Det svenska skattesystemet kan behöva göras om i grunden

Kristina Persson. Foto: Magnus Hallgren

Dagens Nyheter har samtalat med framtids­minister Kristina Persson (S). I intervjun resonerar hon om att det svenska skattesystemet kan behöva förändras ”i grunden”. Av samtalet framgår att skatten på inkomster knappast kommer att beröras av den översyn Kristina ser framför sig. Däremot menar hon att skatten på arbete är ”ganska hög i dag”. Det är väldigt tydligt att hon vill hålla alla dörrar öppna i fråga om skattesystemet.

Jag har förstås inget emot att regeringen tar initiativ till en omfattande översyn av det svenska skattesystemet. Staten behöver ju faktiskt tillse att den har stabila och säkra inkomster till de åtaganden som samhället vill garantera. Samtidigt får ju inte skattesystemet, och det sätt som vi tar ut skatt på, förhindra ekonomisk utveckling.

Kristina verkar inte främmande för att sänka ”arbetsgivaravgifterna” (mer korrekt sociala avgifter). Sverige har finansierat socialförsäkringssystemet genom att arbetsgivarna har betalat en premie på de anställdas löner. Löntagarna har till stor del avstått tillgängligt löneökningsutrymme för att förändra nivåerna på premierna. Detta har genomförts genom breda trepartsöverenskommelser på arbetsmarknaden.

Men under de senaste 20 åren har sittande regeringar valt att skruva på det systemet. Genom att införa riktade rabatter för arbetsgivare för de sociala avgifterna har man hoppats på att arbetstillfällen skulle växa fram. Samtidigt har man urholkat finansieringen av socialförsäkringarna.

Den borgerliga regeringen drev denna utveckling ett par steg ytterligare. De finansierade jobbskatteavdragen genom att försämra villkoren i de sociala försäkringarna (särskilt sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen). Med försämrade villkor uppstod stora överskott i socialförsäkringssystemet som finansierat genomförda skattesänkningar. Den borgerliga regeringen sänkte premierna till sjuk- som arbetslöshetsförsäkringen samtidigt som de höjde den allmänna arbetsgivaravgiften.

Det är ingen liten fråga att diskutera sänkta sociala avgifter. En sådan åtgärd riskerar fundamentet för hur Sverige finansierat socialförsäkringssystemet och/eller försvåra möjligheten att förbättra villkoren i dem.

Det ska bli intressant att ta del av inriktningen för den översyn av skattesystemet som Kristina önskar genomföra. Det avgör onekligen vilken typ av välfärdssamhälle som hon ser framför sig i framtiden.

Länkar: dn.se, SvD, di.se, SVT

Regeringens skatteförslag

Igår meddelade regeringen att man är överens om att föreslå höjd inkomstskatt för de personer som har en inkomst om 50.000 kr/månad och uppåt. Vidare kommer man att föreslå sänkt skatt för pensionärer om motsvarande 120 kr/månad. I paketet ingår en del andra förändringar av vissa punktskatter och en avtrappning av rabatten på de sociala avgifterna. Paketet innebär en inkomstförstärkning till staten om cirka 19 miljarder kronor.

Innan valet varslade Konjunkturinstitutet (med flera) om att kommande regeringar kommer att ha begränsade reformmöjligheter. Det är därför fullt rimligt att regeringen diskuterar hur man kan värdesäkra statens inkomster. Jag skulle föredragit att regeringen tagit initiativ till att diskutera andra inkomstmöjligheter för staten.

De som tidigare läst denna blogg vet att jag inte är främmande för att införa en fastighetsskatt. Enligt ett stort antal etablerade ekonomer är detta en sund och säker inkomst för staten. Den är att föredra framför höjda inkomstskatter. Jag kan mycket väl tänka mig att avskaffa, den så kallade, värnskatten som ett rimligt byte att införa fastighetsskatt i kombination med sänkta ränteavdrag.

Jag inser att mina tankar knappast är realistiska i dagsläget. Men som den optimist jag är (ibland) hoppas jag att diskussionen om en fastighetsskatt så småningom kan starta över den politiska blocklinjen.

Länkar: Ekot, di.se, SVT, SvD, dn.se, dagens arena, di.se, di.se

Det femte jobbskatteavdraget har permanent försvagat budgeten

Känner sig nöjd!

Igår rapporterades att det Finanspolitiska rådet på viktiga delar kritiserar regeringens ekonomiska politik. Rådet menar att regeringen inte borde ha lagt förslag om att genomföra ett femte jobbskatteavdrag. Man menar att detta permanent har försvagat den statliga ekonomin och gjort att man inte kommer att nå, det så kallade, överskottsmålet.

Det är ju inte första gången sådan kritik lämnats. Det var väl helt enkelt som så att regeringspartierna vid diskussionerna om höstbudgeten valde att fokusera på den kommande valrörelsen. Man hoppades att ett femte jobbskatteavdrag skulle innebära ett förbättrat läge i opinionens ögon. Detta verkar ha misslyckats kapitalt. Priset får kommande regering betala när kalaset ska betalas.

Vidare kritiserar rådets ordförande John Hassler det några år gamla beslutet att ta bort fastighetsskatten. Han sade att …

Det var tokigt att man avskaffade fastighetsskatten. Det skapade stora förmögenhetsomfördelningar och högre bostadspriser. Nu vore det otänkbart att återinföra fastighetsskatten på en hög nivå. Det skulle bli för tufft för dem som har köpt fastigheter till höga priser. Men man kan inte lämna den frågan utanför en bred analys av bostadspolitiken.

Förhoppningsvis kan en valförlust för de borgerliga partierna tillsammans med att något eller ett par av dem förlorar sin riksdagsplats underlätta kommande diskussioner om skattesystemet. Kommande utmaningar för välfärdssystemet måste finansieras på något sätt. Med fortsatt offentlig finansiering måste man ju ha stabila inkomster till stat och kommun.

Länkar: dn.se, SvD, SvD, di.se, Ekot, di.se, europaportalen

 

Skattesänkningarna har ­gynnat oss män

Tidningen Arbetet konstaterar i en artikel att den ekonomiska politiken tydligt har gynnat män. Det är framför allt skattepolitiken som gynnat män (eftersom vi har högre genomsnittsinkomster) och sämre utveckling av pensionerna (som drabbar kvinnor i högre grad) som medverkat till den utvecklingen. Elin Ryner, ekonom vid statliga Konjunkturinstitutet, säger att …

Oavsett kön så har personer med mer arbetsinkomster större nytta av avdraget. Och i genomsnitt har män mer arbetsinkomster än kvinnor, medan kvinnor har en större andel av sina inkomster från transfereringssystemen. Snedför­delningen i inkomstsammansättningen har gjort att män fått mer i plånboken.

Borgerliga företrädare brukar hävda att de minskade skatterna är utformade på ett sådant sätt att de särskilt skulle gynna ”vanliga löntagare”. Men det är klart sänkta skatter särskilt har gynnat de med de högsta inkomsterna. Det är knappast något man borde hymla över.

Fattigdom – ett medvetet politiskt val

Igår rapporterades om att andelen av de arbetslösa som definieras som fattiga har tredubblats under perioden 2004-2012. Tapio Salonen, professor i socialt arbete, säger ganska klart att denna utveckling är följden av medvetna politiska beslut.

Åtstramade regelverk och förmåner i de offentliga sjukförsäkringen som arbetslöshetsförsäkringen har gjort att allt fler drabbats av minskad inkomst relativt de arbetande. Tapio säger att …

Detta är nära på en direkt effekt av den politik som förts i Sverige under hela 2000-talet, då vi har premierat de som har jobb och misskrediterat de som saknar arbete.

Under slagordet ”arbetslinjen” har den borgerliga regeringen genomfört för, som de sade, skulle öka drivkrafterna till arbete. Teorin byggde på att allt för goda villkor för arbetslösa och sjukskrivna minskade deras lust att utföra avlönat arbete. Därför har man bedrivit en politik som medvetet har ökat inkomstskillnaderna mellan arbetande och arbetslösa/sjukskrivna.

Uppgifterna från SCB kan knappast förvåna särskilt många. Det har varit en högst medveten politisk linje att jaga de arbetslösa och sjuka genom försämrade villkor. Huruvida denna politik har lyckats är ju omstritt.

Den långvariga arbetslösheten har ökat under de borgerliga regeringarnas tid i Rosenbad. Långvarigt sjuka skickas fortfarande runt i ett system omväxlande mellan Försäkringskassa, Arbetsförmedling och kommunala socialkontor. Någon avgörande inverkan på människors hälsa och möjlighet att återgå i arbete synes inte reformerna haft.

Länkar: dn.se, SVT, SvD, dagens arena, di.se, di.se, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg, Alliansfritt Sverige

Högre löner och högre inflation

Den kände nationalekonomen från USA, Paul Krugman, har varit på besök i Sverige. Han har gjort sig känd som kritisk till den idag rådande finanspolitiska utvecklingen i de utvecklade länderna. När han svarade på frågor om den svenska utvecklingen framförde han viss kritik emot hur politiken förs.

Rent allmänt anser han att det behövs en mer expansiv politik för att vända den ekonomiska utvecklingen. Inflationsmålet bör vara satt till fyra procent i stället för den låginflationspolitik som förs idag. Han menar att en högre ”inflation skapar de negativa reala räntor som ekonomin behöver för att uppnå full sysselsättning. Målet är att pengar inte ska sparas utan konsumeras och investeras så att fler jobb skapas.”

Detta åstadkoms bland annat genom högre löner. Han säger att ”Det vore bättre om tyska löner steg än att spanska löner sänks”.

Paul framför kritik emot den svenska regeringens arbetslinje med sänkta skatter för arbetande och urholkade ersättningar i socialförsäkringssystemen. Han säger att …

Om man vill stimulera ekonomin är det bra med skattesänkningar och ökade utgifter. Men att sänka skatterna och samtidigt hålla ersättningsnivåer i välfärden oförändrade är dåligt.

Ta ersättningen vid arbetslöshet, en arbetslös människa har snäva marginaler och spenderar allt, ges pengarna i stället till någon med ett jobb är risken att de sparas.

Det vore därför bättre att se till att höja ersättningarna i socialförsäkringarna. Både för att de som är beroende av dessa ersättningar får en rimligare levnadsnivå men även för att åstadkomma bättre fart i den svenska ekonomin. Agneta Berge utvecklar detta i en kommentar.

Den borgerliga regeringen har nått vägs ände med sin politik. Den har vare sig minskat arbetslösheten eller minskat det ”utanförskap” de sade sig vilja bekämpa.

Länkar: SvD, Politism, Arbetet

Fler som skrivit: Storstad, Martin Moberg

Regeringen får underkänt

I ett gemensamt debattinlägg ger Gudrun Schyman (FI) och Per Bolund (MP) regeringen underkänt. De konstaterar att inkomstskillnanderna mellan kvinnor och män har ökat under den borgerliga regeringens tid vid makten. Det är regeringens skattepolitik kombinerat med andra frågor som gett denna utveckling. Gudrun och Per skriver …

De ökade inkomstklyftorna mellan kvinnor och män är ett resultat av alliansregeringens politik. De jobbskatteavdrag regeringen genomfört gynnar tydligt män mer än kvinnor. Neddragningar av vård och välfärd gör att allt fler kvinnor får ta ett större ansvar för att vårda anhöriga. Regeringen har infört vårdnadsbidrag och tagit bort Försäkringskassans uppdrag att främja ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Det är aktiva och medvetna beslut som leder till att kvinnor fortsätter att ta det största ansvaret för hem och barn och halkar efter ekonomiskt.

Utan tvivel har de rätt i att jobbskatteavdragen framför allt har gynnat de med de högsta inkomsterna. Eftersom män som genomsnitt har högre inkomster har de förstås fått behålla mer med sänkta skatter. Till detta kommer att riksdagen tagit bort kravet på årliga lönegranskningar för att få bort oskäliga löneskillnader mellan kvinnors och mäns löner.

Det är uppenbart att lönerna (för både kvinnor och män) är lägre i kvinnodominerade branscher. En viktig anledning till kvinnors lägre löner är att de tar huvudansvar för barnen. De är föräldralediga i högre grad än papporna.

Det är som Gudrun och Per säger. Det behövs en annan politik för att komma till ett mer jämställt samhälle.

Länkar: DN Debatt, Ekot, SvD, SVT, SVT

Fler som skrivit: Ola Möller, Ylva Johansson, Sonja Hallsten

Konfliktnivån har höjts

Dagens Nyheter har under helgen publicerat intervjuer med statsminister Fredrik Reinfeldt och med Stefan Löfven. De två kommer ju att vara huvudkombattanter i det kommande valet till Sveriges Riksdag. I intervjuerna konstateras att tonen har blivit hårdare mellan de två. Inte minst tydligt var det så i den senaste partiledardebatten i SVT.

I takt med att Socialdemokraterna under Stefans ledning har stabiliserat sig och börjat producera slagkraftiga politiska förslag har Moderaterna och med dem alliansen sjunkit. Det är knappast att undra över att man från borgerligt håll har blivit oroliga.

Samtidigt mår politiken bra av att det finns tydlig konflikt mellan de olika politiska alternativen. Socialdemokraterna har genom sitt motstånd till det femte jobbskatteavdraget och höjd brytpunkt för statlig skatt satt fingret på hur en generös välfärd ska finansieras. Vill man behålla en generell och offentligt finansierad välfärd måste man ju också våga diskutera hur detta ska betalas.

Socialdemokraterna har ansvar att föra en sådan debatt. Det är klart att det någonstans får konsekvenser för socialförsäkringssystemet och övrig offentligt finansierad välfärd om resurser försvinner.

Länkar: dn.se, dn.se, SvD

Fler som skrivit: Martin Moberg, Ola Möller, Martin Moberg, Roger Jönsson, Johan Westerholm, Peter Högberg, Sjätte mannen

Då sjunker min skatt litet mindre nästa år

Måttligt nöjd över tingens ordning

Igår blev det klart att gränsen för när man ska betala statlig skatt inte kommer att höjas. Det innebär en budgetförstärkning om tre miljarder kronor för 2014. Den röd-gröna oppositionen ser det hela som en framgång. Genom detta sänks statens lånebehov nästa år.

Företrädare för regeringspartierna är högeligen upprörda över tilltaget och menar att detta är ett brott emot den budgetordning som riksdagen levt efter de senaste 20 åren.

Och det är klart att denna strid har blivit till en principkamp. De röd-gröna partierna hade inte majoritet för att hindra genomförandet av ett femte jobbskatteavdrag. Därför blev striden om den statliga skatten den möjlighet som fanns att påverka regeringens skattepolitik.

Denna kamp om riksdagens arbetsordning har förts i ett ganska högt tonläge. Företrädare för allianspartierna har låtit meddela att socialdemokraterna kommer att få betalt med samma mynt när möjlighet ges.

Det höga tonläget visar väl tydligt att Sverige står inför ett val till riksdagen nästa år. Vilken skada debatten eventuellt har orsakat förhållandet mellan riksdagens partier lär väl visa sig.

Å andra sidan kan det ju innebära att kommande regeringar bättre vinnlägger sig om att presentera förslag som faktiskt kan vinna kammarens majoritet.

Länkar: Ekot, dn.se, Aftonbladet ledare, dn.se, SVT, SvD, dn.se, SVT, di.se, dn.se, dagens arena, dn.se, SvD, SvD, di.se, dn.se, SvD, SVT, SvD

Fler som skrivit: Martin Moberg, Peter Högberg

Vill inte ha ett femte jobbskatteavdrag

Enligt en undersökning som Sifo gjort på uppdrag av SVT:s Agenda så önskar en majoritet avstå från det femte jobbskatteavdraget. 58 % av de tillfrågade anser att det är mycket dåligt eller ganska dåligt förslag att införa ett femte jobbskatteavdrag.

Det som är intressant med undersökningens resultat är att en majoritet av storstadsväljare väljer bort det femte jobbskatteavdraget. Även bland tjänstemannagrupperna är en majoritet emot denna skattesänkning.

Man ska kanske inte göra en allt för stor affär av denna undersökning. Men den är ändock inte den första som tyder på att det skett något bland befolkningen. Den tyder på att de partier som med större emfas talar för satsningar på skola och välfärd i ett brett perspektiv kan gynnas i den kommande valrörelsen.

Länkar: SVT, SVT, SvD, SVT, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Roger Jönsson