Sverige är i ett farligt läge

Under gårdagen fick uttalanden från LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson ganska stort utrymme. I en intervju menade han att Socialdemokraterna borde gå till val som ett eget alternativ.

Han vill att väljarna ska rösta för ett tydligt socialdemokratiskt alternativ. Därför måste ju partiet kunna tala klarspråk om de politiska prioriteringarna. Detta krävs för att kunna vinna rösterna bland LO:s medlemsgrupper.

Däremot är han öppen för att (S) efter valet kan bilda regering tillsammans med, exempelvis, Miljöpartiet och, till och med, ett par mittenpartier. Kålle sade att …

Den som lägger sin röst på S den 22 mars ska veta vad den rösten står för. Däremot går det inte för Stefan Löfven att efter valet stänga dörren för någon form av samarbete. Han har hela hösten försökt att bredda samarbetet med MP över blockgränserna.

Med all respekt för Kålle så synes hans uttalanden få större genomslag än vad de kanske förtjänar. Efter att riksdagens majoritet röstat för allianspartiernas budgetmotion tillkännagav regeringen att man avser att senare i december fatta beslut om extra val. Såväl Stefan Löfven som MP:s språkrör menade att partierna då kommer att bedriva egna valrörelser. Kålles uttalanden bekräftar snarare den inriktning som regeringspartierna redan har offentliggjort.

Det är förmodligen en korrekt bedömning att göra på så sätt. De röd-gröna partierna måste tydligare signalera en vilja till att göra blocköverskridande uppgörelser i ett parlamentariskt läge som liknar dagens. Måhända att partierna behöver frigöra sig mer från Vänsterpartiets uppfattningar för att kunna öppna upp för bredare kompromisser.

Det kommer dock att krävas att både S som MP erhåller ett större väljarunderlag än vad det ordinarie valet innebar för att lättare kunna lösa upp de borgerliga partiernas järnridå. Vad jag förstått överväger de fyra partier som tidigare bildade regering att formulera ett nytt valprogram som inte utgår från den budgetmotion som riksdagen antagit. Det är möjligt att detta kan föra upp latenta spänningar mellan dessa fyra musketörer till ytan.

Men förmodligen är det enda som kan spräcka alliansen vara det faktum att något av partierna inte klarar riksdagsspärren. Frågan är om Kristdemokraterna kan lita till att få tillräckligt antal stödröster i det kommande valet.

Länkar: dn.se, SvD, SVT, Ekot, di.se, SVT, dagens arena, dagens arena, dn.se, SvD, dagens arena, SVT, di.se, Ekot, ka.se

Fler som skrivit: Ulf Bjereld

Om Miljöpartiet tycker vi inte!

I ett debattinlägg meddelar gruppledarna för alliansens partier i riksdagen sin djupa motvilja mot att Socialdemokraterna har bjudit in Miljöpartiet till sammanträde med pensionsgruppen. Riksdagens pensionsgrupp är formerad av de fem partier som står bakom införandet av dagens allmänna pensionssystem. I fyra olika punkter sammanfattar de sitt motstånd till att Miljöpartiet ska delta i gruppens arbete.

Det är väl inte helt utan fog som de fyra uttrycker sitt avståndstagande till det gröna partiet som deltagare i det kommande arbetet med pensionssystemet. MP har ju inte precis varit pensionssystemet största förespråkare. De borgerliga företrädarna passar dessutom på att uttala välkända borgerliga synpunkter om ekonomisk tillväxt och deras syn på arbetslinje etc.

Å andra sidan har ju KG Scherman en korrekt invändning till det borgerliga inlägget. Pensionsgruppen är faktiskt ett informellt organ inom riksdagen om än med vissa interna konstruktioner. I sitt genmäle skriver han att …

Något veto över pensionsfrågorna kan inte tilldelas en grupp av företrädare för några partier. Enligt grundlagen styr regeringen riket. Regeringen kan inte delegera denna uppgift till någon annan institution. Regeringen är skyldig att förelägga riksdagen de förslag till riksdagsbeslut som den finner behövligt, inte heller detta ansvar kan regeringen överlåta på någon annan.

Det går inte att komma ifrån att Miljöpartiet ingår i den sittande regeringen. Det är vidare regeringen som lämnar propositioner till riksdagen Det är ju inte formellt möjligt att förhindra MP inflytande över de lagförslag som den sittande regeringen ska lämna till riksdagen för behandling.

Sverige har idag ett finansiellt väldigt stabilt pensionssystem. Priset för detta har dagens och kommande pensionärer fått betala genom både att pensionsbromsen slagit till vid flera tillfällen. Pensionsutfallet är idag betydligt sämre än vad de inblandade fem partierna prognosticerade när ATP-systemet avvecklades. Det finns därför all anledning att diskutera reformer av pensionssystemet för att göra utfallet mer förutsägbart för de blivande pensionärerna.

Miljöpartiet säger sig nu acceptera de grundläggande principerna för pensionssystemet. Eftersom de nu också ingår i den sittande regeringen är det nu bättre att de deltar direkt i de diskussioner som förs i pensionsgruppen. Det kan knappast skada att ytterligare ett parti deltar i att ta ansvar för det pensionssystem som gäller idag.

Länkar: dn.se, dn.se, dn.se, dn.se, dn.se, SvD, SVT, dagens arena, di.se, Ekot, SVT, Ekot, Arbetsvärlden

En energiöverenskommelse

Framtidens energi?

hmm hmm

Länkar: dn.se, dn.se, di.se, Ekot, Ekot, SvD, dagens arena, dagens arena, di.se, di.se, Ekot, Ekot, dn.se, di.se, SVT, SvD, di.se, di.se, SvD, Ekot, dn.se, di.se, di.se

Förhandlingar pågår!

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har inlett förhandlingar om den kommande budgetpropositionen till Riksdagen. Förhandlingarna genomförs under ledning av Magdalena Andersson (S) och Per Bolund (MP). Enligt dem själva så undviker man inte några av de svåra frågor som finns mellan partierna. Magdalena säger …

Vi diskuterar alla frågor, det måste man göra om man ska sitta tillsammans i en regering.

Vad jag förstår av rapporteringen sker kontakter även med Vänsterpartiet och med andra partier. Det är ju naturligt att man gör på detta sätt eftersom de tre röd-gröna partierna faktiskt inte har egen majoritet. Därför måste överenskommelser ske i en hel mängd olika frågor.

Jag är inte särskilt orolig över att S och MP inte skulle lyckas finna en formel för den kommande budgetpropositionen. De två partierna har ju faktiskt tränat på att presentera ett antal gemensamma utspel inför och under den valrörelse som varit. De skillnader som trots allt finns kommer man att antingen lägga i bagagehyllan eller så blir man överens om att man inte är överens och tillåter varandra att finna andra konstellationer för de frågorna.

Det finns förstås även öppningar över den politiska blockgränsen i en mängd olika frågor. De olika partierna är ju alla överens om skolans betydelse. Debatten om vinster inom skolvärlden har ju även lett de borgerliga partierna i en mer restriktiv riktning. Det finns en majoritet för att förbättra arbetslöshetsförsäkringen (i den frågan är väl det endast Moderaterna som håller emot).

Jag tror även det är möjligt att finna kompromisser i en hel mängd frågor som ändå leder i en positiv riktning.

Länkar: dn.se, Arbetet, di.se, dagens arena, SvD, Ekot, ekuriren, SvD, SvD, di.se

Hur samarbetsvilligt är Alliansen?

Gardell tar det med ro

Ett par av de rikstäckande tidningarna har sonderat bemärkta personers, inom närlingslivet, uppfattning om det parlamentariska läget. Enligt tidningarna förväntar man sig att partier från borgerligheten tar sitt ansvar för att åstadkomma parlamentariskt lugn. Christer Gardell säger, som exempel, att …

Jag utgår från att det blir ett samarbete. Ser man till politiken är det egentligen inte någon jättestor skillnad. I det stora hela ska det inte vara något problem att jobba ihop. Det är klart att det finns några frågor där man inte är överens och det återstår att se hur samarbetsvillig Alliansen är. Men ska man få en politik som fungerar bygger det på samarbete. Väljer man den andra vägen går det helt enkelt inte.

Socialdemokraterna har ju en viss vana att agera som minoritetsregering. Det nya denna gång är ju att man (troligen) ska göra det tillsammans med en annan part – Miljöpartiet. Det kommer knappast att bli en regering med inslag från något eller ett par partier från den förutvarande borgerliga regeringen. Men det kommer att krävas blocköverskridande uppgörelser för att undvika att göra sig beroende av SD:s röster.

Det kommer självklart att ligga på den kommande regeringen att utforma förslagen på ett sådant sätt att den kan vinna stöd av riksdagens majoritet. På det sättet är det ju enklare att sitta i opposition. Det är onekligen lättare att säga ”nej, nej, nej” till de förslag man inte delar. Det kommer att krävas kompromisser såväl till höger som vänster.

Det kommer säkert inte att vara lätt att föra politik de kommande fyra åren. Men det det finns många frågor där valrörelsen visat på möjligheter att finna breda politiska lösningar.

Länkar: di.se, SvD, dn.se, dagens arena, di.se, Ekot, SvD, dn.se, SvD, Ekot, SvD, dn.se, Aftonbladet ledare, di.se, dn.se, dagens arena, di.se, SvD, SvD, SvD, di.se, Ekot, Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt

Fler som skrivit: Helle Klein, Johan Westerholm, Badlands Hyena, Peter Johansson, Sjätte Mannen, Markus Mattila

Om blockpolitikens död

Dagens Nyheter skriver i ett par artiklar om hur det parlamentariska läget kan bli efter det kommande valet till riksdagen.

Det är väl knappast någon som längre tror på att alliansen kommer att lyckas att vinna valet. Det krävs näst intill ett under för att det skulle ske.

Det är högst troligt att socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfven kommer att ges i uppdrag att bilda regering.

Hur verkligheten kommer att arta sig därefter är ju, trots allt, mer otydligt. Hyfsat tydligt är att (S) har markerat att man vill samarbeta med Miljöpartiet – troligen i form av en gemensam regering. Det verkar vara en konstellation som har väljarnas acceptans.

Det är också en konstellation som har större möjligheter att få till ett blocköverskridande samarbete. Risken är ju stor att de röd-gröna partierna inte får majoritet av riksdagens ledamöter. Det finns ju stor risk för att Sverigedemokraterna hamnar i en vågmästarsituation i Riksdagen.

Det är inte särskilt troligt att Socialdemokraterna kommer att kunna bilda regering på egen hand. Socialdemokraterna är inte längre ett 40%-parti – kommer kanske aldrig att bli det heller. Därför kommer det att vara nödvändigt att bilda samarbete med andra i frågor som man kan kompromissa om.

Men det är klart att det kommer att krävas en del vackert finlir för att få ihop ett regeringsprogram tillsammans med Miljöpartiet. Men allt handlar i slutändan om hur väljarna lägger sina röster i det kommande riksdagsvalet. Det kommer verkligen att behövas att socialdemokraterna hamnar på en bekväm nivå över 30 % för att man ska kunna känna att man vunnit val.

Länkar: dn.se, dn.se, di.se, SvD, SvD, dn.se, di.se, Ekot, dn.se, Ekot, Ekot, Ekot, Arbetet, da.se

Fler som skrivit: Jörgen Danielsson, Alliansfritt Sverige

Ett för borgerligheten förlorat vapen

Kommande regeringsbildare

Igår publicerade Dagens Nyheter en intervju med socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfven. Det handlade förstås om socialdemokraternas politik inför den kommande valrörelsen. Intervjun gav väl en komprimerad bild av den politik som man vill föra.

Delvis behandlades partiets regeringsbildande ambitioner och de skillnader som onekligen finns bland de tre röd-gröna partierna. Socialdemokraterna kommer att gå till val på den egna politiken. Erfarenheterna för det ställningstagandet kommer från den misslyckade valrörelsen 2010.

Det finns även en insikt om att socialdemokraterna knappast kommer att uppnå röstetal i nivå som i fornstora dagar. Därför kommer man att behöva knyta hymens band med åtminstone något ytterligare parti. Valet har landat vid Miljöpartiet trots att det finns besvärande skillnader i offentligt redovisad politik. Det är ett ställningstagande som inte minst inom LO-leden är något besvärligt att svälja.

Det känns dock som om de två partierna är ganska medvetna om de besvärligaste frågorna att hantera. Inte minst handlar det om vissa frågor kring miljöpolitiken och försvarspolitiken. I övrigt kommer man säkert att finna kompromisser som, åtminstone på kortare sikt, kan fungera.

Samtidigt har socialdemokraterna som enda parti varit tydlig med att man är öppen för ett blocköverskridande samarbete. Det är en inställning som kan behövas för att neutralisera inflytandet av SD-politik i parlamentet.

De borgerliga partierna har för sin del bundit sig för sitt samarbete och försöker vinna poäng genom att påpeka förment splittring bland de oppositionella partierna. Det är en taktik som hittills verkar ha misslyckats. Dessutom verkar man ha tappat sitt viktigaste vapen. Stefan Löfven har vunnit väljarnas förtroende som regeringsbiladare. Socialdemokraterna har vidare opinionens förtroende i de flesta tunga politiska spörsmål. Det är endast inom finanspolitiken som Moderaterna fortfarande har högre förtroende bland väljarna.

Det är verkligen mycket som tyder på ett kommande regeringsskifte.

Länkar: dn.se, SvD, dn.se, di.se, dagens arena, di.se

Fler som skrivit: Ulf Bjereld, Alliansfritt Sverige

Alliansväljarna är mer benägna att byta block

Dagens Nyheter har låtit opinionsinstitutet Ipsos att genomföra en intressant undersökning. Ipsos har fått undersöka vilka andrahandsalternativ som väljarna har. Det som framgår är att de borgerliga väljarna är mer benägna än röd-gröna väljare att byta block. Socialdemokraterna och Miljöpartiet är de enskilda partier med högst potential att locka väljare i det kommande valet.

Detta är förstås högst otrevliga siffror för de borgerliga partierna. De har valt att göra den kommande valrörelsen till en förtroendefråga om den egna politikens överlägsenhet oppositionens. De vill sätta den egna gemensamma politiken gentemot en fiktiv röd-grön splittring.

Med detta sagt är det förstås långt ifrån klart hur det kommande valresultatet kommer att se ut. Fortfarande måste en valrörelse genomföras där man ställer de politiska alternativen emot varandra.

I den kampen har Socialdemokraterna allt att vinna på att framför allt presentera sina egna förslag.

Länkar: dn.se, dn.se, SvD, di.se, di.se

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige

Få bort vinstintresset ur ekvationen

I ett debattinlägg i Aftonbladet ber Yvonne Ruwaida, Mats Pertoft och Jabar Amin om ursäkt för hur friskolereformen utvecklats. De menar att de ville ha en annan utveckling än vad det har blivit. De skriver att …

Till barn som bråkar brukar man säga att det inte är vem som gjorde fel först som är det viktiga, utan vem som är beredd att göra rätt först. Vi och Miljöpartiet är villiga att erkänna. Vi gjorde fel. Friskolereformen drev åt ett håll vi aldrig kunnat räkna med. Nu gäller det att göra rätt. Och i detta måste ligga att få bort vinstintresset ur ekvationen.

Det är ett modigt och öppenhjärtigt inlägg som Miljöpartiets representanter har presterat. Det ska de ha all heder för. Det verkar som om Miljöpartiet med detta inlägg har positionerat sig nära den socialdemokratiska ståndpunkten.

Det viktiga nu är att göra god utbildningspolitik och verka för att minska utbildningsklyftorna i den svenska skolan.

Länkar: Aftonbladet debatt, dagens arena, SVT, dagens arena

Fler som skrivit: Helle Klein

En allmän omställningsförsäkring

Företrädare för Miljöpartiet och arbetsgivarorganisationen har fått en gemensam debattartikel publicerad. De föreslår införandet av en allmän omställningsförsäkring för de personer som inte omfattas av de idag gällande försäkringarna för arbetslöshet och sjukdom.

Debattörerna menar i sitt inlägg att dagens försäkringssystem inte helt och fullt fångar upp de som arbetar på dagens arbetsmarknad. Onekligen finns det något i det argumentet. De hårdare kraven i arbetslöshetsförsäkringen har gjort det svårare för ungdomar med många och korta anställningar att kvalificera sig för de villkor som finns i försäkringen. Det har gjort att många väljer bort medlemskap i en arbetslöshetskassa.

Vidare har förändringarna i sjukförsäkringen gjort att många människor har blivit utförsäkrade från socialförsäkringssystemet och fått gå till kommunernas försörjningsstödskontor.

Vad debattörerna presenterar är en högst sketchartad presentation av en ny försäkring. Det gör det svårt att säga vare sig bu eller bä till det man presenterat. De hoppas dock ge ny energi till diskussionerna inom den parlamentariska socialförsäkringsutredningen.

Miljöpartiets och Almegas tankar behöver konkretiseras högst betydligt för att kunna få något djupare inslag i den gällande debatten. Jag vet inte om de kommer att lyckas med sitt uppsåt. Låsningarna är allt för hårda inom den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Det är inte troligt att något kommer att ske innan nästa års allmänna val. Moderaterna kommer att låsa alla förändringar av arbetslöshetsförsäkringen och motsättningarna vad gäller sjukförsäkringen är knappast möjliga att överbrygga.

Det känns inte som om tajmingen för publicerandet av detta gemensamma debattinlägg var det allra bästa. Risken/chansen är uppenbar att inlägget försvinner utan att lämna djupare spår i debatten.

Länkar: SvD, dn.se, Arbetet

Fler som skrivit: Mikael Dubois