högre inflation är vad som behövs


För en tid sedan besökte Paul Krugman Sverige för att hålla ett anförande. I samband med besöket intervjuades han av Svenska Dagbladet. I intervjun framförde han en del synpunkter om den svenska ekonomin. Bland annat ansåg han att inflationen behöver bli högre i hela västvärlden. Fyra procent ansåg han vara en lämplig nivå.

Intervjun har föranlett Svenska Dagbladet att höra med andra om det lämpliga med ett högre inflationsmål. Riksbankens direktion fokuserar hellre på människors skulder än på det inflationsmål om två procent som Riksdagen ålagt den. Lars Calmfors har inget principiellt emot högre inflationsmål än vad som gäller idag.

LO-ekonomerna brukar upprepa kravet om att Riksbanken borde leva upp till uppdraget om att hålla inflationen på två procent. Lars EO Svensson, som tidigare satt i Riksbankens ledning, har kritiserat dess beslut. Genom att inflationen hållits på en betydligt lägre nivå än vad uppdraget innebär har Sverige en högre arbetslöshet.

Det är tydligt att flera tunga nationalekonomer förespråkar en något högre inflation som något långsiktigt bra ekonomierna och för utvecklingen på arbetsmarknaden.

Länkar: SvDSvDSvDSvD

Har befrielsens tid kommit?


Riksbankens direktion har under en längre tid kritiserats för att inte uppfylla det uppdrag man har från lagstiftarna. Riksbanken har som uppdrag att verka för att inflationen som ett genomsnitt håller sig på en nivå om 2 %. Kritiken har både kommit utifrån som inifrån.

Tydligast i sin kritik har kanske nationalekonomen Lars E O Svensson (förutvarande vice riksbankschef) varit. Han menar att Riksbanken genom sina beslut hållit inflationen på en betydligt lägre nivå än vad lagstiftarna önskat. Därmed har ett stort antal människor i onödan hamnat i arbetslöshet.

Även LO-ekonomerna har kritiserat Riksbanken för att verka enligt det uppdrag man har. De har snarare omtolkat uppdraget och fokuserat på att hålla räntan uppe för att inte lägga grund för en bostadsbubbla. Effekten har blivit att den svenska valutan har stärkts relativt vår omvärld och bidragit till att hålla uppe arbetslösheten. LO menar att det inte är Riksbankens uppdrag att motverka en eventuell bostadsbubbla. Det är en fråga för regeringen att förhålla sig till. Åsa-Pia Järliden Bergström  skriver i ett inlägg att …

Tillsammans kan vi befria Riksbanken från bolåneoket och hjälpa dem att fokusera på deras egentliga uppgift – hålla priserna stabila och sysselsättningen hög.

Igår valde man att sänka reporäntan och visar i sin räntebana att inflationstrycket är betydligt mindre än vad man tidigare menat. Effekten har blivit att bankerna har sänkt sina utlåningsräntor och att kronan har försvagats något gentemot omvärlden. Kanske har även kritiken utifrån till slut urholkat stenen och skapat insikt i Riksbankens direktion.

Tydligt är i alla fall att kommentarerna från politiker, ekonomer och debattörer från alla läger i huvudsak är positiva. Kritiken är snarare att sänkningen är för låg för sent.

Anders Borg är säkert nöjd. Beslutet kan innebära en bättre utveckling på arbetsmarknaden under det kommande valåret. Det lär ju, i så fall, inte missgynna den sittande regeringen.

Länkar: SvD, dn.se, di.se, di.se, SvD, di.se, etc.se, di.se, di.se, etc.se, di.se, di.se, Ekot, SVT, E-K, Ekot, da.se, di.se, di.se, dn.se, dn.se, Aftonbladet ledare, SvD

Fler som skrivit: Gösta Karlsson

Varken Riksbanken eller regeringen gör sitt jobb


Varken rege­ringen eller Riksbanken kan undandra sig sitt gemensamma ansvar

Representanter för IF Metall, Teknikföretagen och Unionen efterlyser i Dagens Industri mer handlingskraft av Riksbanken och av regeringen. De konstaterar att den höga svenska kronkursen sätter de svenska företagen under stark kostnadspress. Risken finns att ytterligare arbetstillfällen försvinner utomlands i jakten på detaljer tillverkade till lägre pris.

De kritiserar gemensamt Riksbanken för att den inte lever upp till sitt uppdrag – att hålla inflationen till ett genomsnitt om högst 2 %. Den aktuella situationen är snarare en inflation nära noll. Parterna efterlyser därför en lägre reporänta. Debattörerna menar att en sådan sänkning skulle innebära att Riksbanken kommer närmare sitt eget inflationsmål samt att en sådan politik skulla kunna pressa ned kronkursen under smärtgränsen.

Men då Riksbanken inte lever upp till sitt uppdrag borde den borgerliga regeringen ta till de finanspolitiska verktyg den förfogar över. Artikelförfattarna vill se åtgärder som underlättar investeringar, innovationer, utbildning och annat som påverkar kompetensnivån positivt. De säger avslutningsvis att …

… Sverige ska ta ansvar för sin egen ekonomiska utveckling och vidta nödvändiga åtgärder för att stärka konkurrenskraften, både på kort och på lång sikt. Varken rege­ringen eller Riksbanken kan undandra sig sitt gemensamma ansvar för att det blir möjligt.

Debattinlägget är skrivet i efterdyningarna av den nyligen genomförda avtalsrörelsen. Tidigare motsättningar synes vara som bortblåsta. Det visar väl på att parterna åter har lyckats teckna ett kollektivavtal som balanserar såväl de anställdas som företagens behov. Parternas ansvarsfulla avtal bidrar möjligen till att stärka den svenska kronans stabila utveckling. Den svenska industrin lever under förhållanden som det var länge sedan den behövde hantera. Tvärtom har man något gynnats av en lågt värderad krona.

Samtidigt har Riksbanken ett politiskt uppdrag att hålla inflationen på en genomsnittlig nivå om 2 %. Det var länge sedan vi hade en inflation på en sådan hög nivå. Så på det sättet finns det fog för den partsgemensamma kritiken av den genomförda politiken.

Länkar: di.se, Ekot, di.se

Andra som skrivit: Gösta Karlsson

En kontroversiell och stridbar ledamot lämnar Riksbanken


Jag avser att lämna Riksbanken när mitt nuvarande mandat går ut.

Vice riksbanksdirektören Lars E O Svensson har meddelat att han inte ställer upp för omval för en ny period i Riksbankens direktion. Det har i pressen spekulerats om att han inte kommer att få förtroende för ytterligare en period.

Lars har ju varit ganska öppenhjärtlig om att han inte delar majoritetens uppfattning kring räntenivån. Han har vid flera tillfällen meddelat sin uppfattning att genom en lägre ränta skulle flera tiotusentals arbetstillfällen ha räddats.

Han säger att beslutet att lämna direktionen är helt och hållet hans eget. Det finns väl ingen anledning att betvivla det. Samtidigt kan det förstås handla om att avgå med flaggan i topp hellre än att avpoletteras under mer eller mindre förnedrande former.

Det är litet tråkigt att han väljer att lämna Riksbanken. Det har varit välgörande med en öppen och kritisk röst till majoritetens uppfattning. Alla diskussioner mår väl av att det finns personer som hävdar andra åsikter. Det gör att bägge parter slipar bättre på sina argument och därmed utvecklar diskussionen bättre.

Det vore därför bra att som ersättare hitta en annan person som förmår att föra en självständig debatt i denna fråga.

Länkar: SvD, di.se, dn.se, Ekot, di.se, dn.se, di.se, dn.se, Ekot, di.se, di.se, di.se, SvD, SvD

Tiotusentals personer har blivit arbetslösa i onödan


Riksbanken bör ges ett betydligt tydligare politiskt och demokratiskt förankrat uppdrag.

Det har börjat föras en intressant om Riksbanken och hur dess uppdrag definieras. Det har från, bland annat, fackligt håll förts fram kritik om att Riksbankens direktion inte utför det penningpolitiska uppdrag de har – att hålla inflation kring två procent över tid.

Genom de räntebeslut som man fattat har inflationen hållits på en betydligt lägre nivå. Det har inneburit en, hävdas det, hårdare åtstramning av ekonomin än vad som varit nödvändigt. Som en konsekvens har tusentals människor i onödan blivit arbetslösa. Vice riksbankschefen Lars EO Svensson, som är en icke tyst minoritet av direktionen har anfört att …

Vårt mandat går ut på att hålla prisstabilitet och högsta hållbara sysselsättning. Vi ska stabilisera inflationen runt inflationsmålet och arbetslösheten runt en långsiktigt hållbar nivå. Där har vi inte lyckats.

Göran Zettergren (chefsekonom, TCO) och Roger Mörtvik (samhällspolitisk chef, TCO) argumenterar i ett inlägg för att göra rekryteringsprocessen av ledamöter till Riksbankens direktion öppnare. De menar att Riksbankens mål är allt för diffust definierat. Detta har gett direktionen stora möjligheter att själva tolka sitt uppdrag genom de beslut de fattar. Genom ”instruktionsförbudet” får vare sig riksdag eller regering uttrycka några synpunkter på hur Riksbanken ska sköta sitt uppdrag.

Ett sätt att komma runt detta är då att då en ny ledamot av riksbanksdirektionen ska utses dessa ska delta i en öppen utfrågning i riksdagens finansutskott. Göran och Roger vill att Riksbankens uppdrag ska utformas tydligare efter politisk diskussion. De skriver avslutningsvis att …

… Riksbanken bör ges ett betydligt tydligare politiskt och demokratiskt förankrat uppdrag. Detta behöver förtydligas med ett uttalat ansvar för stabiliseringspolitiken och ett kompletterande sysselsättningsmål. Det behövs helt enkelt ett regelverk kring Riksbanken som gör att väljarna ges möjlighet att utkräva ansvar.

Debattförfattarnas argumentation är rimlig. Riksbankens beslut påverkar så många människor att det inte är orimligt att dess verksamhet och mål kan diskuteras öppnare.

Länkar: DN Debatt, SVT, di.se, SvD, Ekot, di.se, di.se

65.000 onödigt arbetslösa!


Vice Riksbankschefen Lars EO Svensson menar i ett uttalande att Riksbanken genom att bibehålla en alldeles för hög ränta bidragit till att 65.000 fler personer är arbetslösa. Han menar att …

Om Riksbanken inte hade börjat höja räntan igen sommaren 2010 då hade vi haft 1 procents högre inflation idag. Det motsvarar 1,3 procents lägre arbetslöshet. Och det är lika mycket som 65 000 jobb.

Lars tillhör en minoritet i Riksbankens direktion som hävdar att man för en allt för restriktiv penningpolitik. Riksbankens uppdrag är att hålla en inflation om 2 %. Han menar att Riksbanken har bidragit till att inflationen är betydligt lägre än så. LO-ekonomerna har därför kritiserat Riksbanken för att inte följa sitt uppdrag och att man driver en linje i motsats till den politiska viljan.

Lars vill att man under en tid ska kunna tillåta en inflation högre än 2 % under en period för att kunna bidra till lägre arbetslöshet. Lars säger att …

Eftersom inflationen i genomsnitt fallit under målet skulle i nuläget en inflation över målet över en längre period också ha fördelen att den genomsnittliga inflationen under en längre skulle komma närmare målet.

Debatten lär fortsätta.

Länkar: da.se, Arbetet, di.se, di.se, di.se

Industribloggare: Kaj Raving

Kan man lita på Riksbanken?


Konjunkturinstitutet (KI) har meddelat sin uppfattning om nivån på de kommande årens löneökningar. Myndigheten säger att löneökningarna på central och lokal nivå kommer att uppgå till i genomsnitt 3 % per år 2013—2015 och att arbetslösheten minskar till 7 % först 2015. I rapporten säger KI vidare att arbetslösheten minskar fortare om löneökningarna och Riksdagens styrränta hamnar på en lägre nivå. Göran Hjelm, forskningschef på KI, säger

… För att arbetsmarknadens parter ska ta hänsyn till konjunkturen är det viktigt att de vet att en lägre löneökningstakt belönas med en lägre ränta. Och för att Riksbanken ska våga stödja en lägre löneökningstakt krävs att man vet att parterna kommer att hålla takten en längre tid framöver.

Med andra ord är det en fråga om förtroende mellan Riksbanken och arbetsmarknadens parter.

Sverige har sedan sent 1990-tal en lönebildningsprocess med löneökningar som ekonomin kan bära. Detta har inte inneburit att Riksbanken har anpassat räntan nedåt. Det är först sedan konjunkturen visat tecken på att vända nedåt (och inflationstrycket minskat) som Riksbanken sänkt sin ränta. Som LO uttrycker det har detta ansvar inte belönats med lägre ränta. Mats Morin, LO-ekonom, säger

Det är fullständigt orealistiskt för arbetsmarknadens parter kan inte lite på att Riksbanken fullföljer sin uppgift, redan nu sänker inte Riksbanken räntan. Riksbanken får visa att de har det förtroende för arbetsmarknadens parter som de borde ha. Löneutfallen under hela 2000-talet har visat att de skulle ha kunnat sänka räntan mer än de gjort.

Det är uppenbart att LO inte vågar lita till Riksbanken i detta avseende. Det betyder ju inte att de förbund som kommer att inleda avtalsförhandlingar i vinter kommer att bryta den inriktning som funnits sedan 1997 med industriavtalet. Fackförbunden kommer att fortsätta att visa samhällsansvar!

Länkar: di.se, KI, di.se, Tidningen Vision, di.se, SvD

Höjd fastighetsskatt


Jag har hittat en kort men intressant artikel på DI:s hemsida. Det är den adjungerade ekonomiprofessorn Hans Tson Söderström som har fått komma till tals. Han framför viss kritik över hur Riksbanken inte fullgör sitt uppdrag att hålla inflationstakten på 2 %. Han säger …

När inflationen understiger målet samtidigt som marknaden fortsätter att tro på två procent, blir efterfrågan lägre och arbetslösheten högre än vad den skulle behöva vara.

Han får i artikeln frågan om inte sänkta räntor skulle bidra till stigande fastighetspriser och risken för en bostadsbubbla. Han svarar att det finns andra verktyg än penningpolitiken för att komma åt den risken. Han menar att inget hindrar Riksbanken från att tala om för regeringen vad som behöver göras. En sådan åtgärd för att hindra prisuppgången på bostäder vore att höja fastighetsskatten. Han säger om den avskaffade fastighetsskatten att …

Man har ju skickat fastighetspriserna rakt upp i luften genom att dramatiskt sänka fastighetsskatten efter det att förmögenhetsskatten avskaffats. Förmöget folk med stora villor i Djursholm och Lidingö har kunnat tjänat 300.000 till 400.000 kronor om året på detta. Det sägs inte ett ord om detta.

Han menar avslutningsvis i artikeln att Riksbanken borde hålla sig till sitt huvuduppdrag – att verka för en inflationstakt om 2 %!

%d bloggare gillar detta: