Bloggarkiv

Viktigare reformer än jobbskatteavdrag


Anna vill se mer bostadsbyggande

Under onsdagen anordnade LO ett ”försnack” om och inför den borgerliga regeringens presentation av höstbudgeten. Ekonomer representerande LO, Konjunkturinstitutet (KI) och Swedbank diskuterade och kommenterade kända pusselbitar i den kommande höstbudgeten.

De var samtliga överens om att de hellre skulle välja andra reformer än ett ytterligare jobbskatteavdrag. Ekonomerna från KI och Swedbank skulle hellre se satsningar på ökat bostadsbyggande.

Bostadsbristen på de orter som har störst bostadsbrist orsakar inlåsning på arbetsmarknaden. De som har bostad tenderar att stanna kvar där de bor. Ett ökat bostadsbyggande skulle därmed kunna stimulera arbetsmarknaden och göra att fler kan flytta till de platser var man kan finna arbete och bostad. Anna Felländer, Swedbank, sade att …

Regeringen borde satsa på strukturreformer, som ökat bostadsbyggande. Det låga bostadsbyggandet försvårar rörligheten på arbetsmarknaden och ökar risken för finansiell instabilitet.

Ekonomerna diskuterade överskottsmålet. Jesper Hansson, KI, menade att det blir större tryck på skattehöjningar om nuvarande överskottsmål ska nås. Även om överskottsmålet sänks blir det krav på ökade utgifter och skattehöjningar för att bibehålla den offentliga servicen.

Anders Borg kommer att presentera regeringens förslag till budget som en satsning och för att vara expansiv. Jesper Hansson menar dock att budgetens verkan blir neutral genom en kombination av ofinansierade reformer på 25 miljarder kronor och automatiska åtstramningar när utgifter inte räknas upp samt för att bromsen i pensionssystemet slår till.

Detta kommer dock knappast Anders Borg låta sig påverkas av. Han kommer glatt leende visa upp sig för journalisterna. Regeringen är ute efter att vinna ett val och är då beredda att långsiktigt försämra de statliga finanserna.

Länkar: SvD, ka.se

PS

Efter att jag skrivit texten ovan hittade jag en debattartikel skriven av Göran Zettergren och Roger Mörtvik. De argumenterar för att politikerna behöver reformera eller avskaffa dagens överskottsmål. De skriver att …

Det bästa vore om moderater och socialdemokrater kom överens om att överskottsmålet bör förändras. Om man ersätter det med ett mål om ett underskott på en procentenhet av BNP skulle det räcka för att stabilisera den offentliga skulden som andel av BNP. Om man i stället väljer ett mål om balans i de offentliga finanserna skulle det förbättra läget jämfört med nuvarande mål, men skulle fortfarande kräva politiska prioriteringar vad gäller skattehöjningar eller utgiftsnedskärningar.

DS

Länk: SvD

Anders Borg vinner?


Anders Borg vinner!

I en liten artikel meddelar Dagens Industri om de dyra reformer som kommer att bli resultatet av de kommande regeringsförhandlingarna om höstens statsbudget. Efter den kräftskiva som genomförs på fredag kommer de fyra partiledarna börja förhandla om partiernas olika önskelistor.

Det vi vet är att partierna kommer att bli överens om att genomföra ett femte jobbskatteavdrag. Eftersom det 2014 sker allmänna val så kommer man att bli överens om goda satsningar som ska maximera chansen för allianspartierna att kunna bilda regering igen.

Problemet är väl bara att efter solsken så brukar det komma regn. Det kan förhålla sig så att de som ska fatta beslut om höstbudget nästa år kommer att ha betydligt stramare ekonomi att ta hänsyn till. KI:s generaldirektör Mats Dillén har tydligen sagt till TT att …

Om man nu lägger 25—30 miljarder kronor så kräver det ganska stora besparingar åren därefter för att man ska klara överskottsmålet.

Men på fredag är det fest! Då finns det inte tid för att bekymra sig om kommande ledsamheter. Regeringen har ju ett val att vinna.

Pojken med guldprognoserna


Ett hål på uppemot 74 miljarder kronor hotar statskassan

När jag var liten gick det en serie på TV som hette ”Pojken med guldbyxorna”. Jag minns inte inte jättemycket om programmet annat än att den handlade om en pojke som kunde plocka fram sedlar ur ett par byxor. Det verkade som om pengarna kom ur ingenting in i pojkens byxfickor.

Nu fungerar ju inte verkligheten på det sättet. Pengar uppstår ju faktiskt inte från tomma intet. Dock kan man nästan få den känslan när trosvissa prognosmakare förutspår hur framtiden ska bli bara makthavarna gör såsom man önskar.

Konjunkturinstitutet (KI) tillhör de som ska göra trovärdiga prognoser om den ekonomiska utveclingen. De har i en rapport granskat hur väl (eller inte) olika prognosmakares förutsägelser slagit in. KI konstaterar att deras egna prognoser utfallit som ett genomsnitt. KI konstaterar också att regeringens prognoser i vissa avseenden tillhört de som överskattat utvecklingen mest.

Finansministern fick ganska mycket kritik för hur regeringen uppskattade den ekonomiska utvecklingen in samband med att regeringens höstbudget skulle framförhandlas. Nu tillhör det väl något till sakens natur att en sittande regering tenderar att se framtiden an på ett mer positivt sätt än andra.

Nästa år går Sverige in i en valrörelse där de olika politiska rörelserna kommer att tala om hur ljus framtiden kommer att bli bara de får chansen att föra sin politik. Samtliga partier kommer nog att ha sina pojkar och flickor med guldbyxor. Men i en analys av KI:s rapport framhålls risken för det ekonomiska hål på uppemot 74 miljarder kronor som hotar statskassan för treårsperioden 2015-2017.

Nils Åkesson anger fyra huvudsakliga metoder att hämta in detta hål:

  • Skattehöjningar
    Det lär bli väldigt svårt att gå till val med omfattande skattehöjningar. Snarare lär det bli en tävling i att visa bäst skattesänkningar för vissa nyckelgrupper.
  • Besparingar
    Det är heller inte särskilt troligt att något politiskt alternativ kommer att föreslå omfattande besparingar i de olika välfärdssystemen.
  • Rucka på överskottsmålet
    De viktigaste kandidaterna som finansminister tävlar redan i att visa störst ansvar för att bibehålla ordning och reda i statens finanser. Socialdemokraterna har ju kritiserat Anders Borg för att bryta mot överskottsmålet.
  • En BNP- och jobbtillväxt som slår alla förväntningar
    Det förutsätter att verkligheten blir betydligt ljusare än vad KI själva tror om framtiden.

Det kan bli på det viset att de som händelsevis sitter med regeringsmakten efter 2014 tvingas föra en politik anpassad för en verklighet som man inte lyckats sälja in till väljarna. Socialdemokraterna lyckades i valet 1994 överta regeringsmakten med en politik för att komma till rätta med den ekonomiska kris som rådde då. Det innebar dock att man tvingades föra en hård besparingspolitik som innebar att partiet var nära att mista regeringsmakten i valet 1998.

Det kommer knappast att finnas ett sådant klimat i valrörelsen 2014 som gör det möjligt att sälja in mindre populära åtgärder som skattehöjningar och/eller besparingar. Det återstår väl att se om KI:s prognoser om det ekonomiska hålet slår in.

Länkar: SvD, dn.se, di.se

Andra som skrivit: Alliansfritt Sverige, Martin Moberg

Kan man lita på Riksbanken?


Konjunkturinstitutet (KI) har meddelat sin uppfattning om nivån på de kommande årens löneökningar. Myndigheten säger att löneökningarna på central och lokal nivå kommer att uppgå till i genomsnitt 3 % per år 2013—2015 och att arbetslösheten minskar till 7 % först 2015. I rapporten säger KI vidare att arbetslösheten minskar fortare om löneökningarna och Riksdagens styrränta hamnar på en lägre nivå. Göran Hjelm, forskningschef på KI, säger

… För att arbetsmarknadens parter ska ta hänsyn till konjunkturen är det viktigt att de vet att en lägre löneökningstakt belönas med en lägre ränta. Och för att Riksbanken ska våga stödja en lägre löneökningstakt krävs att man vet att parterna kommer att hålla takten en längre tid framöver.

Med andra ord är det en fråga om förtroende mellan Riksbanken och arbetsmarknadens parter.

Sverige har sedan sent 1990-tal en lönebildningsprocess med löneökningar som ekonomin kan bära. Detta har inte inneburit att Riksbanken har anpassat räntan nedåt. Det är först sedan konjunkturen visat tecken på att vända nedåt (och inflationstrycket minskat) som Riksbanken sänkt sin ränta. Som LO uttrycker det har detta ansvar inte belönats med lägre ränta. Mats Morin, LO-ekonom, säger

Det är fullständigt orealistiskt för arbetsmarknadens parter kan inte lite på att Riksbanken fullföljer sin uppgift, redan nu sänker inte Riksbanken räntan. Riksbanken får visa att de har det förtroende för arbetsmarknadens parter som de borde ha. Löneutfallen under hela 2000-talet har visat att de skulle ha kunnat sänka räntan mer än de gjort.

Det är uppenbart att LO inte vågar lita till Riksbanken i detta avseende. Det betyder ju inte att de förbund som kommer att inleda avtalsförhandlingar i vinter kommer att bryta den inriktning som funnits sedan 1997 med industriavtalet. Fackförbunden kommer att fortsätta att visa samhällsansvar!

Länkar: di.se, KI, di.se, Tidningen Vision, di.se, SvD

%d bloggare gillar detta: