Bloggarkiv

Välfärdsverksamheter ska inte säljas till underpris


Reapris

Under onsdagen presenterade Carin Jämtin ett socialdemokratiskt förslag om en ny lag ”lex Serafen” som man vill införa i händelse av en valseger. Syftet med en ny lag är att förhindra avknoppning av offentligt finansierad verksamhet till underpriser.

Jag har inte det minsta emot ambitionen med vad socialdemokraterna vill uppnå. Det har ju skett ett antal uppseendeväckande förskingring av offentligt finansierad verksamhet. Syftet från borgerliga politiker har varit att snabbt överföra verksamhet till privata utförare. Man har då inte tvekat inför att nästan skänka bort verksamhet.

Förslaget innebär en möjlighet att i efterhand juridiskt pröva om en verksamhet har avyttrats till allt för lågt pris. Som Carin Jämtin säger till Ekot …

Är det bedömt som ett underpris, det vill säga slarv med kommuninvånarnas pengar, så ska man kunna ta tillbaka de pengarna genom att domstolen bedömer det som skäligt. Framför allt tycker jag som politiker att det är viktigt att man är ordentlig med med skattebetalarnas pengar, det är allas vår betalda kommunskatt, som nu  försvinner iväg på olika sätt, och det tycker jag är fel.

Som sagt – ambitionen är inte fel. Men jag undrar över verktyget i detta fall. Det kommer ju att vara en grannlaga uppgift att formulera lagtext som stödjer ambitionen.

Det som borde vara en framkomlig väg vid offentlig upphandling av verksamhet vore att ställa hårdare sociala krav innebärande avtallsenliga löner och rimliga arbetsvillkor i övrigt. Idag har vi i många fall ett rally emot botten när man endast ser till att acceptera det lägsta priset i en upphandling.

Länkar: Ekot, SvD, Ekot, dn.se, dagens arena, di.se, ka.se

Fler som skrivit: Oskar Taxén, Martin Moberg, Peter Johansson

Annonser

Om en bättre offentlig upphandling


Ardalan Shekarabi

Igår presenterade socialdemokraterna, genom Ardalan Shekarabi, förslag om hur offentliga upphandlingar på ett bättre sätt kan bidra till angelägna offentliga mål. Det kan handla om att upphandlingar kan bidra till att driva på innovationer, ta miljöhänsyn och ställa sociala krav.

Detta ska uppnås genom att, bland annat, skapa en ny offentlig myndighet som ska stödja kommuner och landsting i detta avseende. Partiet vill på detta sätt ta bort Konkurrentverkets dubbla roller att både granska upphandlingar och ge stöd.

Det är alldeles utmärkt om kommuner och landsting kan använda sina medel på ett mer aktivt sätt i samband med upphandlingar av olika tjänster. I motsats till vad Konkurrensverket hävdar behöver upphandlingar inte enbart ta hänsyn till de lägsta priset.

Länkar: SvD, Arbetet

Schysst offentlig upphandling


Fackförbundet Visions förbundsordförande Annika Strandhäll har skrivit ett angeläget debattinlägg om offentlig upphandling. Annika skriver att Europaparlamentet nyligen har antagit nya regler för offentlig upphandling inom EU:s medlemsländer. De nya bestämmelserna gör det tydligt att man kan och ska ställa sociala krav vid offentlig upphandling. Annika skriver …

… Tidigare har lägsta pris varit avgörande för att vinna en offentlig upphandling. Det har lett till att vissa utförare har kunnat konkurrera om upphandlingar på olika villkor, till exempel genom låga löner och att inte teckna kollektivavtal. Det har också varit svårt för kommuner, landsting och regioner, vid inköp av exempelvis mat till skolor, sjukhus och daghem, att få igenom krav på miljö- och djurskydd.

Sverige har två år på sig att införa EU:s nya, reviderade, bestämmelser för offentlig upphandling. Annika uppmanar de svenska politikerna att agera i enlighet med de nya bestämmelserna och börja se upphandlingsfunktionen som en strategisk ledningsfråga.

Det är bra att kommun- och landstingspolitiker nu kan ställa krav på bra villkor i enlighet med gällande kollektivavtal när de genomför offentlig upphandling. Nu gäller det att fackliga organisationer driver på för att få de nya reglerna in i svensk lagstiftning.

Kollektivavtal ska följas


Igår röstade Europaparlamentet om nya upphandlingsregler för länderna i EU. Utgången blev en framgång för fackligt intressanta krav när offentlig upphandling ska genomföras.

Beslutet innebär bland annat att det blir obligatoriskt att ställa sociala krav och miljökrav vid upphandlingar (kollektivavtal nämns som en källa för sådana krav). Det blir vidare möjligt att ställa krav på sysselsättningsfrämjande åtgärder och olika typer av märkningar vid offentliga upphandlingar.

Beslutet innebär regler för underleverantörer och striktare bestämmelser angående ”onormalt låga anbud” som ska motverka social dumpning och säkerställa att arbetstagares rättigheter respekteras.

Parlamentets beslut har väckt delade känslor i Sverige. Det finns företrädare som är nöjda med beslutet och andra som är mindre entusiastiska inför framtidens upphandlingar.

Jag är glad över det beslut som fattats i Europaparlamentet. Beslutet innebär att samma regelverk ska gälla inom samtliga EU-länder. Medlemsländerna har två år på sig att implementera beslutet i sina nationella lagstiftningar. Gårdagens beslut visar hur viktigt det är att delta i utformandet av en för EU gemensam politik. Det går att påverka lagstiftningen i en för arbetstagarna positiv riktning.

Länkar: Arbetet, fackligt.eu, Europaportalen, Lag&Avtal, Publikt, Transportarbetaren, TCO-tidningen, dagens arena

Fler som skrivit: Oskar Taxén, Hanna Wallinder

Lägsta pris ska inte vara enda måttstocken


Europa-portalen rapporterar att det är nya regler på gång när det gäller offentlig upphandling. Man ska inte endast behöva ta hänsyn till det lägsta priset. Det ska i framtiden vara möjligt att även ta miljömässiga, sociala och innovativa hänsyn. Det nämns särskilt att …

… medlemsländerna ska se till att de ekonomiska aktörerna inom byggbranschen “följer de miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser” som gäller på orten inklusive kollektivavtalen. När arbetstagare i en medlemsstat utför tjänster i en annan medlemsstat gäller utstationeringsdirektivet.

Det är EU-parlamentets inremarknadsutskott som har antagit dessa nya bestämmelser. Parlamentet förväntas besluta om bestämmelserna under november månad.

Det är verkligen bra att det kommer nya regler kring detta. Idag tar man enbart hänsyn till det allra lägsta priset. Det innebär att företag som inte tecknat kollektivavtal kan erbjuda priser och villkor som är betydligt sämre än vad som är det vanliga på arbetsmarknaden. Detta märks inte minst inom offentlig välfärdsproduktion.

Länkar: europa-portalen, fackligt.eu, Publikt

Om att svälta verksamhet nästan till döds


Under 1990-talet införde många kommuner och landsting olika varianter av ”köp- och säljsystem”. Det innebar att en del av den kommunala verksamheten fattade beslut om att genomföra viss kommunal verksamhet och budgeterade för den. En annan del av den kommunala organisationen handlade upp den avsedda verksamheten. Syftet var väl att mer effektivt använda de kommunala medlen och skapa en tradition av konkurrensutsättning.

Bland de verksamheter som tidigt konkurrensutsattes och började upphandlas i fri konkurrens var den kommunala pendlingstrafiken (oftast busstrafik). Kommunalpolitikerna kunde inledningsvis glädjas åt att se minskande priser på den trafik man upphandlade. Det ledde snabbt till att kommunala bussbolag försvann. I en kortsiktig mening var ju detta positivt för skattebetalarna.

De som dock fick betala priset för de allt lägre priserna för upphandlad busstrafik var de som satt vid ratten. De pressades allt hårdare och utsattes för allt tuffare scheman och arbetsvillkor. Detta var, bland annat, bakgrunden till den strejk (för tio år sedan?) som kommunal genomförde bland sina medlemmar inom denna verksamhet. Kommunals strejk var lyckosam i att man lyckades reglera en del grundläggande villkor för de arbetande inom branschen.

Ungefär samtidigt blev det allt svårare att sänka priserna i upphandlingarna. Nånstans blev det allt svårare att pressa de anställda bussförarna. Även om inte priserna sjunker längre så är arbetsvillkoren i branschen hårt pressade.

Erfarenheterna av utvecklingen i den kommunala pendlingstrafiken är förmodligen klart överförbara för vad som händer i övrig välfärdsproduktion idag. Tidningen Kommunalarbetaren skriver om hur större företag inom hemtjänstföretag försvunnit från några kommuner inom Storstockholmsområdet. De ersättningar kommunerna erbjuder för upphandlad hemtjänst är för låg för de företag som erbjuder kollektivavtalsenliga villkor.

Björn Falkeblad (M), ordförande för socialnämnden i Järfälla, menar att det pris de betalar för hemtjänsttjänster inte är för låg eftersom det finns företag som accepterar det. Den kommunala hemtjänsten har budgeterat ett underskott om 7 Mkr. De skulle behöva få betalt motsvarande 350 kronor per timme för att inte visa ekonomiskt underskott. Kommunen betalar 315 kr. Arnfinn Kleveland, chef för Vård och omsorg, säger att …

Det blir ju så att vi måste hitta medarbetare med lägre löneanspråk. Vi har minimerat gångtiderna, då är den andra posten: vad kostar medarbetaren. Vid varje anställning prövar man ju det. Men vid för låga löner får vi inga anställda som klarar våra kompetenskrav.

Uttalandet gör det tydligt vad det handlar om. Det handlar om att pressa de anställda som ska utföra arbetsuppgifterna att göra detta till sämsta möjliga arbetsvillkor. Företag som valt att teckna kollektivavtal och därmed accepterat vissa minimivillkor börjar få svårt att konkurrera med företag utan avtal och bestämda minsta villkor. Företag som väljer bort kollektivavtal kan anställa till lägre löner, korta anställningar, deltider etc. Till det kommer den osäkerhet som den anställda personalen står inför då den verksamhet de jobbar för åter ska upphandlas.

Nånstans finns en lägsta gräns för vilka arbetsvillkor de anställda accepterar att arbeta under. Men är det verkligen en sådan verklighet vi vill ha? Är det genom en tävlan mot botten som vi ska bedriva den offentligt finansierade välfärden?

Knappast någon av de som beslutar om att bedriva verksamheten på detta sätt har liknande anställningsvillkor. De ser enbart till den kortsiktiga nyttan av att pressa anställnings- och arbetsvillkor på det sätt som sker genom att ständigt pressa priserna nedåt.

Genom att inte vara beredda att betala för vad det kostar får vi den verksamhet och det utfall av verksamheten som vi förtjänar.

Länkar: ka.se, ka.se, Aftonbladet debatt

Större krav på privata aktörer i offentlig upphandling


Idag presenterade socialdemokraternas Ilmar Reepalu, Annelie Hulthén och partisekreterare Carin Jämtin partiets tankar om att kunna ställa större krav på privata företag vid upphandling av offentliga tjänster. Syftet med förslagen är att kommuner ska få rätt att rikta upphandlingar till enbart icke vinstdrivande kooperativ, stiftelser och ideella föreningar. Ilmar Reepalu säger att man redan i Malmös upphandlingar ställer krav på, och skriver in i avtalen, meddelarfrihet, offentlighetsprincip och kollektivavtal. Utöver detta kräver man att avtalsundertecknarna ska skriva under på på en uppförandekod som bland annat förhindrar dem att exempelvis placera pengar i skatteparadis.

Men, som han säger …

Det är oklart om det stämmer överens med lagen. Den europeiska är inget problem, utan det är den svenska som är mer långtgående. Vi skulle vilja att det här området ses över.

Socialdemokraterna vill ytterligare att man ska kunna kräva miljömässiga och sociala klausuler i avtalen. Det skulle innebära att entreprenörer förbinder sig att anställa en viss andel funktionshindrade, långtidsarbetslösa och lärlingar etc. De som inte lever upp till dessa klausuler ska kunna sägas upp som leverantörer. Carin Jämtin säger …

Lagen om offentlig upphandling och lagen om valfrihet ger stiftelser, kooperativa och ideella föreningar möjligheter och icke-möjligheter att konkurrera på samma villkor som aktiebolag. För oss är det viktigt att man kan konkurrera med kvalitet och kanske inte på hur stor balansräkningen är. Kvaliteten är det viktigaste, inte ägarformen, och därför vill vi se över de här lagstiftningarna.

Det är bra att socialdemokraterna lyckats samla sig till dessa tankar. De ligger närmare de tankar som låg bakom att partiet ville pröva andra driftsformer i offentligt finansierade tjänster. Det fanns en, kanske blåögd, tanke om att öppna upp för eldsjälar att driva sådana typer av tjänster. I Eskilstuna fanns under några år ett kooperativ som levererade olika typer år av hushållstjänster i ett av stadens bostadsområden. I en upphandling blev de sedan utkonkurrerade av en privat aktör som pressade priset på sådant sätt att den kooperativa föreningen inte hade en chans. Idag är det alternativet borta.

Huruvida förslaget är tillräckligt långtgående i dagens verklighet låter sig ju diskuteras. Martin Klepke, LO-tidningen säger

Medan alliansens ambition genom diverse lagändringar har varit att tvinga kommuner och landsting att inordna sig i dagens system, så vill Socialdemokraterna luta sig mot det kommunala självbestämmandet. Varje kommun ska själv få bestämma. Den lokala eller regionala politiska majoriteten avgör. Kvar finns det faktum att utförsäljningar och miljardvinster av skattepengar alltså ska kunna fortgå föras ut i en kommun och stoppas i en annan.

Socialdemokraterna har åtminstone kommit med ett alternativ till den borgerliga regeringens enögda övertro på att överlämna så mycket som möjligt av skattefinansierad drift till privata aktörer.

Länkar: dn.se, Ekot, Ekot, di.se, LO-tidningen, ka.se

Andra som skrivit: Olas tankar, Martin Moberg, Helena Ericson

Industribloggare: Carola Andersson

%d bloggare gillar detta: