Bloggarkiv

Fler lärare i lågstadiet


Igår presenterade regeringen en satsning på att långsiktigt få fler lärare i lågstadiet. Det handlar om att kunna minska elevantalet per klass de första åren i skolan. Detta är ju en viktig del i det paket som socialdemokraterna presenterade inför valet för att skapa förutsättningar för att fler elever ska kunna lämna skolan med godkända betyg.

Så vitt jag har förstått forskningen är de första åren i skolan väldigt viktiga för att lägga grunden till en framgångsrikare skola. Därför känns det rätt och riktigt att sträva efter att klasserna blir mindre under lågstadietiden.

Det är meningen att denna satsning ska kunna ge resultat ganska snabbt. Hur det går i slutändan styrs ju av skolhuvudmännen. Regeringen gör nu vad de kan. Jag hoppas nu att kommunerna tar stafettpinnen och skapar verklighet av regeringens mål.

Länkar: dn.se, dn.se, SvD, di.se, Ekot, dn.se

Annonser

Dags att dumpa Saudiarabien


Den senaste tidens debatt om huruvida Sverige ska fortsätta, omförhandla eller avsluta det militära samarbetsavtal Sverige har med Saudi-Arabien visar skillnaden mellan att ha regeringsmakten eller inte. Det är förstås mycket lättare att i opposition uttrycka sig mer rakt på sak i olika frågor.

Eftersom Saudi-Arabien förfogar över stora summor pengar skulle ett avslutat militärt samarbete säkert märkas i delar av den svenska ekonomin. I opposition kan Jan Björklund vara kategorisk i sitt avståndstagande till ett fortsatt militärt samarbete. Det var han inte när han själv var en del av den borgerliga regeringen.

Men OK Jan. Jag delar din åsikt i denna fråga. Jag tycker inte att Sverige ska fortsätta det militära samarbetet på det sätt som det ser ut idag. Saudi-Arabien är inte ett demokratiskt land, de kan heller inte anklagas för att vara särskilt progressiva när det gäller jämställdhetsfrågor och landet understödjer starkt konservativa och våldsamma delar av islam.

Länkar: di.se, SvD, Ekot, politism, SVT, SvD, dagens arena, Ekot, SVT

Fler som skrivit: Ulf Bjereld, Skiftet, Johan Westerholm, Ulf Bjereld, Skiftet

Så kan Björklund brösta upp sig


Ler ansträngt

Under gårdagen meddelades att regeringen gjort upp med de borgerliga partierna om att pröva betyg från och med fjärde klass. Enligt denna överenskommelse ska etthundra skolor frivilligt kunna testa betyg från fyran. Testperioden inleds 2017 och kan pågå fram till 2020, varpå då det hela ska utvärderas.

Regeringen har ju motsatt sig det borgerliga förslaget att införa betyg från och med fjärde klass. Den har funnit stöd från forskarvärlden som kunnat konstatera att inte mycket stödjer det goda med betyg från så tidig ålder.

De borgerliga partierna (Folkpartiet) har viftat bort sådana synpunkter såsom tämligen oväsentliga. Den egna tron har fått gå framför forskar- och skolvärldens ståndpunkter. Regeringen har stått inför risken av att bli nedröstad i kammaren i denna fråga. Här finns väl bakgrunden till att regeringen har valt att ingå den överenskommelse som presenterats. Man har i vissa delar tillgodosett Folkpartiets ståndpunkter samtidigt som man försökt vattna ut detsamma så mycket som möjligt.

Men det är klart att Jan Björklund framstår som något av en vinnare. Han har fått chansen att få prova sin ståndpunkt. Regeringen hoppas väl på att det frivilliga i genomförandet ska bli svagt samt på att kommande riksdagsmajoriteter och utvärdering ska finna det meningslöst att genomföra en sådan reform.

Jag kan inte påstå att jag är odelat positiv till överenskommelsen som den slutits. Jag hade helst sett att betyg inte alls hade behövt införas på det sätt som majoren önskat. Det förhåller sig möjligen på så sätt att denna överenskommelse kan bidra till att lösa upp alliansbildningen. Vore det så finns det ju något positivt i detta.

Men det vete tusan hur det blir med det hela.

Länkar: SvD, dagens arena, Ekot, SvD, dagens arena, di.se, Ekot, dagens arena, Ekot, SvD, SVT, Aftonbladet ledare, Ekot, SVT, SvD, SvD, SVT

Fler som skrivit: Monica Green, Skiftet, Nina Andersson  Brynja, Nina Andersson Brynja

Jan Björklund tänker inte avgå!


Under gårdagen meddelade Kristdemokraternas ordförande, Göran Hägglund, att han kommer att lämna sitt förtroendeuppdrag. Politiska analytiker sade sig inte vara så förvånade över detta besked. Beskedet kom ändå något från en klarblå himmel. Det fanns inget av offentlig och öppen intern kritik från KD som förebådade en partiordförandes avgångsbesked.

Nu står det partiet ändå inför en process där partiordförande ska väljas.

Jag – avgå? Knappast!

Beskedet innebar samtidigt att visst fokus riktades mot ett annat parti med problematisk opinionssituation – Folkpartiet. Frågor ställdes när Jan Björklund kommer att kasta in handduken. Det officiella beskedet var förstås att Jan inte hyser några som helst planer på att avgå. Jan meddelade att …

Nej, jag är helt beredd att ta ansvar och leda Folkpartiet och den politiska förnyelsen för att ta revansch 2018. Jag känner att jag har ett starkt stöd i partiet, även om det kanske inte är från alla. Till sist är det landsmötet som avgör.

Och det är klart – beskedet kunde knappast vara något annat. Jans svar kommer att vara detsamma ända fram till den dag det officiella beskedet kommer att han lämnar sitt uppdrag. När beskedet kommer är ju öppet. Men det är klart att den dagen kommer. Min gissning är att Jan Björklund inte kommer att vara ordförande för sitt parti vid valet 2018.

Men …  det är klart – jag har ingen spåkula. Oavsett vilket så närmar sig dagen då Jan Björklund meddelar sitt avgångsbesked. Folkpartiet har ju en tradition av att ganska osentimentalt byta ordföranden vid behov.

Länkar: SvD, Aftonbladet ledare, politism, Resumé, SvD, Aftonbladet ledare, SvD, Ekot, di.se, SVT, SVT, SVT, di.se, Ekot, dagens arena, dagens arena, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Helle Klein

Lågpresterande elever som får betyg presterar sämre


I en forskningsgenomgång som Skolforskningsinstitutet tagit fram, och som en av rikets större morgontidningar läst, konstateras, bland annat, att …

Lågpresterande elever som får betyg presterar sämre. Men även studenter på universitetsnivå påverkas positivt av färre betyg som kommer senare under utbildningen, än många betyg som kommer tidigare.

Det som kallas för formativ bedömning, tydlig återkoppling och information om vad som kan förbättras i skolarbetet, påverkar däremot prestationen tydligt positivt. Vidare konstateras att negativ återkoppling påverkar skolresultatet negativt.

Forskarna menar vidare att det är svårt att jämföra olika länders kultur, traditioner och olika sätt att organisera skolsystemet. Det gör att betyg, eller liknande system, kan fungera olika bra eller dåligt i olika länder.

Genom de slutsatser de kommit fram till i forskningssammanställningen varnar de pollitikerna för att det är oklokt att gå för snabbt fram. Christian Lundahl säger att …

… i nuläget gå ner i åldrarna med betyg, när det finns så tydliga varningssignaler i forskningen – framför allt med hänsyn till dem som har det svårast i skolan, tycker vi inte är att följa idén att skolan ska vila på vetenskaplig grund.

Tidigare utbildningsministern Jan Björklund låter sig dock inte imponeras. Han har väl heller aldrig låtit sig hindras av obekväma sanningar eller utsagor från forskning.Trots allt mer uppenbara brister och försämrade resultat i den svenska skolan så vet han minsann hur det ska vara och bli.

Det är intressant att en sådan person fortfarande får breda ut sig som han gör i svensk skolpolitik.

Länkar: SvD, SvD, dn.se, SVT, SVT, di.se, Ekot, politism, dagens arena, dagens arena, SVT, Ekot, SvD, SVT, Ekot

Fler som skrivit: Skiftet, Nina Andersson Brynja

Bidra till ett mer jämställt Sverige


Thomas af Bjur, aktiv för Folkpartiet inom den sörmländska landstingspolitiken skriver i ett debattinlägg en uppmaning till …

Jan Björklund och Stefan Löfven är därför lika enkel som tydlig. Det är dags för FP och S att med gemensamma krafter införa en tredje pappamånad. Tillsammans kan vi bidra till ett mer jämställt Sverige.

Han konstaterar i sitt inlägg att kvinnor tjänar mindre under sitt arbetsliv än vad männen gör. Kvinnor tar ett betydligt större ansvar för familj och hushåll än vad männen gör. Därför behövs det politiskt ledarskap för att stödja en utveckling till ökad jämställdhet. Därav följer att det är ett klokt förslag att införa en tredje pappamånad som inte kan bytas bort.

Jag delar Thomas förhoppning om att få till stånd en politisk majoritet för att genomföra det förslag som Thomas af Bjur (och många andra) önskar införas.

Länkar: SvD, SvD

Fler som skrivit: Peter Tai Christensen

Barn i fel skola riskerar sina livchanser


För några dagar sedan rapporterade SVT om en undersökning från Skolverket. Den visar att andelen elever som inte fått godkänt i nionde klass har slagit nya rekord. 13,1 % av eleverna i nionde klass klarade inte sin behörighet till gymnasieskolan. Resultatet gäller de elever som lämnade grundskolan i våras.

Det som är särskilt alarmerande med resultaten är att skillnaderna är väldigt stora mellan olika skolor. Som det skrivs i artikeln

Barn till högutbildade föräldrar har alltid klarat sig bättre i skolan. Samma mönster finns i de flesta skolsystem i hela världen. Men skillnaderna i Sverige ökar, trots att kraven på likvärdighet anses så viktig i skollagen.

Bland barn till akademiker är det bara 5 procent som inte klarar gymnasiebehörighet. Har föräldrarna bara gymnasieutbildning ökar andelen barn till 15 procent, och bland barn till lågutbildade, är det hela 42 procent som inte får godkänt slutbetyg när de slutar nionde klass. Den siffran har enligt statistiken ökat med 25 procent sen 2005.

Det som ändå är positivt med denna undersökning är att den etniska bakgrunden har mindre betydelse än klassbakgrunden.

Skolverkets undersökning verkar bekräfta tidigare undersökningar. Den klassmässiga bakgrunden får allt ökad betydelse för hur olika elever ska lyckas. Barn som kommer från hem där föräldrarna har akademikerbakgrund är de som klarar sig allra bäst.

Resultaten från Skolverket kan inte anses som något annat än ett rejält misslyckande. Det är fruktansvärt att så många barn som kommer från lågutbildade familjer får så låga resultat efter de nio första åren i skolan. Det är samma ungdomar som kommer att ha svårast att få arbete till goda villkor.

Den borgerliga regeringen väljer att se detta misslyckande som att vissa elever väljer bort högre betyg och saknar vissa talanger. De säger att de minsann inte vill ”tvinga” dessa elever att genomgå fullständig gymnasieutbildning. De skapar en skola som effektivt kommer att minska möjligheten till ”klassresor”.

En sådan inställning kan aldrig vara ett ideal för socialdemokraterna. Det är klart att skolan är betydelsefull för hur människor förmår skapa sitt framtida liv. Då kan vi inte ha en skola som ger upp i förtid när det gäller några barn och ungdomar. Det gäller att förutsätta att alla elever vill lärande och att ge alla de förutsättningar som de behöver. Det var därför som socialdemokratin en gång i tiden drev igenom enhetsskolan.

Utmaningen idag handlar om hur vi åter kan skapa likvärdiga möjligheter för alla elever i en skolvärld där elever/familjer väljer vilken skola de önskar gå i och där vinst, snarare än elevers kunskapsutveckling, har blivit drivkraften för många utbildningsföretag.

Den ansvarige ministern vägrar trots åtta års regeringsinnehav ta något som helst ansvar för denna utveckling. Det är både skamligt som ett hån mot skolvärlden att Jan Björklund så enkelt tillåts undandra sig ansvar för den utveckling som vi ser i dagens svenska skola.

Ska man skratta eller gråta över Folkpartiets valfilm?

Länkar: SVT, dn.se, SvD, SVT, di.se, Aftonbladet, SvD, SVT, Aftonbladet kultur

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Martin Moberg, Roger Jönsson

Alliansens önsketänkande


Ordningsbetyg is the shit!

Det verkar som om Folkpartiet har fått en liten morot att foga till de borgerliga partiernas gemensamma valmanifest. De fyra partierna har blivit överens om att driva frågan om ett införande av ordningsbetyg i skolan. Hr. Jan Björklund är övertygad om att detta är en viktig reform för att skapa lugn och ro i skolan.

Representanter för lärarna delar inte riktigt den tron. Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén säger att …

Alliansen är helt fel ute. Det är önsketänkande att det ska ge studiero. Lärarna kommer att betrakta det här som något som inte ger effekt och det kommer inte vara någon anstormning.

I denna fråga delar jag lärarnas uppfattning!

Länkar: dn.se, SvD, SVT, Ekot,

Om Jan Björklund fick välja


Ordningsbetyg!

… så skulle den svenska skolan åter förstatligas och lärarna skulle få avge ordningsbetyg på högstadiet och gymnasiet. Detta är ju inte önskemål som är helt okända. Folkpartiet har ju en tid drivit frågorna om ordning och reda samt att skolan åter ska under statlig omsorg.

Huruvida dessa åtgärder skulle innebära en mirakelvändning av den svenska skolans resultat är väl mer tveksamt. Jag har, i och för sig, inget emot att skolan blir förstatligad. Det kan innebära möjligheter att fördela resurser på ett mer relevant sätt. Det är tydligt att en del skolor behöver mer resurser för att stödja sina elever. Men det är ju inte alldeles lätt att hitta sådana fördelningssystem som slår på det sätt som man önskar.

En svårighet är ju förstås det fria skolvalet och friskolereformen som något vingklipper önskemål om att fördela resurser till skolor av sociala skäl.

Att införa någon slags ordningsbetyg känns ju inte alls angeläget. Risken för sådant är ju endast att ytterligare stigmatisera elever som behöver annat stöd för att klara skolan. Jag kan hålla med Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet, när hon säger att …

Arbetsro i skolan handlar mycket om tidigt stöd, förebyggande arbete och möjligheten att sätta in akuta åtgärder så att lärare inte ska behöva välja mellan att ta hand om hela klassen och att ta hand om en enskild stökig elev.

Länkar: dn.se, SvD, dn.se, SvD, di.se, SVT, dagens arena, di.se, SvD, SVT, SvD, Ekot, Lärarnas Nyheter, Aftonbladet kultur

Fler som skrivit: Peter Johansson

Är det Björklunds fel?


Det är dom andras fel!

Igår kväll läste jag en artikel i Svenska Dagbladet. Den konstaterar att det kan vara otacksamt att vara minister i en svensk regering. Artikeln berättar om att, trots att han sjösatt en mängd reformer på skolans område, Jan Björklund inte har belönats av den svenska opinionen.

Rapporteringen om den svenska skolan har ju handlat om vikande resultat, om att elever med sämre studiebakgrund misslyckas i högre grad etc. Det berättas om att det fria skolvalet kan vara en viktig orsak till skolans problem och till att elevernas resultat sjunker relativt övriga OECD-länder.

Jan Björklunds städse försvar på alla kritiska uppgifter har ju varit – ”Det är den socialdemokratiska flumskolans fel”. Det faktum att det var en borgerlig regering som införde den skolplan som gällde när Jan Björklund tillträdde som utbildningsminister har liksom inte framhållits.

Det är kanske inte att förvåna sig över att den svenska opinionen tappat förtroende för Jan Björklunds politik. Han har trots allt suttit snart åtta år på sin statsrådspost. Det går inte att enbart skylla på andras politik och kvarstående effekter efter så lång tid som ansvarig minister.

Det är inte att undra över att det idag är andra partier än Folkpartiet som flitigare presenterar initiativ på utbildningspolitikens område. Jan Björklund håller på att tappa förmånen att ensam tolka skolans problem och lösningar.

Länkar: SvD, SvD, SvD

Fler som skrivit: Roger Jönsson

%d bloggare gillar detta: