Bloggarkiv

Moderaterna förfasar sig


Anna Kinberg Batra, gruppledare för Moderaterna i Riksdagen, går till storms emot Socialdemokraterna i ett debattinlägg. Hon menar att det är de unga som kommer att få betala priset för en socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik.

Hon menar, på fullaste allvar, att den borgerliga regeringens metoder med rabatterade sociala avgifter och halverad restaurangmoms har skapat mängder av arbetstillfällen. Ett borttagande av dessa åtgärder skulle därmed bli en katastrof för ungdomar som vill in i arbetslivet.

Det verkar som om det endast är den borgerliga regeringen som tror att deras politik har varit så framgångsrik. IFAU har granskat utfallet av regeringens politik. På hemsidan skriver de om rabatterade sociala avgifter …

Rapportförfattarna finner att det ökat de ungas sysselsättning med omkring två procent på kort sikt. Det innebär att 6 000–10 000 jobb tillkommit. Den andra sänkningen av arbetsgivaravgifterna år 2009 tycks dock inte haft någon ytterligare effekt på sysselsättningen.

Det verkar som det enda som skett är att staten har skänkt en hel massa pengar till arbetsgivare som i alla fall skulle ha anställt unga människor. Dessa företag har kunnat öka sina vinstmarginaler utan att behöva göra någon större egen uppoffring.

Den borgerliga regeringen kommer att fortsätta sin polemik och sina påståenden. Men de faktum att dessa återupprepas gång efter annan gör ju dem inte mer sanna för det.

Länkar: Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt

Socialdemokratisk finansiering


Magdalena Andersson (S) har presenterat hur Socialdemokraterna avser att finansiera kommande reformer och förslag i sin kommande budgetmotion. Det är, med andra ord, ingen komplett politik som nu presenteras.

Socialdemokraterna vill ta bort rabatten på de sociala avgifterna (för att anställa ungdomar) och ta bort den halverade restaurangmomsen. Det är också här som de borgerliga partierna som mest har gått i taket. Det vore som om den borgerliga arbetsmarknadspolitiken skulle ha skapat massor av arbetstillfällen. Nu visar ju de relevanta undersökningar som gjorts av denna politiks effekter liten, om någon alls, inverkan på ungdomars arbetslöshet. Jag delar den uppattning som den uttrycks i dagens ledare i DN. Där sägs att …

Såväl oppositionen som arbetslivsforskarna vid exempelvis Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har rätt i sin kritik mot satsningen på sänkta arbetsgivar­avgifter för att anställa unga. Reformen är dyr och slår för brett. Subventionen når unga, högpresterande som ändå skulle ha fått jobb. Samtidigt är den otillräcklig för den grupp i permanent utanförskap som Stockholms universitet identifierat i sin studie.

I stället för att rabattera alla anställningar av unga, inklusive ingenjörer som företagen slåss om, borde pengarna gå till dem som inte kan konkurrera av egen kraft. Det är svårt att säga vad exakt som behövs eftersom vi vet för lite om gruppen som helhet. Men sannolikt rör det sig om ett helt koppel av åtgärder. Det som är rätt för den ena behöver inte vara det för den andre.

Det viktiga, som det sägs ovan, är ju hur socialdemokraterna vill använda de medel man tar in genom sina förslag. Det är klart att det behövs individanpassade och mer träffsäkra metoder för att kunna hjälpa ungdomar till arbete. Den socialdemokratiska budgetmotionen kommer att presenteras om ett tag. Då får vi se vilka prioriteringar partiet förespråkar.

Länkar: dn.se, Ekot, dn.se, di.se, SvD, di.se, dagens arena, dn.se, di.se, dn.se, SvD

Fler som skrivit: Johan Westerholm, Johan Westerholm, Ulf Bjereld, Leine Johansson

Arbetsgivarna varnar för S-regering


Arbetsgivarorganisationen Visita har avsatt en hel del pengar (10 Mkr) för att i annonser och med annan påverkan varna för socialdemokraternas politik. De menar (nästan garanterar) att ungdomar kommer att förlora arbeten om restaurangmomsen återställs och rabatten på de sociala avgifterna försvinner vid en regeringsvinst för Socialdemokraterna.

Det är som om dessa två reformer skulle ha skapat massor av nya arbetstillfällen. Det är ju en slutsats som i stort sett endast arbetsgivarna själva och regeringen påstår. De arbetstillfällen som eventuellt tillkommit med dessa två reformer har kostat statskassan stora pengar. Det handlar om så mycket att det hade varit mer rationellt  för staten att anställa dem själva.

Det goda med arbetsgivarnas kampanj är att de så tydligt visar att de står bakom den borgerliga regeringens politik.

Huruvida restaurangbranschen står inför en katastrof


Richard Bergfors, vd Max Hamburgare, försvarar i ett inlägg sin inställning till rabatt på sociala avgifter och halverad restaurangmoms. Han säger att företaget skapat 279 arbetstillfällen sedan restaurangmomsen sänktes. Han låter därmed antyda att sänkt moms har varit den enda anledningen till att arbetstillfällena har ökat inom företaget.

Det är ett påstående som vare sig går att belägga eller motbevisa.

Vi kommer aldrig att kunna veta om utvecklingen hade blivit på något annorlunda sätt sänkt restaurangmoms förutan. Max har ju sedan en längre tid tillbaka växt och etablerat nya restauranger runt om i Sverige. Detta är en utveckling som igångsattes långt innan den borgerliga regeringens reformer.

Organisationen Visita har ju vid flera tillfällen glädjestrålande kunnat omtala vilket resultat som regeringens reformer har haft för branschens utveckling. Andra undersökningar visar på helt andra resultat för de politiska besluten. I bästa fall har en 4.000-5.000 arbetstillfällen kommit till i branschen. Det betyder dock inte att det handlar om helt nya arbeten. Genom att subventionera en bransch kan ju arbetstillfällen försvinna från mindre gynnade.

Jag har ingen särskild synpunkt på att Richard Bergfors arbetar för sin bransch bästa. Det viktiga är bara att han balanserar sitt engagemang i förhållande till de anställda i företaget. Vi lever faktiskt i en demokrati som bygger fritt åsikts- och informationsinhämtande. Eftersom han nu bjudit upp till dans i frågan utgår jag ifrån att företaget kommer att understödja sina anställdas möjligheter att inhämta andras synpunkter på för- och nackdelar med de reformer som regeringen genomfört.

Länkar: Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt, di.se, Resumé, Resumé, Arbetet, Kollega

Fler som skrivit: Ulf Bjereld, Martin Moberg, Jari Puustinen, Erik Fransson

Max katastrofvarnar


En fullständig katastrof för oss!

Det rapporterades igår om att ledningen för Sveriges svenskaste hamburgerkedja har meddelat sina anställda sitt hjärtas mening om det kommande valet. Företagsledningen omtalar för de anställda att …

Det är valår och om oppositionen (S+V) vinner valet vill de höja både restaurangmomsen och arbetsgivaravgifterna för unga. Det vore fullständig katastrof för oss och branschen och det kommer få stora konsekvenser för vår tillväxt.

Det är självklart på det sättet att företagsledningar har rätt att förmedla för dem angelägen information till sina anställda. Denna rätt är ju inte annorlunda än den som fackliga organisationer har till sina medlemmar. Det viktiga är ju bara att det framgår att det är en uppfattning som förmedlas – inte en vetenskaplig sanning.

Det är heller inte oviktigt hur uppfattningar och information förmedlas. Demokratin fungerar bara om åsikter och information förmedlas i en respektfull ton. Inte minst viktigt är att man tillåter och uppmuntrar till diskussion. Det är när olika ståndpunkter möts och prövas som politik uppstår.

Jag utgår ifrån att företagsledningen för Max inte avser att förhindra en öppen debatt kring för- och nackdelar med rabatterade sociala avgifter och restaurangmoms bland sina anställda. De kommer säkert att underlätta för sina anställda att ta egen ställning och att inhämta alternativ information i frågan.

Länkar: dagens opinion, dn.se, SvD, dn.se, di.se, SvD, politism, Hotellrevyn, Arbetet

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Peter Högberg, Storstad, Martin Moberg, Ordförandebloggen, Sjätte mannen, Kaj Raving, Leine Johansson, Peter Johansson, Martin Moberg

Fler restaurangjobb


Äter regeringen billigare?

Igår kunde Konjunkturinstitutet (KI) presentera en delrapport kring den sänkta restaurangmomsens effekter på arbetsmarknaden.

Enligt de bedömningar som KI gjort beräknar man att omkring 4.000 årsarbetstider tillkommit i branschen. Man vet däremot inte om detta faktiskt innebär fler anställda i branschen eller om det enbart handlar om att anställda arbetat fler timmar.

KI kan dock inte säga något om effekten i hela ekonomin. Det kan betyda att arbetstillfällen har försvunnit från mindre gynnade branscher.

Det vore väl synd att påstå att detta är ett särskilt lysande resultat av denna regeringens dyra reform. Regeringen bedömde att reformen skulle kosta statskassan över 5 miljarder kronor. Delar man den summan med 4.000 så får du en kostnad om över 1,2 miljoner kronor/arbetstillfälle.

Det enda som finns kvar att eventuellt glädja sig åt är väl att fler arbetstillfällen kan ha blivit vita. Om det beror på sänkt restaurangmoms eller på andra åtgärder är inget som KI uttalar sig om i denna rapport.

Allt som återstår är att konstatera av denna reform är att den fallit platt till jorden. Den verkar knappt ha skapat några nya arbetstillfällen, kanske gjort restaurangmaten (åtminstone ett par snabbmatkedjors) litet billigare men framför allt grävt ett djupt hål i statskassan.

Den borgerliga regeringen har inte mycket att glädja sig över i denna fråga.

Länkar: dn.se, SvD, Ekot, SVT, di.se, Hotellrevyn, Arbetet

Fler som skrivit: Monica Green, Alliansfritt Sverige

Industribloggare: Leine Johansson, Leine Johansson

Restaurangmomsens vara eller icke vara


Ella Niia

Ella Niia, förbundsordförande för Hotell- och Restaurangfacket (HRF), skapade en mindre uppståndelse häromdagen då hon öppnade för att behålla den halverade restaurangmomsen.

Hon gör det inte för att reformen skulle ha skapat särskilt många nya arbetstillfälle. Det snarare betvivlar hon att reformen har inneburit. Arbetslösheten är fortfarande väldigt hög bland medlemmarna i arbetslöshetskassan.

HRF:s förändrade inställning handlar snarare om att konkurserna verkar ha minskat i branschen. Det innebär att medlemmarnas löner har blivit tryggare. I samband med konkurs kan det nämligen ske att anställda förlorar pengar trots lag om lönegaranti. Dessutom nämns att fler jobb har blivit vita. Ella säger att …

Vi ser i statistiken att konkurserna i vår bransch har minskat. Och om det finns den här kopplingen som vi kan se mellan sänkt moms och minskat antal konkurser så tycker vi att det är ett starkt skäl att behålla momssänkningen.

Jag är fortfarande högst tveksam till denna reform. Jag har från första dagen uttryckt farhågan att den sänkta momsen inte kommer att skapa särskilt många nya arbetstillfällen. Det som möjligen skulle ske var att vinstmarginalerna skulle öka i branschen. Om HRF:s statistik stämmer så kan ju det stämma.

Men detta är nu ju inte någon alldeles enkel fråga. De enda som jag vet gjorde stor affär av att sänka priserna var ju ett par av rikets största snabbmatskedjor. De anställer redan idag ett stort antal ungdomar. De har knappast anställt särskilt många fler än de annars skulle ha gjort. De kunde utan ansträngning öka sina vinstmarginaler på samma sätt som när rabatten på sociala avgifterna infördes.

Samtidigt finns ett stort antal mindre och fristående restaurangföretag. De lever under betydligt tuffare ekonomiska villkor. I deras fall har förmodligen minskad moms inneburit en något förbättrad situation. Men samtidigt tyngs branschen av en hög andel svartarbete och annat fusk för att tjäna litet mer pengar.

Jag har inget emot att socialdemokraterna utreder hur man kan förbättra situationen i denna bransch. Huruvida restaurangmomsen är den enda och saliggörande reform man kan göra känns ju tveksamt. Det är måhända rimligt att behålla en lägre (än normalmomsen) momssats för denna bransch. Men risken är ju att den stora vinsten hamnar hos de stora drakarna och en mindre del hos de mindre.

Länkar: di.se, SvD, Hotellrevyn, Arbetet

Fler som skrivit: Ola Möller

Som vore det en sanning


De (M)-märkta ledamöterna av Sveriges Riksdag, Henrik von Sydow och Olof Lavesson, kritiserar i ett inlägg Socialdemokraterna. De menar att de (S)-märkta förslagen att ta bort den halverade restaurangmomsen och subventionen av de sociala avgifterna skulle leda till kraftigt ökad arbetslöshet.

De antyder därmed att dessa två reformer skulle ha inneburit att en massa nya arbetstillfällen skulle ha skapats. Problemet med den argumentationen är ju att ingen egentligen vet hur det förhåller sig med det. Om det eventuellt skulle ha skapats nya arbetstillfällen i de subventionerade branscherna kan det ju ha skett på bekostnad av andra.

Sanningen är ju att arbetslösheten bland ungdomar knappast har påverkats av regeringens politik. Den totala arbetslösheten har ökat under den borgerliga regeringsperioden. Den långa arbetslösheten har mångdubblats.

Den borgerliga regeringen låter sig dock inte påverkas av sådan kritik. De låter sig inte störas av att verkligheten inte uppför sig som deras teorier säger att den borde. De följer hellre kartan än utan att låta blicken falla ned på samhället omkring dem. Detta kommer så småningom att leda till att de snubblar faller illa.

Sprungit vilse har de redan gjort!

Länkar: di.se, fackligt.eu

Industribloggare: Leine Johansson, Leine Johansson

En dyr reform med minimal effekt


Smakar det så kostar det!

Den borgerliga regeringen hyste stora förhoppningar om den jobbutveckling som skulle ske i restaurangbranschen när man halverade momsen.

Dagens Nyheter rapporterar att reformen 1,5 år efter genomförandet verkar ha haft liten effekt på sysselsättningen. Tidningen har hämtat siffror från SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU).

SCB:s statistik visar att i april 2013 var det totala antalet sysselsatta i branschen 138.700, medan det i april 2011 låg på 138.300. Det skulle, enligt detta, ha tillkommit omkring 400 arbetstillfällen efter att momsen sänkts för restaurangerna.

Enligt regeringens beräkningar skulle momssänkningen kosta statskassan omkring 5,4 miljarder kronor under det första åren. Om SCB och regeringen räknat rätt skulle varje nytt arbetstillfälle ha kostat omkring 13,5 miljoner kronor.

Den huvudsakliga effekten av momssänkningen har nog varit att restaurangföretagens vinstmarginaler har ökat något. Priserna på maten har ju inte påverkats nämnvärt och tydligen har det heller inte blivit särskilt många nya jobb (även om branschen hävdar det). Lars Jonung, ordförande i Finanspolitiska rådet, säger till tidningen att …

Visst kan det ha positiva effekter. Frågan är om det är värt priset, och om en bransch ska få mer stöd än en annan. Restaurangbranschen är ingen bransch i kris som måste räddas. Sänkningen kostar mycket i form av förlorade skatteintäkter.

Den borgerliga regeringen har verkligen gjort stor konst av att sprätta iväg stora summor pengar på åtgärder som synes ha minimal påverkan på sysselsättningen. Regeringens argumentation om arbetslinjen ekar allt mer ihåligt.

Länkar: dn.se, SvD

Fler som skrivit: Ola Möller, Annika Högberg, Alliansfritt Sverige, Badlands hyena, Peter Johansson

Restaurangmomsens jobbskapande effekt – en tidningsanka?


20130108-223233.jpg
Härom dagen meddelade Ekot att den halverade restaurangmomsen har skapat omkring 5.000 nya arbetstillfällen inom besöksnäringen. Dagens Arena och Hotellrevyn har analyserat det påståendet och redovisat flera delförklaringar till den eventuella jobbökningen. Det enkla svaret är att det är omöjligt att säga hur många arbetstillfällen som tillkommit (om det har gjort det) inom branschen.

Tidningen Hotellrevyn konstaterar att lönesumman har ökat inom branschen. Men, trots (eller tack vare) den sänkta restaurangmomsen är det inget särskilt med 2012. Lönesumman i branschen har ökat flera år i rad. Tidningen visar även på flera andra förklaringar till att antalet anställda har ökat. De skriver att …

… det sedan 2008 kraftigt ökande antalet bidragsanställningar, som Hotellrevyn berättade om i december. Att anställa en lönebidragare eller nystartsjobbare kommer förstås att synas i den totala lönesumman – men arbetsgivarens kostnad har bara ökat med grovt räknat hälften. Hotellrevyn beräknade i december att subventionerna handlar om 1,4-2,3 miljarder årligen.
För att komma till rätta med fusk, har det också införts nya regler kring personalliggare (2007) samt kring kassaregister (2010). Båda syftade till att göra svarta jobb vita, respektive svart omsättning vit – men effekterna är i så fall mer långsiktiga och svårare att siffersätta.

Dagens Arena har ställt ett antal frågor till Visitas chefsekonom Björn Arnek. I intervjun försöker han samtidigt att inte tvärsäkert påstå att den sänkta restaurangmomsen skapat si och så många jobb. Men han menar samtidigt att åtgärden har bidragit på ett icke obetydligt sätt till att fler jobb ska ha tillkommit i branschen. Men som han säger …

Jag skulle vilja säga att sysselsättningen har ökat ganska mycket och att vi ser en väldigt stark utveckling i förhållande till konjunkturen. Sen är det såklart omöjligt att säga exakt hur många jobb som beror på momssänkningen.

Ja, där står vi. Det går inte att påstå att restaurangmomsen har bidragit till att ett visst antal jobb har skapats inom besöksnäringen. Det är ju en kunskap som är så bra som någon!

Länkar: Hotellrevyn, Dagens Arena, Dagens Arena, Ekot

Andra som skrivit: Lena Georgsson Wirkkala, Leine Johansson, Roger Jönsson, Alliansfritt Sverige, Martin Moberg

Industribloggare: Leine Johansson

%d bloggare gillar detta: