Monthly Archives: juni 2014

Om angrepp på demokratin


Birgitta Ohlsson

Chefsåklagare Torsten Angervåg har på regeringens uppdrag granskat samtliga domar om hot och våld mot politiker sedan år 2000. Han har funnit att brott mot politiskt förtroendevalda hanteras som vilka brott som helst. Perspektivet att hoten och det våld som riktats mot politiker som företrädare för den svenska demokratin har inte funnits i någon dom. Han skriver att …

… fokus på att gärningen inte enbart riktats mot den förtroendevalde som enskild person, utan även mot det demokratiska system som denne företräder.

Torsten menar att rättssystemet kan göra en del inom den lagstiftning vi har idag för att ta till vara den demokratiska dimensionen. Han föreslår, bland annat, att fall där förtroendevalda utsätts för brott ska hanteras av specialåklagare. Han föreslår också att polisen utarbetar en särskild checklista liknande den som används vid hat- och sexualbrott samt att en ny brottsrubricering införs.

Demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) är positiv till att införa en särskild lagparagraf om brott mot förtroendevalda. Hon säger att …

Argumenten blir allt tyngre för att gå vidare så att politiker får samma skydd som tjänstemän när de utsätts för brott i sin myndighetsutövning. Jag vill ha en straffskärpning.

Jag delar Birgittas uppfattning i denna fråga. Vår demokrati bygger på att många människor engagerar sig i de politiska partierna och tar på sig uppdrag i våra beslutande församlingar. De ska kunna fatta beslut trygga i förvissningen att man inte ska behöva utsättas för hot eller annan påtryckning inför eller efter att besluten fattas. Detta är särskilt viktigt eftersom de flesta politiker inte har sitt uppdrag på heltid. De utför det mesta av sin politiska tid på fritiden och har vanliga arbeten.

Länkar: dn.se, SvD, SVT, Ekot, SVT, Aftonbladet ledare, Folket ledare

En (S)-märkt skolpolitik


Under gårdagen presenterades två utspel kring den socialdemokratiska skolpolitiken. På Svenska Dagbladets debattsida publicerades ett inlägg av Stefan Löfven där tre mål för en socialdemokratisk skolpolitik presenteras:

  1. Höga kunskapsresultat
  2. Jämlik skola
  3. Läraryrket är attraktivt

De tre punkterna utvecklas något i debattinlägget. Jag ser inga särskilda nyheter i debattinlägget. Förslagen har presenterats tidigare. Det nya är väl snarare att man sammanfattar dem under tre tydligare mål. Målen i sig lär ju ingen ha något emot. Förslagen innebär heller ingen större revolution av dagens skolsystem. Det som tydliggörs är att socialdemokraterna vill avsätta mer pengar till skolan och framför allt satsa dessa medel på de yngsta eleverna och på de skolor med störst problem.

Störst uppmärksamhet fick annars förslaget om att sätta maxtak för hur stora barngrupperna får vara i förskolan. Socialdemokraterna vill att småbarnsgrupperna ska bestå av högst 15 barn. Stefan Löfven säger att …

Tidiga insatser i förskolan och skolan har störst effekt på skolresultaten. Därför satsar vi på barnen så tidigt som möjligt genom maxtak i förskolan och mindre klasser i lågstadiet.

Denna satsning känns onekligen särdeles angelägen att genomföra. Det är tydligt att barngrupperna har ökat i förskolan. Partiet uppskattar att denna reform kommer att kosta 1,1 miljarder kronor att genomföra. Hur den ska finansieras kommer Magdalena Andersson att presentera under morgondagen.

Länkar: SvD, dn.se, Ekot, di.se, dn.se, dn.se, Ekot, dagens arena, SvD, dagens arena, di.se, ka.se, Ekot, SvD, SvD, di.se, dn.se

Fler som skrivit: Martin Moberg, Peter Johansson, Peter Johansson

Semestervanorna är en fråga om klass och kön


Inte för alla

LO publicerade häromdagen sin rapport om hur människor tillbringar sin semester. Av rapporten framgår stora skillnader mellan människor med olika inkomstnivåer vad de gör med sin semester och andra fritidsaktiviteter.

Bland de icke facklärda arbetarna var det 33 % som inte gjorde någon semesterresa under 2013. Bland facklärda arbetare var andelen något mindre, 25 %, och än mindre bland tjänstemannagrupper.

Skillnaderna i vad man kan göra på semester och på sin fritid är tydligt klassåtskiljande. LO konstaterar att minst möjlighet att semestra har ensamstående kvinnor med barn. Tobias Baudin, LO:s förste vice ordförande, säger till Aftonbladet att …

Frågan är väldigt kopplad till klass. Det är därför vi hela tiden jobbar med att förbättra arbetsvillkor och löner för alla LO-medlemmar så att de också ska ha möjlighet till ett bra vardagsliv och att kunna göra något extra på fritiden.

Det finns onekligen en del kvar att göra.

Länkar: Aftonbladet, Arbetet, SvD, dn.se, SVT, di.se, dagens arena, Kollega, ka.se

Fler som skrivit: Mats Larsson, Martin Moberg

De tror att hon fejkar!


Det är inte alltid man behöver skriva allt själv.

Läs Monika Arvidssons tankar kring sin vän! Hon har drabbats av en allvarlig sjukdom och av gällande sjukförsäkring. Monika skriver …

Tre år har gått av cancerbesked, massiva gifter som har tagit kål på aggressiva celler men i stället lämnat spår av domnade leder och en nästintill ständig trötthet. Nu sitter hon här framför mig, snart utförsäkrad eftersom cancerdjävelskapet inte har haft vett och skick att försvinna raskt nog, och hon skäms. För att hon har blivit ifrågasatt så många gånger nu, både av professionella och av, vi kan kalla dem ”De”, att hon själv har börjat tvivla på om hon kanske ändå inte är så orkeslös och sjuk som hon själv inbillar sig.

Kan Arbetsförmedlingen bli en modern och ­effektiv myndighet?


Mikael Sjöberg

Dagens Nyheter har intervjuat Mikael Sjöberg, generaldirektör för Arbetsförmedlingen. Hans mål är att Arbetsförmedlingen ska bli en modern och effektiv myndighet. Han pekar ut fyra konkreta områden där förbättringar behöver genomföras:

  • eftersatt IT-system,
  • dålig utveckling av e-tjänster,
  • ett svagt bemötande av de arbetssökande som för första gången besöker förmedlingen, samt
  • att man är dåliga i sin kontakt med arbetsgivare.

Mikael är dock införstådd med att det kan ta en tid att uppnå detta – upp till sju år. Han säger …

Jag tror att det tar 6–7 år. Men det innebär inte att vi kommer att sitta still och sedan lansera allt på en gång. Min vision är att vi ska göra mängder av förändringar under här åren. Men det tar nog uppåt tre år innan förändringarna börjar synas.

Jag hoppas verkligen att Mikael har framgång i sitt arbete. De punkter han pekar på är säkert viktiga för att något förbättra människors förtroende för Arbetsförmedlingen. Nu tror jag inte riktigt att det räcker med de punkter som angetts ovan. Jag är nämligen övertygad om att generaldirektören (och myndigheten) behöver politiskt stöd.

Arbetsförmedlingens uppdrag har ju allt mer styrts till att framför allt vara en bevakande och kontrollerande myndighet. De arbetslösa ska disciplineras och fostras till lydiga arbetssökande personer. Arbetsförmedlande arbetsuppgifter skall hållas till ett minimum. Vidare har Riksdagen ålagt myndigheten så detaljrika regler att det finns litet utrymme för egna initiativ inom ramarna för Arbetsförmedlingens uppdrag.

Det behövs helt enkelt en annan arbtsmarknadspolitik och en annan syn på vad Arbetsförmedlingen ska sysselsättas med.

Länkar: dn.se, SVT

Om att avskaffa pensionärsskatten


Gillar sänkt skatt

Under gårdagen avlämnade socialdemokraterna ett tungt löfte – att avskaffa ”pensionärsskatten”. Det handlar om att avveckla skillnaden i skatt mellan förvärvsarbetande och pensionärer.

Detta ska ske genom tre olika steg varav de två första ska ske under den kommande mandatperioden. Det tredje steget förutsätter att partiet uppnår andra mål som genererar statliga ekonomiska möjligheter.

Det är förstås rimligt att skillnaden i skatt mellan förvärvsarbetande och pensionärer avskaffas. Men det gäller att man är väldigt tydlig i budskapet till pensionärskollektivet. De flesta av dem kommer att få vänta på att ”pensionärsskatten” kan avvecklas helt och fullt.

Det finns många angelägna uppgifter och mål som socialdemokraterna vill uppnå i det fall man får möjlighet att bilda regering. Allt detta kan faktisk inte finansieras på en och samma gång. Vissa saker måste få vänta på att genomföras. Därför måste en prioritering göras.

Jag är rädd för att sådana viktiga nyanser kan försvinna i den viktiga valrörelse som vi står inför. Jag har tidigare varit med om hur svekdebatt uppkommit när väljarna inte förstått (eller budskapet varit något slarvigt utformat) att vissa saker inte kunnat genomföras.

Jag förstår att pensionärerna är en viktig grupp att vinna röster inom. Desto viktigare att vara tydlig med budskapet och med vad som är möjligt att uppnå på kort och längre sikt.

Länkar: dn.se, dagens arena, Ekot, di.se, SvD, dn.se, SvD, SvD

Fler som skrivit: Johan Westerholm, Martin Moberg, Ola Möller

Ett för borgerligheten förlorat vapen


Kommande regeringsbildare

Igår publicerade Dagens Nyheter en intervju med socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfven. Det handlade förstås om socialdemokraternas politik inför den kommande valrörelsen. Intervjun gav väl en komprimerad bild av den politik som man vill föra.

Delvis behandlades partiets regeringsbildande ambitioner och de skillnader som onekligen finns bland de tre röd-gröna partierna. Socialdemokraterna kommer att gå till val på den egna politiken. Erfarenheterna för det ställningstagandet kommer från den misslyckade valrörelsen 2010.

Det finns även en insikt om att socialdemokraterna knappast kommer att uppnå röstetal i nivå som i fornstora dagar. Därför kommer man att behöva knyta hymens band med åtminstone något ytterligare parti. Valet har landat vid Miljöpartiet trots att det finns besvärande skillnader i offentligt redovisad politik. Det är ett ställningstagande som inte minst inom LO-leden är något besvärligt att svälja.

Det känns dock som om de två partierna är ganska medvetna om de besvärligaste frågorna att hantera. Inte minst handlar det om vissa frågor kring miljöpolitiken och försvarspolitiken. I övrigt kommer man säkert att finna kompromisser som, åtminstone på kortare sikt, kan fungera.

Samtidigt har socialdemokraterna som enda parti varit tydlig med att man är öppen för ett blocköverskridande samarbete. Det är en inställning som kan behövas för att neutralisera inflytandet av SD-politik i parlamentet.

De borgerliga partierna har för sin del bundit sig för sitt samarbete och försöker vinna poäng genom att påpeka förment splittring bland de oppositionella partierna. Det är en taktik som hittills verkar ha misslyckats. Dessutom verkar man ha tappat sitt viktigaste vapen. Stefan Löfven har vunnit väljarnas förtroende som regeringsbiladare. Socialdemokraterna har vidare opinionens förtroende i de flesta tunga politiska spörsmål. Det är endast inom finanspolitiken som Moderaterna fortfarande har högre förtroende bland väljarna.

Det är verkligen mycket som tyder på ett kommande regeringsskifte.

Länkar: dn.se, SvD, dn.se, di.se, dagens arena, di.se

Fler som skrivit: Ulf Bjereld, Alliansfritt Sverige

Arbetslöshetsförsäkringen – statens kassako


I ett debattinlägg frågar den fackliga centralorganisationen TCO Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven hur de tänker sig att reparera arbetslöshetsförsäkringen.

Bakgrunden till frågan ligger förstås i det enkla faktum att arbetslöshetsförsäkringens värde har urholkats under de senaste tio-tolv åren (framför allt under den borgerliga regeringens tid vid makten).

TCO konstaterar att svaren i dagsläget innebär att Moderaterna inte avser att göra några som helst förändringar av arbetslöshetsförsäkringen (eftersom man tror att detta skulle göra arbetslösheten högre). Socialdemokraterna vill göra förbättringar i försäkringen. Men eftersom man är det pragmatiska parti man är kanske inte förbättringar kan komma i ett steg (eftersom det handlar om att kunna finansiera förändringarna).

Jag förstår att TCO vill göra frågan om arbetslöshetsförsäkringen till en valfråga (i stället för att begravas i den parlamentariska socialförsäkringsutredningens långsamt verkande kvarnar). Arbetslöshetsförsäkringen har onekligen förlorat sitt värde. Inte minst har LO-förbundens medlemmar fått betala dyrt för försäkringens urholkning.

Försämringarna av arbetslöshetsförsäkringen har i hög grad finansierat den borgerliga regeringen jobbskatteavdrag. Försäkringen finansieras genom att arbetstagarna avstår löneutrymme och genom enskildas avgifter till de olika arbetslöshetskassorna. De medel som betalas in till statskassan överstiger kraftigt de utgifter som staten har för att betala arbetslöshetsersättning till arbetslösa. På det sättet finansierar löntagarna andra statliga utgifter.

Det är klart att arbetslöshetsförsäkringen måste bli bättre. Socialdemokraternas målsättning att 80 % av löntagarna ska få 80 % av tidigare lön i ersättning som arbetslös är en rimlig målsättning. Men, trots allt, ska detta finansieras. Det finns onekligen många angelägna saker för kommande regering att fundera över och hur detta ska finansieras. Men som Eva Nordmark skriver …

Att vägra förbättra arbetslöshetsförsäkringen är dålig politik. Försäkringen är inte bara viktig för den enskildes ekonomiska trygghet. Den har också en viktig roll som smörjmedel i svensk ekonomi då den upprätthåller köpkraften i dåliga tider. En bra arbetslöshetsförsäkring är också en förutsättning för fungerande omställning och rörlighet på arbetsmarknaden.

Länkar: SvD, da.se, Kollega, da.se, Arbetet, Arbetet, politism, di.se, SvD, dn.se, di.se, dagens arena, Aftonbladet ledare, SvD

Fler som skrivit: Martin Moberg

En skattereform vill de ha


TT har genomfört en enkätundersökning ”med tio tunga ekonomer”. Enkäten visade att flera av dem uttryckte önskan och behovet av en bred skattereform. Flera vill se över ränteavdraget för att motverka den höga skuldsättningsnivån bland svenska hushåll och återinföra fastighetsskatt. Andra att man borde sänka inkomstskatten och i gengäld genomföra förändringar av ränteavdragen och införa en fastighetsskatt.

Jag kan för min del tänka mig att sänka inkomstskatten för de med de högsta inkomsterna och finansiera det med förändrade ränteavdrag och införande av en fastighetsskatt. I den konkurrensutsatta värld vi lever i kommer säkert inkomstskatterna att vara svåra att göra något med. Däremot finns behovet av stabila skatter för att finansiera nuvarande och kommande reformer av de svenska trygghetssystemen.

Politiskt är det dock inte möjligt att idag genomföra några som helst stora justeringar av det svenska skattesystemet. Särskilt eftersom förändringarna skulle behöva genomföras i en bred politisk uppgörelse. Förhoppningsvis kan ett regeringsskifte på sikt öppna upp för blocköverskridande diskussioner om skattesystemet.

Länkar: dn.se, SvD, di.se

Regeringen har svarat EU-kommissionen


Visstiderna blir fler

… och svaret blev att Sverige minsann inte har några som helst problem med att arbetsgivare kan stapla visstider ovanpå varandra. Regeringen anser att Sverige lever upp till EU:s krav som det formulerats i visstidsdirektivet. Vidare anser man att det behövs en bättre bild av hur det ser ut i verkligheten. Arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson säger till TT att …

För att skapa större klarhet i hur tidsbegränsade anställningar används, har jag gett SCB i uppdrag att göra en kartläggning. Och det är det som är det nya i det här svaret.

Det är högst uppenbart att den borgerliga regeringen fortsätter med att förhala denna fråga. Man anser det för gott att arbetsgivare ska kunna anställa på korta anställningar nästan hur länge som helst.

Om regeringen varit genuint intresserad av att utreda frågan hade ju detta skett för länge sedan.

Länkar: SvD, Publikt, Arbetet, Arbetet

%d bloggare gillar detta: