Bloggarkiv
Om en nationell utmaning
Migrationsverket bedömer i en prognos att fler flyktingar och asylsökande kommer att söka sig till Sverige under nästa år. Som ett slags genomsnitt kan omkring 95.000 personer söka sig till Sverige under 2015. Den största anledningen till utvecklingen ligger i bedömningen att inbördeskriget i Syrien kommer att fortsätta under ett par år ytterligare. Sverige har ju tidigare beslutat att flyende från Syrien i anledning av det pågående inbördeskriget kan beviljas permanent uppehållstillstånd.
Det är klart att detta innebär en utmaning för det svenska mottagningssystemet. Samtidigt måste man ha perspektiven klara för sig. Lenjonparten av de som flyr Syrien kommer inte längre än till Turkiet och andra näraliggande länder. Det handlar om miljoner människor som hamnar i en besvärlig situation i det att dessa mottagande länder verkligen inte har tillräckliga resurser för ett ordnat mottagande.
I det skenet är det endast en rännil som kommer till våra nordliga breddgrader. Samtidigt har vi stora ambitioner i Sverige att skapa värdiga förhållanden för de som kommer till oss. Det är ändå inte alltid vi lyckas med våra föresatser. Det kommer nu att bli än viktigare att Sverige som nation delar på mottagandet och att inte vissa kommuner lätt kan undandra sig sitt ansvar.
Statsrådet Morgan Johansson överväger lagstiftning för att säkerställa att alla rikets kommuner drar sina strån till stacken. I första hand tänker han sig ett system som, i någon mån, premierar de kommuner som tar större ansvar för mottagandet än de som betackar sig. Jag är dock rädd att ett sådant system endast innebär att ett antal kommuner kan välja att betala för att slippa att ta emot asylsökande och flyktingar.
Det är klart att ett ökat flyktingmottagande på kort sikt innebär ökade kostnader för det svenska samhället. Men det är samtidigt kostnader som snabbt vänds till inkomster och vinning så fort som människor ges möjlighet att försörja sig själva genom arbete. Sverige kommer att behöva många människors arbete i framtiden om vi tänker oss att kunna finansiera vår välfärd och socialförsäkringssystem.
Morgan Johansson har bjudit in samtliga övriga partier i riksdagen (förutom SD) till samtal om hur det svenska samhället ska klara av denna utmaning. Även om det finns skillnader i uppfattning om hur politiken i enskilda delar ska se ut förutsätter jag ändå att man kommer att nå en samsyn. Jag hoppas vidare att den moderata partiledningen talar allvar med sina kommunala företrädare i kommuner med låg eller närmast obefintligt mottagande av flyktingar till Sverige. Nu får moderaterna chansen att visa att de menar allvar när de säger ska ha en positiv och generös politik i att ta emot människor från andra länder.
Länkar: dn.se, Aftonbladet ledare, Aftonbladet ledare, dn.se, Ekot, SVT, SvD, SVT, Ekot, di.se, dagens arena, vlt, SVT, di.se, SVT, SVT, SvD, dn.se
Fler som skrivit: Johan Westerholm, Sjätte mannen
Om ett slött regelverk som inbjuder till missbruk
I ett reportage i Expressen/Kvällsposten har journalisten Johanna Karlsson träffat Tareq och Habib som kommit till Sverige i avsikt att arbeta och få en bra lön därtill.
Verkligheten som den speglas i Johannas reportage är knappast hedrande för Sverige. De har fått arbete till en minimal inkomst och har i stort sett hållits i förvar på sin arbetsplats.
På ledarplats kritiseras den borgerliga regering, som tillsammans med Miljöpartiet, har genomfört reformen. Det är inte första gången som det larmas om att det förekommer missbruk av lagstiftningen. I ledaren skrivs att …
Larmen om missbruk i reformens spår har ljudit i flera år, men regeringen var länge stendöv för förslag om skärpt lagstiftning. 2013 började man motvilligt backa. Men det är tveksamt om de föreslagna ändringarna gör någon väsentlig skillnad. Exempelvis borde det utredas, även om det är snårigt, om man kan göra det arbetsbjudande som den anställda får, rättsligt bindande.
Flera fackliga organisationer kräver att det anställningserbjudande som arbetsgivaren bifogar ansökan om arbetstillstånd blir rättligt bindande. Idag kan man inte komma åt de arbetsgivare som i efterhand betalar betydligt sämre och där arbetsförhållandena inte blir som lovat. Det är endast i de fall som företagen har tecknat kollektivavtal och där de berörda är fackliga medlemmar som fackliga organisationer i efterhand kan göra något.
Länkar: Expressen, Politism, Expressen, Expressen, Expressen, Aftonbladet ledare
Fler som skrivit: Roger Jönsson, Ylva Johansson, Roger Jönsson
Sätter facket käppar i hjulen?
Svenska Dagbladet har skrivit ett par artiklar om hur fackliga organisationer skriver oseriösa och icke relevanta yttranden till Migrationsverket.
Enligt gällande lagstiftning ska Migrationsverket inhämta yttrande från aktuell facklig organisation när arbetsgivare ansöker om arbetstillstånd. De fackliga organisationerna ska yttra sig över om aktuellt anställningserbjudande inte är sämre än gällande kollektivavtal.
Enligt SvD:s artikel anser jurister på Migrationsverket att en del av de fackliga yttrandena inte är seriösa och/eller tillför något till myndighetens utredning. Särskilt pekas Byggnads och Hotell och Restaurangfacket ut.
Jag har ingen annan mening än att de fackliga organisationerna ska lämna relevanta svar till myndigheten. Det är ju en förutsättning för att lagstiftarna inte ska frestas att förändra lagstiftningen i en för facket negativ riktning.
Jag brukar ibland skriva yttranden som ska till Migrationsverket. Det händer att man får känslan av att arbetsgivarna har lärt sig vad de ska skriva. Det händer sällan att erbjudna arbetsvillkor är sämre än kollektivavtalets. Men det känns ibland som om villkoret är för bra jämfört med ”normala” villkor som gäller i aktuell bransch.
Om jag visste att de arbetsvillkor som (förment) erbjuds vore rättsligt bindande skulle det kännas bättre att lägga möda vid att skriva svar till myndigheten.
Sverige borde inte tillåta exploatering
I höstas kom regeringspartierna överens med Miljöpartiet om förändringar av lagstiftningen om arbetskraftsinvandring. Överenskommelsen kom efter att mycket kritik kommit om hur lagen fungerar i praktiken.
Den förändrade lagstiftningen presenterades som en metod för svenska arbetsgivare att anställa högt kompetenta till arbeten där det saknades tillräckligt kompetenta i Sverige. Och visst har det anställts personer till arbeten där det saknas tillräckligt utbildade i Sverige. Men majoriteten av de som fått arbetstillstånd med stöd av den förändrade lagstiftningen har hamnat i branscher med redan hög arbetslöshet och med låga löner.
Flera fackliga organisationer rapporterar om hur anställda som kommit till Sverige inte får de arbetsvillkor som de förespeglats. Människor får lägre löner, får arbeta längre under sämre arbetsvillkor än vad som meddelats den beviljande statliga myndigheten. Fackliga organisationer har därför ställt krav på förändrad lagstiftning för att kunna tillförsäkra den invandrande arbetskraften de villkor som man presenterat för Migrationsverket.
Hotell- och restaurangfacket, som kanske har störst erfarenhet av de negativa effekterna av lagstiftningen, föreslår att det arbetserbjudande som arbetsgivaren presenterar för Migrationsverket ska bli rättsligt bindande. Jag delar deras syn på frågan. Det går mycket väl att kombinera en generös process för givande av arbetstillstånd med högre rättssäkerhet för de som kommer till Sverige.
Länkar: TCO-tidningen, Ekot, di.se, Resurs, Arbetet, TCO-tidningen
Andra som skrivit: Samuel Engblom
Det behövs ingen arbetsmarknadsprövning
TCO:s ordförande Eva Nordmark har ett resonerande inlägg om den svenska lagstiftningen om arbetskraftsinvandring. Det Eva meddelar omvärlden är att TCO ställer upp bakom idén med dagens lagstiftning men att det behövs bättre regelverk för att kunna garantera att de som kommer till Sverige garanteras rimliga villkor. Det behövs ingen arbetsmarknadsprövning om reglerna i övrigt är relevanta. Eva Skriver att …
… TCO stödjer grundtankarna i dagens svenska system som innebär att arbetsgivare kan rekrytera fritt från andra länder så länge löner och arbetsvillkor är i nivå med svenska kollektivavtal. TCO vill, till skillnad från till exempel LO och Socialdemokraterna, inte att någon form av arbetsmarknadsprövning återinförs. Samtidigt kräver vi effektiva kontroller av att reglerna följs, en rätt för migrantarbetare att få utlovade löner och villkor samt kännbara sanktioner för de arbetsgivare som inte följer reglerna. De förslag till skärpta kontroller som nu bereds i regeringskansliet (Ds 2013:57) är dock inte tillräckliga för att lösa problemen.
I denna fråga delar jag TCO:s inställning. Det är idag allt för enkelt för mindre seriösa arbetsgivare att kringgå regelverket. Det gäller bara att skriva ett arbetserbjudande som formellt uppfyller regelverket. Erbjudandet är inte på något sätt bindande för arbetsgivaren. Den arbetande som kommer till Sverige är i en stark beroendeställning till arbetsgivaren eftersom man saknar både språkkunskaper som kunskap om den svenska arbetsmarknaden. Blir migranten inte medlem i en facklig organisation kan arbetsgivaren skita i det första erbjudandet och i efterhand ordna anställningen till helt andra villkor.
Flest arbetstillstånd godkänns till arbeten i branscher med redan hög arbetslöshet, låg formell kompetens och redan hårt lönenedpressade villkor. På det sättet bidrar gällande lagstiftning till att ytterligare pressa ned arbetsvillkoren i dessa branscher. Hotell- och restaurangfacket, som förmodligen har störst erfarenhet av detta, kräver som TCO att arbetserbjudandet blir juridiskt bindande och att Migrationsverket på ett bättre sätt kan följa upp vilka villkor som den arbetande faktiskt fick. De kräver heller inte någon arbetsmarknadsprövning i förskott.
Det skulle förmodligen bli lättare att få till en blocköverskridande överenskommelse kring lagstiftningen om Socialdemokraterna och LO släppte kravet om arbetsmarknadsprövning.
Länkar: SvD, SVT
Garantera lika rättigheter till alla som jobbar i vårt land
Svenskt Näringsliv gjorde för ett par dagar sedan ett försök förändra debatten kring arbetskraftsinvandring. I en rapport som de sponsrat hävdade man att utnyttjande och missbruk av lagen nästintill är försumbar.
Ett par dagar i efterhand synes arbetsgivarnas försök att vända debatten inte ha gett några större resultat. Rapporten har snarare fått ganska mycket kritik för att vara allt för grund och ge en allt för rosenskimrande bild av verkligheten.
De fackliga organisationerna har i allt väsentligt kommit med relevanta och realistiska förslag på förändrad lagstiftning. Svenskt Näringslivs inspel gav en allt för förskönande bild av verkligheten för att omvärlden skulle köpa deras ”sanning”.
Länkar: da.se, Aftonbladet ledare, SvD, dagens arena
Flirtar LO med mörka krafter?
I våras presenterade LO en rapport ”Fusk och utnyttjande – om avregleringen av arbetskraftsinvandringen” om situationen på den svenska arbetsmarknaden. Rapporten ger inte en alldeles positiv bild av effekterna om den generösa svenska lagstiftningen om arbetskraftsinvandring.
Lagen skulle, sades det, innebära att svenska arbetsgivare skulle kunna anställa kvalificerad arbetskraft till yrken där det i Sverige råder brist på arbetssökande. Det var arbetsgivaren själv som skulle bedöma huruvida det fanns behov av att anställa eftersökt arbetskraft.
Verkligheten har snarare blivit att de flesta arbetstillstånden har tillkommit i branscher där jobben kräver lägre formell kompetens, där arbetslösheten är hög och med lågt löneläge. Som Dagens Nyheter skriver i en artikel så är resultatet …
… att två av tre arbetstillstånd för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU/EES i dag återfinns i branscher där Sverige inte lider av någon allmän arbetskraftsbrist, till exempel i gatukök, pizzerior, krogar samt städföretag. För städare, köks- och restaurangpersonal råder tvärtom en mycket stor konkurrens om jobben på den svenska arbetsmarknaden.
LO har ett antal förslag för att få en bättre ordning på arbetskraften och för att minimera risken för att arbetstagare utnyttjas i sin utsatta situation. Man föreslog, bland annat, en förhandsprövning av behovet av arbetskraft i berörd bransch. Det är ett förslag som jag inte delar men som, av en del debattörer, tagits som bevis för att LO fiskar i grumligt vatten.
I ett aktuellt debattinlägg skriver Anna Kinberg Batra (med flera) att …
… Från fackligt håll ges också en bild av att utländsk arbetskraft hotar att ta svenska jobb och urholka svensk arbetsrätt.
Urban Bäckström, VD för Svenskt Näringsliv, säger för sin del i en artikel att …
Jag förstår inte syftet bakom att misstänkliggöra den här typen av arbetskraftsinvandring, annat än att det verkar vara något fiskande i grumligt vatten. Det tycker jag att man borde hålla sig för god för.
Det är uppenbart att debatten har spårat ur från visst håll. Fackliga organisationer (inte enbart från LO) ställer krav på ett bättre regelverk för att säkerställa att de som kommer till Sverige för att arbeta får rimliga villkor. Det handlar inte om att i grunden kasta gällande lagstiftning i skräpkorgen.
Ibland kan jag få misstanken att en del debattörer från borgerligt håll inte har något emot effekterna av lagstiftningen. Det finns en tydlig strävan från borgerligt håll att få en större låglönemarknad. Då är, förstås, fackliga krav om en bättre ordning något förgripligt och nästan oanständigt.
Fler som skrivit: Helle Klein