Bloggarkiv

Om dem tycker vi inte!


Det rapporteras att det svenska folket anger Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket som de minst omtyckta myndigheterna. Det är ju inte den första undersökning som visar på ett sådant resultat. Varför det förhåller sig på det viset kan man ju alltid spekulera kring. Men en god utgångspunkt att utgå ifrån är den lakoniska kommentaren från Fredrik Bentsson, Migrationsverkets presschef. Han säger att …

Migrationsverket får ofta klä skott för politiken.

Ordet ”Migrationsverket” kan ju lika gärna bytas ut mot något av de övriga två myndigheterna. Tidigare regeringar har ju valt att allt mer strama åt socialförsäkringssystemen. Arbetsförmedlingen lägger allt mer av sitt arbete på att snarare övervaka de arbetslösas arbetssökande aktiviteter snarare än att förmedla arbeten. Försäkringskassan har även den att oftare ifrågasätta (eller åtminstone kritiskt granska) de försäkrades eventuella rätt att erhålla ekonomiskt stöd.

Medias rapportering kring dessa myndigheter kombinerat med det politiska beslutsfattandet har säkert bidragit till att just dessa tre myndigheter ses med ogillande av den svenska opinionen.

Länkar: dn.se, di.se, SvD, Ekot, di.se, SvD, dn.se, SVT, Arbetet

Arbetsförmedlingen ska hushålla väl med statens medel


2010 beslutade den borgerliga regeringen om att lägga om systemet för integrationspolitiken. Ansvaret lades på Arbetsförmedlingen att ta över ansvaret från kommunerna. Det förmenta syftet var att snabbare få människor ut i arbete och egen försörjning. Som en del i paketet infördes ett system med etableringslotsar.

De till Sverige invandrade skulle välja en etableringslots. Etableringslotsarna skulle arbeta med invandrare för att hjälpa dem in på arbetsmarknaden. Det var förstås ett system varmed de borgerliga partierna ville föra över statliga medel till den privata marknaden. Eftersom detta verkade vara en lukrativ marknad har det lockat företag att etablera sig på denna marknad.

Enligt de artiklar jag läst påbörjade Arbetsförmedlingen förra året en översyn av systemet med etableringslotsar. Det visade sig att ”… de arbetssökande lockas med surfplattor och telefoner för att skriva på hos lotsföretagen, som får betalt efter hur många arbetssökande de lyckas knyta till sig. Det visade sig också att lotsföretag byter deltagare med varandra för att få högre ersättning.

Enligt artiklarna har problemen på denna marknad ökat sedan i höstas. Arbetsförmedlingens generaldirektör, Mikael Sjöberg, säger att …

Dels blev problemen fler, men också direkt kriminella. Vidden av det hela är organiserad brottslighet, hot, människosmuggling och utpressning. Man handlar med folkbokföringsadresser och fuskar med hela systemet.

Arbetsförmedlingens ledning har i anledning av de nya kunskaperna beslutat att avveckla systemet med att upphandla etableringslotsar. Eftersom detta är en reform beslutad av riksdagen befinner sig måhända myndigheten på litet djupt vatten. Men Mikael Sjöberg säger att de svenska myndigheterna har en skyldighet att ”hushålla väl med statens medel”. Av artiklarna förstår man att Arbetsförmedlingen har regeringens stöd bakom sig.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson förklarar ju att regeringen kommer att lägga förslag om att avskaffa systemet med etableringslotsar.

Jag har faktiskt inget emot att Arbetsförmedlingen vidtar denna åtgärd. Men det är ju litet uppseendeväckande att en statlig myndighet kan gå före de politiska beslut som är förutsättningen för dess verksamhet. Det är väl ett utslag av den rådande parlamentariska situationen och regeringens ibland begränsade möjligheter att agera.

Det ska bli intressant att se om de borgerliga partierna kommer att agera i denna fråga eller om de kommer att låta sin reform försvinna i glömskans mörker.

Länkar: SvD, SVT, SVT, Ekot, dagens arena, SvD, Arbetet

Om att reformera Arbetsförmedlingen


I slutet av sin mandatperiod tillsatte den borgerliga regeringen en utredning för översyn av Arbetsförmedlingen. Den nyvalda regeringen valde att för sin del att lägga ned denna utredning. Det är faktiskt inget särskilt märkvärdigt med det. Det är ju ganska självklart att en sittande regering vill bedriva en politik som ligger i linje med de mål dessa satt upp. Den utredning som den borgerliga regeringen tillsatte arbetade ju utefter de riktlinjer som den satt upp.

Den nu sittande regeringen ser ju också stora behov av att förändra Arbetsförmedlingens uppdrag och sätt att arbeta. Inte minst till bakgrund av den experimentlusta som de tidigare borgerliga partierna under ledning av moderaterna bedrivit under åtta år.

Under en ganska lång tid har denna myndighets uppdrag allt mer blivit mindre av att förmedla arbeten. Allt mer har uppdraget blivit att kritiskt granska att de arbetslösa gör vad de ska. Framför allt blev denna utveckling tydlig efter att den borgerliga regeringen tillträdde efter valet 2006.

Arbetsförmedlingens uppdrag blev allt mer att övervaka arbetslösas jobbsökande aktiviteter, sådant som arbetsmarknadsutbildningar prioriterades ned till förmån för ett allt mer omfattande kontantstöd till arbetsgivare. Vidare beslutades att det är Arbetsförmedlingen som ansvarar för till Sverige nyankomna flyktingar. Den borgerliga regeringen beslutade om att Arbetsförmedlingen, med närmast katastrofalt resultat, skulle upphandla diverse tjänster från externa aktörer.

Så det är klart att det finns ett behov av att fundera över vad vi ska ha Arbetsförmedlingen till. De borgerliga partierna har valt att verka för att riksdagen ska ge till känna att regeringen ska återuppta utredningsarbetet i enlighet med de riktlinjer som den tidigare regeringen beslutat om. Det verkar som om SD avser att stödja ett sådant initiativ. Det innebär ju att regeringen står inför att förlora en omröstning av viktig ideologisk betydelse för regeringspartierna.

Här finns bakgrunden till att regeringspartierna verkar vara öppna för att diskutera de borgerliga partiernas förslag. Frågan är om det finns utrymme för att revidera utredningens uppdrag på ett sådant sätt som regeringen kan finna aptitligt.

Å andra sidan är det väl bara att låta utredningen presentera sina förslag. Det finns ju inget som säger att regeringen måste formulera en proposition på grundval av vad utredningen kommer fram till. Det vore väl inte första gången en utrednings tankar slängs i närmsta soplåda?

Länkar: SvD, SvD, SVT, SvD, SvD, di.se

Fler som skrivit: Skiftet

Arbetsförmedlingen slickar sina sår


I en artikel skriver Dagens Nyheter om hur Arbetsförmedlingen ska förändras i grunden. Myndighetens nye generaldirektör, Mikael Sjöberg, redovisar tankarna om hur arbetslösa ska slippa meningslöst jobbsökande, att även nyblivna arbetslösa ska kunna omfattas av Arbetsförmedlingens stöd etc. Mikael Sjöberg säger till tidningen att …

Verksamheten möter varken de arbetssökandes eller arbetsgivarnas förväntningar.

Det verkar verkligen som om vi kommer att kunna se fram emot en statlig myndighet som på ett bättre sätt kan genomföra sitt uppdrag. Det verkar som Mikaels inriktning är att styra bort myndigheten från att vara ett över de arbetslösas väl och ve övervakande och kontrollerande ont genius till ett mer stödjande och coachande gott genius. Det är ju gott och väl.

Myndighetsledningen kommer ju även att behöva stöd från den lagstiftande makten. Det är ju regering och riksdag som formulerat Arbetsförmedlingens nuvarande uppdrag och prioriteringar. Jag hoppas att den sittande regeringen kan formulera en politik som bidrar till att hjälpa Mikael Sjöberg ytterligare på traven.

Länkar: dn.se, SvD, SVT, Ekot, di.se, dagens arena, Arbetet, politism

Fler som skrivit: Anna-Karin Wall

Avskaffa den meningslösa kontrollbyråkratin


Arbetsförmedlingens roll har allt mer styrts över till att mer handla om att övervaka de ofrivilligt arbetslösas arbetssökande aktiviteter. Den senaste uppfinningen handlar om att arbetslösa månadsvis ska inlämna en aktivitetsrapport som berättar hur den arbetslöse arbetat för att finna ett arbete. Aktivitetsrapporten ska i teorin vara ett verktyg där den arbetslöse tillsammans med sin handläggare på Arbetsförmedlingen kan diskutera sina jobbsökaraktiviteter.

I verkligeheten har detta inte blivit verklighet. Det som skett är att Arbetsförmedlingens administrativa system känner av om de arbetslösa har lämnat sin rapport eller icke. Då handläggarna på Arbetsförmedlingen icke har tillräcklig tid att träffa sina klienter blir rapportlämnandet en helt i genom meningslös åtgärd. Det enda som myndigheten kan göra är att se huruvida en aktivitetsrapport är lämnad eller icke. Innehållet i rapporterna och/eller dess kvalitet bedöms icke (annat än i undantagsfall).

Aktivietetsrapporterna blir därmed endast till en ytterliga pusselbit i att bevaka de arbetslösa. Bo Jangenäs och Berndt Molin skriver i ett kritiskt inlägg att …

Arbetsförmedlingen måste ses över och i stället ges effektiva verktyg för att påverka arbetslöshet och arbetskraftsbrist, det vill säga insatser som har någon betydelse. Ett steg som kan tas omedelbart är att avskaffa den meningslösa kontrollbyråkratin med aktivitetsrapporter, som inte har någon positiv effekt och som är direkt kontraproduktiv.

Om att befästa Arbetsförmedlingens roll


Mikael Sjöberg

Igår presenterade Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg sina tankar för att reformera sin krisande myndighet.

Arbetsförmedlingen har ju befunnit sig på ett sluttande plan under flera år. Människors minskande förtroende för myndigheten kan måhända delvis finnas i interna missgrepp. Jag tror dock att en stor del kan finnas i det uppdrag som myndigheten fått av den politiska nivån. Jag kan knappast beskylla den tidigare borgerliga regeringen för att ensamma bära det politiska ansvaret härför.

Arbetsmarknadspolitiken har blivit mer av kontrollerande och övervakning av de arbetslösas arbetssökande moral. Uppdraget har allt mindre varit att förmedla lediga arbeten till arbetslösa utan allt mer med administrativa åtgärder ställa krav på och övervaka de arbetslösa. Traditionell arbetsmarknadspolitik har allt mer övergivits till förmån för lämnande av bidrag till arbetsgivare samt att prioritera vissa grupper av arbetssökande och lämna mer nyligen arbetslösa till sitt öde.

Den borgerliga regeringen bär däremot ansvar för de experiment med att upphandla vissa typer av tjänster som Arbetsförmedlingen själva genomfört.

Det finns förstås väsentliga åtgärder som myndigheten kan och borde genomföra för att bättre klara sitt uppdrag. Men detta måste kombineras med att regeringen verkar för att förändra myndighetens grundläggande uppdrag. Jag delar Mikaels åsikt att mer fokus borde kunna läggas på personer som nyligen blivit arbetslösa och enklare kan hjälpas till nytt arbete.

Idag lämnas de ”nyarbetslösa” åt sitt öde (jag vet – det är förenklat). De får klara sig på egen hand med sporadiska kontakter med sin handläggare. Det är ofta först när den arbetslöse blivit utstämplad ur arbetslöshetsförsäkringen som Arbetsförmedlingen kan börja satsa resurser i form av utbildande eller andra åtgärder. På detta sätt fyller man på den stora gruppen av långvarigt arbetslösa.

Jag är mer tveksam till tankarna om att lägga ned en tredjedel av myndighetens lokala kontor. Det kommer att försämra servicen till arbetslösa på mindre orter och försämra handläggarnas kännedom om den lokala arbetsmarknaden.

Samtidigt är Mikael tydlig med att omvandlingen vare sig kommer att gå särskilt fort eller att omgivningen ska förvänta sig snabba resultat. Jag kan tänka mig att debattinlägget mer är riktat till den sittande regeringen och ansvarigt statsråd än till medborgarna.

Länkar: DN Debatt, DN Debatt, DN Debatt, DN Debatt, DN Debatt, di.se, SVT, SVT, Ekot, SvD, Arbetsvärlden, Arbetet

Arbetsförmedlingen – en vänthall för arbetslösa


Vänthallen

Igår kväll såg jag ett program som SVT producerat – ”Vägen till Fas3”. Programmet berättar hur Arbetsförmedlingen fungerar idag. Det jag såg gjorde mig bedrövad och nedstämd. Programmet ger en bild av en dysfunktionell statlig myndighet som inte längre klarar av sitt arbete. Programmets slutsats var att Arbetsförmedlingen har blivit till en arbetslösas vänthall på att bli klassad som långtidsarbetslös.

Som nyligen arbetslös har du inget att vänta av insatser från Arbetsförmedlingen. Först efter något år har du möjlighet av att få ta del av de åtgärder som myndigheten har att erbjuda. I flera fall får du delta i ”jobbsökaraktiviteter medelst coachning” vid flera tillfällen. Allt fler passerar de första faserna i arbetslöshetsperioden utan att få all det stöd som man har rätt till innan man hamnar i den tredje fasen (sysselsättningsfasen). Anders Forslund, professor vid forskningsinstitutet IFAU, säger att …

En del hamnar där säkert bara som en serie olyckliga omständigheter, det är personer som har haft otur tillräckligt många gånger i rad.

I programmet berättas om hur handläggare på Arbetsförmedlingen varnar arbetslösa för att hamna i den tredje fasen. Sysselsättningsfasen är ju inte konstruerad för att hjälpa människor att komma närmare arbete – den ska enbart hålla arbetslösa sysselsatta.

Det är den tidigare borgerliga regeringen som är ansvarig för denna arbetsmarknadspolitiska åtgärd. De är även i hög grad ansvariga för införandet av all den sköns kontanstöd som arbetsgivare kan få för att anställa eller sysselsätta arbetslösa. Anders Forslund bedömer att dessa typer av anställningar trycker undan ett ordinarie arbete för varje kontantsubventionerat. Antalet personer med denna typ av anställning har på åtta år fördubblats till omkring 180.000. Arbeten som i många fall försvinner när stödet försvinner.

Till detta kommer att antalet handläggare på Arbetsförmedlingen med fler än 300 ”klienter” har fördubblats. Allt mindre av arbetstiden läggs på att träffa arbetslösa och arbetsgivare. Allt mer av arbetstiden läggs på kontroll av de arbetslösa och för dokumentation. Det blir som om Arbetsförmedlingen hanterar de arbetslösa enligt ”löpande-band-princip” för att i någon mån hinna med.

Hur har det blivit så här?

Genom politiska beslut förstås! Det är den borgerliga regeringen som har viljat få denna utveckling av Arbetsförmedlingen och av arbetsmarknadspolitiken.

Det innebär förstås att man genom politiska beslut kan förändra arbetsmarknadspolitiken och de verktyg och uppdrag som Arbetsförmedlingen ska ha. I programmet föreslog ett par handläggare att man ska borde ”vända på kuttingen”. Med det menade de att man ska sätta in åtgärder mycket tidigare. Även nyblivna arbetslösa behöver ibland stöd. Det kan handla om korta utbildningar som gör att de snabbare kan få ett arbete igen.

Det kan handla om andra åtgärder som gör att arbetslösa inte ska behöva vänta i ett år innan de kan komma ifråga för stöd och insatser. På så sätt kan man förhindra att fylla på skaran av långgtidsarbetslösa.

Jag hoppas att den kommande regeringen kan finna formler för att reformera Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiken på så sätt att myndigheten blir till vad namnet säger att den ska vara.

Länkar: SVT, SVT, SVT

Kan Arbetsförmedlingen bli en modern och ­effektiv myndighet?


Mikael Sjöberg

Dagens Nyheter har intervjuat Mikael Sjöberg, generaldirektör för Arbetsförmedlingen. Hans mål är att Arbetsförmedlingen ska bli en modern och effektiv myndighet. Han pekar ut fyra konkreta områden där förbättringar behöver genomföras:

  • eftersatt IT-system,
  • dålig utveckling av e-tjänster,
  • ett svagt bemötande av de arbetssökande som för första gången besöker förmedlingen, samt
  • att man är dåliga i sin kontakt med arbetsgivare.

Mikael är dock införstådd med att det kan ta en tid att uppnå detta – upp till sju år. Han säger …

Jag tror att det tar 6–7 år. Men det innebär inte att vi kommer att sitta still och sedan lansera allt på en gång. Min vision är att vi ska göra mängder av förändringar under här åren. Men det tar nog uppåt tre år innan förändringarna börjar synas.

Jag hoppas verkligen att Mikael har framgång i sitt arbete. De punkter han pekar på är säkert viktiga för att något förbättra människors förtroende för Arbetsförmedlingen. Nu tror jag inte riktigt att det räcker med de punkter som angetts ovan. Jag är nämligen övertygad om att generaldirektören (och myndigheten) behöver politiskt stöd.

Arbetsförmedlingens uppdrag har ju allt mer styrts till att framför allt vara en bevakande och kontrollerande myndighet. De arbetslösa ska disciplineras och fostras till lydiga arbetssökande personer. Arbetsförmedlande arbetsuppgifter skall hållas till ett minimum. Vidare har Riksdagen ålagt myndigheten så detaljrika regler att det finns litet utrymme för egna initiativ inom ramarna för Arbetsförmedlingens uppdrag.

Det behövs helt enkelt en annan arbtsmarknadspolitik och en annan syn på vad Arbetsförmedlingen ska sysselsättas med.

Länkar: dn.se, SVT

Arbetsförmedlingen ligger i botten


Enligt en undersökning om förtroendet för svenska myndigheter som Sifo genomfört hamnar Arbetsförmedlingen (Af) i botten. Af är den myndighet, tillsammans med bland annat Försäkringskassan, som får lägst/sämst förtroende bland de tillfrågade.

Det går ju alltid att diskutera om varför utvecklingen är sådan för denna statliga myndighet. Jag tror att det till stor del handlar om det uppdrag som riksdagens majoritet har gett Arbetsförmedlingen. Regeringen har med stöd av riksdagens majoritet genomfört stora förändringar av Af:s uppdrag och prioriteringar.

Af:s viktigaste uppgift idag synes i första hand vara att disciplinera de arbetslösa. Arbetsförmedlingens handläggare ska granska att de arbetslösa gör vad som ålagts dem. I de fall man bedömer att de arbetslösa inte har skött sig ska de anmälas till arbetslöshetskassan (i de fall de erhåller ersättning från dem) eller på annat sätt bestraffas med de medel man har.

Vidare har statsmakten genom detaljstyrning definierat Af:s uppdrag och viktigaste sysslor. De enskilda handläggarna har i många fall så många klienter att ta hand om att det inte finns någon som helst möjlighet att utföra sitt arbete på ett bra sätt.

Jag kan fortsätta att rabbla upp sådan kritik. Det är den sittande statsledningen som har det långsiktiga ansvaret för hur Af har utvecklats. Därmed har den även ansvar för hur människor kommit att bedöma Arbetsförmedlingen.

Länkar: SvD, dn.se, di.se, SVT, Arbetet, da.se

Ett myndighetens medvetna fel


Vinnare eller förlorare?

Igår meddelades att omkring 25.000 arbetslösa personer kommer att få ett brev från Arbetsförmedlingen. Det handlar om personer som verkar ha fått fel ersättning innebärandes både för mycket eller för litet pengar. Felet verkar ha uppstått så långt tillbaka som 1999. De personer som får brevet är enbart de som är berörda av detta från 2012 och framåt.

Arbetsförmedlingen kan inte säga vem som har fått för mycket (eller för litet) ersättning. De kan endast tala om att det blivit fel. Myndighetens bedömning är att de flesta, i ekonomisk mening, har gynnats av detta. Därför avråder man från att begära en formell undersökning i det egna fallet. Det kan nämligen falla sig så olyckligt (för den enskilde) att man blir återbetalningsskyldig av ersättningar man inte varit berättigad till.

Jag må säga att jag inte känner mig särskilt trygg med det besked som Arbetsförmedlingen lämnat. De säger sig veta att fel har begåtts men kan bara säga/gissa att de flesta berörda har fått för mycket ersättning än de varit berättigade till. Med tanke på att felet uppkom redan 1999 gör ju att det kan handla om väldigt många människor.

Det känns mest som att myndigheterna inte vill ha ett offentligt rotande i detta debacle. Man överlämnar åt de enskilda att chansa på att man har vunnit på detta myndigheternas mindre lustiga lotteri.

Länkar: dn.se, SvD, di.se, SVT, Ekot, di.se, SVT, di.se, dagens arena, di.se, SvD, SvD, da.se, Arbetet

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 911 andra följare

%d bloggare gillar detta: