Bloggarkiv

Människor ska inte sättas i skuld


29306-26_9vilgot_1293867l

Svenska Dagbladet rapporterar att LO och Socialdemokraterna inte längre förespråkar arbetsmarknadsprövning inför beviljande av arbetstillstånd. Däremot vidhåller parterna att man ska göra vad som behövs för att förhindra att människor luras till Sverige under falska förespeglingar.

Därför är man för att arbetsgivares anställningserbjudande ska vara rättsligt bindande. Karl-Petter Thorwaldsson säger till DN att …

Vårt mål är att människor inte ska sättas i skuld och komma till Sverige och bli lurade.

Det är klokt av LO och (S) att välja bort en arbetsmarknadsprövning. Det finns inga parlamentariska möjligheter att ett sådant förslag vinner riksdagens majoritet. Viktigare är då att fokusera på att de arbetstagare som kommer till Sverige får ett bättre rättsligt skydd.

Därför är det bättre att driva frågan om att arbetsgivarens anställningserbjudande blir rättsligt bindande.

Länkar: SvD, SvD

Annonser

Om ett slött regelverk som inbjuder till missbruk


I ett reportage i Expressen/Kvällsposten har journalisten Johanna Karlsson träffat Tareq och Habib som kommit till Sverige i avsikt att arbeta och få en bra lön därtill.

Verkligheten som den speglas i Johannas reportage är knappast hedrande för Sverige. De har fått arbete till en minimal inkomst och har i stort sett hållits i förvar på sin arbetsplats.

ledarplats kritiseras den borgerliga regering, som tillsammans med Miljöpartiet, har genomfört reformen. Det är inte första gången som det larmas om att det förekommer missbruk av lagstiftningen. I ledaren skrivs att …

Larmen om missbruk i reformens spår har ljudit i flera år, men regeringen var länge stendöv för förslag om skärpt lagstiftning. 2013 började man motvilligt backa. Men det är tveksamt om de föreslagna ändringarna gör någon väsentlig skillnad. Exempelvis borde det utredas, även om det är snårigt, om man kan göra det arbetsbjudande som den anställda får, rättsligt bindande.

Flera fackliga organisationer kräver att det anställningserbjudande som arbetsgivaren bifogar ansökan om arbetstillstånd blir rättligt bindande. Idag kan man inte komma åt de arbetsgivare som i efterhand betalar betydligt sämre och där arbetsförhållandena inte blir som lovat. Det är endast i de fall som företagen har tecknat kollektivavtal och där de berörda är fackliga medlemmar som fackliga organisationer i efterhand kan göra något.

Länkar: Expressen, Politism, Expressen, Expressen, Expressen, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Roger Jönsson, Ylva Johansson, Roger Jönsson

Sätter facket käppar i hjulen?


Svenska Dagbladet har skrivit ett par artiklar om hur fackliga organisationer skriver oseriösa och icke relevanta yttranden till Migrationsverket.

Enligt gällande lagstiftning ska Migrationsverket inhämta yttrande från aktuell facklig organisation när arbetsgivare ansöker om arbetstillstånd. De fackliga organisationerna ska yttra sig över om aktuellt anställningserbjudande inte är sämre än gällande kollektivavtal.

Enligt SvD:s artikel anser jurister på Migrationsverket att en del av de fackliga yttrandena inte är seriösa och/eller tillför något till myndighetens utredning. Särskilt pekas Byggnads och Hotell och Restaurangfacket ut.

Jag har ingen annan mening än att de fackliga organisationerna ska lämna relevanta svar till myndigheten. Det är ju en förutsättning för att lagstiftarna inte ska frestas att förändra lagstiftningen i en för facket negativ riktning.

Jag brukar ibland skriva yttranden som ska till Migrationsverket. Det händer att man får känslan av att arbetsgivarna har lärt sig vad de ska skriva. Det händer sällan att erbjudna arbetsvillkor är sämre än kollektivavtalets. Men det känns ibland som om villkoret är för bra jämfört med ”normala” villkor som gäller i aktuell bransch.

Om jag visste att de arbetsvillkor som (förment) erbjuds vore rättsligt bindande skulle det kännas bättre att lägga möda vid att skriva svar till myndigheten.

Länkar: SvD, SvD

Sverige borde inte tillåta exploatering


I höstas kom regeringspartierna överens med Miljöpartiet om förändringar av lagstiftningen om arbetskraftsinvandring. Överenskommelsen kom efter att mycket kritik kommit om hur lagen fungerar i praktiken.

Den förändrade lagstiftningen presenterades som en metod för svenska arbetsgivare att anställa högt kompetenta till arbeten där det saknades tillräckligt kompetenta i Sverige. Och visst har det anställts personer till arbeten där det saknas tillräckligt utbildade i Sverige. Men majoriteten av de som fått arbetstillstånd med stöd av den förändrade lagstiftningen har hamnat i branscher med redan hög arbetslöshet och med låga löner.

Flera fackliga organisationer rapporterar om hur anställda som kommit till Sverige inte får de arbetsvillkor som de förespeglats. Människor får lägre löner, får arbeta längre under sämre arbetsvillkor än vad som meddelats den beviljande statliga myndigheten. Fackliga organisationer har därför ställt krav på förändrad lagstiftning för att kunna tillförsäkra den invandrande arbetskraften de villkor som man presenterat för Migrationsverket.

Hotell- och restaurangfacket, som kanske har störst erfarenhet av de negativa effekterna av lagstiftningen, föreslår att det arbetserbjudande som arbetsgivaren presenterar för Migrationsverket ska bli rättsligt bindande. Jag delar deras syn på frågan. Det går mycket väl att kombinera en generös process för givande av arbetstillstånd med högre rättssäkerhet för de som kommer till Sverige.

Länkar: TCO-tidningen, Ekot, di.se, Resurs, Arbetet, TCO-tidningen

Andra som skrivit: Samuel Engblom

Om en möjlighetsbaserad debatt om invandring


Nima Sanandji och Fabian Wallen har skrivit ett inlägg om debatten kring den svenska lagstiftningen om arbetskraftsinvandring. De menar att debatten om den svenska lagstiftningen har blivit allt för ensidigt negativ.

De säger sig vilja ha en debatt som fokuserar mer på möjligheterna med arbetskraftsinvandring. Och vem som skulle vilja ha något emot en sådan ståndpunkt?

När regeringspartierna, tillsammans med Miljöpartiet, ingick överenskommelsen om en reformerad lagstiftning var motivet just det. Man ville göra det enklare att rekrytera kompetenta personer till avancerad forskning och utveckling i Sverige.

Problemet är bara den att verkligheten har blivit något annat. De flesta som beviljats arbetstillstånd kommer till branscher med redan hög arbetslöshet och med låga formella kompetenskrav. Både fackliga organisationer som media har kunnat rapportera om hur människor inte har anställts med de villkor som de förespeglats.

Varför förneka att det förekommer att arbetskraft hamnat i situationer med sämre villkor än vad de förespeglats? Jag förespråkar inte någon arbetsmarknadsprövning i förskott. Däremot vill jag att de som kommer till Sverige kan lita på att de anställs till de villkor som arbetsgivare har meddelat Migrationsverket.

Så vitt jag vet verkar det inte finnas problem för de experter som anställs i svenska företag. Debatten handlar om de 2/3-delar som hamnar i övriga branscher. Så varför förnekar Svenskt Näringsliv dessa rimliga villkor i sin anställning?

Det behövs ingen arbetsmarknadsprövning


Eva Nordmark

TCO:s ordförande Eva Nordmark har ett resonerande inlägg om den svenska lagstiftningen om arbetskraftsinvandring. Det Eva meddelar omvärlden är att TCO ställer upp bakom idén med dagens lagstiftning men att det behövs bättre regelverk för att kunna garantera att de som kommer till Sverige garanteras rimliga villkor. Det behövs ingen arbetsmarknadsprövning om reglerna i övrigt är relevanta. Eva Skriver att …

 … TCO stödjer grundtankarna i dagens svenska system som innebär att arbetsgivare kan rekrytera fritt från andra länder så länge löner och arbetsvillkor är i nivå med svenska kollektivavtal. TCO vill, till skillnad från till exempel LO och Socialdemokraterna, inte att någon form av arbetsmarknadsprövning återinförs. Samtidigt kräver vi effektiva kontroller av att reglerna följs, en rätt för migrantarbetare att få utlovade löner och villkor samt kännbara sanktioner för de arbetsgivare som inte följer reglerna. De förslag till skärpta kontroller som nu bereds i regeringskansliet (Ds 2013:57) är dock inte tillräckliga för att lösa problemen.

I denna fråga delar jag TCO:s inställning. Det är idag allt för enkelt för mindre seriösa arbetsgivare att kringgå regelverket. Det gäller bara att skriva ett arbetserbjudande som formellt uppfyller regelverket. Erbjudandet är inte på något sätt bindande för arbetsgivaren. Den arbetande som kommer till Sverige är i en stark beroendeställning till arbetsgivaren eftersom man saknar både språkkunskaper som kunskap om den svenska arbetsmarknaden. Blir migranten inte medlem i en facklig organisation kan arbetsgivaren skita i det första erbjudandet och i efterhand ordna anställningen till helt andra villkor.

Flest arbetstillstånd godkänns till arbeten i branscher med redan hög arbetslöshet, låg formell kompetens och redan hårt lönenedpressade villkor. På det sättet bidrar gällande lagstiftning till att ytterligare pressa ned arbetsvillkoren i dessa branscher. Hotell- och restaurangfacket, som förmodligen har störst erfarenhet av detta, kräver som TCO att arbetserbjudandet blir juridiskt bindande och att Migrationsverket på ett bättre sätt kan följa upp vilka villkor som den arbetande faktiskt fick. De kräver heller inte någon arbetsmarknadsprövning i förskott.

Det skulle förmodligen bli lättare att få till en blocköverskridande överenskommelse kring lagstiftningen om Socialdemokraterna och LO släppte kravet om arbetsmarknadsprövning.

Länkar: SvD, SVT

Garantera ­lika rättigheter till alla som jobbar i vårt land


Svenskt Näringsliv gjorde för ett par dagar sedan ett försök förändra debatten kring arbetskraftsinvandring. I en rapport som de sponsrat hävdade man att utnyttjande och missbruk av lagen nästintill är försumbar.

Ett par dagar i efterhand synes arbetsgivarnas försök att vända debatten inte  ha gett några större resultat. Rapporten har snarare fått ganska mycket kritik för att vara allt för grund och ge en allt för rosenskimrande bild av verkligheten.

De fackliga organisationerna har i allt väsentligt kommit med relevanta och realistiska förslag på förändrad lagstiftning. Svenskt Näringslivs inspel gav en allt för förskönande bild av verkligheten för att omvärlden skulle köpa deras ”sanning”.

Länkar: da.se, Aftonbladet ledare, SvD, dagens arena

Om det ens förekommer fusk i bärskogen


I en aktuell rapport från Svenskt Näringsliv (SN) hävdas att fusket i ”bärskogen” inte alls har den omfattning som mediarapportering kan ge sken utav. I rapporten påpekas att endast sju fall har tagits till centrala förhandlingar.

SN säger att de vill bidra till en mer balanserad debatt i denna fråga. Samtidigt är det alldeles sant att man vill behålla den ordning som råder idag och motsätter sig de mer långtgående förändringar av lagen som facken önskar.

Arbetsgivarnas slutsatser fick snart kritik från fackligt håll. Man menar att mörkertalen är betydligt större än vad Svenskt Näringslivs rapport antyder. I SN:s rapport anses fusk endast bestå i eventuellt brott mot de avtal som löntagaren eventuellt skrivit under – man jämför inte med det arbetserbjudande som Migrationsverket har att ta ställning till.

Vidare tillkommer luft i SN:s rapport genom att de fackliga organisationerna enbart företräder medlemmar och därmed har svårt att stödja personer som inte är organisaerade.

LO:s kritik på lagen om arbetskraftsinvandring grundas på erfarenheter från fler branscher än enbart bärplockande. Hotell- och Restaurangfacket har ju vid flera tillfällen upptäckt brott mot både lag och avtal. Dessa erfarenheter har fått dem att ta fram ett antal fullt rimliga krav på förändrad lagstiftning.

Länkar: Arbetet, da.se, Arbetet, Arbetet, ka.se, SVT, SVT, Arbetet

Fler som skrivit: Jimmy Jansson, Martin Moberg, Peter Johansson, Calle Fridén, Sonja Hallsten, Leine Johansson

Flirtar LO med mörka krafter?


20131215-154259.jpg
I våras presenterade LO en rapport ”Fusk och utnyttjande – om avregleringen av arbetskraftsinvandringen” om situationen på den svenska arbetsmarknaden. Rapporten ger inte en alldeles positiv bild av effekterna om den generösa svenska lagstiftningen om arbetskraftsinvandring.

Lagen skulle, sades det, innebära att svenska arbetsgivare skulle kunna anställa kvalificerad arbetskraft till yrken där det i Sverige råder brist på arbetssökande. Det var arbetsgivaren själv som skulle bedöma huruvida det fanns behov av att anställa eftersökt arbetskraft.

Verkligheten har snarare blivit att de flesta arbetstillstånden har tillkommit i branscher där jobben kräver lägre formell kompetens, där arbetslösheten är hög och med lågt löneläge. Som Dagens Nyheter skriver i en artikel så är resultatet …

… att två av tre arbetstillstånd för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU/EES i dag återfinns i branscher där Sverige inte lider av någon allmän arbetskraftsbrist, till exempel i gatukök, pizzerior, krogar samt städföretag. För städare, köks- och restaurangpersonal råder tvärtom en mycket stor konkurrens om jobben på den svenska arbetsmarknaden.

LO har ett antal förslag för att få en bättre ordning på arbetskraften och för att minimera risken för att arbetstagare utnyttjas i sin utsatta situation. Man föreslog, bland annat, en förhandsprövning av behovet av arbetskraft i berörd bransch. Det är ett förslag som jag inte delar men som, av en del debattörer, tagits som bevis för att LO fiskar i grumligt vatten.

I ett aktuellt debattinlägg skriver Anna Kinberg Batra (med flera) att …

… Från fackligt håll ges också en bild av att utländsk arbetskraft hotar att ta svenska jobb och urholka svensk arbetsrätt.

Urban Bäckström, VD för Svenskt Näringsliv, säger för sin del i en artikel att …

Jag förstår inte syftet bakom att misstänkliggöra den här typen av arbetskraftsinvandring, annat än att det verkar vara något fiskande i grumligt vatten. Det tycker jag att man borde hålla sig för god för.

Det är uppenbart att debatten har spårat ur från visst håll. Fackliga organisationer (inte enbart från LO) ställer krav på ett bättre regelverk för att säkerställa att de som kommer till Sverige för att arbeta får rimliga villkor. Det handlar inte om att i grunden kasta gällande lagstiftning i skräpkorgen.

Ibland kan jag få misstanken att en del debattörer från borgerligt håll inte har något emot effekterna av lagstiftningen. Det finns en tydlig strävan från borgerligt håll att få en större låglönemarknad. Då är, förstås, fackliga krav om en bättre ordning något förgripligt och nästan oanständigt.

Länkar: di.se, dn.se, SvD

Fler som skrivit: Helle Klein

Ska parterna kunna stoppa jobbinvandring?


Från tid till annan diskuteras den svenska lagstiftningen kring arbetskraftsinvandring. Sverige har idag kanske världens generösaste lagstiftning i det avseendet. Systemet bygger på att den enskilde arbetsgivaren själv avgör om det finns ett behov av att anställa någon.

Arbetsgivaren ansöker hos Migrationsverket om arbetstillstånd för den/de det berör. Till ansökan ska bifogas ett yttrande från den fackliga organisation som organiserar berörd bransch. Den fackliga organisationen ska uttala sig om de erbjudna anställningsförhållandena är i enlighet med avtalsenliga villkor. För vissa uttalade branscher ska arbetsgivaren dessutom redovisa djupare sin ekonomi och förmåga att betala lön.

Reformen stöds av den borgerliga regeringen och av Miljöpartiet efter en tidigare överenskommelse om villkoren i lagen. Bestämmelserna har något justerats i syfte att komma åt visst missbruk. Nyligen har de fem partierna enats om ytterligare justering av vilkoren kring tillståndsgivandet.

Detta har sin bakgrund i att fackliga organisationer har uppmärksammat att det förekommer frekvent missbruk av lagen. Arbetstagare får inte de anställningsförhållanden som förespeglats i ansökan till Migrationsverket och som den fackliga organisationen har yttrat sig över.

De fackliga organisationerna har därför lagt flera initiativ och förslag för att komma åt det missbruk som sker. Dit hör sådant som att arbetserbudandet ska vara rättsligt bindande för arbetsgivaren. För en tid sedan föreslog LO en ordning där man även ska kunna reglera hur många som kan komma till Sverige. Motivet är att många som redan bor i Sverige är arbetslösa.

SVT rapporterar att Stefan Löfven öppnar för en sådan ordning där parterna på arbetsmarknaden ska kunna hindra ytterliga arbetstillstånd ges om man kan bedöma att det finns arbetslösa i Sverige med kompetens för aktuell bransch.

Detta har Miljöpartiet reagerat starkt emot. Jag är heller inte så pigg på en sådan reglering. Jag anser det viktigare att genomföra de förslag som, exempelvis, HRF har presenterat. Med de förslagen kan man komma åt det missbruk som förekommmer och samtidigt ha en generös inställning till att människor vill komma till Sverige för att arbeta.

Länkar: SVT, Ekot, di.se, Aftonbladet ledare

%d bloggare gillar detta: