Bloggarkiv

A-kassan är ohållbart låg


Heike Erkers och Ursula Berge från Akademikerförbundet SSR presenterade igår på DN Debatt att den ersättning som en arbetslös (i bästa fall) erhåller är lägre än försörjningsstödet (socialbidrag).

Orsaken till denna utveckling är att Riksdagens majoriteter har valt låsa fast den högsta möjliga ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen. Den har stått stilla i tolv år.

Värdet av ersättningen har därmed urholkats med ett värde motsvarande ca 2.300 kr/månad. Försörjningsstödet, däremot, följer kostnadsutvecklingen. Heike och Ursula säger att …

… Vad vi ser är att en inkomstbaserad försäkring – a-kassan – nu är lägre än det behovsprövade stöd – försörjningsstöd – som är tänkt att vara en tillfällig hjälp och det sista skyddsnätet efter alla andra trygghetssystem.

Nu är det ju inte någon slump att arbetslöshetsförsäkringen har urholkats på det sätt som skett. Det har ju varit fullt medveten politik.

Den borgerliga regeringen ville ju skapa drivkrafter för fler arbeten. Teorin byggde på att människor valde att vara sjuka och arbetslösa då ersättningarna var för ”generösa”. Därför har den borgerliga regeringen genomfört skattesänkningar för arbetande och lägre förmåner i socialförsäkringarna. Idag har vi en situation där sjukskrivna och arbetslösa betalar högre skatt än de som har arbete.

I denna fråga finns en tydlig skiljelinje mellan den sittande regeringen och de röd-gröna partierna. De borgerliga partierna vann regeringsmakten, bland annat, för att de fokuserade på att fler skulle komma i arbete. Under deras åtta år vid regeringsmakten har arbetslösheten ökat. Arbetslinjen synes ha misslyckats å det grövsta.

Länkar: DN Debatt, SvD, di.se, dagens arena, politism, dagens arena, Publikt, Arbetet

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Roger Jönsson

Fler deltidsarbetslösa har blivit arbetslösa på heltid


Riksrevisionsverket konstaterar i en aktuell undersökning att den borgerliga regeringens reform att begränsa ”fyllnadsstämplande” till endast 75 dagar inte gett det resultat som avsetts. Det var meningen att de arbetslösa genom denna begränsning skulle få arbetsgivarna att erbjuda heltidsarbeten. Enligt Riksrevisionen är resultatet kluvet.

Deltidsarbetslösa med högst halvtid har fått det svårare att hitta arbete och har därför i högre grad blivit heltidsarbetslösa. Anställda med långa deltider har slutat stämpla i högre grad än de med ”korta” deltider. I undersökningen föreslås att regeringen borde ta fram riktade insatser för denna grupp arbetslösa. Exempel visar att insatserna inte behöver kosta särskilt mycket pengar för att vara effektiva.

Tidningen Arbetet påpekar att begränsningsregeln framför allt drabbar arbetslösa i vissa typer av branscher (handeln, hotell- och restaurang, offentlig sektor). Begränsningsregeln verkar inte nämnvärt ha påverkat arbetsgivarna i de branscherna att erbjuda heltider.

Theres Andersson citeras i Arbetets artikel. Hon säger att …

Förr stod folk med mössan i hand. Nu står vi med mobilen i handen och hoppas på ett jobb-sms. Den som inte vet att lönen räcker till mat och hyra har inget val annat än försöka få extratimmar så att ekonomin ska gå ihop.

Det ligger mycket i det hon säger. Den som står sig svag på arbetsmarknaden har inget annat val än att acceptera de villkor som arbetsgivaren erbjuder. Den borgerliga regeringen har ju som uttryckt mål att det ska skapas fler arbeten inom branscher som kräver kort (eller ingen) formell utbildning. Trösklarna ska ju bli lägre. Då får man också räkna med att det skapas fler deltider och korta anställningar.

En begränsningsregel kommer då inte att ha den minsta påverkan för att minska sådana arbeten. Med dagens regler kommer ju många inte ens att kvalificera sig för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Länkar: Arbetet, SVT, SvD, dagens arena, Arbetet, Vision

Regeringen har misslyckats med deltiderna


SVT rapporterar att allt färre deltidsarbetande får ersättning vid arbetslöshet från arbetslöshetsförsäkringen.

Den borgerliga regeringen valde 2007 att föreslå flera förändringar av den då gällande arbetslöshetsförsäkringen som särskilt påverkade de som arbetar på deltider.

Regeringen föreslog och den borgerliga majoriteten av riksdagen beslutade att deltidsarbetande endast kan ”fyllnadsstämpla” i 75 dagar. Vidare bestämde man att det krävdes minst 80 timmars arbete per månad i sex månader för att kunna kvalificera sig för en ny ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen.

Dåvarande arbetsmarknadsministern menade/trodde att de deltidsarbetande med endast 75 dagar med ersättning skulle komma att kräva heltider från arbetsgivarna. Den dåvarande regeringen menade på fullt allvar att det var de arbetslösas fel att arbetsgivarna inte erbjöd heltidstjänster.

Nu visar SVT:s granskning att regeringens politik har slagit helt fel. Deltiderna har inte minskat. Det enda som skett är att antalet deltidsarbetande som får ersättning vid arbetslöshet har minskat.

Det har, med regeringens politik, blivit ekonomiskt rationellt att vara arbetslös på heltid i stället för att hoppa deltidsarbeten.

Länkar: SVT, SVT, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg

Välfärdsförsäkringarna har urholkats


I fredags presenterade myndigheten ”Inspektionen för socialförsäkringen” en ny rapport - Utvecklingen av socialförsäkringsförmåner sedan 1990-talet. Rapporten visar, kortfattat, att …

… Utvecklingen under de senaste 20 åren innebär dock att det svenska socialförsäkringssystemet successivt har glidit från en inkomstbortfallsförsäkring mot ett grundtrygghetssystem. Det beror på att flera av socialförsäkringsförmånerna inte har följt pris- eller löneförändringar efter den ekonomiska krisen på 1990-talet.

Den gängse politiska inriktningen har blivit att strama åt villkoren i de olika socialförsäkringssystemen. De har inte värdesäkrats med den löneutveckling som skett. Den borgerliga regeringen har som en del av arbetslinjen gjort dygd av att urholka värdet av förmånerna i, framför allt, sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Rapportförfattarna konstaterar att ett grundtrygghetssystem har etablerats i och med utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen. En liten andel av de arbetslösa erhåller en ersättning som motsvarar 80 % av tidigare inkomst.

Denna utveckling skapar långsiktigt stora problem för den samhällssolidaritet som varit grunden för det svenska skattesystemet. Sverige har onekligen valt en väg med ett högre skattetryck än många andra jämförbara länder. En viktig grund till detta är att stora delar av befokningen känt att detta system skapat ekonomisk trygghet till alla vid sjukdom eller arbetslöshet.

Socialförsäkringssystemet har byggt på principen om inkomstbortfall. Vid sjukdom och ofrivillig arbetslöshet har de flesta kunnat lita till att den ersättning man fått haft en koppling till tidigare inkomst. Detta har gjort det mindre dramatiskt att drabbas av sjukdom eller arbetslöshet. Som sjuk eller arbetslös har man kunnat bibehålla en rimlig ekonomisk standard.

Utvecklingen har under 2000-talet inneburit att socialförsäkringens förmåner har urholkats. Allt fler personer skaffar sig kompletterande försäkringar. Idag omfattas en majoritet av fackliga medlemmar av inkomstförsäkring som kompletterar ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen. Stora grupper har dock inte den möjligheten. Eftersom arbetslösheten i berörda branscher är högre blir en sådan försäkring allt för dyr att teckna. Allt fler människor omfattas av privata sjukförsäkringar vars syfte är att snabbare få ta till av adekvat sjukvård.

I ett debattinlägg av Eva Nordmark, ordförande TCO, påpekas just risken för att legitimiteten av socialförsäkringssystemet riskeras med dagens utveckling. Eva skriver att …

Medelklassens vilja att finansiera den generella välfärden kommer att svikta. Det leder i sin tur till mer av privata lösningar och ytterligare ojämlikhet i vårt land. Det är få som önskar sig det.

Jag delar i hög grad de farhågor om utvecklingen som Eva Nordmark skriver om. Det svenska socialförsäkringssystemet har starkt bidragit till att göra Sverige till ett bra land att leva i. Det har gjort det möjligt att gemensamt finansiera allmänna nyttigheter. Det har bidragit till att underlätta omvandlingen av den svenska arbetsmarknaden. Genom en kombination av värdesäkrad ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och en aktiv arbetsmarknadspolitik har människor snabbare kunnat byta bransch vid arbetslöshet.

Det finns därför stora behov av politiska reformer innebärande att socialförsäkringarna värdesäkras och åter kan bli de omställningsförsäkringar som de är menade att vara.

Länkar: DN Debatt, dagens arena, di.se, SVT, SvD, dagens arena, Arbetet, Kollega, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg, Kjell Rautio

A-kassan urholkas!


Igår skrev Mats Essemyr och Roger Mörtvik ett inlägg om urholkningen av arbetslöshetsförsäkringen. De menar att knappast någon annan socialförsäkring har misskötts mer än den. Värdet av den ersättning en arbetslös kan få har blivit allt lägre. Allt större grupper arbetslösa får en ersättning under den teoretiska nivån om 80 %.

Ett stort antal fackliga organisationer har valt att erbjuda sina medlemmar att teckna en inkomstförsäkring för att kompensera sig för de försämrade nivåerna. Förbund med högre arbetslöshet har i högre grad valt bort sådana lösningar då premierna blir allt för höga.

Arbetslöshetsförsäkringen går samtidigt med allt högre överskott. Försäkringen finansieras genom en avgift som arbetsgivarna betalar in till staten. Avgiften är en del av löneutrymmet och är delvis avstådd lön. Genom de senaste regelförändringarna som riksdagen beslutat om går försäkringen med stora överskott. Dessa överskott använder regeringen till andra ändamål (sänkta skatter?). Mats och Roger säger att …

Det som nu sker är att arbetslöshetsförsäkringens legitimitet hos vanliga löntagare eroderar genom att många tvingas försäkra sig privat, oftast via sitt fackförbund, för att få den trygghet man redan har betalat för gemensamt. Parallellt undergrävs arbetsgivarnas och partssystemets tilltro till finansieringen i takt med att socialavgifterna allt mer förvandlas till en vanlig löneskatt. På sikt kan en sådan utveckling bli förödande för tilltron till de gemensamma trygghetssystemen.

Mats och Roger avslutar inlägget med att uppmana politikerna att ”göra något åt misshushållningen och återupprätta förtroendet för arbetslöshetsförsäkringen.”

Det är en uppmaning jag delar.

Länkar: Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt

A-kassan har blivit ett sämre skydd


Innehållet i arbetslöshetsförsäkringen

För en tid sedan intervjuades rikets statsminister av SVT:s Agenda. Man diskuterade bland annat det urholkade värdet i arbetslöshetsförsäkringen. Statsministern bekymrade sig inte särdeles mycket för det eftersom, som han sade i samtalet, att …

Det är själva grundskyddet som finns i a-kassan. Stora delar av arbetsmarknaden har sedan tilläggsförsäkringar av olika slag. Det kan man få via kollektivavtalen. Det tycker jag väldigt sällan beskrivs.

Av detta uttalande förstår man två saker. Det första är att statsministern anser det gott att arbetslöshetsförsäkringen numera enbart är ett grundskydd. Det andra man förstår är att Fredrik Reinfeldt är ganska okunnig om hur det kompletterande inkomstskyddet ser ut. Där det förekommer så är det de fackliga medlemmarna själva som finansierar detta skydd. Det finns inga kollektivavtal som innehåller någon inkomstförsäkring.

Det är vidare på det sättet att det endast är en tredjedel av arbetsmarknaden som har en inkomstförsäkring.  Det är vidare endast 7,3 % av dem som blir arbetslösa som får ersättning ur en sådan försäkring.

Det är framför allt i branscher som redan har en lägre arbetslöshet än genomsnittet som det finns inkomstförsäkring. Inom branscher med högre arbetslöshet har man av kostnadsskäl valt bort ett ytterligare inkomstskydd.

Mats Essemyr, utredare på TCO, säger därför att …

Inkomstförsäkringar kan inte tas till intäkt för att avstå från en höjning av takbeloppet i den vanliga a-kassan. En sådan höjning är fortsatt mycket angelägen.

Det har Mats verkligen rätt i!

Det är verkligen högst angeläget att reformera arbetslöshetsförsäkringen på ett sådant sätt att den åter blir vad den var avsedd att vara – en omställningsförsäkring i händelse av ofrivillig arbetslöshet!

För att detta ska bli möjligt krävs att Moderaterna röstas bort från regeringsmakten. Därför blir nästa års allmänna val så viktigt!

Länkar: TCO-tidningen, di.se, di.se, etc, TCO-tidningen

Om att försämra värdet på a-kassan


Jonas Kolsrud, nationalekonom Uppsala Universitet, har skrivit en doktorsavhandling. Han har forskat i vilken verkan som fackliga tilläggsförsäkringar har haft på den allmänna arbetslöshetsförsäkringen.

Hans slutsats är att de fackliga tilläggsförsäkringarna bidrar till att försämra den statliga försäkringen. Jonas menar att med två försäkringar igång är man  bättre försäkrad än vad den ursprunglige försäkringsgivaren – staten – hade tänkt sig. Han säger att …

Risken för att arbetslösa då kvarstannar i arbetslöshet längre än nödvändigt leder till att staten svarar med att inte höja den allmänna a-kassan. I praktiken betyder det en sänkning, som i först hand drabbar dem som inte kan få en tilläggsförsäkring via sin fackförening samt de som inte är med i facket.

Jonas säger också att nivån på ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen, innan den borgerliga regeringens reformer, gav ett skydd som både såg till att arbetslösa inte stannade kvar längre än nödvändigt i arbetslöshet men som också gav fullgod inkomstersättning.

Det ligger säkert en hel del i vad Jonas fått fram. Det finns en uppenbar risk i att överta uppgifter/ansvar som (kanske) borde ligga på samhället. Det är ingen slump att fackliga organisationer driver opinion för att få en annan arbetslöshetsförsäkring. Det handlar ju om att försvara inkomstnivåer för såväl arbetande som arbetslösa. Men argumentationens tyngd minskar ju om man samtidigt inför och på egen hand finansierar sådana försäkringar som man annars anser att samhället borde svara för.

Jonas har rätt i att en sådan utveckling missgynnar grupper med lägre inkomster och/eller högre arbetslöshet än genomsnittet.

IF Metall har valt bort att införa en inkomstförskring för sina medlemmar. Motivet för detta är två:

  • Ekonomiskt – eftersom en sådan försäkring skulle bli väldigt dyr för förbundet och medlemmarna. Risken för arbetslöshet är ju högre bland förbundets medlemmar.
  • Ideologiskt – eftersom man vill bibehålla trycket på samhället att förbättra arbetslöshetsförsäkringen.

De fackliga organisationerna har inget lätt val att göra. Ska man bibehålla det långsiktigt ideologiska perspektivet och därmed avstå från att ordna en försäkring till kortsiktig godo för medlemmarna? Eller ska man ordna en försäkring som medlemmarna uppskattar och därmed riskera att långsiktigt överta det ansvar som man annars anser att samhället borde ansvara för?

Nu är förhållandet det att en majoritet av fackliga medlemmar har en obligatorisk inkomstförsäkring. Men det är i allmänhet de fackliga organisationer med medlemmar med lägre risk för arbetslöshet. De förbund med högre risk för arbetsöshet (och därmed högre försäkringspremie) har i de flesta fall inte ordnat en inkomstförsäkring för sina medlemmar.

I vår genomför IF Metall kongress. Det är mycket möjligt att frågan om att införa en obligatorisk inkomstförsäkring kommer att diskuteras då. Jag funderar nämligen mycket starkt, trots ideologisk insikt, på att skriva en motion om införande av sådan försäkring.

Det är inte ett alldeles lätt ställningstagande jag står inför.

Länkar: forsknings.se, Arbetet, Publikt, ka.se, TCO-tidningen, Tidningen Vision

Hög a-kassa ökar inte arbetslösheten.


Martin Klepke skriver i en analys om den borgerliga tron/övertygelsen om att för höga ersättningar till arbetslösa skulle öka arbetslösheten. Martin menar att det inte finns något som styrker denna fasta borgerliga övertygelse. Martin skriver …

Däremot finns ett starkt stöd för att en bra a-kassa förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt. Det ger både högre vinster och bättre betalda och mer produktiva arbeten.

Sverige har vant sig vid att ligga i framkant på utvecklingen, med högproduktiva, välbetalda jobb. Martin pekar på tre fördelar med en generösare arbetslöshetsförsäkring:

  1. A-kassan är ett sätt att behålla denna höga produktivitet. En hög och generös a-kassa ger människor förutsättningar att handla även när ekonomin går dåligt. Det gynnar svenska företag och mildrar konjunkturnedgångarna.
  2. En annan fördel är att det blir lät­tare att byta jobb och gå till mer produktiva jobb utan att vara rädd för att tillfälligt ramla av karriärstegen och bli arbetslös. Vi får alltså en rörlig och flexibel arbetsmarknad.
  3. En tredje fördel är att en arbetslös person har råd att vänta på det jobb som han eller hon har utbildning och kompetens för om man trots allt råkar bli arbetslös. Vi kan då hålla uppe den genomsnittliga produktiviteten i Sverige och fortsätta ha en hög inkomst och en bra välfärd.

Den borgerliga regeringens reformer för att minska arbetslösheten synes inte särskilt lyckade. De ungas arbetslöshet är högre än i jämförbara länder. Den långvariga arbetslösheten har ökat kraftigt under den borgerliga regeringens tid i Rosenbad. FAS3 har utvecklats till att bli en av rikets största ”arbetsgivare”.

Nä, det finns inget som stödjer den borgerliga tesen att arbetslösa hellre lever på ”bidrag” än söker arbete.

Länkar: Arbetet, Arbetet

Fler som skrivit: Anders Larsson, Martin Moberg, Carola Andersson

Industribloggare: Carola Andersson, Kaj Raving, Leine Johansson

Om regeringens a-kasseexperiment


20130901-004616.jpg

Arbetslinjen är där borta!

Sedan den borgerliga regeringen tog över regeringsmakten efter de allmänna valen 2006 har de drivit sitt stora projekt ”arbetslinjen”. Den byggde på två olika delar – sänkt skatt för de förvärvsarbetande och åtstramade regelverk i socialförsäkringssystemet. Konkret införde man jobbskatteavdrag (hittills fyra stycken) samt höjde premien för arbetslöshetsförsäkringen kombinerat med lägre ersättning vid ofrivillig arbetslöshet.

Man kan även uttrycka det i formen av att kombinera morot med piska. På detta sätt skulle människor motiveras att snabbare ta jobb än de annars skulle ha gjort. Den borgerliga regeringen hävdar ju att man tack vare denna insiktsfulla politik säkerställt en lägre arbetslöshet än annars. Denna ”sanning” är ju högeligen omstridd.

Denna politik har gjort det betydligt dyrare att vara medlem i en a-kassa om man råkar arbeta i en bransch med högre risk för arbetslöshet. Detta har gjort att stora grupper har valt bort medlemskap i en a-kassa (och i en fackförening). Grupper med lägre risk för arbetslöshet har gynnats av lägre kostnader för medlemskapet och ofta lägre skatt. Regeringens reform har framför allt slagit mot LO-förbundens medlemsgrupper.

Regeringen har som tack för att flera LO-förbund tecknat yrkesintroduktionsavtal lovat att avskaffa den arbetslöshetsavgift som fördyrat avgiften för så många människor. Detta är ett experiment som har kostat fackliga a-kassor stora pengar. Den bakomliggande teorin bakom arbetslöshetsavgiften har även den visat sig vara fel. Det är som representanter för Hotell- och restaurangfacket säger.

Regeringen menade att de a-kassor med högst arbetslöshet också skulle betala en högre avgift. Tanken var att detta skulle hålla nere lönekostnaderna och därmed skapa fler jobb. Verkligheten har fungerat helt annorlunda. Sedan 2007 har hotell- och restauranganställdas a-kassa betalat in den svindlande summan 900 miljoner kronor till staten. Detta har bekostats av de medlemmar som har haft råd att stanna kvar – de betalar i dagsläget 255 kronor per månad i avgift plus ytterligare 135 kronor i egenavgift. Detta trots ett lågt löneläge i branschen. Vi har tappat 30 000 medlemmar. Många står helt oförsäkrade om de skulle bli arbetslösa och riskerar därmed att förlita sig på att få försörjningsstöd.

Regeringen vill nu införa ett femte jobbskatteavdrag med argument för att detta är jobbfrämjande. De verkar vara ganska ensamma om denna åsikt. Den borgerliga regeringens politik för att minska arbetslösheten har visat sig vara misslyckad. Vi har idag högre arbetslöshet än innan de övertog regeringsansvaret.

Länkar: dagens arena, di.se, TCO-tidningen, Publikt

Fler som skrivit: Ulrika Vedin, Anders Larsson, Carin Hallerström, Mats Essemyr, Claes Krantz, Martin Moberg, Markus Mattila

Arbetslöshetsförsäkringen är körd i botten!


Fiasko efter fiasko

På DN Debatt argumenterar tre höga företrädare för LO för att arbetslöshetsförsäkringen måste förbättras. Det viktigaste kravet är att de flesta av löntagarna ska ha en ersättning som motsvarar 90 % av tidigare lön vid arbetslöshet.

Då man är medveten om att de förbättringar man vill se knappast går att genomföra i ett slag föreslår man en trappa i tre steg. De föreslår dessutom de önskvärda tillfällen då förändringarna borde genomföras.

Vidare anser de att taket för högsta ersättning från arbetslösheten ska värdesäkras genom att indexeras med löneutvecklingen i ekonomin.

I inlägget har man en del förslag till andra regelförändringar av arbetslöshetsförsäkringen. Eftersom det borde löna sig att studera borde vägen från studier till arbete försäkras genom ett studerandevillkor. Till detta kommer att de föreslår en förstärkt och aktiv arbetsmarknadspolitik av hög kvalitet.

Jag sympatiserar förstås med LO:s krav och önskemål. Däremot är de förstås inte möjliga att genomföra med dagens politiska majoritet. Jag är heller inte helt säker på att en ny regering där socialdemokraterna ingår kommer ha möjlighet att genomföra en sådan reform vad gäller nivån på ersättningen. Det kommer trots allt att kosta en hel del medel. Från socialdemokraternas håll är det uttalade målet att 80 % av löntagarna ska ha 80 % i ersättning vid ofrivillig arbetslöshet.

Ett annat problem är ju hur arbetet går i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. TCO har ju lagt ett förslag som till synes skulle kunna hantera de politiska låsningarna kring en framtida arbetslöshetsförsäkring. Jag är rädd att LO:s förslag i detta avseende inte tillför särskilt mycket till den aktuella debatten.

Det betyder förstås inte att LO ska ge upp sina krav. De mål som LO framför i inlägget är att se som mer långsiktiga trots att man önskar snabba förslag (som knappast lär komma).

Länkar: DN Debatt, dagens arena, Aftonbladet ledare, Arbetet, TCO-tidningen, ka.se, Kollega, SvD, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Peter Johansson, Peter Högberg, Ola Möller, Claes Krantz, Martin Moberg, Martin Moberg

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 680 andra följare

%d bloggers like this: