Mer pengar i åtgärder mot ungdomsarbetslösheten – 2014

Katastrofminimering

Finansministern försöker skrapa upp spillrorna av de havererade förhandlingarna om en jobbpakt. Nu är inriktningen att avtal om yrkesintroduktion (av den sort som IF Metall redan har tecknat) ska tecknas på branschnivå. Anders Borg säger …

Vi kommer inte backa på de förslag som vi har sagt att vi ska presentera, de lägger vi upp på bordet och det gör vi relativt omgående så att den här processen ska löpa på utan fler allvarlig tidsfördröjningar.

Men gör vi inte framsteg inom de här områdena som är centrala ur ungdomsarbetslöshetsynpunkt, alltså kommunal, handeln, hotell- och restaurang, fastighet och byggnads, då kommer vi inte att gå fram med förslagen. Men det jag hör än så länge är att vi är på väg att göra framsteg.

Budskapet är, med andra ord, riktade till LO:s medlemsförbund. Om hela arbetsmarknaden ska få njuta frukterna av en avskaffad differentierad arbetslöshetsavgift så är det LO-förbunden som ska göra jobbet med sina respektive arbetsgivarförbund. Det intressanta blir att avvakta och se vilket mandat som Svenskt Näringsliv kommer att ge sina medlemsorganisationer i denna fråga. Å andra sidan har ju arbetsgivarna inom industrin redan tecknat ett yrkesintroduktionsavtal.

Regeringen kommer dock inte att vidta några som helst andra stimulansåtgärder för att minska arbetslösheten bland unga människor. Sådana förslag spar man till höstbudgeten. De förslagen kommer då att träda i kraft under valåret 2014. Regeringen väljer att hålla arbetslösheten uppe för att kunna leverera sitt godis samma år som den svenska valmanskåren ska gå till valurnorna. Taktiken verkar vara att hoppas på att väljarnas minne är kort.

Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Magdalena Andersson, säger om regeringens overksamhet att …

De 35.000 arbetslösa som man inte såg i höstas borde kunna föranleda att man justerar politiken. Att man inte gör de tycker jag är häpnadsväckande.

Det verkar som om tanken på valseger går före allt annat för den borgerliga regeringen.

Länkar: Arbetet, Arbetet, da.se, Arbetet, Publikt, Arbetet, Arbetet, ka.se, ka.se, Transportarbetaren, dn.se, dn.se, SVT, Ekot, di.se, SVT, Lag & Avtal, SvD

Industribloggare: Leine Johansson

Om ett ambitiöst, men realistiskt skolförslag

Borgerlig skola

Socialdemokraterna har under en tid tillbaka tagit fram flera förslag och initiativ när det gäller utbildningspolitiken. Det är alldeles utmärkt att partiet formulerar en annan politik på området än den som den borgerliga regeringen genom Folkpartiet står för. Efter att skolans resultat har försämrats under en lång rad av år behövs det verkligen en annan och positivare syn på skolans möjligheter.

Den borgerliga skolpolitiken har allt mer definierats av en allt mindre sammanhållen skola. Det handlar om satsningar på elitklasser och att hävda att inte alla gymnasieelever behöver teoretisk utbildning och att utbildningarna kan göras kortare.

Det finns gott om undersökningar som visar att ungdomar utan fullständiga betyg från gymnasieskolan står längst bort från möjligheten att få arbete. På så sätt innebär regeringens politik att allt fler ungdomar riskerar långvarig arbetslöshet med därmed låga inkomster. Regeringens svar på den politiken är att verka för en större låglönesektor med arbeten som inte ställer stora formella krav på kompetens.

Socialdemokraterna vill ha en annan utveckling av det svenska samhället. Man vill att hela befolkningen ska ha möjlighet till att delta på jämlika villkor i samhällslivet. Skolan har alltid varit viktig i denna strävan. Det har därför varit ett misslyckande att man överlät åt Folkpartiet att överta initiativet i utbildningspolitiken.

På DN Debatt presenterar Stefan Löfven och Ibrahim Baylan den socialdemokratiska partistyrelsens tankar inför den kommande partikongressen. Förslagen innebär ökad fokus och satsningar på utbildning. Ett uppmärksammat förslag är att man föreslår att skolplikten ska förlängas till 18 års ålder. Stefan och Ibrahim har rätt i att det krävs genomgången gymnasieutbildning för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Det blir därför logiskt att förlänga skolplikten.

Som också framgår av debattartikeln måste ett sådant ställningstagande kompletteras med andra åtgärder. Det handlar om pedagogisk utveckling, om att ständigt arbeta med att stimulera och motivera elever. De vill även satsa stora medel på att minska klasserna för de yngsta eleverna. De är medvetna om att det kommer att krävas stora insatser från samhället för att förverkliga de socialdemokratiska tankarna. Men, som de säger …

Vi har möjlighet att göra Sverige världsledande. Ska framtida generationer kunna ha det lika bra eller bättre än vi krävs mer samarbete och mer gemensamt ansvar för skolan. Att Sverige når en världsledande utbildningsnivå är nyckeln till framtidens jobb men också till människors frihet att forma sitt eget liv. Därför är uppdraget att säkra alla ungas rätt till en ordentlig utbildning inte bara något vi har råd med – det är det som gör oss rika.

Jag hoppas på en spännande debatt på kongressen om den socialdemokratiska utbildningspolitiken. Tydliga alternativ till den folkpartistiska politiken på detta område kan bli en avgörande fråga i nästa års allmänna val.

Länkar: DN Debatt, Lärarnas Nyheter, dagens arena, SvD, di.se, SVT, Ekot, dagens arena, Ekot, SVT

Andra som skrivit: Peter Johansson, Martin Moberg, Ola Möller, Johan Westerholm, Roger Jönsson, Pia Bernthling, Peter Högberg, Roger Jönsson, Martin Moberg

Alliansen måste agera för att bekämpa organiserad brottslighet

Det här är människohandel!

Det har ju vid flera tillfällen framkommit att migrerande arbetare som anlänt till Sverige arbetar under avtals- och lagstridiga villkor. De fackliga organisationerna har därför föreslagit att lagstiftningen måste reformeras i flera punkter. TCO har i en rapport följande åtgärder:

1. Efterhandskontroll av att den utbetalda lönen överensstämmer med den utlovade.
2. Verksamma sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot reglerna.
3. Skärpt försörjningskrav, med krav på minst 80 procents tjänstgöringsgrad.
4. Stärkt rättslig ställning för arbetserbjudandet.
5. Särskilda regler då arbetstagaren är fortsatt anställd i ett annat land, t ex genom ett bemanningsföretag.

Dagens Arena har via e-post frågat ledamöterna i riksdagens arbetsmarknadsutskott om de är villiga att ställa sig bakom TCO:s förslag. De socialdemokratiska ledamöter som svarat ställde sig bakom de fem punkterna. Miljöpartiets gruppledare och arbetsmarknadspolitiske talesperson Mehmet Kaplan är också positiv till TCO:s förslag.

Däremot har det inte kommit lika positiva svar från borgerliga ledamöter. Det är kanske inte att förvåna sig över. Ansvarigt statsråd motsätter sig i detta läge varje ytterligare förändring av lagstftningen. Han säger till Dagens Nyheter att …

…  jag är inte beredd att göra sådana förändringar som till exempel bindande anställningserbjudanden.

Men det verkar som om det finns delade meningar inom Centern i denna fråga. Centerpartiets rättspolitiske talesman Johan Linander säger i DN att …

Det här är människohandel, vi i Alliansen måste agera för att bekämpa organiserad brottslighet, som i dag gör stora pengar på handel med arbetstillstånd, med mycket liten risk att åka fast.

Däremot menar Annika Qarlsson, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Centerpartiet, att …

I det här fallet, där arbetsgivaren helt uppenbart inte följt lagen, har vi sett att den svenska modellen står sig fortsatt stark. Parterna har tagit sitt ansvar för att reda ut detta. Hade inte en lösning skett genom förhandlingar hade facket vidare haft möjligheten att vidta stridsåtgärder. Hade det visat sig att den svenska modellen och parterna inte klarat att lösa detta hade vi fått fundera på att se över delar av era regelförändringar. Men i nuläget är det viktigast att det uppdrag som Regeringen gett Migrationsverket om skärpta kontroller för företagen, bl.a. i just skogsnäringen, verkligen får verka fullt ut.

Jag anser att kraven på de sökande företagen ska stärkas. De ansökningshandlingar som arbetsgivare skickar till Migrationsverket måste få en starkare rättslig ställning. Det är många arbetstagare som råkar illa ut. Mörkertalen är stora i denna fråga. De fackliga organisationerna har inga som helst möjligheter att ordna en sådan bevakning och/eller att följa upp ansökningarna.

Jag misstänker dock att regeringen inte har för avsikt att på något avgörande vis göra några förändringar av gällande lagstiftning.

Länkar: dn.se, dagens arena, SvD

Andra som skrivit: Peter Johansson

Svenskt Näringsliv hoppar av jobbpakten

En sprucken jobbpakt

Igår morse meddelade Svenskt Näringsliv, genom dess VD Urban Bäckström, att  man lämnar förhandlingarna om den jobbpakt som regeringen vill genomföra. LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, som var den som tog emot budskapet, säger att han blev väldigt besviken på beskedet från arbetsgivarnas organisation.

Eftersom det är Svenskt Näringsliv som tog beslutet att helt lämna trepartsdiskussionerna med LO och regeringen får det också vara beredda att ta stort ansvar för sin handling.

LO och Svenskt Näringsliv tvistar nu om vem som bär störst ansvar för det skedda. Arbetsgivarna hävdar att den fackliga organisationen förde in en ”massa ovidkommande krav” i diskussionerna. LO, för sin del, hävdar att de fackliga kraven har funnits med länge i samtalen. Vad det synes handla om är att LO:s styrelse enhälligt beslutat att ingå i förhandlingar om ett nytt huvudavtal med arbetsgivarna. Som ett rimligt önskemål vill den fackliga parten att regeringen skulle avvakta med föreslå förändringar av lagen om anställningsskydd i det läge fackliga och arbetsgivarparter diskuterar samma frågor. Karl-Petter säger till DN …

Förra fredagen tog LO beslut om att vi var beredda att gå in i förhandlingar med arbetsgivarna om ett nytt huvudavtal för arbetsmarknaden, för att ersätta Saltsjöbadsavtalet från 1938. För oss var det ett stort steg. Tanken var att regeringen då tills vidare skulle avstå från planerade lagändringar som försämrar arbetsrätten för de anställda, och att vi i stället skulle försöka lösa frågorna i förhandlingarna med Svenskt Näringsliv. Men det kunde inte arbetsgivarna tänka sig.

För Svenskt Näringsliv är frågan om att genomföra en ”jobbpakt” en underordnad fråga till makten på arbetsplatserna. Arbetsgivarna vill förändra bestämmelserna i lagen om anställningsskydd. Man vill att ”kompetens” ska väga tyngre i händelse av övertalighet i företagen. De sätter sig gärna i förhandlingar om LAS med LO samtidigt som regeringen arbetar med att förändra lagstiftningen. Det innebär ett tydligt övertag gentemot den fackliga organisationen som därmed lättare kan pressas att gå med på arbetsgivarnas krav.

På det sättet har inte Svenskt Näringslivs avhopp från förhandlingarna något som helst att göra med en jobbpakt. Det handlar om att arbetsgivarna prioriterar förändringar av huvudavtalet och lagen om anställningsskydd. Något annat påstående är endast snömos!

LO har öppnat upp för att diskussionerna om en jobbpakt nu kan ske på branschnivå. Det borde inte vara några större problem. Det finns ju redan flera sådana avtal som definierar jobbpakten. Diskussionerna kan ju dessutom ske naturligt i de kollektivavtalsförhandlingar som kommer att ske under våren. Svenskt Näringsliv kan då undandra sig ansvar för uppgörelserna samtidigt som regeringen kan hävda att deras önskan om jobbpakt förverkligas.

Länkar: SVT, SvD, dn.se, di.se, Ekot, SVT, dn.se, di.se, SVT, di.se, SVT, Ekot, dn.se, SvD, Hotellrevyn, Transportarbetaren, da.se, Arbetet, SVT, SvD, SVT, Ekot

Andra som skrivit: Ann-Sofie Wågström, Peter Johansson, Ola Möller, Peter Högberg, Anders Larsson, Martin Moberg

Om att säkra schysta villkor för alla arbetskraftsinvandrare

Dagens Nyheter rapporterar om reformen som skulle förenkla utomeuropeisk arbetskraftsinvandring. När integrationsminister Tobias  Billström presenterade lagen var det förmenta syftet med förändringen att underlätta för svenska företag att ta hit utländska specialister.

Det gällde att få hit personer med kompetens som saknades i Sverige. I stället visar det sig att en stor majoritet (2/3 av 60.000 arbetstillstånd) av de som får/fått arbetstillstånd har fått det till yrken med redan hög arbetslöshet.

65 % av beviljade arbetstillstånd har skett till yrken inom LO:s förbundsområden (främst inom städ, restaurang och bygg). Till branscher där det verkligen finns stor brist på kompetens kommer det allt färre personer. Thord Ingesson, utredare på LO, säger till tidningen att …

Många arbetsgivare söker låga kostnader och underdånig arbetskraft, inte unik kompetens.

LO har låtit SCB ta fram siffror på vad som skett med de som kommit till Sverige. Man har funnit att en av sex arbetskraftsinvandrare som folkbokfört sig i Sverige efter ett år helt saknar deklarerad inkomst. And­ra har haft lägre vita inkomster än den lön som angivits till Migrationsverket. Thord bedömer vidare att minst hälften av de som fått sitt arbetstillstånd har fått betala för det. Priset varierar från 30.000-40.000 kronor och upp till 100.000 kronor. Thord säger …

En del köper sitt arbetstillstånd kontant, och får en säkrare väg in i Schengenområdet, men inte nödvändigtvis något jobb. Eller så sker köpet på ”avbetalning”: invandraren får arbeta för slavlön, vilket dumpar arbetsmarknaden för arbetslösa i Sverige.

Det är möjligt att regeringen verkligen trodde på att fler eftertraktade och välutbildade specialister skulle lockas till Sverige. I praktiken har det blivit att massor av människor lockats till Sverige till lågbetalda arbeten inom branscher där det redan råder hög arbetslöshet och där löneläget redan är pressat. De undersökningar som de fackliga organisationerna orkat med visar dessutom att avgivna löften ofta inte uppfylls. De fackliga organisationerna har därför lämnat flera förslag för att göra processen med att bevilja arbetstillstånd mer rättssäker. Hotell och restaurangfacket har förslag, GS-facket lämnade förslag för några dagar sedan etc.

Den ansvarige ministern har dock valt att bortse från de fackliga farhågorna i denna fråga. Han verkar snarare mena att lagstiftningen har varit lyckad och är ett föredöme för andra. Det verkar som om man ser med visst välbehag hur allt fler människor lockas till arbeten med dåliga arbetsvillkor. Det verkar som om den borgerliga regeringen gärna sätter en press nedåt på lönerna i de branscher som tar emot många arbetare.

Socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfven säger i ett uttalande att partiet ska verka för att lagen kraftigt skrivs om för att stävja lönefusk och handel med tillstånd. Han säger till DN att …

När man hör sådant som att människor tvingas bo i källare och själva betala in sina sociala avgifter förstår man att det handlar om social dumpning av löner och villkor på ett sätt som förr eller senare skapar ett tryck nedåt på hela arbetsmarknaden, det är horribelt att det kan gå till på det sättet.

Det ligger nära till hands att tro att det handlar om en medveten försämring, ett skott i ryggen på den svenska modellen, i syfte att öka utbudet av kompromissvillig arbetskraft.

Det är inte utan att jag håller med Stefan i denna fråga.

Länkar: dn.se, dn.se, di.se, dn.se, SvD, di.se

Andra som skrivit: Leine Johansson, Peter Johansson, Martin Moberg, Johan Westerholm

Ensidiga försämringar för de anställda

Ensidig försvagning för anställda

Den borgerliga regeringen har bestämt sig för att göra det enklare och billigare för arbetsgivare att säga upp anställda. Frågan blev till ett viktigt vallöfte i valrörelsen 2010. Så småningom tillsattes en utredare för att återkomma med de förslag till de förändringar i lagstiftningen regeringen önskade.

Den 27 september överlämnade utredaren sina förslag till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. Med ett förnöjsamt leende tog hon emot luntan.

Utredningen föreslår följande ändringar i lagen om anställningsskydd:

• Anställningen ska bestå i högst ett år om arbetsgivare och arbetstagare tvistar om en uppsägning är giltig.
• Det ekonomiska skadeståndet för brott mot LAS ska reduceras för arbetsgivare med färre än 50 anställda.
• Det ska inte gå att ogiltigförklara en arbetsbristsuppsägning för att arbetsgivaren har åsidosatt sin omplaceringsskyldighet.

Som brukligt är skickas förslaget ut på remiss. Yttranden med synpunkter på regeringens förslag har lämnats. Som man kan förvänta sig är det en blandning av ris och ros. De fackliga organisationer som svarat är måttligt imponerade och tilltalade av utredningens förslag. LO:s styrelse avvisar samtliga förslagen. LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson säger att …

Regeringen har vid ett flertal tillfällen uttalat att den inte avser att genomföra några försämringar i arbetsrätten. Det vore mot bakgrund av detta oerhört provocerande och uppseendeväckande om regeringen väljer att gå vidare med dessa förslag. Det skulle inte bara försämra anställningstryggheten för drygt fyra miljoner arbetstagare utan också skada relationerna på svensk arbetsmarknad.

Även TCO avvisar förslagen till förändrad lagstiftning. De menar, bland annat, att utredaren med sina förslag gått utöver direktiven för utredningsuppdraget. Ingemar Hamskär, TCO:s seniorjurist, säger …

Vi var emot direktiven från start. Men att utredaren dessutom på några punkter går längre än sitt uppdrag gör inte saken bättre.

Bland arbetsgivarna verkar meningen vara något delad om det kloka i förslagen. Svenskt Näringsliv menar att, trots allt, förslagen ska genomföras i lagstiftningen. Teknikföretagen anser att det behövs en större översyn av lagstiftningen.

Den borgerliga regeringen har bundit upp sig i denna fråga. De kommer därför knappast att avstå från att genomföra de förändringar i lagstiftningen de vill göra. Förslagen kommer säkert att hamna nära de synpunkter som Svenskt Näringsliv uttrycker. Det som kan komma att ske är att regeringen väljer att göra detta till en nedtonad fråga i valrörelsen. Regeringspartierna kommer att noga välja sina strider denna gång för att inte riskera en ny valseger.

Det blir därför viktigt att föra opinion kring denna fråga. Fördelen med regeringspartiernas opinionskris är att de blir försiktigare i vilka strider de väljer att föra. De har ju heller inte egen majoritet i riksdagen.

Länkar: Arbetet, TCO-tidningen, Publikt, Lag & Avtal

Andra som skrivit: Leine Johansson, Carola Andersson

Anders Borg läser fel

Arbetslösheten stiger inte

På onsdag den 30 januari kommer TCO:s chefsekonom Göran Zettergren att presentera en rapport – ”A-kassan och arbetslösheten” – om den vetenskapliga grunden för påståendet att arbetslösheten ökar om man höjer ersättningen i a-kassan.

Enligt rapporten saknas det empiriska belägg för att en höjd arbetslöshetsersättning ger högre arbetslöshet. Sambandet mellan arbetslöshet och arbetslöshetsersättning är i huvudsak baserat på teoretiska överväganden. Göran säger att …

Ingen har lyckats påvisa sambandet mellan ersättningsgraden i a-kassan och arbetslösheten, inte någon studie. Om effekten var så stor som Anders Borg säger borde man hitta det, men det gör man inte.

Det ska bli spännande att ta del utav denna rapport när den släpps på onsdag. Men jag misstänker att debatten inte tar slut med detta.

Länkar: TCO-tidningen, SVT, Arbetet, TCO-tidningen, ekuriren, di.se, di.se, Arbetet, Kollega

En socialdemokratisk utbildningspolitik

Jag vet vad skolan behöver!

SVT rapporterar om Socialdemokraternas utbildningspolitik. Partistyrelsen har tre tydliga mål att uppfyllas till 2020 som ska presenteras den kommande kongressen:

1. Halvera andelen elever som inte blir behöriga till gymnasiet.
2. Fler ska ta studenten. Enligt partiets siffror misslyckas i dag åtta procent. Den siffran ska ner till fem procent.
3. Minst varannan student ska läsa vidare efter gymnasiet.

Idag har vi en utbildningspolitik som utformas av och där Folkpartiet har skaffat sig tolkningsföreträde. Utbildningsminister Jan  Björklund kan, utan att rodna, anklaga socialdemokraterna som ansvariga för den gällande skolplanen som den borgerliga regeringen sjösatte i början av 1990-talet.

Det är sorgligt att Socialdemokraterna släppte initiativet inom skolpolitiken. Det förhåller sig ju som Stefan Löfven säger till SVT, att …

Jobb är helt avgörande för Sveriges förmåga att skapa välstånd och till det kopplas naturligtvis människors kunskap och utbildning. Vi vill utveckla Sverige för att kunna hantera en global ekonomi och bli starka, ännu starkare, och då krävs ännu mer utbildning.

Därför känns det lovande att socialdemokraterna sätter fokus på utbildningspolitiken. Idag har vi en utbildningsminister som saknar alla ambitioner att satsa på ”utbildningssvaga” elever. Vi har en regering vars uttalade mål är att skapa fler arbetstillfällen inom låglönebranscher med därmed minskat behov av utbildning.

Det kan aldrig vara en inriktning som ett parti som socialdemokraterna kan acceptera. Det behövs högre ambitioner än de som Folkpartiet står som uttolkare av.

Andra som skrivit: Peter Högberg, Ann-Sofie Wågström, Martin Moberg

Världens bästa frizon för oseriösa arbetsgivare

Slavarbete pågår i Sverige

Sedan 2008 har Sverige en av världens mest liberala system för arbetskraftsinvandring. Idag krävs endast att en arbetsgivare på en blankett till Migrationsverket kan visa att det arbete man erbjuder uppfyller grundläggande villkor på den svenska arbetsmarknaden. Det är dock inget juridiskt bindande dokument som arbetsgivaren lämnar in till den statliga myndigheten.

Det har i många fall uppdagats att, den till Migrationsverket angivna lönen, inte var verklighet när man granskade saken i efterhand. Hotell och restaurangfacket (HRF) är nog det förbund som genomfört de flesta efterhandsgranskningarna på de ansökningar de yttrat sig över. De har funnit mängder av brott mot gällande kollektivavtal och lagstiftning. Andra aktuella fall handlar om de arbetare från Kamerun som lockats till arbete i de svenska skogarna under, som det visade sig, falska förespeglingar. HRF har några enkla förslag för att komma till rätta med det utnyttjande som sker:

• Migrationsverket måste ha ett tydligt uppdrag att inte bara fatta beslut utan också att följa upp de beslut de fattar. Missbruk av systemet måste vara kopplat till tydliga sanktionsmöjligheter mot företagen som bryter mot regelverket.
• Det anställningsavtal som arbetsgivaren lämnar in som underlag för ansökan hos Migrationsverket måste vara bindande. Idag sker ansökan på ett avtal medan den som blir anställd oftast får ett annat avtal med andra villkor och lönenivåer.
• Arbetstagare som träder fram och söker hjälp ska inte riskera utvisning. Istället ska de garanteras att stanna arbetstiden ut och ges möjlighet att söka nytt arbete.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson säger …

Det är fel att låta arbetsgivare, utan insyn från myndigheter, helt förfoga över systemet för arbetskraftsinvandring. Avregleringen av systemet för fyra år sedan är ett praktfiasko. Under hela denna period har vi återkommande kunnat ta del av upprörande fall av utnyttjande, fusk och missförhållanden. Samtidigt har vi kunnat se Migrationsminister Tobias Billström med en dåres envishet hävda att inget ytterligare behöver göras, att ingen justering av lagstiftningen krävs. Nu går det uppenbara inte längre att förneka.

Hittills har den borgerliga regeringen valt att anse den gällande lagstiftningen som vare sig mer eller mindre som en succé. De väljer att helt bortse från det faktum att många arbetare i vissa utsatta yrken nästan regelmässigt utnyttjas av mindre nogräknade arbetsgivare. Det är inte utan att jag tror på att regeringen gärna ser dessa konsekvenser då de bidrar till att pressa löneläget i de berörda branscherna.

De krav på förändring av lagstiftningen som kommer från de fackliga organisationerna är fullt rimliga samtidigt som vi fortfarande har en generös lagstiftning på området.

Länkar: Arbetet, SvD, SvD, Ekot, dn.se, Arbetet, Ekot, dagens arena, Arbetet

Andra som skrivit: Ylva Johansson, Roger Jönsson, Peter Johansson, Peter Johansson, Leine Johansson

Om företag i en mycket utsatt position

Två representanter för Fordonskomponentgruppen (FKG) – Fredrik Sidahl (VD) och Per-Ewe Wendel (ordförande) – skriver i Svenska Dagbladet om hur Beatrice Ask och Annie Lööf inte har koll på verkligheten.

Fredrik och Per-Ewe beskriver en bister verklighet för svenska underleverantörer inom fordonsindustrin. De berättar om hur de tre stora aktörerna missbrukar sin ställning på marknaden. De berättar att …

Under de senaste tio åren har missbruket av en dominerande ställning som beställare tilltagit från fordonstillverkarna. Parallellt har avdelningarna för finans och ekonomi växt avsevärt hos dem.

Bara för fem år sedan omnämndes inte leverantörernas roll i de börsnoterade fordonstillverkarnas finansiella information. Idag berättar corporate finance-avdelningar stolt att bland annat ”inlåningen” från leverantörerna ska stärka företagens kassaflöden.

Jag ser detta tydligt från den verklighet där jag befinner mig. Små företag pressas verkligheten av dessa betalningsregler som de stora beställarna tillämpar. De små företagen har blivit till en bank för de stora företagen. Underleverantörernas lönsamhet är kraftigt begränsad genom de krav som ställs på dem. Det handlar både om att beställarna tillämpar långa betalningstider och genom att ställa krav på ständiga prissänkningar. Tidigt i höstas (2012) meddelades underleverantörer till biltillverkaren Volvo att de har att sänka sina priser med 20 % om de vill vara kvar som leverantörer 2015.

Det är bra att en majoritet av Riksdagens ledamöter i denna fråga pressar den borgerliga regeringen framför sig. Vill vi ha ett livaktigt näringsliv inom industrin krävs det rimliga villkor för dessa att verka. Eftersom Svenskt Näringsliv inte ser det som en prioriterad fråga att företräda underleverantörernas intressen i denna fråga behövs det politiska initiativ. En förändrad lagstiftning kan bidra till ett mer jämställt förhållande mellan underleverantörer och de stora företagen.

Andra som skrivit: Ann-Sofie Wågström, Ola Möller, Peter Högberg