Bloggarkiv

Fastighetsskatt vill jag ha!


I en intervju med Reuters har Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson uttryckt att Sverige borde införa fastighetsskatt igen. Han säger tydligen att …

Absolut, det tror jag på. Det är en jättebra skattebas.

Men …

… nu är detta högeligen politiskt minerad mark att träda in på. Det kommer förmodligen krävas ett nogsamt och försiktigt opinionsarbete för att åter kunna införa någon form av fastighetsskatt. En sådan skatt är ju, som Jesper säger, en stabil skattebas. I den internationella värld vi lever i kommer inkomstskatterna vara svårare att höja. Då kan man knappast undkomma att se till de alternativ som finns världen runt. En ny svensk fastighetsskatt behöver ju inte se ut som den som avskaffades.

Frågan är hur länge innan en nyanserad diskussion om detta kan komma igång. Idag är det knappast någon ledande politisk företrädare som kommer att ta ordet ”fastighetsskatt” i sin mun. Det är synd!

Länkar: SvD, di.se

Annonser

Ett hål på 100 miljarder kronor


100 miljarder saknas!

I en artikel i Dagens Industri varslar Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén om att den regering som tillträder efter valet 2014 får en jobbig tid framför sig. Mats ser inga som helst möjligheter till reformiver de kommande åren. Snarare är det som så att kommande finansminister har att hämta hem en 100 miljarder kronor. Det kan ske genom skattehöjningar eller på andra sätt.

Den borgerliga regeringen har bidragit till detta genom att genomföra ofinsierade reformer för 21 miljarder kronor i höstens budget och med 25 miljarder i den föregående.

Det är kanske inte att förvånas över att den borgerliga regeringen tappar i förtroendet när det gäller att sköta de offentliga finanserna.

Länkar: di.se, dn.se, SVT

Fler som skrivit: Roger Jönsson, Alliansfritt Sverige, Monica GreenAlliansfritt Sverige

Pojken med guldprognoserna


Ett hål på uppemot 74 miljarder kronor hotar statskassan

När jag var liten gick det en serie på TV som hette ”Pojken med guldbyxorna”. Jag minns inte inte jättemycket om programmet annat än att den handlade om en pojke som kunde plocka fram sedlar ur ett par byxor. Det verkade som om pengarna kom ur ingenting in i pojkens byxfickor.

Nu fungerar ju inte verkligheten på det sättet. Pengar uppstår ju faktiskt inte från tomma intet. Dock kan man nästan få den känslan när trosvissa prognosmakare förutspår hur framtiden ska bli bara makthavarna gör såsom man önskar.

Konjunkturinstitutet (KI) tillhör de som ska göra trovärdiga prognoser om den ekonomiska utveclingen. De har i en rapport granskat hur väl (eller inte) olika prognosmakares förutsägelser slagit in. KI konstaterar att deras egna prognoser utfallit som ett genomsnitt. KI konstaterar också att regeringens prognoser i vissa avseenden tillhört de som överskattat utvecklingen mest.

Finansministern fick ganska mycket kritik för hur regeringen uppskattade den ekonomiska utvecklingen in samband med att regeringens höstbudget skulle framförhandlas. Nu tillhör det väl något till sakens natur att en sittande regering tenderar att se framtiden an på ett mer positivt sätt än andra.

Nästa år går Sverige in i en valrörelse där de olika politiska rörelserna kommer att tala om hur ljus framtiden kommer att bli bara de får chansen att föra sin politik. Samtliga partier kommer nog att ha sina pojkar och flickor med guldbyxor. Men i en analys av KI:s rapport framhålls risken för det ekonomiska hål på uppemot 74 miljarder kronor som hotar statskassan för treårsperioden 2015-2017.

Nils Åkesson anger fyra huvudsakliga metoder att hämta in detta hål:

  • Skattehöjningar
    Det lär bli väldigt svårt att gå till val med omfattande skattehöjningar. Snarare lär det bli en tävling i att visa bäst skattesänkningar för vissa nyckelgrupper.
  • Besparingar
    Det är heller inte särskilt troligt att något politiskt alternativ kommer att föreslå omfattande besparingar i de olika välfärdssystemen.
  • Rucka på överskottsmålet
    De viktigaste kandidaterna som finansminister tävlar redan i att visa störst ansvar för att bibehålla ordning och reda i statens finanser. Socialdemokraterna har ju kritiserat Anders Borg för att bryta mot överskottsmålet.
  • En BNP- och jobbtillväxt som slår alla förväntningar
    Det förutsätter att verkligheten blir betydligt ljusare än vad KI själva tror om framtiden.

Det kan bli på det viset att de som händelsevis sitter med regeringsmakten efter 2014 tvingas föra en politik anpassad för en verklighet som man inte lyckats sälja in till väljarna. Socialdemokraterna lyckades i valet 1994 överta regeringsmakten med en politik för att komma till rätta med den ekonomiska kris som rådde då. Det innebar dock att man tvingades föra en hård besparingspolitik som innebar att partiet var nära att mista regeringsmakten i valet 1998.

Det kommer knappast att finnas ett sådant klimat i valrörelsen 2014 som gör det möjligt att sälja in mindre populära åtgärder som skattehöjningar och/eller besparingar. Det återstår väl att se om KI:s prognoser om det ekonomiska hålet slår in.

Länkar: SvD, dn.se, di.se

Andra som skrivit: Alliansfritt Sverige, Martin Moberg

Den borgerliga regeringens gängse beräkningsmetoder


I en debattartikel från i tisdags i Aftonbladet säger de fyra ordförandena för regeringspartierna att …

Summeras effekterna av oppositionens olika förslag, enligt gängse beräkningsmetoder, hotas mellan 50 000 och 100 000 jobb på lång sikt. Med färre i jobb blir skatteintäkterna mindre och utgifterna för bidrag högre. Då försvagas de offentliga finanserna, med cirka 15 till 20 miljarder kronor. Det blir mindre pengar till investeringar för framtiden.

Företrädare för de borgerliga partierna brukar städse kunna tala om nästan exakt hur många jobb som försvinner med socialdemokratisk politik. Anders Borg påstod nyligen att omkring 30.000 arbetstillfällen skulle försvinna om taket i arbetslöshetsförsäkringen skulle höjas. Finansministerns beräkningar har ifrågasatts för att vara kraftigt överdrivna.

Den politik som den borgerliga regeringen har genomfört för att ”skapa drivkrafter” för arbete verkar ju inte ha gjort särskilt mycket för att minska arbetslösheten. Fortfarande går många ungdomar utan arbete eller går mellan olika typer av påhugg och osäkra anställningar. Regeringen verkar redan ha räknat hem fler jobb inom restaurangnäringen trots att Konjunkturinstitutet inte har kommit med sin utvärdering än. Det enda som regeringens politik synes ha gjort är att förse företag, som skulle anställt ungdomar ändå, med extra pengar.

Regeringen må ägna sig åt kreativ matematik och presentera förment exakta beräkningar om de vill. Det handlar, trots allt, enbart om påståenden och uppfattningar – inte någon absolut sanning.

Länkar: Aftonbladet Debatt, Aftonbladet Debatt, Aftonbladet Debatt, dagens arena, P4 Malmöhus, dagens arena

Andra som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg, Kent Persson

Kan man lita på Riksbanken?


Konjunkturinstitutet (KI) har meddelat sin uppfattning om nivån på de kommande årens löneökningar. Myndigheten säger att löneökningarna på central och lokal nivå kommer att uppgå till i genomsnitt 3 % per år 2013—2015 och att arbetslösheten minskar till 7 % först 2015. I rapporten säger KI vidare att arbetslösheten minskar fortare om löneökningarna och Riksdagens styrränta hamnar på en lägre nivå. Göran Hjelm, forskningschef på KI, säger

… För att arbetsmarknadens parter ska ta hänsyn till konjunkturen är det viktigt att de vet att en lägre löneökningstakt belönas med en lägre ränta. Och för att Riksbanken ska våga stödja en lägre löneökningstakt krävs att man vet att parterna kommer att hålla takten en längre tid framöver.

Med andra ord är det en fråga om förtroende mellan Riksbanken och arbetsmarknadens parter.

Sverige har sedan sent 1990-tal en lönebildningsprocess med löneökningar som ekonomin kan bära. Detta har inte inneburit att Riksbanken har anpassat räntan nedåt. Det är först sedan konjunkturen visat tecken på att vända nedåt (och inflationstrycket minskat) som Riksbanken sänkt sin ränta. Som LO uttrycker det har detta ansvar inte belönats med lägre ränta. Mats Morin, LO-ekonom, säger

Det är fullständigt orealistiskt för arbetsmarknadens parter kan inte lite på att Riksbanken fullföljer sin uppgift, redan nu sänker inte Riksbanken räntan. Riksbanken får visa att de har det förtroende för arbetsmarknadens parter som de borde ha. Löneutfallen under hela 2000-talet har visat att de skulle ha kunnat sänka räntan mer än de gjort.

Det är uppenbart att LO inte vågar lita till Riksbanken i detta avseende. Det betyder ju inte att de förbund som kommer att inleda avtalsförhandlingar i vinter kommer att bryta den inriktning som funnits sedan 1997 med industriavtalet. Fackförbunden kommer att fortsätta att visa samhällsansvar!

Länkar: di.se, KI, di.se, Tidningen Vision, di.se, SvD

Nu tar Anders Borg i!


Härom veckan meddelade finansminister Anders Borg sin bedömning om reformutrymmet för det kommande åren. För 2013 bedömdes detta till 23 miljarder kronor och för 2014 (valåret) bedömdes (knappast särskilt förvånande) utrymmet för reformer vara än högre. Med tanke på de utspel som skett de senaste dagarna verkar den borgerliga regeringen vara fullt besluten att fylla reformutrymmet för 2013.  Regeringen är väl pressad av sin opinionsmässiga nedgång under det senaste halvåret. Centerpartiet och Kristdemokraterna dansar lindans på Riksdagsspärrens 4 %. Så det är klart att man behöver ta på sig spenderbyxorna för att grunda för en ny valseger i de allmänna valen 2014.

Problemet är väl bara att, först, Konjunkturinstitutet inte delar finansministerns positiva syn på reformutrymmet. Idag meddelar Ekonomistyrningsverket (ESV) sin syn på det ekonomiska utrymme som finns. Håkan Jönsson, biträdande avdelningschef på ESV menar att regeringen inte har råd med de reformer som man aviserat. Han säger att …

Gör man de här reformerna blir underskottet ännu större och behovet att vid ett senare skede genomföra åtstramningar blir större framöver, efter de här åren.

ESV förutser att de offentliga finanserna kommer att visa ett underskott om 20 miljarder kronor för 2012 och med 12 miljarder nästa år. Sverige når inte upp till överskottsmålet som man låst sig fast vid, att sparandet ska övergå 1 % av BNP över en konjunkturcykel på flera års tid. Om regeringen genomför alla de aviserade reformerna ökar regeringen också avståndet till det målet.

Regeringen kommer säkert att hålla fast vid sin bedömning och färdplan för tiden fram till de kommande valen. Säkert kommer också oppositionspartierna att i sina budgetmotioner följa regeringens bedömning kring reformutrymmet. Något annat vore väl en smärre sensation. Fördelen med detta är att finansministerns gloria med detta hamnar något på snedden och gör det svårare för honom att raljera över, enligt honom, oansvariga oppositionspartiers än mer ansvarslösa förslag.

Länkar: Ekot, di.se, SvD, di.se, dn.se, dn.se, SVT

Andra som skrivit: Martin Moberg, Peter Andersson, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige

Ingen tror på Anders Borgs ljusa världsbild


Finansminister presenterade häromdagen en ekonomiskt positiv utveckling för de svenska statsfinanserna. Enligt honom såg han de kommande åren ett ökat utrymme för reformer. Framför allt 2014 (valåret) fanns det stora utrymmen för att kunna presentera positiva förslag. I ett inlägg hyste jag väl viss skepsis inför detta och såg den optimisten mest som ett utslag av att det sker val till riksdagen det året. Det vore väl knappast första gången som en regeringen sparar i ladorna för att kunna sprätta iväg mer pengar till, för väljarna, positiva förslag. Det tillhör ju trots allt varje sittande regerings intresse att bli återvalda. Sitter man med riksdagens majoritet vore det väl ganska dumt att inte utnyttja den möjligheten.

Konjunkturinstitutet har som statlig myndighet som uppgift att presentera sina bedömningar för den ekonomiska utvecklingen oavsett vilken regering som sitter i Rosenbad. De delar inte finansministerns positiva syn på de statsekonomiska möjligheterna. DN:s artikel anger att …

Det betyder också att de offentliga finanserna inte alls utvecklas lika starkt som Anders Borg hoppas. KI räknar med att det finns ett ganska blygsamt reformutrymme på totalt 20 miljarder kronor fram till 2016. Det innebär att det blir svårt för regeringen att presentera dyrbara vallöften eller skattesänkningar under valåret 2014, utan att riskera de stabila statsfinanserna.

Det intressanta blir att se vem som hamnar närmast sanningen när det gäller den ekonomiska verkligheten. Men det är klart att om den borgerliga regeringen fortsätter att ha ett opinionsmässigt underläge i början av 2014 kommer vi nog att få se att finansministern kommer att utnyttja alla möjligheter som går för att presentera en offensiv budget som tillgodoser samtliga partiers vitala valfrågor.

Länkar: dn.se, di.se, SvD, Ekot, di.se, di.se, SvD, dagens arena, di.se, SvD, di.se

Industribloggare: Patrik Renfors

%d bloggare gillar detta: