Monthly Archives: mars 2014

KD:s behov av taktikröster


I helgen har de svenska kristdemokraterna träffats för kommun- och landstingsdagar. Jag har inte följt detta evenemang särskilt djupt. Träffen genomförs i skuggan av partiets dåliga opinionssiffror.

Kristdemokraterna har under en längre tid fått opinionssiffror som tyder på att man inte kommer att få ihop tillräckligt antal röster för att komma in i Riksdagen.

Partiets enda hopp i det kommande valet är att locka tillräckligt antal taktiksröstande moderater för att komma över spärren till Riksdagen. Men problemet är ju bara det att man har att konkurrera med ytterligare ett borgerligt parti. Det ställer ju de moderata/allmänborgerliga väljarna inför ett svårt val. Vem ska man ge sin röst?

Valet står inför att ge rösten till ett parti som faktiskt klarar gränsen för att komma in i det svenska parlamentet eller till ett av två som riskerar uteslutning. En röst på endera Centern eller Kristdemokraterna riskerar ju att bli en bortkastad röst. Tommy Möller, professor i Statsvetenskap, säger om valet 2010 att …

… KD fick 32 procent av rösterna av personer med ett annat parti närmare hjärtat. För Centern var motsvarande siffra 29 procent. Det innebär att man precis klarat riksdagsgränsen utan stödrösterna.

De moderata och allmänborgerliga väljarna står verkligen inför ett svårt val i höst. Ge rösten till ett säkert parti eller riskera att kasta bort sin röst.

Länkar: dn.se, SvD, SvD

Några regeringens morötter


Förhoppningsfull minister

I en intervju med arbetsmarknadsministern får Svenska Dagbladet veta att hoppet ställs till företagsledare för att minska ungdomars arbetslöshet. Vid en träff den 22 april ska Elisabeth Svantesson informera utvalda företagsledare om det förträffliga med den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik. Av intervjun framgår att Elisabeth särskilt vill tala om de, så kallade, YA-jobben.

Nu tillhör, i och för sig, denna arbetsmarknadspolitiska åtgärd (YA-jobben) till de bättre som den borgerliga regeringen har infört. Det är en åtgärd som inspirerats av det avtal som IF Metall tecknade med Teknikföretagen för några år sedan. Det är en åtgärd som vänder sig till ungdomar som saknar relevant utbildning för gällande bransch. Det handlar om en kombination av praktiskt arbete och teoretisk kunskap.

En del säger att det är en svensk form av lärlingsutbildning. Det är, i vilket som helst, en utbildnings- och anställningsform som utformas i nära samarbete med aktuell arbetsplats. Regeringen har valt att ställa stora förhoppningar till hur många som ska kunna få ordinarie anställningar denna väg. Mig synes dessa förhoppningar väldigt överdrivna på både kort som längre sikt.

Men eftersom det är valår och ungdomsarbetslösheten inte minskar särskilt känner sig den borgerliga regeringen förmodligen tvingade att verka initiativrik. Därav mötet med företrädare för näringslivet. Regeringen hoppas väl få stöd från dem i att minimera ”risken” av en röd-grön valseger i höst.

YA-jobb är det enda rimliga verktyg som den borgerliga regeringen lyckats prestera inom arbetsmarknadspolitiken. I övrigt har de åtgärder som man infört inte påverkat arbetslöshetsnivåerna annat än uppåt. Arbetsförmedlingen detaljstyrs, det finns få möjligheter att erbjuda arbetslösa korta arbetsmarknadsutbildningar som kan leda till arbete.

Regeringens övriga åtgärder har mest kostat den statliga kassan stora medel utan att därför minska ungdomars arbetslöshet.

Länkar: SvD, SvD, SVT, SVT, ArbetetArbetet, da.seArbetetArbetet, SVT, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg, Roger Jönsson, Martin Moberg, Oscar Ernerot

Ett av fem rekryteringsförsök misslyckas helt


Arbetsgivarnas ”fackförening” Svenskt Näringsliv meddelar att enligt en av dem genomförd enkät misslyckas deras medlemsföretag att hitta kompetent arbetskraft. Lösningen på detta problem är enligt denna intresseorganisation att skapa fler ”inträdesjobb” …

… där kraven på gedigen utbildning och/eller yrkeserfarenhet inte är så höga.

Det där känns ju verkligen som en ”intressant” och motsägelsefull lösning. Svenskt Näringsliv (SN) säger samtidigt att det saknas kompetent personal att anställa och att lösningen finns i att skapa fler arbeten som kräver lägre kompetens.

I andra sammanhang predikar det svenska näringslivets högsta företrädare det betydelsefulla i relevanta satsningar på utbildningssystemet – gärna i nära samverkan med näringslivet självt.

Det aktuella pressmeddelandet känns onekligen mer som en solidaritetsförklaring till den sittande regeringens politik än som ett relevant uttalande om angelägna behov.

Länkar: SvD, SVT, Arbetet

Vi lovar att avskaffa Fas 3!


I en debattartikel skriver Stefan Löfven att …

…  i stället för att ge företag pengar för att hitta på arbetsuppgifter vill vi ge de människor som i dag är fastlåsta i Fas 3 en riktig lön för att utföra riktiga arbetsuppgifter. Uppgifter som för samhället framåt. Det kan vara att rusta upp ditt närområde, att ta en promenad och samtala med en äldre människa, att på olika sätt vårda och bidra till samhället. Det kan också vara att gå en riktig utbildning som ger dig kompetens att ta ett av de yrken som det råder brist på i dag.

Den borgerliga regeringens arbersmarknadspolitik har i hög grad byggt på improvisation. De trodde att arbetslösheten skulle minska genom kombinationen av reformering av arbetslöshetsförsäkringen och införande av jobbskatteavdrag. Så blev inte fallet. Antalet människor som blev utstämplade ur arbetslöshetsförsäkringen ökade. Därför infördes de olika faserna i jobb- och utvecklingsgarantin.

Idag tillhör Fas 3 (sysselsättningsfasen) en av rikets största ”arbetsgivare”. Antalet människor med långvarig arbetslöshet ökar. Den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik har skändligen misslyckats. Men den borgerliga regeringen kommer inte att frivilligt förändra sin arbetsmarknadspolitik.

Därför krävs Din insats för att förändra arbetsmarknadspolitiken.

Det behövs inte mer betyg!


Regeringens utspel om att införa betyg redan i fjärde klass verkar inte ha mottagits med något större klang eller jubel. Forskarnas, lärarnas fackliga organisationer och allianspolitikernas entusiasm för Björklunds förslag synes högst avmätt.

Reaktionerna stödjer väl tesen att förslaget endast är till för att vara blockskiljande gentemot de röd-gröna partiernas utbildningspolitiska förslag. Det handlar mer om valtaktik än om stark övertygelse (undantagsvis Björklund själv).

Jan Björklund fortsätter att bedriva en auktoritärt anstruken utbildningspolitik. Det är måhända en metod som ett tag lönat sig väl för honom själv och Folkpartiet. Hans enda förklaring för skolans problem är mantrat ”socialdemokratisk flumskola”. Ingenting är att hänföra till hans egen (eller frånvaro av) politik. Sedan – kanske snart – ska förbättringarna komma!

Martin Lindblom beskriver väl vad Hr. Björklund står för. Martin skriver att …

… Skolans resultat avgörs av att lärarna har goda arbetsvillkor och professionellt ansvar för hur undervisningen läggs upp. Men dagens signaler från skolministern är de motsatta: han står för mer övervakning, mer kontroller, fler nationella prov och mer administrativa uppgifter. Hans perspektiv är den misstrogne makthavarens. Varje skolproblem ska lösas genom att statens kontrollapparat byggs ut. Att mäta att skolan når målen är förvisso viktigt, men det går att göra utan denna kränkande övervakning av de yrkesverksamma.

I september får vi möjligheten att befria utbildningsministern från sitt tunga ansvarsområde. Det vore verkligen inte en dag försent!

Länkar: dn.se, dn.se, Aftonbladet ledare, dagens arena, dagens arena, bblat.se, Aftonbladet ledare

Fler deltidsarbetslösa har blivit arbetslösa på heltid


Riksrevisionsverket konstaterar i en aktuell undersökning att den borgerliga regeringens reform att begränsa ”fyllnadsstämplande” till endast 75 dagar inte gett det resultat som avsetts. Det var meningen att de arbetslösa genom denna begränsning skulle få arbetsgivarna att erbjuda heltidsarbeten. Enligt Riksrevisionen är resultatet kluvet.

Deltidsarbetslösa med högst halvtid har fått det svårare att hitta arbete och har därför i högre grad blivit heltidsarbetslösa. Anställda med långa deltider har slutat stämpla i högre grad än de med ”korta” deltider. I undersökningen föreslås att regeringen borde ta fram riktade insatser för denna grupp arbetslösa. Exempel visar att insatserna inte behöver kosta särskilt mycket pengar för att vara effektiva.

Tidningen Arbetet påpekar att begränsningsregeln framför allt drabbar arbetslösa i vissa typer av branscher (handeln, hotell- och restaurang, offentlig sektor). Begränsningsregeln verkar inte nämnvärt ha påverkat arbetsgivarna i de branscherna att erbjuda heltider.

Theres Andersson citeras i Arbetets artikel. Hon säger att …

Förr stod folk med mössan i hand. Nu står vi med mobilen i handen och hoppas på ett jobb-sms. Den som inte vet att lönen räcker till mat och hyra har inget val annat än försöka få extratimmar så att ekonomin ska gå ihop.

Det ligger mycket i det hon säger. Den som står sig svag på arbetsmarknaden har inget annat val än att acceptera de villkor som arbetsgivaren erbjuder. Den borgerliga regeringen har ju som uttryckt mål att det ska skapas fler arbeten inom branscher som kräver kort (eller ingen) formell utbildning. Trösklarna ska ju bli lägre. Då får man också räkna med att det skapas fler deltider och korta anställningar.

En begränsningsregel kommer då inte att ha den minsta påverkan för att minska sådana arbeten. Med dagens regler kommer ju många inte ens att kvalificera sig för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Länkar: Arbetet, SVT, SvD, dagens arena, Arbetet, Vision

Det faller ett stort ansvar på regeringen


Lars Calmfors

I en intervju argumenterar Lars Calmfors för det kloka i att genomföra en större blocköverskridande skattereform. Med en sådan skulle det vara möjligt att åter införa en fastighetsskatt.

I en debattartikel från 2012 skrev han att avskaffandet av fastighetsskatten var ett ”grundskott” mot principerna bakom den stora skattereformen i början av 1990-talet.

Han säger vidare att de borgerliga partierna drevs av rent valtaktiska hänsyn när de drev frågan om att ta bort fastighetsskatten. Lars säger att …

Det faller ett stort ansvar på den regering som tog bort den. Nu finns det inget politiskt parti som vågar argumentera för att den ska återinföras. Det skulle kräva en stor pedagogisk insats.

Lars hoppas/tror att när kommande regeringar inser behovet av stabila skattebaser för att finansiera kommande statsfinansiella behov kan det bli möjligt med en bred kompromiss om skattesystemet (och därmed en fastighetsskatt).

Jag delar inte alla Lars Calmfors åsikter, men i detta fall delar jag hans ståndpunkt.

Länkar: SvD, SvD

Betyg från årskurs fyra hjälper inga elever


Så här ä’re!

Under måndagen presenterade ledarna för de fyra ”allianspartierna” ytterligare ett skolpolitiskt initiativ. De vill att elever från och med 2017 ska betygsättas redan från och med årskurs fyra. Med det förslaget, tillsammans med ett par ytterligare, menar de att man tar ytterligare ett par steg mot en bättre skola.

Gårdagens beramade utspel visar att den borgerliga regeringen vill återta initiativet i skolpolitiken. De har valt att gå fram med en blockskiljande fråga för att markera något slags ideologiskt avstånd till röd-gröna partier. Det är också tydligt att, bland andra, socialdemokraterna inte ser det fantastiska i att ge ut betyg redan från fjärde klass.

Kritik kommer även från de två fackliga organisationerna för lärarna. Lärarnas Riksförbund föreslår att frågan utreds innan ett eventuellt införande medans Lärförbundet är mer avvisande till förslaget med lägre betygsålder.

Jag har svårt att tro på att betygssättning tidigare kommer att ta bort de skillnader som uppstått i den svenska skolan. Sandro Scocco skriver i en replik till regeringen att …

Skolverket pekar på att det fria skolvalet lett till en ökad sortering och segregeringen av våra barn i skolor med ”starka” och ”svaga” elever. Kommunaliseringen har dessutom inneburit att skolor i allt mindre utsträckning kompenseras för ”svaga elever”, det vill säga så kallade socioekonomiska faktorer. Individualiseringen å sin sida har inneburit mer självstudier, vilket starka elever med välutbildade föräldrar klarar bäst och slutligen så har differentieringen inneburit att ”svaga” elever sorteras ut även inom samma skola.

Även om det är svårt, kanske inte ens önskvärt, att helt avskaffa ”friskolereformen” måste politiker och andra beslutsfattare fundera hur man kan minska segregationen i den svenska skolan.

Regeringens initiativ kommer inte göra särskilt mycket saken.

Länkar: DN DebattDN Debatt, dn.se, SVT DebattDN Debatt, Aftonbladet debatt, SVT Debatt, Aftonbladet debatt, SvD, SvD, SvD, di.se, dn.se, dagens arena, Ekot, dn.se, Ekot, SvD, dn.se, dagens arena, Ekot, Ekot, Lärarnas Nyheter, politism, SVT

Fler som skrivit: Ola Möller, Martin Moberg, Monica Green, Alliansfritt Sverige, Martin Moberg

Regeringen har misslyckats med deltiderna


SVT rapporterar att allt färre deltidsarbetande får ersättning vid arbetslöshet från arbetslöshetsförsäkringen.

Den borgerliga regeringen valde 2007 att föreslå flera förändringar av den då gällande arbetslöshetsförsäkringen som särskilt påverkade de som arbetar på deltider.

Regeringen föreslog och den borgerliga majoriteten av riksdagen beslutade att deltidsarbetande endast kan ”fyllnadsstämpla” i 75 dagar. Vidare bestämde man att det krävdes minst 80 timmars arbete per månad i sex månader för att kunna kvalificera sig för en ny ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen.

Dåvarande arbetsmarknadsministern menade/trodde att de deltidsarbetande med endast 75 dagar med ersättning skulle komma att kräva heltider från arbetsgivarna. Den dåvarande regeringen menade på fullt allvar att det var de arbetslösas fel att arbetsgivarna inte erbjöd heltidstjänster.

Nu visar SVT:s granskning att regeringens politik har slagit helt fel. Deltiderna har inte minskat. Det enda som skett är att antalet deltidsarbetande som får ersättning vid arbetslöshet har minskat.

Det har, med regeringens politik, blivit ekonomiskt rationellt att vara arbetslös på heltid i stället för att hoppa deltidsarbeten.

Länkar: SVT, SVT, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg

Förskräckligt olyckligt att ta bort fastighetsskatten


Svenska Dagbladet har pratat med professorn i nationalekonomi, John Hassler, tillika ordförande i finanspolitiska rådet. Med honom diskuterade tidningens journalist bland annat fastighetsskatten. John säger att det var högst olyckligt att den borgerliga regeringen avskaffade fastighetsskatten. Med det förlorade man en stabil skattebas motsvarande 50 – 100 miljarder kronor om året.

John föreslår vidare att lagstiftarna borde se över systemet med att betala reavinstskatt på en bostad som man säljer. Han menar att det skapar inlåsningseffekter eftersom  boende avstår från att sälja sin bostad. Vidare vill han att man inför mindre generösa ränteavdrag på bostadslånen. John menar att …

Sänkta ränteavdrag har lite samma effekter som fastighetsskatten. Det minskar belåningen, minskar priserna på fastigheter och innebär samtidigt en inkomstkälla eller åtminstone mindre utgifter för staten.

Sammantaget säger han att politikerna knappast kommer att ta i denna fråga innan valet. Jag håller med! Frågan om att införa fastighetsskatt är satt bakom lås och bom. Det finns ingen ledande politiker med ambition att vinna val som kommer att ta ordet ”fastighetsskatt” i sin mun. John hoppas att politikerna efter valrörelsen kan starta en sansad diskussion i frågan.

Men som han själv säger …

… det är en from förhoppning.

Länkar: SvD, di.se, SvD, Ekot

%d bloggare gillar detta: