Category Archives: Arbetsmarknadspolitik

Smått och gott från OECD


Industriländernas samarbetsorganisation, OECD, har lämnat sina rekommendationer för hur Sverige ska fortsätta utvecklas. OECD:s generalsekreterare Angel Gurria, menar att den svenska ekonomin är god, men …

… Men ni har inte så mycket draghjälp av omvärlden och då måste ni jobba hårdare.

Därför föreslår OECD vanliga borgerliga förslag som att ingångslönerna borde sänkas. OECD hoppas därmed att fler unga då ska ta sig in på arbetsmarknaden och öka sina kunskaper. Nu är ju detta ett experiment som den tidigare borgerliga regeringen har prövat. Genom rabatt på de sociala avgifterna och genom andra åtgärder för att hålla tillbaka de lägsta lönerna skulle arbetslösheten minska.

Resultaten synes högeligen nedslående. En nyligen publicerad rapport visar inte på att fler ungdomar beretts arbete inom handelns branscher. Andra undersökningar visar heller inte att de borgerliga reformerna bidragit till skapa fler arbeten för unga människor. Det synes som borgerligt tvärsäkra påståenden om det nödvändiga med lägre löner är just det – påståenden – inget annat.

Utöver detta finns det säkert i OECD:s rekommendationer goda förslag att ta till sig av.

Länkar: dn.se, Ekot, dagens arena, SvD, SvD, di.se, Arbetsvärlden

Färre unga jobbar inom handeln


Den förutvarande borgerliga regeringens viktigaste reform för att minska arbetslösheten bland unga var den införda rabatten på de sociala avgifterna. Arbetsgivare som anställde en ung person fick en rabatt motsvarande 50 % av de sociala avgifterna. Det är en reform som de borgerliga partierna försvarar medelst näbbar och klor och som arbetsgivare i särskilt gynnade branscher för allt i världen vill behålla.

Om än reformens syfte var gott så verkar resultatet tämligen magert. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

utvärdering (IFAU) konstaterar i en utvärdering att reformen inte har lyckats med det som förutsattes. Fackförbundet Handels konstaterar i en nyligen presenterad rapport att andelen unga, såväl som arbetade timmar för unga, har minskat efter reformens genomförande. Handels chefsekonom Stefan Carlén konstaterar att …

Statistiken visar tydligt att subventionen inte haft någon som helst effekt på ungdomsarbetslösheten inom vår bransch. Visst har företagen fått mer pengar. Men det var inte för att öka lönsamheten i företagen utan för att motverka den allvarliga ungdomsarbetslösheten som subventionen infördes.

Handels säger att de 18 miljarder som reformen hittills kostat kunde ha använts till något mer meningsfullt som verkligen bidragit till att minska ungas arbetslöshet.

Det är litet förvånande att de borgerliga partierna så ihärdigt försvarar denna reform. De borde ju ha ögon att se med. Att arbetsgivarna gärna vill behålla subventionen är ju mindre förvånande. Det har ju förstås inneburit stora medel som ökat företagens ekonomiska marginaler och därmed bidragit till ökad lönsamhet.

Men vill nu samhället minska ungdomars arbetslöshet borde det vara ett billigt pris att avveckla reformen/rabatten.

Länkar: dagens arena, Arbetet, Handelsnytt

Är det bra med anställningsstöd?


Dagens Nyheter konstaterar i en artikel att Arbetsförmedlingen under de senaste åren har betalt ut 73 miljarder kronor i anställningsstöd till privata företag. Det är verkligen väldigt mycket pengar. Tidningen har dock inte kunnat undersöka vilka företag som tar emot alla dessa pengar. Arbetsförmedlingen har valt att hemlighålla dessa uppgifter. Arbetsförmedlingens analyschef Mats Wadman konstaterar med viss rätt att …

Det är rimligt att ha den här sekretesslagstiftningen. Det kan delvis uppfattas som affärshemligheter hur företagen har det i sin verksamhet.

Tidningen gräver inte djupare i vilka typer av branscher som är stora mottagare av anställningsstöd. Men andra undersökningar visar att hotell- och restaurangbranschen är viktigare mottagare av anställningsstöd och nyligen har taxibranschen uppmärksammats. Arbetsförmedlingens företrädare menar i artikeln att sekretessen inte ökar risken för att vissa arbetsgivare missbrukar denna möjlighet.

Det är klart att risken/möjligheten ökar att anställningstöd används fel och att vissa företag i högre grad kan använda de olika stöd som finns. Den borgerliga regeringen valde att kraftigt öka användandet av olika anställningsstöd. Arbetsförmedlingen har som förmedlare av dessa medel marknadsfört detta på ett för dem ovanligt aggressivt sätt. Besöker man som arbetsgivare Arbetsförmedlingens hemsida möts man direkt av en funktion för att räkna ut vilka stöd man kan få.

Jag ser i mitt arbete hur vissa arbetsgivare ganska flitigt använder möjligheten med subventionerad anställda. Det verkar inte finnas den minsta rädsla hos Arbetsförmedlingen att man på detta sätt gynnar vissa arbetsgivare före andra och därmed underminerar en sund konkurrens mellan företag.

Det är klart att det kommer att behövas subventionerade anställningar för grupper av människor som annars skulle få svårt att hitta arbete. Men det måste vara möjligt för lagstiftarna och media att kunna granska hur stöden används. Genom sekretessen döljer man inte enbart vilka företag som får anställingsstöd. Arbetsförmedlingen döljer också hur de fördelar stödet och vilka överväganden man tar eller inte tar.

Det behövs verkligen en översyn av alla de olika anställningstöd som finns, hur de träffsäkra de (kanske) är och vilka överväganden som arbetsförmedlingen gör när de utger de olika stöden.

Länkar: dn.se, di.se, SvD, Ekot, ekuriren, SVT, dagens arena, Ekot, Arbetet, Arbetet

Jojo i arbetsmarknadspolitiken


Regeringen har sent omsider lagt fram en proposition tvingad därtill av den de borgerliga partiernas budgetmotion som riksdagens majoritet antog i december. Regeringen föreslår en förändrad rabatt av de sociala avgifterna för att anställa ungdomar. Det i grunden borgerliga förslaget var en hörnpelare i den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik. Det är en politik som kostat statskassan stora medel till liten nytta.

Utvärderingar som genomförts av denna politik visar att den knappast har skapat några nya arbetstillfällen. Genom att åtgärden omfattar samtliga i åldersgruppen så blir åtgärden alldeles för trubbig och hjälper knappast de som har störst behov av ett extra stöd. Det är de ungdomar som saknar fullständiga betyg från gymnasieskolan som har högst arbetslöshet och som därmed har svårast att hitta anställning. De hjälps inte långsiktigt av rabatten. De enda vinnarna är de företag som ändå anställer unga människor. Dessa företag har fått en vacker gåva av staten i form av högre vinstmedel.

Decemberöverenskommelsen innebär att regeringen får större möjligheter att genomföra sina förslag. För det innevarande budgetåret är regeringen bunden till de ramar och begränsningar som den borgerliga budgetmotionen ger. Men vi vet att regeringen kommer att lägga ett förslag om att fasa bort rabatten på de sociala avgifterna. Det innebär med all säkerhet att regeringens lagda förslag kommer att leva en kort stund. Magdalena Andersson hoppas därför att …

… de borgerliga partierna också kommer att agera på ett sånt sätt att man inte gör det onödigt krångligt för företagarna i Sverige.

Men det är knappast troligt att de borgerliga partierna skulle rösta emot det aktuella förslaget. Därför kommer arbetsgivarna att få en kort stund med denna rabatt.

Rabatten ska ersättas med åtgärder som ska åtgärda de orsaker som gör att vissa ungdomar har svårare än andra att ta sig in på arbetsmarknaden. Exakt hur dessa kommer att se ut kommer väl att utkristallisera sig. De kommer säkert inte att se ut som de förslag som framgår av valprogram och utspel innan det senaste valet. Det gäller ju att anpassa förslagen till den verklighet och parlamentariska läge som gäller.

Men det är alldeles rätt att fasa bort arbetsgivarnas rabatt. Det är bättre med åtgärder som är mer träffsäkra och riktar sig till de grupper som har de största problemen.

Länkar: Ekot, di.se, SvD, di.se, SVT

Fler som skrivit: Skiftet

Om att reformera Arbetsförmedlingen


I slutet av sin mandatperiod tillsatte den borgerliga regeringen en utredning för översyn av Arbetsförmedlingen. Den nyvalda regeringen valde att för sin del att lägga ned denna utredning. Det är faktiskt inget särskilt märkvärdigt med det. Det är ju ganska självklart att en sittande regering vill bedriva en politik som ligger i linje med de mål dessa satt upp. Den utredning som den borgerliga regeringen tillsatte arbetade ju utefter de riktlinjer som den satt upp.

Den nu sittande regeringen ser ju också stora behov av att förändra Arbetsförmedlingens uppdrag och sätt att arbeta. Inte minst till bakgrund av den experimentlusta som de tidigare borgerliga partierna under ledning av moderaterna bedrivit under åtta år.

Under en ganska lång tid har denna myndighets uppdrag allt mer blivit mindre av att förmedla arbeten. Allt mer har uppdraget blivit att kritiskt granska att de arbetslösa gör vad de ska. Framför allt blev denna utveckling tydlig efter att den borgerliga regeringen tillträdde efter valet 2006.

Arbetsförmedlingens uppdrag blev allt mer att övervaka arbetslösas jobbsökande aktiviteter, sådant som arbetsmarknadsutbildningar prioriterades ned till förmån för ett allt mer omfattande kontantstöd till arbetsgivare. Vidare beslutades att det är Arbetsförmedlingen som ansvarar för till Sverige nyankomna flyktingar. Den borgerliga regeringen beslutade om att Arbetsförmedlingen, med närmast katastrofalt resultat, skulle upphandla diverse tjänster från externa aktörer.

Så det är klart att det finns ett behov av att fundera över vad vi ska ha Arbetsförmedlingen till. De borgerliga partierna har valt att verka för att riksdagen ska ge till känna att regeringen ska återuppta utredningsarbetet i enlighet med de riktlinjer som den tidigare regeringen beslutat om. Det verkar som om SD avser att stödja ett sådant initiativ. Det innebär ju att regeringen står inför att förlora en omröstning av viktig ideologisk betydelse för regeringspartierna.

Här finns bakgrunden till att regeringspartierna verkar vara öppna för att diskutera de borgerliga partiernas förslag. Frågan är om det finns utrymme för att revidera utredningens uppdrag på ett sådant sätt som regeringen kan finna aptitligt.

Å andra sidan är det väl bara att låta utredningen presentera sina förslag. Det finns ju inget som säger att regeringen måste formulera en proposition på grundval av vad utredningen kommer fram till. Det vore väl inte första gången en utrednings tankar slängs i närmsta soplåda?

Länkar: SvD, SvD, SVT, SvD, SvD, di.se

Fler som skrivit: Skiftet

Kompetens före anställningstid


Moderaternas ungdomsförbund skriver i en debattartikel att deras moderparti varit fega som inte vågat genomföra förändringar av grundläggande förändringar av arbetsrätten. De odlar myten att om bara ingångslönerna var lägre och lagen om anställningsskydd gjorde det lättare att premiera kompetens vore lyckan gjord. Då skulle ungdomar och till Sverige nyanlända lättare kunna komma in  på arbetsmarknaden. Muf skriver att …

En arbetsmarknad som förändras behöver vara öppen för alla. Förändra lagen om anställningsskydd så att den inte diskriminerar unga och utrikes födda. Kompetens behöver gå före anställningstid.

Jag vet inte på vilket sätt som lagen om anställningsskydd skulle diskriminera unga och utrikes födda. Det finns ju faktiskt inget som säger att unga automatiskt har högre kompetens än äldre. En förändring av det slag som Muf önskar kommer förmodligen att missgynna de som är helt nya på arbetsmarknaden och de äldre med försämrad hälsa och vars förmåga till fysisk prestation försämrats.

Tillämpningen av Las säger faktiskt att kompetens är en viktig faktor i samband med uppsägningar. Det som arbetsgivare kan finna något besvärligt är att de i förhandling måste utveckla grunderna till varför man behöver göra undantag från turordningen på grundval av bristande kompetens. Arbetsgivarna önskar förstås att de på egen hand skulle kunna avgöra vilka som ska vara kvar i händelse av uppsägningar på arbetsplatsen.

Sverige har ett välavvägt system för att hantera förändringar på arbetsplatserna. Jämfört med situationen i många av våra konkurrentländer går det både snabbt och är förhållandevis ”billigt” att säga upp anställda.

Men självklart finns det säkert anledning att diskutera hur lagstiftning och ingångna avtal fungerar. Men det ska vara en fråga som parterna bäst hanterar. Olika branscher har olika behov av att reglera förhållanden. Styrkan med den svenska lagstiftningen när det gäller arbetsmarknaden är just att den är dispositiv. Arbetsmarknadens parter kan därmed finna de för den aktuella branschen bästa lösningen (vilken över tid kan förändras och förfinas).

Men detta bygger på att parterna på arbetsmarknaden ses som jämbördiga. Muf:s förslag syftar enbart till att försvaga de anställdas möjligheter att påverka sina villkor.

Länkar: SvD, SvD, SvD, di.se, dn.se, SvD

Invandring stärker landet politiskt, ekonomiskt och kulturellt


Dick Harrison, professor i historia, har skrivit ett inlägg vari han konstaterar att Sverige har mått väl av av invandring. Han hänvisar till många exempel i svensk historia. Han skriver att …

Sverige är inte på något vis unikt. Samma logik – att invandring stärker landet politiskt, ekonomiskt och kulturellt – kan sägas om alla fredstida invandringar genom tiderna, oavsett om det har rört sig om flyktingvågor eller arbetskraftsimmigration. Ju fler invandrare, desto starkare stat. Paradexemplet är USA. Det finns inte ett enda historiskt exempel på att invandring på sikt har varit negativ för mottagarlandet. På denna punkt är vår historiska erfarenhet glasklar – den enda form av immigration som har varit, och är, direkt skadlig är den som utgörs av krigiska invasioner.

Det som är befriande med Dicks inlägg är att han inte gör detta till en fråga om matematik eller ekonomiska beräkningar. Han visar snarare på de historiska erfarenheterna på invandring och hur människor (eller grupper av människor) har reagerat på vad de menat vara en allt för överdriven invandring. Oavsett farhågor har invandring gynnat Sverige genom nya kunskaper, kulturell påverkan och kreativ korsbefruktning.

Dick skriver avslutningsvis att …

… Sverige skulle behöva en ny typ av problemformulering som utgår från att invandring som sådan är positiv, ett fenomen som bör bejakas, inte ett elände som måste hanteras. Invandringens långsiktiga följdverkningar bör lyftas fram och hyllas. Problemfokus bör landa på de konkreta punkter där problem uppstår, i första hand avseende integrationen i det svenska samhället, i synnerhet på arbetsmarknaden. Det borde inte vara svårt för övriga riksdagspartier att enas kring ett sådant ställningstagande – under förutsättning att viljan finns.

I en intervju med Aftonbladet öppnar statsminister för att inleda breda diskussioner kring migrationspolitiken. Stefan menar att man behöver föra samtal med arbetsmarknadens parter och att föra breda politiska samtal. Han säger att …

Människor kommer till Sverige för att söka skydd. Det som händer i Syrien och Irak säger allt. Alla förstår det. Vår arbetsmarknad fungerar inte tillräckligt bra för att vi ska ta tillvara på all den kraft som finns hos dessa människor. Många är ju akademiskt utbildade. Ungefär en fjärdedel. Jag är helt övertygad om att arbetsmarknadens parter måste vara med och forma hur vi ska göra det bättre. Där ­tänker vi att det finns all anledning att bjuda in parterna och börja ett sådant samtal. Där vill jag ju ha med mig flera partier. Så jag har inte stängt dörren i de andra frågorna.

I ett första läge avvisar moderaterna Stefans invit. Elisabeth Svantesson att partiet i första hand behöver forma sina egna tankar innan de ger sig i kast med diskussioner med andra parter.

Nu är väl inte moderaternas svar skrivet i sten. Det är alldeles nödvändigt att breda samtal förs kring denna fråga. Det är klart att det kortsiktigt kan innebära vissa problem för det svenska samhället när det gäller förmågan att människor ska kunna försörja sig själva och bidra till det svenska samhällets utveckling. Det är en fråga för arbetsmarknaden att fundera över, det är en fråga som berör statens som kommuners ansvar att bidra till ett bra mottagande. På det sist nämnda området finns det sannerligen en del att göra.

Länkar: SvD, Aftonbladet, SvD, dn.se, SvD, SvD

Fler som skrivit: Johan Westerholm

Arbetsförmedlingen slickar sina sår


I en artikel skriver Dagens Nyheter om hur Arbetsförmedlingen ska förändras i grunden. Myndighetens nye generaldirektör, Mikael Sjöberg, redovisar tankarna om hur arbetslösa ska slippa meningslöst jobbsökande, att även nyblivna arbetslösa ska kunna omfattas av Arbetsförmedlingens stöd etc. Mikael Sjöberg säger till tidningen att …

Verksamheten möter varken de arbetssökandes eller arbetsgivarnas förväntningar.

Det verkar verkligen som om vi kommer att kunna se fram emot en statlig myndighet som på ett bättre sätt kan genomföra sitt uppdrag. Det verkar som Mikaels inriktning är att styra bort myndigheten från att vara ett över de arbetslösas väl och ve övervakande och kontrollerande ont genius till ett mer stödjande och coachande gott genius. Det är ju gott och väl.

Myndighetsledningen kommer ju även att behöva stöd från den lagstiftande makten. Det är ju regering och riksdag som formulerat Arbetsförmedlingens nuvarande uppdrag och prioriteringar. Jag hoppas att den sittande regeringen kan formulera en politik som bidrar till att hjälpa Mikael Sjöberg ytterligare på traven.

Länkar: dn.se, SvD, SVT, Ekot, di.se, dagens arena, Arbetet, politism

Fler som skrivit: Anna-Karin Wall

Avskaffa den meningslösa kontrollbyråkratin


Arbetsförmedlingens roll har allt mer styrts över till att mer handla om att övervaka de ofrivilligt arbetslösas arbetssökande aktiviteter. Den senaste uppfinningen handlar om att arbetslösa månadsvis ska inlämna en aktivitetsrapport som berättar hur den arbetslöse arbetat för att finna ett arbete. Aktivitetsrapporten ska i teorin vara ett verktyg där den arbetslöse tillsammans med sin handläggare på Arbetsförmedlingen kan diskutera sina jobbsökaraktiviteter.

I verkligeheten har detta inte blivit verklighet. Det som skett är att Arbetsförmedlingens administrativa system känner av om de arbetslösa har lämnat sin rapport eller icke. Då handläggarna på Arbetsförmedlingen icke har tillräcklig tid att träffa sina klienter blir rapportlämnandet en helt i genom meningslös åtgärd. Det enda som myndigheten kan göra är att se huruvida en aktivitetsrapport är lämnad eller icke. Innehållet i rapporterna och/eller dess kvalitet bedöms icke (annat än i undantagsfall).

Aktivietetsrapporterna blir därmed endast till en ytterliga pusselbit i att bevaka de arbetslösa. Bo Jangenäs och Berndt Molin skriver i ett kritiskt inlägg att …

Arbetsförmedlingen måste ses över och i stället ges effektiva verktyg för att påverka arbetslöshet och arbetskraftsbrist, det vill säga insatser som har någon betydelse. Ett steg som kan tas omedelbart är att avskaffa den meningslösa kontrollbyråkratin med aktivitetsrapporter, som inte har någon positiv effekt och som är direkt kontraproduktiv.

Har lägstalönerna betydelse för utanförskapet?


I en rapport som Konjunkturinstitutet (KI) presenterade för några dagar sedan hävdar de att sänkta ingångslöner (förmodligen) gör att vissa grupper av arbetslösa inte kommer in på arbetsmarknaden. Åsa Olli Segendorf som har tagit fram rapporten menar att …

… det finns många studier om lägsta löner och sysselsättning. Resultaten i dem spretar åt olika håll, enligt henne, och hon säger att sammantaget visar studierna att ett 10-procentig ökning av lägsta lönerna leder till en minskning av sysselsättningen med 2-3 procent. Men hon kan inte säga vad en sänkning av lägsta lönerna gör med sysselsättningen.

Trots det svaga underlaget är KI väldigt säkra på de, enligt dem, höga ingångslönerna negativt påverkar de svenska arbetslöshetstalen. Skulle man därför verka för att sänka de trösklar som man menar finns skulle fler lättare finna ett arbete. I tider av högre arbetslöshet finns det säkert en koppling mellan lönenivån och arbetsgivares beredvillighet till att erbjuda en anställning. Denna koppling är förmodligen tydligare i personalintensiva branscher med högre kostnadspress.

Men det är fortfarande högst osäkert om detta skapar fler arbetstillfällen. Den borgerliga regeringen förde en tydlig politik för att sänka arbetsgivares kostnader för att anställa unga personer. Denna politik har kostat staten mycket pengar till liten effekt.

Den borgerliga tesen om lägre ingångslöner som en väg in på arbetsmarknaden förutsätter att tiden i låglönearbete blir kort och att de flesta går vidare. KI:s rapport antyder snarare att låglönejobb innebär att man fastnar i tillfälliga anställningar i högre än att de är språngbräda in på arbetsmarknaden.

Länkar: Arbetet, Ekot, dn.se, di.se, SvD, dagens arena, Arbetet

Fler som skrivit: Mario Matteoni, Skiftet, Håkan Svärdman

%d bloggare gillar detta: