Bloggarkiv

Så kan Björklund brösta upp sig


Ler ansträngt

Under gårdagen meddelades att regeringen gjort upp med de borgerliga partierna om att pröva betyg från och med fjärde klass. Enligt denna överenskommelse ska etthundra skolor frivilligt kunna testa betyg från fyran. Testperioden inleds 2017 och kan pågå fram till 2020, varpå då det hela ska utvärderas.

Regeringen har ju motsatt sig det borgerliga förslaget att införa betyg från och med fjärde klass. Den har funnit stöd från forskarvärlden som kunnat konstatera att inte mycket stödjer det goda med betyg från så tidig ålder.

De borgerliga partierna (Folkpartiet) har viftat bort sådana synpunkter såsom tämligen oväsentliga. Den egna tron har fått gå framför forskar- och skolvärldens ståndpunkter. Regeringen har stått inför risken av att bli nedröstad i kammaren i denna fråga. Här finns väl bakgrunden till att regeringen har valt att ingå den överenskommelse som presenterats. Man har i vissa delar tillgodosett Folkpartiets ståndpunkter samtidigt som man försökt vattna ut detsamma så mycket som möjligt.

Men det är klart att Jan Björklund framstår som något av en vinnare. Han har fått chansen att få prova sin ståndpunkt. Regeringen hoppas väl på att det frivilliga i genomförandet ska bli svagt samt på att kommande riksdagsmajoriteter och utvärdering ska finna det meningslöst att genomföra en sådan reform.

Jag kan inte påstå att jag är odelat positiv till överenskommelsen som den slutits. Jag hade helst sett att betyg inte alls hade behövt införas på det sätt som majoren önskat. Det förhåller sig möjligen på så sätt att denna överenskommelse kan bidra till att lösa upp alliansbildningen. Vore det så finns det ju något positivt i detta.

Men det vete tusan hur det blir med det hela.

Länkar: SvD, dagens arena, Ekot, SvD, dagens arena, di.se, Ekot, dagens arena, Ekot, SvD, SVT, Aftonbladet ledare, Ekot, SVT, SvD, SvD, SVT

Fler som skrivit: Monica Green, Skiftet, Nina Andersson  Brynja, Nina Andersson Brynja

Annonser

Lågpresterande elever som får betyg presterar sämre


I en forskningsgenomgång som Skolforskningsinstitutet tagit fram, och som en av rikets större morgontidningar läst, konstateras, bland annat, att …

Lågpresterande elever som får betyg presterar sämre. Men även studenter på universitetsnivå påverkas positivt av färre betyg som kommer senare under utbildningen, än många betyg som kommer tidigare.

Det som kallas för formativ bedömning, tydlig återkoppling och information om vad som kan förbättras i skolarbetet, påverkar däremot prestationen tydligt positivt. Vidare konstateras att negativ återkoppling påverkar skolresultatet negativt.

Forskarna menar vidare att det är svårt att jämföra olika länders kultur, traditioner och olika sätt att organisera skolsystemet. Det gör att betyg, eller liknande system, kan fungera olika bra eller dåligt i olika länder.

Genom de slutsatser de kommit fram till i forskningssammanställningen varnar de pollitikerna för att det är oklokt att gå för snabbt fram. Christian Lundahl säger att …

… i nuläget gå ner i åldrarna med betyg, när det finns så tydliga varningssignaler i forskningen – framför allt med hänsyn till dem som har det svårast i skolan, tycker vi inte är att följa idén att skolan ska vila på vetenskaplig grund.

Tidigare utbildningsministern Jan Björklund låter sig dock inte imponeras. Han har väl heller aldrig låtit sig hindras av obekväma sanningar eller utsagor från forskning.Trots allt mer uppenbara brister och försämrade resultat i den svenska skolan så vet han minsann hur det ska vara och bli.

Det är intressant att en sådan person fortfarande får breda ut sig som han gör i svensk skolpolitik.

Länkar: SvD, SvD, dn.se, SVT, SVT, di.se, Ekot, politism, dagens arena, dagens arena, SVT, Ekot, SvD, SVT, Ekot

Fler som skrivit: Skiftet, Nina Andersson Brynja

Betygsfrågan tillmäts en alldeles för stor vikt


De borgerliga partierna har med stöd av SD genomdrivit i riksdagen att betyg skall införas från och med fjärde klass. Den sittande regeringen har knappast omfattat detta beslut med särskilt stor entusiasm. Regeringen menar att det inte finns något vetenskapligt stöd för att införa betyg från så tidig ålder.

