Bloggarkiv

Arbetslöshetsförsäkringen urholkas ytterligare


Gunnar Axén

Samtliga partier i Sveriges riksdag, utom Moderaterna, har uttalat att man vill höja taket för den ersättning en ofrivilligt arbetslös ska kunna få. Men då Moderaterna är det klart största partiet i allianskonstruktionen och samtidigt starka motståndare till en höjd arbetslöshetsersättning blockerar de alla försök till reformer. Huruvida det kan komma positiva förslag från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen återstår ju att se. I ett uttalande säger utredningens ordförande Gunnar Axén (M) …

Vi har sagt att vi tittar på strukturer, men överlåter till dagspolitiken att besluta om hur man vill göra med taket. Nivån är ett enkelt beslut att ta om man bara kan få riksdagsmajoritet för det.

Men nu har ju Moderaterna valt att blockera en sådan möjlighet till höjd ersättning.

Eftersom taket för arbetslöshetsersättningen inte har höjts sedan 2001 urholkas värdet av den allt mer. Enligt en kommande rapport från A-kassornas samorganisation erhåller mindre än en tiondel av de arbetslösa med ersättning från a-kassan 80 % av tidigare lön.

Moderaternas skäl för att bromsa en höjd ersättning till arbetslösa är deras nästan religiöst grundade tro på att arbetslösheten därmed skulle öka. Men Sverige har haft tider då ersättningsnivån både var betydligt högre än idag och arbetslösheten samtidigt var mycket lägre. Genom att arbetslöshetsförsäkringen är en pusselbit i ett system för att hjälpa människor till arbete ökar möjligheten för arbetslösa att finna arbete.

Det har blivit så som Saco:s ordförande Göran Arrius säger:

Arbetslöshetsförsäkringen blir mer och mer ett icke inkomstrelaterat skydd. Den delen av arbetsmarknadspolitiken faller.

Priset för detta betalas av de arbetslösa!

Länkar: ArbetsvärldenArbetsvärldenArbetsvärldenArbetsvärlden, politism

Områden centrala för den svenska välfärden


Annika Strandhäll har utsetts till socialförsäkringsminister i den nyligen tillsatta regeringen. Det är ett spännande val! Samtidigt kommer det att vara en utsatt position på ett politiskt nästan minerat område.

Den borgerliga regeringen gjorde stora förändringar inom centrala delar av socialförsäkringen. Man ”reformerade” arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen som betydelsefulla delar i sin politik för arbetslinjen. Man stramade åt regelverket för att överhuvudtaget kunna erhålla ersättning från dessa två socialförsäkringar. Detta har medfört att endast en liten minoritet av de arbetslösa erhåller erättning från arbetslöshetsförsäkringen.

De förändringar av sjukförsäkringen som syftade till att minska, det så kallade, utanförskapet har skändligen misslyckats. Idag är sjuktalen på åtminstone samma nivå som när den borgerliga alliansen tillträdde regeringsmakten efter 2006 års allmänna val. Den borgerliga regeringens insatser har gjort att socialförsäkringssystemet genererar stora överskott till statskassan. Förändringarna av socialförsäkringssystemet har i hög grad finansierat införandet av jobbskatteavdragen.

Huruvida de kombinerade reformerna av skattesystemet och socialförsäkringssystemet faktiskt har medfört fler arbetstillfällen är högeligen ifrågasatta.

De rödgröna partierna har, bland annat, gått till val på att höja ersättningarna i såväl arbetslöshets- som sjukförsäkringen. Om än det finns en majoritet för att höja ersättningen för de arbetslösa kommer det att krävas en del manövrerande för att i praktiken kunna genomföra reformerna.

Annika har som tidigare förbundsördförande för Vision hållit en hög profil i dessa frågor. Det är därför jag med vissa förhoppningar ser framåt på utvecklingen på detta politikområde. Jag hoppas att hon tillsammans med regering och röd-gröna ledamöter i riksdagen ska finna nyckeln till att genomföra de förändringar som man stridit för i valrörelsen.

Länkar: Arbetet, Arbetet

Höjd a-kassa med (S)-regering


Socialdemokraterna går till val på att förbättra arbetslöshetsförsäkringen på ett sådant sätt att fler löntagare faktiskt kan få 80 % av tidigare lön vid ofrivillig arbetslöshet. Det är ett bra förslag som gör omställningen från ett jobb till ett annat enklare och tryggare för de som betalar priset för arbetslösheten.

Moderaterna – å andra sidan – förfasar sig för en sådan reform. I deras ögon är arbetslöshetsförsäkringen ett bidrag endast till arbetsskygga och andra individer som inte vill arbeta. I deras värld innebär en bättre arbetslöshetsförsäkring endast att arbetslösheten ökar.

Men nu är ju Moderaterna det enda av riksdagspartierna som motsätter sig en förbättrad ersättning till de arbetslösa. Som det största partiet i alliansregeringen kommer de att blockera varje förslag från sina allianskamrater.

Vill man därför få en förändring till stånd kommer det att krävas en regering vari Nya Moderaterna inte ingår.

Länkar: Ekot, SvD, SvD

Arbetslöshetsförsäkringen – statens kassako


I ett debattinlägg frågar den fackliga centralorganisationen TCO Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven hur de tänker sig att reparera arbetslöshetsförsäkringen.

Bakgrunden till frågan ligger förstås i det enkla faktum att arbetslöshetsförsäkringens värde har urholkats under de senaste tio-tolv åren (framför allt under den borgerliga regeringens tid vid makten).

TCO konstaterar att svaren i dagsläget innebär att Moderaterna inte avser att göra några som helst förändringar av arbetslöshetsförsäkringen (eftersom man tror att detta skulle göra arbetslösheten högre). Socialdemokraterna vill göra förbättringar i försäkringen. Men eftersom man är det pragmatiska parti man är kanske inte förbättringar kan komma i ett steg (eftersom det handlar om att kunna finansiera förändringarna).

Jag förstår att TCO vill göra frågan om arbetslöshetsförsäkringen till en valfråga (i stället för att begravas i den parlamentariska socialförsäkringsutredningens långsamt verkande kvarnar). Arbetslöshetsförsäkringen har onekligen förlorat sitt värde. Inte minst har LO-förbundens medlemmar fått betala dyrt för försäkringens urholkning.

Försämringarna av arbetslöshetsförsäkringen har i hög grad finansierat den borgerliga regeringen jobbskatteavdrag. Försäkringen finansieras genom att arbetstagarna avstår löneutrymme och genom enskildas avgifter till de olika arbetslöshetskassorna. De medel som betalas in till statskassan överstiger kraftigt de utgifter som staten har för att betala arbetslöshetsersättning till arbetslösa. På det sättet finansierar löntagarna andra statliga utgifter.

Det är klart att arbetslöshetsförsäkringen måste bli bättre. Socialdemokraternas målsättning att 80 % av löntagarna ska få 80 % av tidigare lön i ersättning som arbetslös är en rimlig målsättning. Men, trots allt, ska detta finansieras. Det finns onekligen många angelägna saker för kommande regering att fundera över och hur detta ska finansieras. Men som Eva Nordmark skriver …

Att vägra förbättra arbetslöshetsförsäkringen är dålig politik. Försäkringen är inte bara viktig för den enskildes ekonomiska trygghet. Den har också en viktig roll som smörjmedel i svensk ekonomi då den upprätthåller köpkraften i dåliga tider. En bra arbetslöshetsförsäkring är också en förutsättning för fungerande omställning och rörlighet på arbetsmarknaden.

Länkar: SvD, da.se, Kollega, da.se, Arbetet, Arbetet, politism, di.se, SvD, dn.se, di.se, dagens arena, Aftonbladet ledare, SvD

Fler som skrivit: Martin Moberg

En statlig kassako


En kassako!

TCO konstaterar i en rapport att statens inkomster för arbetslöshetsförsäkringen är betydligt högre än utgifterna. Sedan 2007 har staten fått in omkring 93 miljarder kronor mer än vad som betalts ut i ersättningar till de arbetslösa. Det ser ut som om det var enbart 2009 (när arbetslösheten var som högst) som försäkringen gick med ett närmast obetydligt underskott.

Bland de första åtgärder som den nytillträdda borgerliga regeringen gjorde 2006 var att initiera ganska omfattande förändringar av arbetslöshetsförsäkringen. Dessa förändringar har gjort att allt fler arbetslösa över huvudtaget inte får ersättningar ur försäkringen, en allt större andel av arbetslösa får en ersättning som inte motsvarar 80 % av tidigare inkomst etc. Eva Nordmark, ordförande TCO, säger …

Arbetslöshetsförsäkringen har blivit allt sämre för löntagarna men en kassako för staten. Det finns pengar inom försäkringen för att rusta upp den. Det är inte rätt att dessa pengar systematiskt används för andra ändamål, samtidigt som försäkringen förfallit under en lång tid.

Försäkringen finansierats genom premier som arbetsgivarna betalar in till staten (premier som historiskt arbetstagarna avstått löneutrymme för). Under ett antal år betalade medlemmarna i de olika arbetslöshetskassorna en särskild arbetslöshetsavgift. Med tanke på de öveskott som arbetslöshetsförsäkringen genererat var det ju inte mer än rätt att den avgiften togs bort inför inkomståret 2014.

Men fortfarande har vi en försäkring som åstadkommer stora överskott till staten. Det är uppenbart att det finns stora utrymmen att förbättra försäkringen. Det är ju för det ändamålet som de premier som betalas till staten ska användas till.

Nu har dessa sociala avgifter blivit till en inkomst som staten kan använda till andra ändamål.

Länkar: tco.se, Tidningen Vision, ka.se

Fler som skrivit: Eva Nordmark, Ulrika Vedin

A-kassan är ohållbart låg


Heike Erkers och Ursula Berge från Akademikerförbundet SSR presenterade igår på DN Debatt att den ersättning som en arbetslös (i bästa fall) erhåller är lägre än försörjningsstödet (socialbidrag).

Orsaken till denna utveckling är att Riksdagens majoriteter har valt låsa fast den högsta möjliga ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen. Den har stått stilla i tolv år.

Värdet av ersättningen har därmed urholkats med ett värde motsvarande ca 2.300 kr/månad. Försörjningsstödet, däremot, följer kostnadsutvecklingen. Heike och Ursula säger att …

… Vad vi ser är att en inkomstbaserad försäkring – a-kassan – nu är lägre än det behovsprövade stöd – försörjningsstöd – som är tänkt att vara en tillfällig hjälp och det sista skyddsnätet efter alla andra trygghetssystem.

Nu är det ju inte någon slump att arbetslöshetsförsäkringen har urholkats på det sätt som skett. Det har ju varit fullt medveten politik.

Den borgerliga regeringen ville ju skapa drivkrafter för fler arbeten. Teorin byggde på att människor valde att vara sjuka och arbetslösa då ersättningarna var för ”generösa”. Därför har den borgerliga regeringen genomfört skattesänkningar för arbetande och lägre förmåner i socialförsäkringarna. Idag har vi en situation där sjukskrivna och arbetslösa betalar högre skatt än de som har arbete.

I denna fråga finns en tydlig skiljelinje mellan den sittande regeringen och de röd-gröna partierna. De borgerliga partierna vann regeringsmakten, bland annat, för att de fokuserade på att fler skulle komma i arbete. Under deras åtta år vid regeringsmakten har arbetslösheten ökat. Arbetslinjen synes ha misslyckats å det grövsta.

Länkar: DN Debatt, SvD, di.se, dagens arena, politism, dagens arena, Publikt, Arbetet

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Roger Jönsson

Fler deltidsarbetslösa har blivit arbetslösa på heltid


Riksrevisionsverket konstaterar i en aktuell undersökning att den borgerliga regeringens reform att begränsa ”fyllnadsstämplande” till endast 75 dagar inte gett det resultat som avsetts. Det var meningen att de arbetslösa genom denna begränsning skulle få arbetsgivarna att erbjuda heltidsarbeten. Enligt Riksrevisionen är resultatet kluvet.

Deltidsarbetslösa med högst halvtid har fått det svårare att hitta arbete och har därför i högre grad blivit heltidsarbetslösa. Anställda med långa deltider har slutat stämpla i högre grad än de med ”korta” deltider. I undersökningen föreslås att regeringen borde ta fram riktade insatser för denna grupp arbetslösa. Exempel visar att insatserna inte behöver kosta särskilt mycket pengar för att vara effektiva.

Tidningen Arbetet påpekar att begränsningsregeln framför allt drabbar arbetslösa i vissa typer av branscher (handeln, hotell- och restaurang, offentlig sektor). Begränsningsregeln verkar inte nämnvärt ha påverkat arbetsgivarna i de branscherna att erbjuda heltider.

Theres Andersson citeras i Arbetets artikel. Hon säger att …

Förr stod folk med mössan i hand. Nu står vi med mobilen i handen och hoppas på ett jobb-sms. Den som inte vet att lönen räcker till mat och hyra har inget val annat än försöka få extratimmar så att ekonomin ska gå ihop.

Det ligger mycket i det hon säger. Den som står sig svag på arbetsmarknaden har inget annat val än att acceptera de villkor som arbetsgivaren erbjuder. Den borgerliga regeringen har ju som uttryckt mål att det ska skapas fler arbeten inom branscher som kräver kort (eller ingen) formell utbildning. Trösklarna ska ju bli lägre. Då får man också räkna med att det skapas fler deltider och korta anställningar.

En begränsningsregel kommer då inte att ha den minsta påverkan för att minska sådana arbeten. Med dagens regler kommer ju många inte ens att kvalificera sig för ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Länkar: Arbetet, SVT, SvD, dagens arena, Arbetet, Vision

Regeringen har misslyckats med deltiderna


SVT rapporterar att allt färre deltidsarbetande får ersättning vid arbetslöshet från arbetslöshetsförsäkringen.

Den borgerliga regeringen valde 2007 att föreslå flera förändringar av den då gällande arbetslöshetsförsäkringen som särskilt påverkade de som arbetar på deltider.

Regeringen föreslog och den borgerliga majoriteten av riksdagen beslutade att deltidsarbetande endast kan ”fyllnadsstämpla” i 75 dagar. Vidare bestämde man att det krävdes minst 80 timmars arbete per månad i sex månader för att kunna kvalificera sig för en ny ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen.

Dåvarande arbetsmarknadsministern menade/trodde att de deltidsarbetande med endast 75 dagar med ersättning skulle komma att kräva heltider från arbetsgivarna. Den dåvarande regeringen menade på fullt allvar att det var de arbetslösas fel att arbetsgivarna inte erbjöd heltidstjänster.

Nu visar SVT:s granskning att regeringens politik har slagit helt fel. Deltiderna har inte minskat. Det enda som skett är att antalet deltidsarbetande som får ersättning vid arbetslöshet har minskat.

Det har, med regeringens politik, blivit ekonomiskt rationellt att vara arbetslös på heltid i stället för att hoppa deltidsarbeten.

Länkar: SVT, SVT, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg

Välfärdsförsäkringarna har urholkats


I fredags presenterade myndigheten ”Inspektionen för socialförsäkringen” en ny rapport – Utvecklingen av socialförsäkringsförmåner sedan 1990-talet. Rapporten visar, kortfattat, att …

… Utvecklingen under de senaste 20 åren innebär dock att det svenska socialförsäkringssystemet successivt har glidit från en inkomstbortfallsförsäkring mot ett grundtrygghetssystem. Det beror på att flera av socialförsäkringsförmånerna inte har följt pris- eller löneförändringar efter den ekonomiska krisen på 1990-talet.

Den gängse politiska inriktningen har blivit att strama åt villkoren i de olika socialförsäkringssystemen. De har inte värdesäkrats med den löneutveckling som skett. Den borgerliga regeringen har som en del av arbetslinjen gjort dygd av att urholka värdet av förmånerna i, framför allt, sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Rapportförfattarna konstaterar att ett grundtrygghetssystem har etablerats i och med utvecklingen av arbetslöshetsförsäkringen. En liten andel av de arbetslösa erhåller en ersättning som motsvarar 80 % av tidigare inkomst.

Denna utveckling skapar långsiktigt stora problem för den samhällssolidaritet som varit grunden för det svenska skattesystemet. Sverige har onekligen valt en väg med ett högre skattetryck än många andra jämförbara länder. En viktig grund till detta är att stora delar av befokningen känt att detta system skapat ekonomisk trygghet till alla vid sjukdom eller arbetslöshet.

Socialförsäkringssystemet har byggt på principen om inkomstbortfall. Vid sjukdom och ofrivillig arbetslöshet har de flesta kunnat lita till att den ersättning man fått haft en koppling till tidigare inkomst. Detta har gjort det mindre dramatiskt att drabbas av sjukdom eller arbetslöshet. Som sjuk eller arbetslös har man kunnat bibehålla en rimlig ekonomisk standard.

Utvecklingen har under 2000-talet inneburit att socialförsäkringens förmåner har urholkats. Allt fler personer skaffar sig kompletterande försäkringar. Idag omfattas en majoritet av fackliga medlemmar av inkomstförsäkring som kompletterar ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen. Stora grupper har dock inte den möjligheten. Eftersom arbetslösheten i berörda branscher är högre blir en sådan försäkring allt för dyr att teckna. Allt fler människor omfattas av privata sjukförsäkringar vars syfte är att snabbare få ta till av adekvat sjukvård.

I ett debattinlägg av Eva Nordmark, ordförande TCO, påpekas just risken för att legitimiteten av socialförsäkringssystemet riskeras med dagens utveckling. Eva skriver att …

Medelklassens vilja att finansiera den generella välfärden kommer att svikta. Det leder i sin tur till mer av privata lösningar och ytterligare ojämlikhet i vårt land. Det är få som önskar sig det.

Jag delar i hög grad de farhågor om utvecklingen som Eva Nordmark skriver om. Det svenska socialförsäkringssystemet har starkt bidragit till att göra Sverige till ett bra land att leva i. Det har gjort det möjligt att gemensamt finansiera allmänna nyttigheter. Det har bidragit till att underlätta omvandlingen av den svenska arbetsmarknaden. Genom en kombination av värdesäkrad ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och en aktiv arbetsmarknadspolitik har människor snabbare kunnat byta bransch vid arbetslöshet.

Det finns därför stora behov av politiska reformer innebärande att socialförsäkringarna värdesäkras och åter kan bli de omställningsförsäkringar som de är menade att vara.

Länkar: DN Debatt, dagens arena, di.se, SVT, SvD, dagens arena, Arbetet, Kollega, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg, Kjell Rautio

A-kassan urholkas!


Igår skrev Mats Essemyr och Roger Mörtvik ett inlägg om urholkningen av arbetslöshetsförsäkringen. De menar att knappast någon annan socialförsäkring har misskötts mer än den. Värdet av den ersättning en arbetslös kan få har blivit allt lägre. Allt större grupper arbetslösa får en ersättning under den teoretiska nivån om 80 %.

Ett stort antal fackliga organisationer har valt att erbjuda sina medlemmar att teckna en inkomstförsäkring för att kompensera sig för de försämrade nivåerna. Förbund med högre arbetslöshet har i högre grad valt bort sådana lösningar då premierna blir allt för höga.

Arbetslöshetsförsäkringen går samtidigt med allt högre överskott. Försäkringen finansieras genom en avgift som arbetsgivarna betalar in till staten. Avgiften är en del av löneutrymmet och är delvis avstådd lön. Genom de senaste regelförändringarna som riksdagen beslutat om går försäkringen med stora överskott. Dessa överskott använder regeringen till andra ändamål (sänkta skatter?). Mats och Roger säger att …

Det som nu sker är att arbetslöshetsförsäkringens legitimitet hos vanliga löntagare eroderar genom att många tvingas försäkra sig privat, oftast via sitt fackförbund, för att få den trygghet man redan har betalat för gemensamt. Parallellt undergrävs arbetsgivarnas och partssystemets tilltro till finansieringen i takt med att socialavgifterna allt mer förvandlas till en vanlig löneskatt. På sikt kan en sådan utveckling bli förödande för tilltron till de gemensamma trygghetssystemen.

Mats och Roger avslutar inlägget med att uppmana politikerna att ”göra något åt misshushållningen och återupprätta förtroendet för arbetslöshetsförsäkringen.”

Det är en uppmaning jag delar.

Länkar: Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 899 andra följare

%d bloggare gillar detta: