Bloggarkiv
Om dem tycker vi inte!
Det rapporteras att det svenska folket anger Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket som de minst omtyckta myndigheterna. Det är ju inte den första undersökning som visar på ett sådant resultat. Varför det förhåller sig på det viset kan man ju alltid spekulera kring. Men en god utgångspunkt att utgå ifrån är den lakoniska kommentaren från Fredrik Bentsson, Migrationsverkets presschef. Han säger att …
Migrationsverket får ofta klä skott för politiken.
Ordet ”Migrationsverket” kan ju lika gärna bytas ut mot något av de övriga två myndigheterna. Tidigare regeringar har ju valt att allt mer strama åt socialförsäkringssystemen. Arbetsförmedlingen lägger allt mer av sitt arbete på att snarare övervaka de arbetslösas arbetssökande aktiviteter snarare än att förmedla arbeten. Försäkringskassan har även den att oftare ifrågasätta (eller åtminstone kritiskt granska) de försäkrades eventuella rätt att erhålla ekonomiskt stöd.
Medias rapportering kring dessa myndigheter kombinerat med det politiska beslutsfattandet har säkert bidragit till att just dessa tre myndigheter ses med ogillande av den svenska opinionen.
Länkar: dn.se, di.se, SvD, Ekot, di.se, SvD, dn.se, SVT, Arbetet
Läkarna ska avgöra arbetsförmågan vid kortare sjukfall
Det är ju alldeles utmärkt! Syftet med förändringen är tydligen att avlasta Försäkringskassans handläggare så att de kan ägna sig åt de mer komplicerade sjukfallen. Det vore ju verkligen bra om handläggarna får mer tid över till att göra bättre utredningar och överväganden kring långvarigt sjukskrivnas eventuella rätt till sjukpenning. Det finns ju verkligen en del att önska i det avseendet idag.
Dessa förändringar är något som myndigheten kan genomföra inom ramen för sitt uppdrag. Framöver hoppas jag få se förändringar av sjukförsäkringen i de delar som riksdagen råder över. Det återstår ju en del att göra!
Andra som skrivit: Kjell Rautio
Ett myndighetens medvetna fel
Vinnare eller förlorare?
Igår meddelades att omkring 25.000 arbetslösa personer kommer att få ett brev från Arbetsförmedlingen. Det handlar om personer som verkar ha fått fel ersättning innebärandes både för mycket eller för litet pengar. Felet verkar ha uppstått så långt tillbaka som 1999. De personer som får brevet är enbart de som är berörda av detta från 2012 och framåt.
Arbetsförmedlingen kan inte säga vem som har fått för mycket (eller för litet) ersättning. De kan endast tala om att det blivit fel. Myndighetens bedömning är att de flesta, i ekonomisk mening, har gynnats av detta. Därför avråder man från att begära en formell undersökning i det egna fallet. Det kan nämligen falla sig så olyckligt (för den enskilde) att man blir återbetalningsskyldig av ersättningar man inte varit berättigad till.
Jag må säga att jag inte känner mig särskilt trygg med det besked som Arbetsförmedlingen lämnat. De säger sig veta att fel har begåtts men kan bara säga/gissa att de flesta berörda har fått för mycket ersättning än de varit berättigade till. Med tanke på att felet uppkom redan 1999 gör ju att det kan handla om väldigt många människor.
Det känns mest som att myndigheterna inte vill ha ett offentligt rotande i detta debacle. Man överlämnar åt de enskilda att chansa på att man har vunnit på detta myndigheternas mindre lustiga lotteri.
Länkar: dn.se, SvD, di.se, SVT, Ekot, di.se, SVT, di.se, dagens arena, di.se, SvD, SvD, da.se, Arbetet
Det kostar 260 miljarder att misslyckas
SVT rapporterar att allt fler unga människor förtidspensioneras. Bland de som är under 30 års ålder har förtidspensioneringarna ökat med 42 % under de senaste tio åren. Enligt Försäkringskassan är det framför allt psykiska diagnoser som ligger bakom denna ökning.
Det är förstås ett fruktansvärt misslyckande för det svenska samhället att så många unga slås ut från eller aldrig ens kommer in på arbetsmarknaden. De döms till ett, i bästa fall, omhändertagande liv med en låg inkomst. De får aldrig chansen till ett arbete och att delta i samhällsgemenskapen.
Ingvar Nilsson, nationalekonom, har räknat på vad detta kostar samhället och de unga människor som förtidspensioneras. SVT skriver att i varje årskull på ungefär 110.000 barn, så är det ungefär 13.000 som lämnar gymnasietiden för ett livslångt utanförskap. Prislappen för en enda årskull är 260 miljarder. Han säger att …
Inget ADHD-barn skulle behöva växa upp utan att få adekvat stöd, inget dyslexibarn skulle behöva sluta skolan utan att ha fått hjälp. Det finns lösningar, de är billiga och effektiva, men vi använder dem alltför sällan.
Ekot utvecklar i ett inslag Ingvar Nilssons tankar. Det han säger är att det gäller att satsa på stöd till dessa elever så tidigt som möjligt. Det ligger mycket i hans uttalande att …
Det mänskligt och ekonomiskt kloka ur ett helhetsperspektiv för kommunen att satsa på barnen tidigt, är för en skolchef med ett budgetansvar en dålig affär. Så ofta blir det att man silar mygg och sväljer kameler, man spar på de här tämligen billiga insatserna under låg- och mellanstadietiden för barnen och sedan får man ohyggligt höga kostnader i tonårstiden. Men de drabbar socialtjänsten i ett helt annat konto vid en helt annan tidpunkt.
Den politiska utmaningen finns i att göra de satsningar som krävs idag för att slippa kostnader imorgon. Ju tidigare samhället satsar de resurser som krävs för att stödja alla de elever som behöver det desto bättre – både mänskligt som samhällsekonomiskt.
Hälften av läkarintygen har brister
Under söndagen fick en nyhet från TT god spridning bland olika nyhetsmedia. Karolinska Institutet har tydligen genomfört en studie om kvaliteten på läkarintyg/-utlåtanden. Enligt TT säger studien att en läkare av tre varje vecka upplever svårigheter när patienter ska sjukskrivas. De har särskilt svårt när det gäller att bedöma arbetsförmågan för personer som har varit sjuka länge.
Till dessa uppgifter kommer att Försäkringskassan anser att ett stort antal läkarintyg som varande undermåliga. Det i sin tur försvårar bedömningen om huruvida den sjuka är berättigad till sjukpenning eller ej.
I mitt arbete ser jag ganska ofta just detta. Försäkringskasans handläggare beviljar inte sjukpenning eftersom sjukintyget inte tydligt nog förklarar varför man inte kan arbeta.
Det finns en motsättning mellan Försäkringskassans handläggare och den behandlande läkaren. Försäkringskassans handläggare kan försäkringen – läkaren kan bedöma huruvida man är sjuk, men är inte expert på försäkringens bestämmelser.
Idag har vi en försäkring som anger att det är läkaren som i detalj ska förklara varför en sjukskriven är förhindrad att arbeta. Läkaren ska, förutom vara expert på att ställa diagnos, vara expert på hur arbetsmarknaden ser ut och i detalj kunna sjukförsäkringen och de juridiska komplikationer det innebär för den sjuke om läkaren inte fullgör sina skyldigheter.
Det finns all anledning att se över hur man ska bedöma hur ett sjukdomstillstånd förhindrar en person att utföra sitt arbete. Dagens regler gör att många människor inte tillerkänns sjukpenning eller i onödan får vänta på den ersättning man faktiskt hade rätt till.
Andra som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg, Mikael Dubois
Varför ökar sjukskrivningarna?
Sjukskriven?
Dagens Nyheter skriver i en artikel att Försäkringskassan kommer att utreda varför allt fler beviljas sjukpenning. Man kommer, bland annat, att utreda huruvida myndighetens policy för ”nöjda kunder” kan vara en bidragande orsak till denna oroande utveckling. Försäkringskassan ska utreda …
Ytterligare en faktor som kan påverka sjukfrånvaron är hur Försäkringskassan tillämpar sjukförsäkringens regelverk. Myndigheten befinner sig i en stark förändring med ett tydligt fokus på verksamhetens värde för kunden och att kundens möte med Försäkringskassan ska upplevas positivt. Kan detta fokus ha haft en effekt på tillämpningen så att sjukfrånvaron påverkats?
En gång i tiden skapades ett socialförsäkringssystem som solidariskt skulle finansiera människors behov av stöd i händelse av sjukdom, arbetslöshet etc. Grunden för att skapa socialförsäkringssystemet utgick ifrån synen att alla kunde drabbas av sjukdom, bli arbetslös etc. Det var därför rätt att skapa obligatoriska system med solidarisk finansiering.
De borgerliga partierna drivs av en pessimistisk syn på människor innebärande att de väljer bort arbete om socialförsäkringarna är för generösa. De har därför valt att strama åt regelverket för att skapa drivkrafter för arbete. De ser människorna som drivna av egoistiska behov på en oreglerad marknad.
Den borgerliga regeringen har därför bestämt att Försäkringskassan (och andra myndigheter) ska bedriva sin verksamhet genom att betrakta dem de möter som ”kunder”. På marknaden gäller det att locka kunder till att köpa den vara man vill sälja. Många har säkert sett bilder som meddelar att ”kunden har alltid rätt”. Som säljande part gäller det att bemöta kunden på ett sådant sätt att man får sälja sin vara.
Någonstans blir det därför logiskt att inse Försäkringskassans utredningsdirektiv. Om man har perspektivet att kunden alltid har rätt kanske det blir logiskt att myndighetens anställda för lätt accepterar att människor är sjuka fast de (kanske) inte är det. Det blir som Peje Bengtsson, analytiker på Försäkringskassan, uttrycker det.
Det förs en diskussion om hur vårt kundfokus kan ha påverkat tillämpningen av sjukförsäkringens regler. Därför ska vi nu försöka göra en studie och se om det har skett en ändring i handläggarnas bedömningar.
På kort tid har den borgerliga regeringen lyckats plantera sin negativa syn människors drivkrafter från ord i lag- och myndighetstexter till myndigheters praktiska handling. De har lyckats med att plantera ”sanningen” att det finns allt för många sjukskrivna som egentligen inte är sjuka.
Fler som skrivit: Martin Moberg, Mikael Dubois,
Ökande sjuktal
Dagens Nyheter rapporterar om att sjukskrivningarna fortsätter att öka. Tidningen har vidare funnit att utvecklingen ser väldigt olika ut mellan olika delar av Sverige. Det finns väl ingen uppenbar förklaring till skillnaderna mellan länen. Laura Hartman, analyschef på Försäkringskassan, säger att …
Vi tror att skillnaderna mellan länen beror på samma faktorer som ligger bakom den senaste tidens ökning av sjukfrånvaron i stort. Vi ser exempelvis att sjukperioderna blir längre bland arbetslösa, medan det bland anställda handlar om fler kortare perioder.
Det är ju ingen nyhet att det förekommer (och förekommit) skillnader i sjukskrivning mellan olika delar av Sverige. Län med en högre andel av ”arbetarjobb” har tenderat att ha en högre sjukskrivning.
Vad som är väldigt tydligt är att sjuktalen är betydligt högre bland kvinnor än bland män. Det finns heller inget tydligt svar på varför kvinnor drabbas mer av sjukdom. Jan Larsson, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, tror dock att orsaken finns att söka i den arbetsmarknad som kvinnar finns i. Han säger att …
Det rör sig till exempel om arbeten på vård- och omsorgsområdet där det krävs kognitiv förmåga och stor närvaro samtidigt som det ofta finns små möjligheter att återhämta sig. Kvinnor finns också ofta i mindre trygga anställningsformer, med timanställningar, visstidsanställningar.
Den borgerliga regeringen hoppades(?) att den reformering de genomförde av sjukförsäkringen skulle leda till lägre sjuktal och att människor snabbare skulle kunna återgå till ett avlönat arbete. Genom strikta tidsgränser och en hårdare bedömning av rätten till sjukpenning antog de att det överutnyttjande av försäkringen de misstänkte fanns skulle minska.
Det är tydligt att verkligheten var betydligt mer komplex än vad regeringen kanske trodde. Nu har den satt igång en mängd undersökningar för att finna förklaringen till de (åter) växande sjuktalen.
Kan det betyda att ny insikt kommit regeringen till dels?
Länkar: dn.se, SVT, ekuriren, Gotlandsnytt, Ekot, SKL, Arbetet
Fler som skrivit: Martin Moberg
Det politiska systemet måste trycka på stoppknappen
I ett debattinlägg kritiserar Kjell Rautio (LO) och Claes Jansson (LO-TCO Rättskydd) Försäkringskassans nya arbetsförmågeverktyg för att pröva en individs rätt till sjukpenning. Myndigheten inför med detta verktyg ett nytt begrepp, ”medicinska förutsättningar för arbete”.
Kjell och Claes menar att Försäkringskassan genom sitt nya verktyg kringgår det beslut som en majoritet av riksdagens ledamöter fattade i juni och december 2011. Riksdagen uppmanade regeringen att återinföra den tidigare arbetsförmågeprövningen mot ett ”normalt förekommande arbete” och därmed också avskaffa prövningen mot en fiktiv arbetsmarknad.
I den utfrågning som genomfördes i Riksdagen i torsdags (23/5) framfördes från flera håll kritik emot Försäkringskassans verktyg. Malin Josephson (Inspektionen för socialförsäkring) kritiserade Försäkringskassan eftersom …
Det finns dels en stor risk att den enskildes rättssäkerhet försämras med en sådan här yrkeslista. Dels en risk att personer som har arbetsförmåga inom ett visst område inte identifieras.
Tomas Eneroth (S), vice ordförande i Socialförsäkringsutskottet, var tveksam till den metod som Försäkringskassan nu avser att använda. Han menar att metoden inte uppfyller Riksdagens uppfattning i frågan:
Det gör det absolut inte. Riksdagen talar om normalt förekommande arbete. Vi har till och med citerat en dom ur Högsta Förvaltningsdomstolen för att tydligt visa hur vi vill att bedömningen ska ske. Då blir det bekymmersamt om myndighetens prövning inte i tillgodoser detta
Försäkringskassan menar att verktyget kommer innebära en mer rättssäker bedömning och att individen kommer att ges en större möjlighet att vara delaktig i beslutet.
Det kommer väl att visa sig hur denna fråga utveckla sig. Den borgerliga regeringen har ju dock tydligt visat att den inte ser några problem med en stramare lagstiftning och tillämpning av sjukförsäkringen. Men som Kjell och Claes avslutar sitt inlägg …
… En rehabiliteringskedja utan rehabilitering ger ingen positiv effekt på folkhälsan.
Länkar: dagens arena, dagens arena, dagens arena
Fler som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg, Kjell Rautio
Besluten måste tas på rättsäker grund
Försäkringskassan har av Justitieombudsmannen fått kritik för ett internt arbetssätt. Under arbetet med att förbereda beslut om sjukpenning och sjukersättning har man har en ordning där Försäkringskassans handläggare diskuterar fall med försäkringsmedicinska rådgivare. Dessa möten sker utan krav på att protokollföras.
En person som får avslag på sin ansökan får därmed ingen möjlighet att bemöta på vilka grunder den avslagits. Det är förstås ett rent otillständigt arbetssätt. JO:s yttrande är några månader gammalt. Försäkringskassan har dock ännu inte ändrat detta arbetssätt. De menar att de i grunden inte genomför några fel i processen fram till beslut. Myndigheten ser, trots sin åsikt, över hur de arbetar.
Tomas Eneroth (S) och Gunvor G Ericson (MP) framför i Ekot kritik över Försäkringskassan. Tomas säger att …
JO påpekat allvarliga brister i Försäkringskassans handläggning, det är klart att det måste korrigeras. Det är ju illa nog att vi har en dålig sjukförsäkring, men det är ju än värre om vi har en handläggning hos Försäkringskassan som åsidosätter rättsäkerheten.
De bägge slår väl upp öppna dörrar i frågan (de besvarar ju endast frågor ställda av journalisten). Men det är ju ändå bra att de tydliggör sin åsikt i frågan. Det borde väl ändå innebära att den ansvarige ministern behöver tydliggöra sin åsikt.
Om rättsosäkra myndighetsbeslut
Rättssäkerheten är satt ur spel.
För ett par månader sedan kritiserade Justitieombudsmannen (JO) ett arbetsförfarande inom Försäkringskassan. I syfte att snabba på processen inför beslut om sjukersättning (sjukpension) samlar man försäkringsmedicinska rådgivare och handläggare i samma rum. De diskuterar där inkomna ansökningar om sjukersättning.
Detta förfarande anmäldes av Ulf Björk på IF Metall Södra Västerbotten eftersom förfarandet inte protokollförs. Ulf skriver i sin anmälan till JO, bland annat, att …
Att möten inte protokollförs gör det svårare att överklaga ett beslut. Den försäkrade är därmed chanslös när han ska försöka överklaga ett beslut till domstol.
Sveriges Television konstaterar dock i ett aktuellt inslag att Försäkringskassan ännu inte har tagit till sig av JO:s kritik. Den anser snarare att det egentligen finns några som helst problem med det egna arbetssättet. Eva Nordqvist, rättschef på Försäkringskassan, säger att …
Vi anser inte att det här är rättsosäkert och att vi bryter mot lagen. Däremot kan vi förbättra vår kvalité och där tar vi till oss de synpunkter som kommer vid olika granskningar, som JO:s.
Det är verkligen ganska otillständigt att myndigheten så lättvindigt avfärdar JO:s kritik kring Försäkringskassans användande av gruppkonsultationer. Det verkar som om man hellre skyndar på beslutsprocessen och är beredd att ge avkall på rättssäkerheten.
Andra som skrivit: Åsa Forsell, Kjell Rautio