Den politiska debatten har eldats på av den diskussion som skett på rikets viktigaste debattsida. Det började med att företrädare för Kungliga Vetenskapsakademiens arbetsgrupp Framtidens skola hävdade att det inte finns vetenskapligt stöd för att betyg från fjärde klass skulle bidra till att förbättra den svenska skolan. Gruppen kommenterade en promemoria som professor Martin Ingvar skrivit för den tidigare borgerliga regeringen.

Det som debatten visar verkar vara att frågan om betyg synes ha fått allt för stort utrymme i den politiska debatten. Det finns andra och viktigare frågor att diskutera när det gäller att utveckla den svenska skolpolitiken. Martin skriver i en kommentar att …

Betygsfrågan tillmäts generellt en alldeles för stor vikt. Skolan måste reformeras på många fler områden för att vi ska få de goda kunskapsresultat som samhället önskar och en skola som inte bidrar till social ojämlikhet.

Denna osäkerhet huruvida betyg är något gott eller mindre gott i ambitionen av att få en bättre svensk skola ger ju utrymme för debattörer att fånga upp de argument som passar. Egentligen borde det ju vara ganska enkelt för politikerna att kunna nedprioritera frågan om betyg från fjärde klass. Det viktiga handlar om hur man fångar upp de elever som hamnar efter i skolarbetet. I debatten verkar de vara överens om att …

… så kallad formativ bedömning, där läraren använder bedömningsinformation för att anpassa undervisningen för att möta elevernas behov. Forskningen har visat att formativ bedömning har mycket god effekt på elevernas lärande till skillnad från betyg.

Jag skulle önska att en blocköverskridande överenskommelse skulle kunna ske om utbildningspolitiken. Men det är uppenbart att frågan om betyg har blivit en tydlig stötesten för att komma framåt. Det verkar tydligt att de borgerliga partierna inte kommer att vika sig i frågan om betyg. Vad jag förstår innebär deras förslag att en utvärdering först skall genomföras om betyg från sjätte klass. Måhända att det här finns en öppning för kompromiss?

Är det möjligt för regeringen att bjuda till litet i denna fråga för att komma fram i andra?

Länkar: dn.sedn.sedn.sedn.se, SVT, SVT, SvD, di.se, SvD, SvD, SvD

Fler som skrivit: Ulf Bjereld

Skolans bästa måste väga tyngre än partitaktik


I ett debattinlägg inbjuder regeringen de borgerliga partierna till diskussioner om den svenska skolan. De hoppas att med decemberöverenskommelsen det ska infinna sig ett ett nytt samtalsklimat mellan regeringspartierna och partierna inom alliansen.

I debattinlägget anges att regeringens kommande skolpolitik ska grunda sig på följande tre principer:

  1. Regeringen kommer i varje läge att eftersträva brett politiskt stöd för de reformer den lägger fram.
  2. Stora skolreformer ska vara förankrade bland dem som arbetar i skolan.
  3. Förändringar i skolsystemet ska vara förankrade i modern forskning. Sådant som läroplaner, kursplaner och betygssystem ska inte styras av ideologi, utan utifrån vad vi vet om hur man skapar de bästa möjligheterna för inlärning hos varje elev.

Blocköverskridande samtal ska utgå från de tre angivna utgångspunkterna. Punkterna i sig borde väl egentligen inte innebära några hinder för bredare diskussioner om skolan.

Socialdemokraterna profilerade sig inför valrörelsen hårdare i frågan om skolans framtid. Flera av de förslag som sedan kom från allianspartierna ligger väldigt nära de s-märkta förslagen. Det borde därför finnas möjligheter att finna bredare överenskommelser kring skolpolitiken om partierna undviker allt för mycket av taktiserande.

Regeringen anger i sin inbjudan en fråga där allianspartierna måste vara beredda att kompromissa om. Det gäller frågan om betygssystemet. De borgerliga partierna vill införa betyg än tidigare i skolsystemet. Det vill inte den sittande regeringen.

Folkpartiet har när frågan ställts av media avvisat möjligheten till bredare diskussioner om skolan. De konstaterar att förslaget om betyg har en riksdagsmajoritet bakom sig. De verkar beredda att driva i genom det förslaget (med passivt/aktivt stöd av SD). Bollen ligger nu hos allianspartierna att svara på inviten.

Jag ser gärna att det kan ske breda politiska diskussioner om den svenska skolan. Den behöver få arbetsro över tid. En bred politisk överenskommelse om skolpolitiken skulle kunna lägga grunden till det.

Länkar: dn.se, SVT, Ekot, SvD, di.se, SvD, SvD, di.se, Ekot, SvD, dn.se, SVT, SvD

Fler som skrivit: Roger Jönsson

Läx-rut ska avskaffas!


Samarbetsregeringen föreslår i sin höstbudget att skatteavdraget för att köpa läxhjälp ska avskaffas. Det är verkligen ett bra förslag. Det är alldeles orimligt att samtliga skattebetalare ska bidra till att resurstarka föräldrar ska kunna subventionera extra läxhjälp för sina barn.

Extra stöd till elever ska inte vara en förmån för föräldrar som har råd. Läxhjälp ska vara en resurs för alla elever i behov av extra stöd för att klara av sin skolgång och uppnå godkända betyg.

Ekot konstaterar i ett reportage att förslaget hotar ett antal arbetstillfällen bland läxhjälpsföretag. En del gråter krokodiltårar över att omställningen kommer så snabbt som den gör. Men det förhåller ju sig på så sätt som Ingvar Persson skriver i ledarinlägg att …

Den som kliver in i en kraftigt skattesubventionerad bransch som dessutom är politiskt kontroversiell borde i vart fall inte bli förvånad när förutsättningarna förändrats. För läxhjälpsbranschen har subventioner, hur ogärna ­anhängarna än medger det.

En satsning på skolan


Den rödgröna samarbetsregeringen har presenterat en rejäl satsning på den svenska skolan. En del av paketet handlar om att satsa destinerade pengar till de skolor runt om i landet som har störst behov. 2015 ska 475 miljoner kronor användas till att öka jämlikheten mellan svenska skolor. I paketet ingår tre delar:

  • pengar till de skolor som vill höja resultaten,
  • höjda lärarlöner till de som arbetar på skolor med svårast förutsättningar, samt
  • stöd till nyanlända elever.

Sedan presenterades en miljardsatsning som ska syfta till, bland annat, minskade klasser och fler lärare i skolan.

Det är bra att regeringen på detta sätt redovisar sin avsikt att höja resultaten i den svenska skolan. Det borde finnas stora möjligheter att dessa paket blir till politik. Det finns ju knappast något parti som motsätter sig satsning på skola och utbildning. Skillnaderna i vad man vill göra synes mest vara retoriska och mindre reella.

Länkar: dn.se, SVT, SvD, SVT, Ekot, di.se, Ekot, SVT, SvD, SVT, SvD, Ekot, Arbetet

Alliansens önsketänkande


Ordningsbetyg is the shit!

Det verkar som om Folkpartiet har fått en liten morot att foga till de borgerliga partiernas gemensamma valmanifest. De fyra partierna har blivit överens om att driva frågan om ett införande av ordningsbetyg i skolan. Hr. Jan Björklund är övertygad om att detta är en viktig reform för att skapa lugn och ro i skolan.

Representanter för lärarna delar inte riktigt den tron. Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén säger att …

Alliansen är helt fel ute. Det är önsketänkande att det ska ge studiero. Lärarna kommer att betrakta det här som något som inte ger effekt och det kommer inte vara någon anstormning.

I denna fråga delar jag lärarnas uppfattning!

Länkar: dn.se, SvD, SVT, Ekot,

Om en konflikt mellan valfrihet och likvärdighet mellan skolor


Vilket mål är viktigast?

Under gårdagen läste jag ett debattinlägg skrivet av Kjell-Olof Feldt, förutvarande minister för socialdemokraterna. Han resonerar om den förändring som skett av den svenska skolan och de löften och utspel som de politiska partierna gör kring skolan och utbildningspolitiken.

Hans tes är inte att den största förändringen av den svenska skolan är införandet av friskolesystemet. Den stora förändringen är det fria skolvalet som medfört att föräldrar och elever fritt kan välja vilken skola som de vill gå i. Detta har gjort att ett antal skolor har utvecklat hög kvalitet och därmed har lockat fler studiemotiverade elever. Han skriver att ”den viktigaste faktorn bakom friskolornas framgångar har varit de motiv eleverna och deras föräldrar haft när de valde bort den kommunala skolan för en annan skola.”

Debatten om den svenska skolans problem som den manifesterats i Pisa-undersökningar har gjort att skolan har vuxit fram som ett mycket viktigt politikområde att vinna. Många lyfter fram att det fria skolvalet är det som skapar de stora problemen för den svenska skolan. Som allvarligast anges den segregation som friskolereformen har skapat. Kjell-Olof skriver att denna segregation inte är av vare sig etnisk, religiös, ekonomisk eller meritokratisk – möjligen kulturell.

Det finns nu knappast något politiskt parti som driver frågan om att det fria skolvalet ska avskaffas. Samtidigt vill politikerna verka för att minska effekterna av den segregation som uppstått. Men, som Kjell-Olof skriver,

… så länge valfriheten består kommer de skolor, som redan lyckats, att fortsätta att ligga före i konkurrensen om elever med de egenskaper som behövs för att göra en skola bra. Och de skolor som tyngs av svagt studiemotiverade elever eller få svensktalande elever – eller en kombination av dessa – har ett underläge som inte skolan själv kan upphäva, även om lärarlönerna höjs och speciallärarna blir fler.

Han frågar sig, tillsammans med många andra, hur de motstidiga kraven på ökad likställighet mellan skolor ska uppnås samtidigt med bibehållandet av det fria skolvalet.

Jag måste medge att det är en rimlig undran som Kjell-Olof Feldt markerar i sitt inlägg. Kan man verkligen både äta kakan och ha den kvar?

Länkar: SvD, Ekot, Ekot, ekuriren, Aftonbladet ledare, SvD, SvD, dagens arena, di.se, SVT, Ekot, dn.se, Ekot, dn.se, dn.se, SVT, SvD, Lärarnas tidning

Fler som skrivit: Martin Moberg, Peter Johansson

En (S)-märkt studiesatsning


I snabb takt har socialdemokraterna presenterat två viktiga studiesatsningar. Den första handlar om att gymnasieskolan skall bli obligatorisk från och med 2018. Partiet vill att fler unga ska klara gymnasiet och därmed öka sina jobbchanser. Den andra handlar om en satsning på fler högskoleplatser och mer undervisningstid samt bättre lärarutbildning.

Satsningen på obligatoriskt gymnasium innebär även, som Stefan Löfven säger, att …

Vi behöver också fler speciallärare och specialpedagoger. Vi måste se till att fler kan få studiehandledning på sitt modersmål.

Det går inte att komma ifrån att det är nödvändigt med längre skolgång idag för att ha större möjligheter att få arbete och därmed egen försörjning. Det innebär förstås pedagogiska utmaningar för att hjälpa de elever som av olika skäl kan ha problem med skolgången.

Länkar: dn.se, dn.se, SvD, di.se, di.se, SvD, SvD, Ekot, SvD, di.se, Arbetet, Arbetet

Fler som skrivit: Monica Green, Martin Moberg, Peter Johansson, Martin Moberg, Ylva Johansson, Jari Puustinen

Om Jan Björklund fick välja


Ordningsbetyg!

… så skulle den svenska skolan åter förstatligas och lärarna skulle få avge ordningsbetyg på högstadiet och gymnasiet. Detta är ju inte önskemål som är helt okända. Folkpartiet har ju en tid drivit frågorna om ordning och reda samt att skolan åter ska under statlig omsorg.

Huruvida dessa åtgärder skulle innebära en mirakelvändning av den svenska skolans resultat är väl mer tveksamt. Jag har, i och för sig, inget emot att skolan blir förstatligad. Det kan innebära möjligheter att fördela resurser på ett mer relevant sätt. Det är tydligt att en del skolor behöver mer resurser för att stödja sina elever. Men det är ju inte alldeles lätt att hitta sådana fördelningssystem som slår på det sätt som man önskar.

En svårighet är ju förstås det fria skolvalet och friskolereformen som något vingklipper önskemål om att fördela resurser till skolor av sociala skäl.

Att införa någon slags ordningsbetyg känns ju inte alls angeläget. Risken för sådant är ju endast att ytterligare stigmatisera elever som behöver annat stöd för att klara skolan. Jag kan hålla med Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet, när hon säger att …

Arbetsro i skolan handlar mycket om tidigt stöd, förebyggande arbete och möjligheten att sätta in akuta åtgärder så att lärare inte ska behöva välja mellan att ta hand om hela klassen och att ta hand om en enskild stökig elev.

Länkar: dn.se, SvD, dn.se, SvD, di.se, SVT, dagens arena, di.se, SvD, SVT, SvD, Ekot, Lärarnas Nyheter, Aftonbladet kultur

Fler som skrivit: Peter Johansson

%d bloggare gillar detta: