Bloggarkiv

Ett slutbetänkande med få konkreta förslag


Igår presenterade den parlamentariska socialförsäkringen sina förslag. Utredningen har producerat 1.100 sidor med, vad media skriver, få konkreta förslag. Jag har inte haft någon möjlighet att själv ta del av vad man föreslår.

När det gäller sjukförsäkringen verkar man vara överens om att 80 % av de försäkrade ska erhålla en ersättning om 80 % av lönen vid sjukdom. Man är överens om att införa ett karensavdrag som motsvarar en femtedel av veckolönen. Mer otydligt öppnar man tydligen för att slopa den bortersta ”parentesen” (konstigt ord egentligen) i sjukförsäkringen. Men då ska, enligt en del personer, ett antal förutsättningar vara klara.

När det gäller arbetslöshetsförsäkringen verkar man vara överens om att försäkringen ej ska vara obligatorisk, att man ska kunna ”fyllnadsstämpla” under en period om 60 veckor. Man är överens om att taket för ersättningen ska indexeras (följa kostnadsutvecklingen) men inte vilken nivå taket ska ha.

Med tanke på de låsningar och den splittring som funnits mellan de politiska partierna är det kanske inte helt förvånande att utredningen tagit ställning endast i en serie mindre kontroversiella frågor. De förändringar som de borgerliga partierna genomförde i sjuk- som arbetslöshetsförsäkring har ju varit starkt ideologiskt laddade.

Moderaterna ser endast gott i de förändringar man drivit i genom av sjukförsäkringen. När det gäller arbetslöshetsförsäkringen ville de med allt i världen undvika ett obligatorium, vilket de övriga borgerliga partierna gärna vill införa. Moderaterna kan däremot inte tänka sig att höja ersättningen till de arbetslösa vilket allianskamraterna har meddelat sin vilja att göra.

Motsättningar och motstånd har inte alltid gått efter ideologiska stridslinjer. Det är klart som tusan att utredningen förmodligen nått vägs ände med tanke med det uppdrag som utredningen levde med. Däri delar jag Vänsterpartiets kritik mot utredningen. Samtidigt får man se till det positiva.

Mig gör det inte jättemycket att ett borttagande av den bortre parentesen i sjukförsäkringen dröjer. Viktigare för mig är att reformera rehabstegen. Den gör att människor efter redan 180 dagars sjukskrivning riskerar att förlora sin ersättning och till och med sin anställning för att övergå till arbetslöshetsförsäkringen. Det är mycket viktigare att bygga upp väl fungerande rehabiliteringsverktyg där ansvaret delas mellan den sjukskrivne, arbetsgivaren och Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen.

Idag ligger det nästan helt och hållet på den sjukskrivne att tillse att åtgärder kommer igång hos arbetsgivare och myndigheter. Det krävs friska människor för att se till sin rätt och sitt behov av stöd i händelse av längre sjukskrivning.

Det är positivt att ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen indexeras. Nu lägger jag stora förhoppningar hos regeringen att finansiera en höjd ersättning i kommande budget. Jag har förståelse för att de kanske behövs en flerstegsraket för att nå målet om att 80 % av de arbetslösa får 80 % av tidigare lön i ersättning. Det är också bra att man förändrar systemet med fyllnadsstämpling.

Länkar: ArbetetArbetetArbetetArbetet, SVT, dagens arena, SvD, politism, Ekot, di.se, dagens arena, dagens arena, dagens arena, dn.se, SvD

Fler som skrivit: Kjell Rautio, Åsa Forsell

Arbetslöshetsförsäkringen urholkas ytterligare


Gunnar Axén

Samtliga partier i Sveriges riksdag, utom Moderaterna, har uttalat att man vill höja taket för den ersättning en ofrivilligt arbetslös ska kunna få. Men då Moderaterna är det klart största partiet i allianskonstruktionen och samtidigt starka motståndare till en höjd arbetslöshetsersättning blockerar de alla försök till reformer. Huruvida det kan komma positiva förslag från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen återstår ju att se. I ett uttalande säger utredningens ordförande Gunnar Axén (M) …

Vi har sagt att vi tittar på strukturer, men överlåter till dagspolitiken att besluta om hur man vill göra med taket. Nivån är ett enkelt beslut att ta om man bara kan få riksdagsmajoritet för det.

Men nu har ju Moderaterna valt att blockera en sådan möjlighet till höjd ersättning.

Eftersom taket för arbetslöshetsersättningen inte har höjts sedan 2001 urholkas värdet av den allt mer. Enligt en kommande rapport från A-kassornas samorganisation erhåller mindre än en tiondel av de arbetslösa med ersättning från a-kassan 80 % av tidigare lön.

Moderaternas skäl för att bromsa en höjd ersättning till arbetslösa är deras nästan religiöst grundade tro på att arbetslösheten därmed skulle öka. Men Sverige har haft tider då ersättningsnivån både var betydligt högre än idag och arbetslösheten samtidigt var mycket lägre. Genom att arbetslöshetsförsäkringen är en pusselbit i ett system för att hjälpa människor till arbete ökar möjligheten för arbetslösa att finna arbete.

Det har blivit så som Saco:s ordförande Göran Arrius säger:

Arbetslöshetsförsäkringen blir mer och mer ett icke inkomstrelaterat skydd. Den delen av arbetsmarknadspolitiken faller.

Priset för detta betalas av de arbetslösa!

Länkar: ArbetsvärldenArbetsvärldenArbetsvärldenArbetsvärlden, politism

Områden centrala för den svenska välfärden


Annika Strandhäll har utsetts till socialförsäkringsminister i den nyligen tillsatta regeringen. Det är ett spännande val! Samtidigt kommer det att vara en utsatt position på ett politiskt nästan minerat område.

Den borgerliga regeringen gjorde stora förändringar inom centrala delar av socialförsäkringen. Man ”reformerade” arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen som betydelsefulla delar i sin politik för arbetslinjen. Man stramade åt regelverket för att överhuvudtaget kunna erhålla ersättning från dessa två socialförsäkringar. Detta har medfört att endast en liten minoritet av de arbetslösa erhåller erättning från arbetslöshetsförsäkringen.

De förändringar av sjukförsäkringen som syftade till att minska, det så kallade, utanförskapet har skändligen misslyckats. Idag är sjuktalen på åtminstone samma nivå som när den borgerliga alliansen tillträdde regeringsmakten efter 2006 års allmänna val. Den borgerliga regeringens insatser har gjort att socialförsäkringssystemet genererar stora överskott till statskassan. Förändringarna av socialförsäkringssystemet har i hög grad finansierat införandet av jobbskatteavdragen.

Huruvida de kombinerade reformerna av skattesystemet och socialförsäkringssystemet faktiskt har medfört fler arbetstillfällen är högeligen ifrågasatta.

De rödgröna partierna har, bland annat, gått till val på att höja ersättningarna i såväl arbetslöshets- som sjukförsäkringen. Om än det finns en majoritet för att höja ersättningen för de arbetslösa kommer det att krävas en del manövrerande för att i praktiken kunna genomföra reformerna.

Annika har som tidigare förbundsördförande för Vision hållit en hög profil i dessa frågor. Det är därför jag med vissa förhoppningar ser framåt på utvecklingen på detta politikområde. Jag hoppas att hon tillsammans med regering och röd-gröna ledamöter i riksdagen ska finna nyckeln till att genomföra de förändringar som man stridit för i valrörelsen.

Länkar: Arbetet, Arbetet

Höjd a-kassa med (S)-regering


Socialdemokraterna går till val på att förbättra arbetslöshetsförsäkringen på ett sådant sätt att fler löntagare faktiskt kan få 80 % av tidigare lön vid ofrivillig arbetslöshet. Det är ett bra förslag som gör omställningen från ett jobb till ett annat enklare och tryggare för de som betalar priset för arbetslösheten.

Moderaterna – å andra sidan – förfasar sig för en sådan reform. I deras ögon är arbetslöshetsförsäkringen ett bidrag endast till arbetsskygga och andra individer som inte vill arbeta. I deras värld innebär en bättre arbetslöshetsförsäkring endast att arbetslösheten ökar.

Men nu är ju Moderaterna det enda av riksdagspartierna som motsätter sig en förbättrad ersättning till de arbetslösa. Som det största partiet i alliansregeringen kommer de att blockera varje förslag från sina allianskamrater.

Vill man därför få en förändring till stånd kommer det att krävas en regering vari Nya Moderaterna inte ingår.

Länkar: Ekot, SvD, SvD

Arbetslöshetsförsäkringen – statens kassako


I ett debattinlägg frågar den fackliga centralorganisationen TCO Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven hur de tänker sig att reparera arbetslöshetsförsäkringen.

Bakgrunden till frågan ligger förstås i det enkla faktum att arbetslöshetsförsäkringens värde har urholkats under de senaste tio-tolv åren (framför allt under den borgerliga regeringens tid vid makten).

TCO konstaterar att svaren i dagsläget innebär att Moderaterna inte avser att göra några som helst förändringar av arbetslöshetsförsäkringen (eftersom man tror att detta skulle göra arbetslösheten högre). Socialdemokraterna vill göra förbättringar i försäkringen. Men eftersom man är det pragmatiska parti man är kanske inte förbättringar kan komma i ett steg (eftersom det handlar om att kunna finansiera förändringarna).

Jag förstår att TCO vill göra frågan om arbetslöshetsförsäkringen till en valfråga (i stället för att begravas i den parlamentariska socialförsäkringsutredningens långsamt verkande kvarnar). Arbetslöshetsförsäkringen har onekligen förlorat sitt värde. Inte minst har LO-förbundens medlemmar fått betala dyrt för försäkringens urholkning.

Försämringarna av arbetslöshetsförsäkringen har i hög grad finansierat den borgerliga regeringen jobbskatteavdrag. Försäkringen finansieras genom att arbetstagarna avstår löneutrymme och genom enskildas avgifter till de olika arbetslöshetskassorna. De medel som betalas in till statskassan överstiger kraftigt de utgifter som staten har för att betala arbetslöshetsersättning till arbetslösa. På det sättet finansierar löntagarna andra statliga utgifter.

Det är klart att arbetslöshetsförsäkringen måste bli bättre. Socialdemokraternas målsättning att 80 % av löntagarna ska få 80 % av tidigare lön i ersättning som arbetslös är en rimlig målsättning. Men, trots allt, ska detta finansieras. Det finns onekligen många angelägna saker för kommande regering att fundera över och hur detta ska finansieras. Men som Eva Nordmark skriver …

Att vägra förbättra arbetslöshetsförsäkringen är dålig politik. Försäkringen är inte bara viktig för den enskildes ekonomiska trygghet. Den har också en viktig roll som smörjmedel i svensk ekonomi då den upprätthåller köpkraften i dåliga tider. En bra arbetslöshetsförsäkring är också en förutsättning för fungerande omställning och rörlighet på arbetsmarknaden.

Länkar: SvD, da.se, Kollega, da.se, Arbetet, Arbetet, politism, di.se, SvD, dn.se, di.se, dagens arena, Aftonbladet ledare, SvD

Fler som skrivit: Martin Moberg

En statlig kassako


En kassako!

TCO konstaterar i en rapport att statens inkomster för arbetslöshetsförsäkringen är betydligt högre än utgifterna. Sedan 2007 har staten fått in omkring 93 miljarder kronor mer än vad som betalts ut i ersättningar till de arbetslösa. Det ser ut som om det var enbart 2009 (när arbetslösheten var som högst) som försäkringen gick med ett närmast obetydligt underskott.

Bland de första åtgärder som den nytillträdda borgerliga regeringen gjorde 2006 var att initiera ganska omfattande förändringar av arbetslöshetsförsäkringen. Dessa förändringar har gjort att allt fler arbetslösa över huvudtaget inte får ersättningar ur försäkringen, en allt större andel av arbetslösa får en ersättning som inte motsvarar 80 % av tidigare inkomst etc. Eva Nordmark, ordförande TCO, säger …

Arbetslöshetsförsäkringen har blivit allt sämre för löntagarna men en kassako för staten. Det finns pengar inom försäkringen för att rusta upp den. Det är inte rätt att dessa pengar systematiskt används för andra ändamål, samtidigt som försäkringen förfallit under en lång tid.

Försäkringen finansierats genom premier som arbetsgivarna betalar in till staten (premier som historiskt arbetstagarna avstått löneutrymme för). Under ett antal år betalade medlemmarna i de olika arbetslöshetskassorna en särskild arbetslöshetsavgift. Med tanke på de öveskott som arbetslöshetsförsäkringen genererat var det ju inte mer än rätt att den avgiften togs bort inför inkomståret 2014.

Men fortfarande har vi en försäkring som åstadkommer stora överskott till staten. Det är uppenbart att det finns stora utrymmen att förbättra försäkringen. Det är ju för det ändamålet som de premier som betalas till staten ska användas till.

Nu har dessa sociala avgifter blivit till en inkomst som staten kan använda till andra ändamål.

Länkar: tco.se, Tidningen Vision, ka.se

Fler som skrivit: Eva Nordmark, Ulrika Vedin

En urvattnad arbetslöshetsförsäkring


Tidningen Arbetet skriver i en artikel om hur allt färre arbetslösa erhåller ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och om att värdet av ersättning blivit allt lägre. Endast fyra arbetslösa av tio får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Den genomsnittliga ersättningen dessa får motsvarar endast 43 % av den tidigare lönen.

Denna utveckling innebär att allt fler arbetslösa blir beroende av försörjningsstöd från sin kommun. Särskilt tydlig verkar denna utveckling vara bland den som hamnar i Fas 3 (sysselsättningsfasen).

Det är de hårdare kraven i arbetslöshetsförsäkringen som den borgerliga regeringen införde som starkt bidragit till denna utveckling. Det var ett medvetet beslut i linje med hur man ville bedriva sin arbetslinje.

Regeringen vill delvis ”tvinga” fram en högre låglönesektor där arbetslösa som saknar högre eller fullständig utbildning ska hålla sig. Det handlar även om en övertygelse om att allt för ”generösa” system innebär att människor väljer bort arbete för att hellre vara arbetslös. Därav konstruktionen med att premiera arbetande med lägre skatt och icke arbetande med sämre förmåner i socialförsäkringssystemen.

Allt detta skulle ju leda till att fler människor kom i arbete. Det blev ju en förhoppning som verkligen brann inne.

Länkar: Arbetet, Arbetet, dagens arena

Fler som skrivit: Ulrika Vedin, Mats Essemyr, Mats Essemyr

Fler deltidsarbetslösa har blivit arbetslösa på heltid


Riksrevisionsverket konstaterar i en aktuell undersökning att den borgerliga regeringens reform att begränsa ”fyllnadsstämplande” till endast 75 dagar inte gett det resultat som avsetts. Det var meningen att de arbetslösa genom denna begränsning skulle få arbetsgivarna att erbjuda heltidsarbeten. Enligt Riksrevisionen är resultatet kluvet.

Deltidsarbetslösa med högst halvtid har fått det svårare att hitta arbete och har därför i högre grad blivit heltidsarbetslösa. Anställda med långa deltider har slutat stämpla i högre grad än de med ”korta” deltider. I undersökningen föreslås att regeringen borde ta fram riktade insatser för denna grupp arbetslösa. Exempel visar att insatserna inte behöver kosta särskilt mycket pengar för att vara effektiva.

Tidningen Arbetet påpekar att begränsningsregeln framför allt drabbar arbetslösa i vissa typer av branscher (handeln, hotell- och restaurang, offentlig sektor). Begränsningsregeln verkar inte nämnvärt ha påverkat arbetsgivarna i de branscherna att erbjuda heltider.

Theres Andersson citeras i Arbetets artikel. Hon säger att …

Förr stod folk med mössan i hand. Nu står vi med mobilen i handen och hoppas på ett jobb-sms. Den som inte vet att lönen räcker till mat och hyra har inget val annat än försöka få extratimmar så att ekonomin ska gå ihop.

Det ligger mycket i det hon säger. Den som står sig svag på arbetsmarknaden har inget annat val än att acceptera de villkor som arbetsgivaren erbjuder. Den borgerliga regeringen har ju som uttryckt mål att det ska skapas fler arbeten inom branscher som kräver kort (eller ingen) formell utbildning. Trösklarna ska ju bli lägre. Då får man också räkna med att det skapas fler deltider och korta anställningar.

En begränsningsregel kommer då inte att ha den minsta påverkan för att minska sådana arbeten. Med dagens regler kommer ju många inte ens att kvalificera sig för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Länkar: Arbetet, SVT, SvD, dagens arena, Arbetet, Vision

Regeringen har misslyckats med deltiderna


SVT rapporterar att allt färre deltidsarbetande får ersättning vid arbetslöshet från arbetslöshetsförsäkringen.

Den borgerliga regeringen valde 2007 att föreslå flera förändringar av den då gällande arbetslöshetsförsäkringen som särskilt påverkade de som arbetar på deltider.

Regeringen föreslog och den borgerliga majoriteten av riksdagen beslutade att deltidsarbetande endast kan ”fyllnadsstämpla” i 75 dagar. Vidare bestämde man att det krävdes minst 80 timmars arbete per månad i sex månader för att kunna kvalificera sig för en ny ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen.

Dåvarande arbetsmarknadsministern menade/trodde att de deltidsarbetande med endast 75 dagar med ersättning skulle komma att kräva heltider från arbetsgivarna. Den dåvarande regeringen menade på fullt allvar att det var de arbetslösas fel att arbetsgivarna inte erbjöd heltidstjänster.

Nu visar SVT:s granskning att regeringens politik har slagit helt fel. Deltiderna har inte minskat. Det enda som skett är att antalet deltidsarbetande som får ersättning vid arbetslöshet har minskat.

Det har, med regeringens politik, blivit ekonomiskt rationellt att vara arbetslös på heltid i stället för att hoppa deltidsarbeten.

Länkar: SVT, SVT, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg

A-kassan har blivit ett sämre skydd


Innehållet i arbetslöshetsförsäkringen

För en tid sedan intervjuades rikets statsminister av SVT:s Agenda. Man diskuterade bland annat det urholkade värdet i arbetslöshetsförsäkringen. Statsministern bekymrade sig inte särdeles mycket för det eftersom, som han sade i samtalet, att …

Det är själva grundskyddet som finns i a-kassan. Stora delar av arbetsmarknaden har sedan tilläggsförsäkringar av olika slag. Det kan man få via kollektivavtalen. Det tycker jag väldigt sällan beskrivs.

Av detta uttalande förstår man två saker. Det första är att statsministern anser det gott att arbetslöshetsförsäkringen numera enbart är ett grundskydd. Det andra man förstår är att Fredrik Reinfeldt är ganska okunnig om hur det kompletterande inkomstskyddet ser ut. Där det förekommer så är det de fackliga medlemmarna själva som finansierar detta skydd. Det finns inga kollektivavtal som innehåller någon inkomstförsäkring.

Det är vidare på det sättet att det endast är en tredjedel av arbetsmarknaden som har en inkomstförsäkring.  Det är vidare endast 7,3 % av dem som blir arbetslösa som får ersättning ur en sådan försäkring.

Det är framför allt i branscher som redan har en lägre arbetslöshet än genomsnittet som det finns inkomstförsäkring. Inom branscher med högre arbetslöshet har man av kostnadsskäl valt bort ett ytterligare inkomstskydd.

Mats Essemyr, utredare på TCO, säger därför att …

Inkomstförsäkringar kan inte tas till intäkt för att avstå från en höjning av takbeloppet i den vanliga a-kassan. En sådan höjning är fortsatt mycket angelägen.

Det har Mats verkligen rätt i!

Det är verkligen högst angeläget att reformera arbetslöshetsförsäkringen på ett sådant sätt att den åter blir vad den var avsedd att vara – en omställningsförsäkring i händelse av ofrivillig arbetslöshet!

För att detta ska bli möjligt krävs att Moderaterna röstas bort från regeringsmakten. Därför blir nästa års allmänna val så viktigt!

Länkar: TCO-tidningen, di.se, di.se, etc, TCO-tidningen

%d bloggare gillar detta: