Bloggarkiv

Är det Björklunds fel?


Det är dom andras fel!

Igår kväll läste jag en artikel i Svenska Dagbladet. Den konstaterar att det kan vara otacksamt att vara minister i en svensk regering. Artikeln berättar om att, trots att han sjösatt en mängd reformer på skolans område, Jan Björklund inte har belönats av den svenska opinionen.

Rapporteringen om den svenska skolan har ju handlat om vikande resultat, om att elever med sämre studiebakgrund misslyckas i högre grad etc. Det berättas om att det fria skolvalet kan vara en viktig orsak till skolans problem och till att elevernas resultat sjunker relativt övriga OECD-länder.

Jan Björklunds städse försvar på alla kritiska uppgifter har ju varit – ”Det är den socialdemokratiska flumskolans fel”. Det faktum att det var en borgerlig regering som införde den skolplan som gällde när Jan Björklund tillträdde som utbildningsminister har liksom inte framhållits.

Det är kanske inte att förvåna sig över att den svenska opinionen tappat förtroende för Jan Björklunds politik. Han har trots allt suttit snart åtta år på sin statsrådspost. Det går inte att enbart skylla på andras politik och kvarstående effekter efter så lång tid som ansvarig minister.

Det är inte att undra över att det idag är andra partier än Folkpartiet som flitigare presenterar initiativ på utbildningspolitikens område. Jan Björklund håller på att tappa förmånen att ensam tolka skolans problem och lösningar.

Länkar: SvD, SvD, SvD

Fler som skrivit: Roger Jönsson

Folkpartiet har förlorat skolan


Svenska Dagbladet rapporterar att Socialdemokraterna nu har störst förtroende bland väljarna om utbildningspolitiken. Folkpartiet har därmed förlorat sitt tolkningsföreträde i den fråga som partiet så länge har dominerat.

Det är kanske inte så konstigt att det har utvecklats så. Det är ju en folkpartistisk minister som innehaft ansvaret för utbildningspolitiken under de åtta åren med en borgerlig regering.

Folkpartiets högsta företrädare har hållit hög profil i frågan men har i allmänhetens ögon gemenligen misslyckats.

Samtidigt är förstås utbildningspolitiken en komplex fråga att hantera. Jag förnekar inte att reformer på området säkert tar sin stund att slå i genom. Jag har däremot svårt att acceptera Jan Björklunds stående försvar att det fortfarande inte är hans ansvar att förändringar har slagit i genom.

Dagens Nyheter försöker något reda ut vari skolans problem består i. En sådan orsak som många forskare och debattörer framhåller är det fria skolvalet. Den har bidragit till att skolan i stor utsträckning inte klarar av att hjälpa elever med låg­utbildade föräldrar. Det har blivit allt viktigare vilken skola en elev går i. Det är framför allt barn till resursstarka elever som väljer bort vissa skolor. Det är som det sägs i artikeln att …

Utvecklingen går stick i stäv med skollagens portalparagraf om att alla barn i Sverige, oberoende av ”geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden” ska ha samma förutsättningar att klara skolan.

Det är uppenbart att den svenska skolan har stora problem. Samtidigt behöver skolan få arbetsro. Den borgerliga regeringens reformiver har knappast stimulerat sådant. Till det kommer debatten om friskolesystemet självt. Är det rimligt att tillåta sådant ägande som vi gör i Sverige. Skolan har blivit till en marknad som vore det vilken vara som helst.

Jag är väldigt övertygad om att det kommer att krävas blocköverskridande överenskommelser om utbildningspolitiken. Jag hoppas att en valvinst för de röd-gröna partierna kan öppna för sådana. Det kommer nämligen att krävas en valförlust för alliansregeringen för att möjliggöra sådant.

Länkar: SvD, dn.se, dn.se, dn.se

Om att göra egenintresset nödvändigt


Daniel Suhonen

Daniel Suhonen, Katalys, beskriver i ett inlägg syftet bakom den borgerliga regeringens skattesänkningspolitik. Han beskriver Fredriks Reinfelds nya moderater som högerreformister i motsats till Bo Lundgrens högerrevolutionära. Han säger att …

Där välfärdsstaten modell 1.0 med generella reformer gjorde solidaritet möjlig, handlar den borgerliga reformismen om att göra egenintresset nödvändigt för medborgarna. Sänker man skatten ger det mer i plånboken åt alla som är friska och har ett jobb. Men sänkta skatter minskar resurserna och kvaliteten i välfärden. Glappet mellan löntagarnas egna goda resurser och de skrala i den allmänna välfärden sätter vissa bestämda handlingsmönster i svang.

Katalys har låtit Novus fråga ett antal personer om deras syn på skatter och välfärd. Daniel menar att allt fler människor hellre ser satsningar på välfärden än på ytterligare skattesänkningar. Han menar därför att oppositionen borde ha ett drömläge i debatten.

Daniel menar att den socialdemokratiska ståndpunkten att kritisera, men sedan acceptera, ett femte jobbskatteavdrag gör att människor inte vet var partiet står egentligen. Daniel menar att (S) inte skulle ha något att förlora på att driva frågan om att riva upp det femte jobbskatteavdraget för att i stället satsa medlen ”på skolan och sjukvården”.

Jag kan dela kritiken att partiet är något defensiv i synen på skatterna. Det kan vara rätt att undvika framtida höjningar av inkomstskatterna för ”vanligt folk”. Men Socialdemokraterna har långsiktigt andra ambitioner än Moderaterna när det gäller skola och övrig offentligt finansierad välfärd. Detta måste ju finansieras på något sätt. På sikt måste man börja diskutera sådant med väljarna. Det handlar ju om vilket typ av samhälle vi vill ha.

Då måste, som Daniel säger i debattinlägget, de politiska alternativen bli tydligare.

Länkar: DN Debatt, Aftonbladet ledare, etc.se, dagens arena, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg

Välfärden har blivit sämre


Det har blivit sämre!

SVT har låtit SIFO genomföra en opinionsundersökning kring svenskarnas syn på hur välfärden har utvecklats sedan 2010. Domen är klar och tydlig.

En majoritet av de tillfrågade anser att det har blivit sämre. Även borgerliga sympatisörer anser att välfärden har blivit sämre under de gångna åren. SVT sammanfattar undersökningen som att …

När det gäller sjukvården svarar 60 procent i undersökningen att det blivit sämre eller mycket sämre, detsamma när det gäller det sociala skyddsnäten (exempelvis a-kassa och socialbidrag). När det gäller skolan anser 57 procent att det blivit sämre eller mycket sämre.

Göteborgs-Posten bad genom SIFO 1.000 personer svara på frågan om ”Vinst skall inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg”. 58 % av de svarande tyckte att det är ett mycket bra eller ganska bra förslag.

Beroende på vilken vikt diskussionen om de allmänna välfärdssystemen får i den politiska diskussionen i den kommande valrörelsen kan ju frågan bli en valvinnare för de röd-gröna partierna.

Länkar: SVT, gp.se, SVT, di.se, dn.se, di.se, dn.se, SvD

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Ola Möller, Pia Bernthling

Alla elever har rätt till en bra start i livet


Jag har läst ett viktigt och angeläget inlägg kring situationen för barn som har dyslexi. Demoskop har kartlagt de 100 största kommunernas hantering av stöd till elever läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Studien visar att hälften av kommunerna saknar en samlad handlingsplan eller direktiv till grundskolan om hur de skall jobba med läs- och skrivsvårigheter. Stockholms kommun, som tagit bort det särskilda stödet för dyslexi, valde att inte svara på den enkät som skickats ut.

Debattörerna finner denna situation ganska upprörande. De menar att barn som har detta handikapp kastas ut i ett skollotteri. Det handlar mer om slump om man får den hjälp och det stöd elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi behöver. De skriver att tidiga insatser är avgörande för barns läsinlärning. Det är dock endast i hälften av kommunerna som elever genomgår screening. Till det kommer att det är viktigt med hjälpmedel för elever med dyslexi och att lärarna har relevant kunskap om detta handikapp. De föreslår därför att alla kommuner ska:

  1. Upprätta en enhetlig handlingsplan/direktiv för hur alla skolor i kommunen ska ge elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi särskilt stöd efter behov.
  2. Säkerställa att hjälpmedel och inlästa läromedel finns tillgängliga för alla inom kommunen.
  3. Värna lärare genom utbildning och kontinuerlig fortbildning genom hela yrkeslivet.

De avslutar sitt inlägg med uppmaningen att …

Nu kastar vi handsken till Sveriges kommuner. Skrota kunskapslotteriet. Se till att alla kommuner jobbar strukturerat för en skola för alla. Alla elever har rätt till en bra start i livet. Det vinner alla på.

Det är fullt rimliga krav som framförs i debattinlägget. I det moderna samhället är det fundamentalt att kunna tillgodogöra sig skriven text och för att klara sig i arbetslivet. Dyslexi är ett handikapp som det finns hjälpmedel för att bemästra. Många idag vuxna har tagit sig i genom en skola som behandlat dem som dumma och mindre intelligenta. De har lämnat skolan med dåligt självförtroende och har på så sätt missat möjligheter i livet.

Därför är det så viktigt att man tidigt i skolan fångar upp de elever som har problem med att tillägna sig skriven text.

Länkar: SvD, SVT, ekuriren

Ungdomar ska inte gå långtidsarbetslösa


Magdalena Andersson och Mikael Damberg avger någon slags programförklaring för den socialdemokratiska politiken på SvD:s debattsida. De tydliggör i artikeln att partiets fokus ligger i att bekämpa arbetslösheten. Magdalen och Mikael konstaterar att den borgerliga regeringen kom till makten med löftet att deras politik skulle minska arbetslösheten.

Verkligheten har dock blivit något helt annat. Idag växer den långvariga arbetslösheten, ungdomars arbetslöshet växer och regeringen excellerar i att skapa nya arbetsmarknadsåtgärder med fantasifulla namn. Regeringen gör det som de innan 2006 kritiserade Göran Persson för – gömma arbetslösa i åtgärder.

I inlägget förtydligas att socialdemokraterna inte har för avsikt att höja skatten för låg- och medelinkomsttagare vid en valseger 2014. Samtidigt säger de att alla partier borde kunna erkänna att de införda jobbskatteavdragen inte har genererat det antal arbetstillfällen som de borgerliga partierna hoppades.

De kritiserar regeringen för att se skattesänkningar som lösningen på all världens problem. Magdalena och Mikael säger försiktigtvis att skattesänkningarna om 120 miljarder kronor har inneburit minskade möjligheter att satsa på investeringar i jobb, skola och infrastruktur.

Det är tydligt att socialdemokraterna kommer att prioritera satsningar på skolan. Magdalena och Mikael ägnar stor del av inlägget för att argumentera för satsningar på den svenska skolan.

Inlägget känns, trots de goda ansatserna, väldigt mycket som riktat till de grupper av människor som tjänat väl på de genomförda skattesänkningarna. Genom inlägget bekräftas något att det både går att äta upp kakan men ändå ha den kvar.

Länkar: SvD, SVT Debatt, DN Debatt

Fler som skrivit: Johan Westerholm

Om att sätta glädjebetyg


Tidningen Svenska Dagbladet konstaterar i en artikel att det är vanligast bland skolor i Stockholms län att sätta glädjebetyg för elever i årskurs nio. Fyra av de tio skolor i landet som ger allra störst andel överbetyg i matematik i årskurs 9, återfinns i Stockholms län.

Man kan ju undra över varför skolorna i Stockholm mer frekvent ger sina elever högre betyg än vad eleverna kanske förtjänar. Skolinspektionens utredare Jens Pettersson är ganska övertygad om att …

Det är inte orimligt att anta att betygen pressas upp av det faktum att det råder stor konkurrens om eleverna i tätorterna.

För några månader sedan visade rapporter att friskolor tenderar att betygsätta sina elever mer generöst än vad resultaten i de nationella proven visar. En viktig konkurrensfaktor och ett sätt att locka fler elever är ju att kunna visa att skolan visar goda resultat. Därför är det väl inte alldeles oväntat att det finns en frestelse bland skolor att värdera elevernas resultat mer generöst än vad de möjligen förtjänar.

Reportaget bekräftar en tidigare rapporterad tendens i den svenska skolan. Går detta att bekräfta mer vetenskapligt skulle det innebära ytterligare en spik i kistan för den svenska skolan. Att betygsätta elever på ett sätt som inte motsvarar verkliga resultat vore en otjänst för eleverna. Det kan innebära att högre utbildning måste anpassa sig till en kunskapsnivå nedåt.

Det finns all anledning för utbildningspolitiker och andra beslutsfattare inom området att granska fenomenet med ”glädjebetyg”. Syftet med att betygsätta elever handlar ju om att ge dem vägledning om de nått utbildningsmålen. Om inte betygen ger rätt signaler till eleven kan man lika gärna slopa dem.

Betyg eller inte betyg är det fundamentalt att konkurrensen inom skolvärlden inte innebär att skolor ger fel signaler till ”sina” elever. Dagens arbetsmarknad kräver mer av formell kompetens för de arbetsuppgifter som växer fram. Då gäller det att vi har ett skolsystem som förmår hjälpa och stödja elever genom hela skolsystemet. Snöd kortsiktig ekonomisk vinning i enskilda skolföretag får inte stå i vägen för den samhälleliga investering som skolan är.

Att skapa ett bra skolsystem tillhör de viktigaste insatser ett samhälle kan göra för att höja nationen och dess invånare till ett bättre liv. Idag känns det som om Sverige delvis håller på att förslösa den tillgång som skolan är.

Länkar: SvD, SvD, Aftonbladet ledare, Fokus, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Roger Jönsson, Martin Moberg

Segregationen får allt större genomslag i den svenska skolan


Dagens Nyheter har i en artikel konstaterat att den svenska skolan får allt mer resurser i form av pengar och satsningar på lärare etc. Trots att den svenska skolan blir allt dyrare i drift försämras resultaten jämfört med andra länder. Den finska skolan kostar betydligt mindre än den svenska men visar bättre resultat i internationella jämförelser.

Tidningen har genomfört en omfattande datakörning för att utröna vad som ligger bakom de dåliga resultaten för den svenska skolan. Det man funnit är att den ökande segregationen i den svenska skolan är den enskilt viktigaste orsaken till att resultaten försämras. Sambandet mellan resultaten i de nationella proven och den genomsnittliga utbildningsnivån bland elevernas föräldrar på skolan är starkt. Magnus Oskarsson, skolforskare vid Mittuniversitetet, säger att …

Vi ser att socioekonomiska faktorer får allt större betydelse i Sverige. Pisa-undersökningen visar att föräldrarnas bakgrund har lika stor betydelse i dag för resultaten i Sverige som det har i Tyskland och USA. Då ska man komma ihåg att USA har ett hårt segregerat skol­system. Det är uppseendeväckande.

Det är tydligt att med det fria skolvalet och med friskolereformen segregationen har ökat. Det finns en tydlig tendens där elever med hög studiemotivation och engagerade föräldrar samlas i skolor där det finns många andra studiemotiverade elever.

Bäst resultat för alla elever nås i skolsystem där elever med olika bakgrund finns i samma skola. Elever från mindre studiemotiverade hem gynnas av att samsas med elever från hem med tydligare studietraditioner.

Metta Fjelkner, Lärarnas riksförbund, säger i en kommentar att …

Vi förordar en modell där staten öronmärker pengar så att varje skola får resurser för de förutsättningar som gäller där. Många lokalpolitiker hyllar det kommunala självstyret men vi anser inte att de ska kunna ta pengar från skolan och lägga på annat.

Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet, säger för sin del att …

Vi har en omedveten resursstyrning i den svenska skolan, det är gamla budgetmodeller och schabloner som används. Konsekvensen blir att de elever som har det tuffast inte får den hjälper de behöver.

Det måste få vara möjligt att satsa mer resurser i de skolor som har mest behov av det. Att fördela resurserna som en jämn smet lika för alla skolor kommer att fortsatt missgynna de elever som behöver mest stöd. Till det kommer att olika kommuner av olika skäl satsar mer eller mindre på skolan. Kommuner med hög arbetslöshet och därmed höga sociala kostnader hamnar i en ond cirkel där man inte kan satsa så mycket som kan behövas på skolan.

Jag har därför allt mer börjat luta åt att införa ett statligt ansvar för den svenska skolan. Det löser säkert inte alla problem men det kan innebära att skolans resurser kan användas mer målinriktat för att stödja de elever som har störst behov oavsett var de händelsevis råkar bo. I ett debattinlägg av Roy Andersson m.fl. sägs att …

Vi ser att decentraliseringen påverkat skolan med minskad likvärdighet – och en ökande orättvisa. Trots goda intentioner har decentraliseringen av skolan misslyckats, bland annat eftersom den kombinerades med ekonomiska besparingar i kommunerna. Skolan i dag är vare sig likvärdig eller kompensatorisk.

Jag är böjd att hålla med dem.

Länkar: dn.se, dn.se, dn.se, dn.se, dagens arena, Expressen, Arbetet

Andra som skrivit: Roger Jönsson, Martin Moberg

Industribloggare: Leine Johansson

Om ett ambitiöst, men realistiskt skolförslag


Borgerlig skola

Socialdemokraterna har under en tid tillbaka tagit fram flera förslag och initiativ när det gäller utbildningspolitiken. Det är alldeles utmärkt att partiet formulerar en annan politik på området än den som den borgerliga regeringen genom Folkpartiet står för. Efter att skolans resultat har försämrats under en lång rad av år behövs det verkligen en annan och positivare syn på skolans möjligheter.

Den borgerliga skolpolitiken har allt mer definierats av en allt mindre sammanhållen skola. Det handlar om satsningar på elitklasser och att hävda att inte alla gymnasieelever behöver teoretisk utbildning och att utbildningarna kan göras kortare.

Det finns gott om undersökningar som visar att ungdomar utan fullständiga betyg från gymnasieskolan står längst bort från möjligheten att få arbete. På så sätt innebär regeringens politik att allt fler ungdomar riskerar långvarig arbetslöshet med därmed låga inkomster. Regeringens svar på den politiken är att verka för en större låglönesektor med arbeten som inte ställer stora formella krav på kompetens.

Socialdemokraterna vill ha en annan utveckling av det svenska samhället. Man vill att hela befolkningen ska ha möjlighet till att delta på jämlika villkor i samhällslivet. Skolan har alltid varit viktig i denna strävan. Det har därför varit ett misslyckande att man överlät åt Folkpartiet att överta initiativet i utbildningspolitiken.

På DN Debatt presenterar Stefan Löfven och Ibrahim Baylan den socialdemokratiska partistyrelsens tankar inför den kommande partikongressen. Förslagen innebär ökad fokus och satsningar på utbildning. Ett uppmärksammat förslag är att man föreslår att skolplikten ska förlängas till 18 års ålder. Stefan och Ibrahim har rätt i att det krävs genomgången gymnasieutbildning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det blir därför logiskt att förlänga skolplikten.

Som också framgår av debattartikeln måste ett sådant ställningstagande kompletteras med andra åtgärder. Det handlar om pedagogisk utveckling, om att ständigt arbeta med att stimulera och motivera elever. De vill även satsa stora medel på att minska klasserna för de yngsta eleverna. De är medvetna om att det kommer att krävas stora insatser från samhället för att förverkliga de socialdemokratiska tankarna. Men, som de säger …

Vi har möjlighet att göra Sverige världsledande. Ska framtida generationer kunna ha det lika bra eller bättre än vi krävs mer samarbete och mer gemensamt ansvar för skolan. Att Sverige når en världsledande utbildningsnivå är nyckeln till framtidens jobb men också till människors frihet att forma sitt eget liv. Därför är uppdraget att säkra alla ungas rätt till en ordentlig utbildning inte bara något vi har råd med – det är det som gör oss rika.

Jag hoppas på en spännande debatt på kongressen om den socialdemokratiska utbildningspolitiken. Tydliga alternativ till den folkpartistiska politiken på detta område kan bli en avgörande fråga i nästa års allmänna val.

Länkar: DN Debatt, Lärarnas Nyheter, dagens arena, SvD, di.se, SVT, Ekot, dagens arena, Ekot, SVT

Andra som skrivit: Peter Johansson, Martin Moberg, Ola Möller, Johan Westerholm, Roger Jönsson, Pia Bernthling, Peter Högberg, Roger Jönsson, Martin Moberg

Hjälp med läxorna ska inte vara förunnat bara några barn


Under onsdagen beslutade Sveriges Riksdag, med röstsiffrorna 175 mot 139, att den som köper läxhjälp till sina barn, även för gymnasieelever, uttryckligen ska ha rätt till skattereduktion för hushållsarbete. Den borgerliga regeringen valde att genomföra denna reforma trots att den kritiserats av många remissinstanser utanför den politiska sfären.

Inför debatten i riksdagen publicerades i Svenska Dagbladet ett kritiskt inlägg undertecknat av ett antal företrädare för olika organisationer. De menar, bland annat, att …

Enligt Barnkonventionen har alla barn rätt till utbildning och likabehandling, oavsett deras föräldrars ekonomiska situation. Det här förslaget riskerar att flytta fokus från den utbildning som alla kan tillgå till den som bara ett fåtal har möjlighet att ta del av. En sådan diskriminering får inte förekomma inom den svenska skolpolitiken.

Den 4 december skrev Eva Nordmark (TCO) och Eva-Lis Sirén (Lärarförbundet) ett inlägg i frågan. De meddelar att de i grunden varit positiva till reformen med RUT-avdrag. Men de säger om förslaget till ”läx-rut” att …

Med införande av läx-rut, nu även i gymnasieskolan, ger man de elever som redan har goda förutsättningar ytterligare en stark subvention från statens sida medan elever med föräldrar med knappa tillgångar inte kan få samma hjälp. Detta är direkt stötande. Som skolpolitisk åtgärd är den kontraproduktiv. Om läxhjälp skall ges med skattemedel skall den ges på samma villkor till alla elever inom grundskolans och gymnasieskolans ram.

Jag håller med Ibrahim Baylan, Socialdemokraternas skolpolitiske talesperson, när han säger att …

Jag anser att alla elever ska ha rätt till läxhjälp om de behöver det. Därför kommer vi att föreslå att skollagen skrivs om så att om en skola tillhandahåller läxor, så ska man också tillhandahålla stöd. Antingen i egen regi, eller tillsammans med ideella organisationer.

Det är djupt stötande att barn/elever med föräldrar med pengar över på detta sätt premieras framför mindre lyckade elever. Vi bidrar alla till att finansiera den allmänna skolan. Då borde det också vara skolans skyldighet att tillse att de elever som behöver mest hjälp också får den. Den borgerliga regeringen reducerar denna fråga till att endast vara en fråga om att skapa arbetstillfällen – inte om att utveckla den svenska skolan.

Länkar: SvD Brännpunkt, SvD Brännpunkt, SvD Brännpunkt, Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt, Ekot, Ekot, di.se, SVT Debatt

Andra som skrivit: Martin Moberg

%d bloggare gillar detta: