Monthly Archives: mars 2013

Den svenska skolan slår ut elever


Den största utmaningen för skolan är att se till att alla elever får likvärdiga möjligheter att nå goda kunskapsresultat

Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund, har tillsammans med ordföranden för sju LO-förbund skrivit ett inlägg om den svenska skolan. De förespråkar i sitt inlägg för att staten ska ta över det ekonomiska ansvaret för grundskolan respektive gymnasieskolan.

De konstaterar att dagens svenska skola slår ut och sorterar elever. Den största utslagningen sker i samband med att elever går från grundskolan till gymnasiet. Orsaken är de stora skillnaderna i hur olika mycket kommunerna lägger på skolan.

En del kommuner kompenserar skolor för vilken social bakgrund deras elever har – andra gör det inte. Kommunerna lever helt enkelt inte upp till sitt kompensatoriska uppdrag. De säger gemensamt att …

Ett nationellt finansieringssystem för svensk skola skulle få betydande effekter rakt in i klassrummen. En skola där det finns många elever med en viss bakgrund skulle direkt få mer resurser – oavsett var skolan ligger, vilken politisk majoritet som styr kommunen eller hur många friskolor det finns i regionen. En sådan koncentration av resurserna möjliggör direkt det som har avgörande betydelse för eleverna; mer lärartid.

Jag har, i likhet med debattörerna, börjat luta åt att staten åter ska ta över det ekonomiska ansvaret att fördela resurserna till skolan. Jag tror dock inte att detta innebär en ”quick-fix” av skolans problem.

Jag kan se en del problem med ett statligt ansvar av den ekonomiska fördelningen. Det handlar om hur ett sådant system ska utformas. Hur ska kriterierna se ut som tar hänsyn till elevernas sociala bakgrund och behov av extra stöd se ut. Det måste nästan vara omöjligt att hitta ett system som skapar den rättvisare fördelning som jag och debattörerna önskar.

Med en statlig styrning blir det svårare att genomföra ett system som tar hänsyn till lokala behov och förutsättningar. Av nödvändighet blir ett statligt ansvar mer trubbigt och mer utsmetande. Men trots allt kan det kanske ta bort de alldeles existerande skillnader som finns idag.

Länkar: SvD, Ekot, SVT, Ekot, dn.se, SvD, SvD, SvD

Andra som skrivit: Ola Möller, Martin Moberg, Thomas Böhlmark

Jonas Sjöstedt larmar


Socialdemokraterna har ett val

Vänsterpartiets ordförande står som undertecknare av ett debattinlägg på DN Debatt. Inlägget kommer så här några dagar innan den socialdemokratiska partikongressen inleds. Inlägget präglas av att försöka hålla det socialdemokratiska partiet i någon slags vänsterfåra. Jonas säger i inlägget att …

När socialdemokratin har samarbetat väns­terut har resultatet blivit mer rättvisa. När den har arbetat med borgerligheten har resultatet blivit sämre. Pensionssystemet är ett utmärkt exempel på det.

I debattinlägget presenteras sedan Vänsterpartiets, i hög grad detaljrika, beställning till den socialdemokratiska kongressen. Där finnes många angelägna tankar och idéer till reformer. Men vänsterpartiet presenterar sin vilja till att ingå i ett rödgrönt samarbete i nästan ultimativ ton. ”Vi är beredda att vara med om politiken är den rätta.”

Jag har minsann inget emot att ett rödgrönt regeringsalternativ kan formas efter valet 2014. Men trots allt är det valresultatet som kommer att ge inriktningen för den möjliga politiken efter nästa års val. Jag ser att det finns viktiga politiska utmaningar som kräver bredare politiska lösningar för att kunna bli långsiktigt hållbara.

Vänsterpartiets inlägg känns dock något desperat. Socialdemokraterna och Miljöpartiet verkar i vissa frågor ha kommit fram till en fruktbar samtalston. Det känns som om Jonas Sjöstedt genom detta väsnande vill påminna de övriga två om att de existerar.

Ska tre partier samsas i ett regeringssamarbete krävs en större öppenhet för kompromissande. Det har inte alltid varit Vänsterpartiets starkaste gren. Det finns en tendens att hellre hålla fast vid vissa heliga teser än att ge med sig det minsta i realpolitik.

Länkar: DN Debatt, Ekot, SvD, SVT, di.se

Fler som skrivit: Peter Högberg, Johan Westerholm, Martin Moberg

Kampen om föräldralön


Föräldralönetillägg – ett fackligt krav

Ett av LO-förbundens viktiga gemensamma avtalskrav är ett föräldrapenningstillägg. Det ska betalas till alla anställda på företag med kollektivavtal som är föräldralediga.

Tillägget ska betalas ut under 180 dagar per försäkrad förälder och ska komplettera föräldrapenning från försäkringskassan. Ersättningen ska komplettera upp föräldrapenningen till 90 % av lönen.

Tanken är att föräldralönetillägget ska införas som en avtalsförsäkring. Det krävs då att LO och Svenskt Näringsliv (SN) tecknar avtal om att införa en sådan försäkring. IF Metall har meddelat sina arbetsgivarorganisationer att man inte kommer att skriva på ett nytt branschavtal innan LO och SN har nått en överenskommelse.

LO och SN har efter att Elektrikerna och EIO tagit tillbaka sina konfliktvarsel åter satt sig vid förhandlingsbordet. Det återstår nu bara att avvakta hur långt parterna kan komma i dessa förhandlingar innan påskhelgen inträder. Det kommer oavsett innebära att det inte kommer att tecknas kollektivavtal på industrins sida.

Jag hoppas att LO når framgång i diskussionen om ett föräldrapenningtillägg. Förhoppningsvis kan en sådan reform innebära att fler pappor tar ut föräldraledighet under en längre period än vad som är fallet idag. Det kan också göra det mer intressant för fackliga medlemmar att kräva att arbetsgivare tecknar kollektivavtal.

Länkar: Arbetet, da.se, da.se, da.se, Arbetet, SvD, Elektrikern, Byggnadsarbetaren, Byggnadsarbetaren, Arbetet, Arbetet, ka.se

Andra som skrivit: Liv Beckström

Pojken med guldprognoserna


Ett hål på uppemot 74 miljarder kronor hotar statskassan

När jag var liten gick det en serie på TV som hette ”Pojken med guldbyxorna”. Jag minns inte inte jättemycket om programmet annat än att den handlade om en pojke som kunde plocka fram sedlar ur ett par byxor. Det verkade som om pengarna kom ur ingenting in i pojkens byxfickor.

Nu fungerar ju inte verkligheten på det sättet. Pengar uppstår ju faktiskt inte från tomma intet. Dock kan man nästan få den känslan när trosvissa prognosmakare förutspår hur framtiden ska bli bara makthavarna gör såsom man önskar.

Konjunkturinstitutet (KI) tillhör de som ska göra trovärdiga prognoser om den ekonomiska utveclingen. De har i en rapport granskat hur väl (eller inte) olika prognosmakares förutsägelser slagit in. KI konstaterar att deras egna prognoser utfallit som ett genomsnitt. KI konstaterar också att regeringens prognoser i vissa avseenden tillhört de som överskattat utvecklingen mest.

Finansministern fick ganska mycket kritik för hur regeringen uppskattade den ekonomiska utvecklingen in samband med att regeringens höstbudget skulle framförhandlas. Nu tillhör det väl något till sakens natur att en sittande regering tenderar att se framtiden an på ett mer positivt sätt än andra.

Nästa år går Sverige in i en valrörelse där de olika politiska rörelserna kommer att tala om hur ljus framtiden kommer att bli bara de får chansen att föra sin politik. Samtliga partier kommer nog att ha sina pojkar och flickor med guldbyxor. Men i en analys av KI:s rapport framhålls risken för det ekonomiska hål på uppemot 74 miljarder kronor som hotar statskassan för treårsperioden 2015-2017.

Nils Åkesson anger fyra huvudsakliga metoder att hämta in detta hål:

  • Skattehöjningar
    Det lär bli väldigt svårt att gå till val med omfattande skattehöjningar. Snarare lär det bli en tävling i att visa bäst skattesänkningar för vissa nyckelgrupper.
  • Besparingar
    Det är heller inte särskilt troligt att något politiskt alternativ kommer att föreslå omfattande besparingar i de olika välfärdssystemen.
  • Rucka på överskottsmålet
    De viktigaste kandidaterna som finansminister tävlar redan i att visa störst ansvar för att bibehålla ordning och reda i statens finanser. Socialdemokraterna har ju kritiserat Anders Borg för att bryta mot överskottsmålet.
  • En BNP- och jobbtillväxt som slår alla förväntningar
    Det förutsätter att verkligheten blir betydligt ljusare än vad KI själva tror om framtiden.

Det kan bli på det viset att de som händelsevis sitter med regeringsmakten efter 2014 tvingas föra en politik anpassad för en verklighet som man inte lyckats sälja in till väljarna. Socialdemokraterna lyckades i valet 1994 överta regeringsmakten med en politik för att komma till rätta med den ekonomiska kris som rådde då. Det innebar dock att man tvingades föra en hård besparingspolitik som innebar att partiet var nära att mista regeringsmakten i valet 1998.

Det kommer knappast att finnas ett sådant klimat i valrörelsen 2014 som gör det möjligt att sälja in mindre populära åtgärder som skattehöjningar och/eller besparingar. Det återstår väl att se om KI:s prognoser om det ekonomiska hålet slår in.

Länkar: SvD, dn.se, di.se

Andra som skrivit: Alliansfritt Sverige, Martin Moberg

Det finns inga positiva effekter av det fria skolvalet


En grupp ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademin blev under onsdagen publicerade med ett inlägg i Svenska Dagbladet. Inlägget är tillkommet som en effekt av ett symposium som man genomförde tidigare under mars månad.

De är i inlägget djupt kritiska till utvecklingen av den svenska skolan. Det fria skolvalet har i kombination med friskolesystemet bidragit till ökad segregation av den svenska skolan.

Slutsatsen från deras symposium är att några tydliga positiva effekter av det fria skolvalet på elevernas studieresultat inte har kunnat påvisas. Möjligen har elever från resursstarkare hem gynnats av det fria skolvalet. Men det är uppenbart att det gett upphov till ökad segregation och minskad likvärdighet i skolsystemet. De pekar i inlägget på de negativa effekterna av de ökade skillnaderna mellan olika grupper av elever.

Det svenska friskolesystemet är extremt ”höger om höger” när de jämför med andra länder som har offentligt finansierade, men privat organiserade och styrda skolor.

I inlägget pekar de på att det finska systemet med en allmän, sammanhållen skola, med högt utbildade lärare som åtnjuter en hög grad av autonomi, ger utomordentligt goda resultat, inte bara för de svaga eleverna, utan också för de högpresterande. De säger avslutningsvis att …

Vi kan inspireras av det finska exemplet. Gör om våra skolor så att de blir likvärda, utan den nuvarande marknadsbetingade (och ofta populistiskt präglade) profileringen i olika riktningar. Segregationen inom skolsystemet måste så långt det går motverkas. Möjligheten att bedriva skolverksamhet i vinstdrivande syfte bör elimineras. Slutligen, och kanske viktigast, bör lärarnas utbildning och status förbättras och deras arbetsvillkor reformeras i grunden.

Detta är ju verkligen ett inlägg som svårligen låter sig ignoreras. Det är uppenbart att de som står bakom inlägget ser med oro på den utveckling som den svenska skolan haft. Samtidigt pekar de frågor där det är som svårast att nå en politisk överenskommelse – det fria skolvalet och friskolereformen. Det är knappast möjligt att på kort sikt avskaffa vare sig det fria skolvalet och friskolesystemet. Men skolan är samtidigt i behov av reformer för att komma åt den negativa riktning som den tagit.

Jan Björklunds politik har dock kommit till vägs ände. Det märks inte minst genom att både Moderaterna som Socialdemokraterna har lyckats samla sig till egna förslag på området. Det skulle behövas blocköverskridande överenskommelser om utbildningspolitiken för att skapa långsiktighet och en bättre arbetsro för skolans personal. Sådana överenskommelser förutsätter dock att ett helt annat politiskt landskap än det vi har idag. Valresultatet nästa år kan ju komma att innebära sådana förändringar.

Länkar: SvD, dagens arena, dn.se, dn.se, SvD, SVT, SVT, dn.se, dn.se, di.se, SVT, DN Debatt, SvD, SVT

Andra som skrivit: Roger Jönsson, Martin Moberg

Industribloggare: Leine Johansson

Löntagarna får allt mindre


I en artikel berättar Arbetets journalist att löntagarnas andel av de samlade inkomsterna – i Sverige som internationellt – minskar. Anledningen till det är globaliseringen kombinerat med friare kapitalrörelser. Det har gjort att kapitalägarnas förhandlingssituation har stärkts i förhållande till löntagarnas. Det är i alla fall vad som hävdas i en nyutkommen bok med Erik Bengtsson som redaktör. Han säger till Arbetet att …

lobaliseringen har inneburit en expansion av det globala arbetskraftsutbudet. Samtidigt har avregleringar gjort att kapitalet blivit mer lättrörligt. Dessa två faktorer stärker kapitalägarnas förhandlingsposition, vilket gör att kapitalet avlönas bättre.

Erik är kritisk till den lönebildningsmodell som har skapats i Sverige efter 1990-talskrisen. Den gör det svårare för löntagarna att återta den andel av de samlade inkomsterna som förlorats. Han menar vidare att ökade inkomstskillnader är en konsekvens av den lägre löneandelen. I boken hävdas vidare att ökade vinster inte längre stimulerar fram mer investeringar. Engelbert Stockhammer, österrikisk nationalekonom, säger att …

Finansialiseringen av ekonomin har inneburit en stor förändring. En ökande andel av vinsterna stannar inte längre inom företagen för att återinvesteras utan betalas i stället ut genom ökade aktieutdelningar. Dessa pengar hamnar sedan hos olika fonder eller i de superrikas händer.

Engelbert önskar för sin del en samordnad europeisk politik för högre löneandelar.

Det finns onekligen en poäng i den tes som hävdas i boken. Med den lönebildningsmodell som vi har i Sverige idag är det svårare att genomföra dramatiska förändringar i det relativa löneläget mellan grupper av löntagare och mellan löntagare och kapitalägare.Samtidigt ska det sägas att denna politik i stort har tjänat löntagarna väl. Den har genererat reallöneökningar för löntagarna.

Samtidigt är det ett bekymmer att enskilda kapitalägare och högre chefer roffar åt sig när de har möjlighet. Det behövs förstås samordnade fackliga insatser på en global nivå för att tillförsäkra löntagarna en större andel av det befintliga överskottet. Det är dock ingen liten utmaning!

Länkar: Arbetet, da.se, da.se

Andra som skrivit: Leine Johansson

Segregationen får allt större genomslag i den svenska skolan


Dagens Nyheter har i en artikel konstaterat att den svenska skolan får allt mer resurser i form av pengar och satsningar på lärare etc. Trots att den svenska skolan blir allt dyrare i drift försämras resultaten jämfört med andra länder. Den finska skolan kostar betydligt mindre än den svenska men visar bättre resultat i internationella jämförelser.

Tidningen har genomfört en omfattande datakörning för att utröna vad som ligger bakom de dåliga resultaten för den svenska skolan. Det man funnit är att den ökande segregationen i den svenska skolan är den enskilt viktigaste orsaken till att resultaten försämras. Sambandet mellan resultaten i de nationella proven och den genomsnittliga utbildningsnivån bland elevernas föräldrar på skolan är starkt. Magnus Oskarsson, skolforskare vid Mittuniversitetet, säger att …

Vi ser att socioekonomiska faktorer får allt större betydelse i Sverige. Pisa-undersökningen visar att föräldrarnas bakgrund har lika stor betydelse i dag för resultaten i Sverige som det har i Tyskland och USA. Då ska man komma ihåg att USA har ett hårt segregerat skol­system. Det är uppseendeväckande.

Det är tydligt att med det fria skolvalet och med friskolereformen segregationen har ökat. Det finns en tydlig tendens där elever med hög studiemotivation och engagerade föräldrar samlas i skolor där det finns många andra studiemotiverade elever.

Bäst resultat för alla elever nås i skolsystem där elever med olika bakgrund finns i samma skola. Elever från mindre studiemotiverade hem gynnas av att samsas med elever från hem med tydligare studietraditioner.

Metta Fjelkner, Lärarnas riksförbund, säger i en kommentar att …

Vi förordar en modell där staten öronmärker pengar så att varje skola får resurser för de förutsättningar som gäller där. Många lokalpolitiker hyllar det kommunala självstyret men vi anser inte att de ska kunna ta pengar från skolan och lägga på annat.

Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet, säger för sin del att …

Vi har en omedveten resursstyrning i den svenska skolan, det är gamla budgetmodeller och schabloner som används. Konsekvensen blir att de elever som har det tuffast inte får den hjälper de behöver.

Det måste få vara möjligt att satsa mer resurser i de skolor som har mest behov av det. Att fördela resurserna som en jämn smet lika för alla skolor kommer att fortsatt missgynna de elever som behöver mest stöd. Till det kommer att olika kommuner av olika skäl satsar mer eller mindre på skolan. Kommuner med hög arbetslöshet och därmed höga sociala kostnader hamnar i en ond cirkel där man inte kan satsa så mycket som kan behövas på skolan.

Jag har därför allt mer börjat luta åt att införa ett statligt ansvar för den svenska skolan. Det löser säkert inte alla problem men det kan innebära att skolans resurser kan användas mer målinriktat för att stödja de elever som har störst behov oavsett var de händelsevis råkar bo. I ett debattinlägg av Roy Andersson m.fl. sägs att …

Vi ser att decentraliseringen påverkat skolan med minskad likvärdighet – och en ökande orättvisa. Trots goda intentioner har decentraliseringen av skolan misslyckats, bland annat eftersom den kombinerades med ekonomiska besparingar i kommunerna. Skolan i dag är vare sig likvärdig eller kompensatorisk.

Jag är böjd att hålla med dem.

Länkar: dn.se, dn.se, dn.se, dn.se, dagens arena, Expressen, Arbetet

Andra som skrivit: Roger Jönsson, Martin Moberg

Industribloggare: Leine Johansson

Stridsåtgärderna är avblåsta!


Det rapporteras att de varslade stridsåtgärderna mellan Elektrikerna och EIO har blåsts av. Det verkar som om det pågått diskussioner inom LO och Svenskt Näringsliv som lett fram till att denna bransch har valt att återta sina lagda varsel om strejk respektive lock-out.

Denna åtgärd borde innebära att diskussionerna mellan LO och Svenskt Näringsliv om avtalsförsäkringarna kan återupptas. Det i sin tur kan innebära att Facken inom industrin och Teknikföretagen et al kan komma vidare i diskussionerna om kostnadsnivåerna på nya branschavtal inom industrin.

Det är fortfarande en lång väg att vandra innan ett eventuellt slutbud kan presenteras för parterna inom industrin. Den viktigaste att lösa är förstås kostnadsnivån på de nya avtalen. Arbetsgivarna vill ha ett flerårigt avtal. De fackliga organisationerna vill i ett sådant utbyte se rimliga lönehöjningar och lösningar på vissa villkorsfrågor av strategisk natur.

Det är möjligt att påskhelgen kommer att passera innan nya kollektivavtal inom den konkurrensutsatta sektorn är på plats.

Länkar: SvD, da.se, Arbetet, Elektrikern, dn.se, Ekot, Handelsnytt, SvD, Arbetet, Lag & Avtal, TCO-tidningen, da.se, Arbetet, da.se, Byggnadsarbetaren

Stöd de lurade skogsarbetarna från Kamerun


Hjälp dem!

Aftonbladet Kultur genomför tillsammans med Olof Palmes Internationella Center en insamling för att hjälpa de arbetare från Kamerun som lurades till arbete i de svenska skogarna. Arbetarna lockades till Sverige med uppenbarligen sockrade löften om att få tjäna bra med pengar. När så inte skedde lyckades inte det svenska systemet att helt och hållet kompensera dem.

Det gör mig beklämd att det finns personer som inte tvekar att utnyttja andra människors önskan att tjäna pengar till sig själva och sina familjer.

Du kan bidra till att sudda bort denna negativa bild av Sverige. Stöd insamlingskampanjen med ett belopp som du bestämmer!

Länkar: Aftonbladet Kultur, Aftonbladet Kultur, Aftonbladet, Arbetet

Unga arbetslösa har betalat priset


I syfte att hävda ”arbetslinjen” reformerade den borgerliga regering som tillträdde efter de allmänna valen 2006 arbetsmarknadspolitiken. Politiken byggde på två delar – piskan och moroten. Regeringen började med att förändra arbetslöshetsförsäkringen. Förändringarna innebar att det blev svårare att kvalificera sig för ersättning samt fördyringar av avgiften för stora grupper av a-kassemedlemmar. För det andra genomfördes fyra jobbskatteavdrag för att stimulera de arbetande att arbeta mer.

Denna politik har inneburit att allt fler av de ofrivilligt arbetslösa inte längre erhåller ersättning ur arbetslöshetsförsäkringen. Allt fler långvarigt arbetslösa har blivit utförsäkrade. Allt fler, framför allt ungdomar, lyckas över huvudtaget inte kvalificera sig för ersättning. En aktuell rapport från LO visar att antalet arbetslösa unga som får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen har sjunkit med 76 % sedan 2006. Detta har skett trots att arbetslösheten har ökat. Thomas Carlén, LO-ekonom, säger att …

Vi ser att unga drabbats särskilt hårt av regeringens försämringar av arbetslöshetsförsäkringen. Bortagandet av studerandevillkoret gjorde att många unga tappade förankringen till arbetslöshetsförsärkingen. Eftersom unga också har en svagare förankring på arbetsmarknaden och till större del jobbar med tidsbegränsade anställningar och på deltid, har de också drabbats hårdare av de stramare reglerna för att kvalificera sig till ersättning.

Andelen unga arbetslösa som får ersättning från en  a-kassa i dag är cirka tio %. Det verkar onekligen som om de unga arbetslösa i hög grad fått betala priset för att andra ska få sin skatt sänkt.

Länkar: Arbetet, SVT, dagens arena, TCO-tidningen, Fastighetsfolket, ka.se, Tidningen Vision, dagens arena

Andra som skrivit: Leine Johansson, Martin Moberg

%d bloggare gillar detta: