Bloggarkiv
Det svenska skattesystemet kan behöva göras om i grunden
Kristina Persson. Foto: Magnus Hallgren
Dagens Nyheter har samtalat med framtidsminister Kristina Persson (S). I intervjun resonerar hon om att det svenska skattesystemet kan behöva förändras ”i grunden”. Av samtalet framgår att skatten på inkomster knappast kommer att beröras av den översyn Kristina ser framför sig. Däremot menar hon att skatten på arbete är ”ganska hög i dag”. Det är väldigt tydligt att hon vill hålla alla dörrar öppna i fråga om skattesystemet.
Jag har förstås inget emot att regeringen tar initiativ till en omfattande översyn av det svenska skattesystemet. Staten behöver ju faktiskt tillse att den har stabila och säkra inkomster till de åtaganden som samhället vill garantera. Samtidigt får ju inte skattesystemet, och det sätt som vi tar ut skatt på, förhindra ekonomisk utveckling.
Kristina verkar inte främmande för att sänka ”arbetsgivaravgifterna” (mer korrekt sociala avgifter). Sverige har finansierat socialförsäkringssystemet genom att arbetsgivarna har betalat en premie på de anställdas löner. Löntagarna har till stor del avstått tillgängligt löneökningsutrymme för att förändra nivåerna på premierna. Detta har genomförts genom breda trepartsöverenskommelser på arbetsmarknaden.
Men under de senaste 20 åren har sittande regeringar valt att skruva på det systemet. Genom att införa riktade rabatter för arbetsgivare för de sociala avgifterna har man hoppats på att arbetstillfällen skulle växa fram. Samtidigt har man urholkat finansieringen av socialförsäkringarna.
Den borgerliga regeringen drev denna utveckling ett par steg ytterligare. De finansierade jobbskatteavdragen genom att försämra villkoren i de sociala försäkringarna (särskilt sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen). Med försämrade villkor uppstod stora överskott i socialförsäkringssystemet som finansierat genomförda skattesänkningar. Den borgerliga regeringen sänkte premierna till sjuk- som arbetslöshetsförsäkringen samtidigt som de höjde den allmänna arbetsgivaravgiften.
Det är ingen liten fråga att diskutera sänkta sociala avgifter. En sådan åtgärd riskerar fundamentet för hur Sverige finansierat socialförsäkringssystemet och/eller försvåra möjligheten att förbättra villkoren i dem.
Det ska bli intressant att ta del av inriktningen för den översyn av skattesystemet som Kristina önskar genomföra. Det avgör onekligen vilken typ av välfärdssamhälle som hon ser framför sig i framtiden.
Jojo i arbetsmarknadspolitiken
Regeringen har sent omsider lagt fram en proposition tvingad därtill av den de borgerliga partiernas budgetmotion som riksdagens majoritet antog i december. Regeringen föreslår en förändrad rabatt av de sociala avgifterna för att anställa ungdomar. Det i grunden borgerliga förslaget var en hörnpelare i den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik. Det är en politik som kostat statskassan stora medel till liten nytta.
Utvärderingar som genomförts av denna politik visar att den knappast har skapat några nya arbetstillfällen. Genom att åtgärden omfattar samtliga i åldersgruppen så blir åtgärden alldeles för trubbig och hjälper knappast de som har störst behov av ett extra stöd. Det är de ungdomar som saknar fullständiga betyg från gymnasieskolan som har högst arbetslöshet och som därmed har svårast att hitta anställning. De hjälps inte långsiktigt av rabatten. De enda vinnarna är de företag som ändå anställer unga människor. Dessa företag har fått en vacker gåva av staten i form av högre vinstmedel.
Decemberöverenskommelsen innebär att regeringen får större möjligheter att genomföra sina förslag. För det innevarande budgetåret är regeringen bunden till de ramar och begränsningar som den borgerliga budgetmotionen ger. Men vi vet att regeringen kommer att lägga ett förslag om att fasa bort rabatten på de sociala avgifterna. Det innebär med all säkerhet att regeringens lagda förslag kommer att leva en kort stund. Magdalena Andersson hoppas därför att …
… de borgerliga partierna också kommer att agera på ett sånt sätt att man inte gör det onödigt krångligt för företagarna i Sverige.
Men det är knappast troligt att de borgerliga partierna skulle rösta emot det aktuella förslaget. Därför kommer arbetsgivarna att få en kort stund med denna rabatt.
Rabatten ska ersättas med åtgärder som ska åtgärda de orsaker som gör att vissa ungdomar har svårare än andra att ta sig in på arbetsmarknaden. Exakt hur dessa kommer att se ut kommer väl att utkristallisera sig. De kommer säkert inte att se ut som de förslag som framgår av valprogram och utspel innan det senaste valet. Det gäller ju att anpassa förslagen till den verklighet och parlamentariska läge som gäller.
Men det är alldeles rätt att fasa bort arbetsgivarnas rabatt. Det är bättre med åtgärder som är mer träffsäkra och riktar sig till de grupper som har de största problemen.
Länkar: Ekot, di.se, SvD, di.se, SVT
Fler som skrivit: Skiftet
Anders Borgs trolleritrick
Kjell Rautio
Kjell Rautio har skrivit ett viktigt debattinlägg på Dagens Arena och på LO-bloggen. I inlägget berättar han hur den borgerliga regeringen har finansierat sina omfattande skattesänkningar. Den borgerliga regeringen har genomfört en politik som inneburit att socialförsäkringssystemet idag går med stora överskott.
Genom regelförändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna överstiger de premier som arbetsgivarna betalar in till staten vida de utgifter som systemen har idag. Dessa överskott har staten använt till att finansiera de genomförda skattesänkningarna.
Socialförsäkringssystemet byggdes en gång i tiden upp genom trepartsöverenskommelser mellan arbetsmarknadens parter och staten. Löntagarna accepterade genom avtal med arbetsgivarna att använda en del av löneutrymmet till förbättringar av socialförsäkringarna. Dessa genomfördes sedan av regering och riksdag. Arbetsgivarna, i sin tur, betalade in premierna för försäkringarna till staten. På detta sätt byggdes ett system upp för finansiering av socialförsäkringssystemet.
I takt med att det kollektiva minnet av dessa överenskommelser falnat bort har regeringar av olika kulör kunnat förändra regelverket i de olika försäkringarna. De har oftast inneburit att staten använt försäkringarna som dragspel för att minska på statens utgifter. På samma sätt kommer ibland påstötningar från arbetsgivarrepresentanter om att man måste befria företagen från denna betungande ”skatt”.
Aldrig nånsin har det förekommit i debatten att löntagarna skulle kompenseras för de löner de en gång har avstått.
Genom att de senaste regeringarna har använt avgifterna för socialförsäkringarna till andra syften urholkar man på sikt finansieringen av det svenska socialförsäkringssystemet. Löntagarna som bidragit till uppbyggnaden av våra socialförsäkringar får betala två gånger. Först genom att få avstå från löneökningar och sedan genom försämrade förmåner i socialförsäkringarna utan att kompenseras med högre lön.
Fler som skrivit: Kjell Rautio
Sålla ut kriminella
Pia Bergman jagar ojusta företag!
Det verkar som om Skatteverket och den borgerliga regeringen är på kollissionskurs. Företrädare för den statliga myndigheten kritiserar regeringens senfärdighet i en fråga gällande månadsvis redovisning av sociala avgifter på individnivå. Pia Bergman, Skatteverkets samordnare mot grov ekonomisk brottslighet, säger att …
Det vi vill är att arbetsgivarna lämnar uppgifter om hur mycket lön varje anställda ska få och hur mycket skatt som ska dras varje månad. Det är ju uppgifter som alla seriösa företag redan har i sin bokföring.
Hon anser vidare att det knappast vore tal om någon större administrativ pålaga för de företag som är seriösa.
Näringslivsminister Annie Lööf har gjort detta till en symbolfråga för att förhindra ökat ”krångel” för små företag. Den borgerliga regeringen har därför dragit tillbaka ett lagförslag i frågan för fortsatt utredning.
Det är inte utan att jag håller med Pia Bergman. För företag som använder vanligt förekommande bokföringsprogram innebär detta inte något stort problem. Det är ju bara att köra ut en automatiserad rapport ur bokföringssystemet och använda den som underlag för rapporten till Skatteverket.
Pia säger vidare att skulle gynna seriösa företag eftersom förslaget skulle vara ett effektivt hjälpmedel för att sålla ut kriminella företag som konkurrerar på ojusta villkor. Månadsvis rapportering skulle nämligen ge Skatteverket möjlighet att se här och nu vilka anställda ett företag har och vad de betalar dem i lön.
Det är bra att Skatteverket driver på i denna fråga!
Om en omställning av arbetsmarknadspolitiken
Bara genom att få ned arbetslösheten kommer Alliansen vinna valet 2014
Christian Westerlind Wigström skriver på SvD Brännpunkt om att den borgerliga regeringen borde satsa mer på anställningsfrämjande åtgärder. Det är uppenbart att Christian gillar de reformer för att öka drivkrafter till att ta arbete som den borgerliga regeringen genomfört. Nu menar han att regeringen satsat allt för litet för att öka arbetsgivares drivkrafter för att anställa.
Han argumenterar för åtgärder sammanfattade i tre punkter:
- För det första måste regeringen säkerställa en stadig efterfrågan på produkter och tjänster när det privata näringslivet sviker genom en kontracyklisk finanspolitik.
Här finns sådant som statliga infrastrukturprojekt. - För det andra måste regeringen minska kostnaderna för arbetsgivare.
Han föreslår att regeringen bjuder in representanter från arbetsgivarsidan. Målsättningen borde vara en öppen skrivelse där regeringen går med på en gemensamt formulerad sänkning av arbetsgivaravgiften mot att arbetsgivare förpliktar sig till nyanställningar. - För det tredje borde anställningslinjen ta hänsyn till de speciella omständigheter som dikterar småföretags möjlighet att anställa.
Christian föreslår här sådant som att mindre arbetsgivare ska få betala sociala avgifter på ”kredit” i samband med nyanställningar. Han föreslår också att arbetsgivare ska få betala säsongsanpassade avgifter.
Han säger avslutningsvis att …
Oavsett de tekniska detaljerna skulle anställningslinjen, genom att fungera som en sambandscentral för den finans-, skatte- och arbetsmarknadspolitik som rör efterfrågan på arbete, fungera som ett kraftfullt komplement till Arbetslinjen. Bara genom att vara innovativ på båda sidorna av en svag arbetsmarknad kommer vi få ned arbetslösheten. Och bara genom att få ned arbetslösheten kommer Alliansen vinna valet 2014.
Christian fortsätter med den linje många verkar tillämpa – att de sociala avgifterna är en oändlig källa som man kan ösa pengar ur. Onekligen går systemet idag med stora överskott. Regeringen har ju genom att strama åt regelverken i, framför allt, sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen, minskat utbetalningarna från dem. Samtidigt har man bibehållit arbetsgivarnas inbetalningar till staten. Därmed har skapats stora överskott som staten använt till skattesänkningar.
Det finns många exempel på att olika regeringar använt subventioner eller sänkningar av de sociala avgifterna som ett sätt att stimulera fram fler arbetstillfällen. Exemplen på när dessa åtgärder har lyckats är dock färre. Det enda man åstadkommit är att urholka finansieringen av det svenska socialförsäkringssystem som finansierar sådant som den allmänna pensionen, sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring etc.
Jag är djupt skeptisk till förslag att använda de sociala avgifterna som en hävarm i arbetsmarknadspolitiken. Det kommer bara att stärka kraven från näringslivet på att sänka (eller helst avskaffa) dem. Risken är att vi hamnar i en ond cirkel med allt mer åtstramande regelverk i vårt sociala välfärdssystem.
Görans tankar och bagateller 