Monthly Archives: maj 2013

Fritt fram att dumpa löner och villkor på arbetsmarknaden


Debatten kring LO:s rapport ”Fusk och utnyttjande” – om avregleringen av arbetskraftsinvandringen rullar på. Den förs delvis i ett väldigt högt tonläge och i överdrivet braskande rubriker. Man väljer att bortse från LO:s huvudsakliga analys – att väldigt många människor lockas till Sverige under falska förespeglingar. Migrerande arbetare som hamnar i låglönebranscher får i praktiken arbeta under villkor som de flesta av oss aldrig skulle acceptera. Migrerande arbetare betalar på olika sätt får sina arbetstillstånd.

Fokus har hamnat på LO:s förslag att införa en oberoende arbetsmarknadsprövning. Av vissa debattörer har detta förklarats som att LO önskar införa ett fackligt veto. Förslaget handlar inte alls om det! Borgerliga tyckare kan genom överdriven kritik av förslaget om myndighetsprövning helt ignorera de övriga förslagen. Det har blivit viktigare att skandalisera LO än att föra en saklig debatt om baksidorna med den lagstiftning vi har idag.

Jag tycker inte att LO ska driva förslaget om myndighetsprövning. Bättre är då att hålla fast vid de övriga förslagen samt att ställa sig bakom de förslag som Hotell- och Restaurangfacket drivit. Det är heller ingen dålig idé att läsa vad TCO har föreslagit i denna sak. Rapporten är ett viktigt inslag i debatten vars förtjänster ligger i att beskriva en faktisk verklighet.

Trots allt säger sig även borgerliga företrädare vilja minimera missbruk och utnyttjande av migrerande arbetskraft. Kraftsamla därför kring krav som är möjliga att vinna politisk majoritet kring. Jenny Bengtsson (HRF) och Katja Ojanne (Fackligt Center för Papperslösa) sammanfattar väl vad denna diskussion handlar om när de säger att …

För oss är det fullständigt oväsentligt var folk kommer ifrån. Det enda väsentliga för oss är att alla som är på den svenska arbetsmarknaden ska ha likvärdiga villkor. Kritik mot en lagstiftning som skapar slavliknande förhållanden på arbetsmarknaden och osund konkurrens mellan företag är inte kritik mot arbetskraftsinvandring. Det är en fråga om villkor. Lika villkor.

Länkar: SvD, Arbetet, SvD

Fler som skrivit: Martin Moberg

Annonser

Utbildning – en marknadsekonomisk fråga


Under torsdagen meddelades att …

… JB Education valt att gå ur sitt engagemang i svensk grund- och gymnasieskola.

Så lakoniskt sammanfattas hur den svenska skolmarknaden fungerar idag och vilka risker den innebär. Sverige har idag en av världens friaste (i meningen att fritt och obegränsat driva skolor enligt marknadsprinciper) utbildningssystem. I en marknadsekonomi händer det löpande att företag slås ut av den rådande konkurrensen.

På det sättet är det inget dramatiskt i att JB Education kastar in handduken. Deras verksamhet visar inte de ekonomiska överskott som ägarna önskar. I ett sådant läge ska förstås ägarna agera för att minimera ekonomiska förluster. Vad som nu ändå gör händelsen till en stor nyhet är förstås att detta handlar om ett företag som bedriver skolverksamhet inom grundskola och gymnasium. Det handlar inte om ett företag som tillverkar döda föremål.

Ett mycket stort antal elever står nu inför att den utbildning de valt helt plötsligt försvinner och/eller ändrar inriktning. De ska helt plötsligt träffa nya skolor, skolaktörer och lärare. Eleverna står inför att den investering de gjort i form av studier och lärande urholkas och devalveras.

JB Education har valt att lämna sitt engagemang i svensk grund- och gymnasieskola. Skolornas elever står dock utan något som helst val. Koncernen säger sig att till 90 % ha gjort vad de kunnat för att erbjuda eleverna nya skolaktörer. Det innebär knappast en garanti för att eleverna får den utbildning de en gång valde. Ägarna har enbart gjort en ekonomisk bedömning. Deras ansvar gäller endast företagets ägare och finansiärer. Elevernas bästa är underordnat ägarnas vilja (och möjlighet) att tillskjuta kapital.

Debatten om dagens skolsystem har fått intressant bränsle!

Länkar: dn.se, Aftonbladet ledare, Östnytt, vlt, di.se, dn.se, dagens arena, SvD, ekuriren, SVT, di.se, di.se, SVT, dn.se, SVT, Ekot, Ekot

Fler som skrivit: Roger Jönsson, Martin Moberg

Lönegapet mellan könen måste minska


I en nyutkommen bok med titeln ”Lönekamp med förhindertalar LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson klarspråk om löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Han säger att …

Det gäller att säga som det är. De mansdominerade förbunden inom LO vill inte att kvinnors löner höjs så mycket att de tjänar lika mycket som män.

Byggnads vill inte att IF Metall kommer i kapp dem, och IF Metall vill i sin tur inte att Kommunal ska komma i kapp. Den här oviljan måste tydliggöras om vi ska kunna angripa den.

I boken ger ordförandena för LO, Saco respektive TCO flera förklaringar till varför kvinnor tjänar mindre än män. De har tydligen svårare att komma med lösningar på de orättvisa lönerna. Det finns förmodligen heller inte någon alldeles enkel lösning på att kvinnors yrken lönemässigt ska uppvärderas.

En förklaring som brukar framföras i den offentliga debatten är att kvinnor tar ett betydligt större ansvar för hemmet i samband med att barn börjar komma in i familjelivet. Därmed blir en lösning att på sikt få papporna att ta större ansvar för föräldraledighet och arbetet i hemmet. Möjligtvis kan LO:s nyligen slutna avtal om ett föräldrapenningtillägg bidra till en sådan utveckling.

Ligger det då något i ”Kålles” drastiska uttalande ovan? Ja, det gör det säkert till viss del. Det är alldeles tydligt att manligt dominerade branscher lönemässigt värderas högre. Det gäller oavsett vilka formella yrkeskrav som krävs för de aktuella jobben. Det är inte så enkelt som att kvinnor företrädesvis finns i arbeten som kräver kort eller ett minimum av utbildning. I takt med att kvinnor har blivit fler i läraryrket har status och relativt löneläge sjunkit.

Samtidigt har jag ingen anledning att betvivla att det finns en uppriktig vilja i att förändra sakernas förhållanden. IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe säger till tidningen att …

Jag försäkrar att den uppfattningen inte finns i IF Metalls förbundsledning eller förhandlingsdelegationer. Det skulle vara att göra skillnad också på medlemmar inom vårt eget förbund, bland annat lågavlönade kvinnor. Självklart förekommer inga sådana diskussioner. Tvärt om har vi varit föregångare när det gäller exempelvis föräldralön, lönekartläggningar och att jobba med lönesystem.

IF Metall presenterade för ett par år sedan en intressant jämförelse av mäns och kvinnors löner inom förbundet. Rapporten visade att på de arbetsplatser där män kvinnor finns tillsammans är löneskillnaderna inte så stora. Däremot är det som så att kvinnor och män inom industrin utför olika arbetsuppgifter. Män finns oftare i yrken som kräver yrkesutbildning och därmed är högre värderade. Kvinnor finns i högre grad på arbeten som kräver liten formell utbildning och därmed är lägre värderade. Bilden är densamma som inom hela arbetsmarknaden.

Det har funnits slitningar inom LO-familjen om hur man ska stödja kvinnodominerade branschers strävan att höja det relativa löneläget. I ett läge då löneökningar sker med lägre procenttal är det svårt att ta stora kliv mot en bättre ordning. Inför årets avtalsrörelse fann LO-förbunden en kompromiss (som man lyckats hävda i förhandlingarna med arbetsgivarna). Den innebar att avtalsområden med löner lägre än IF Metalls medellön om 25.000 kr/mån skulle få räkna sina löneökningar i fasta krontal motsvarande industriförbundens höjningar i procent. Förbund med högre genomsnittslön högre än 25.000 får fortsätta med löneökningar i procent.

Kompromissen var enkel att komma överens om men kan knappast bli långvarigt hållbar. Den innebär ju att förbund med högre genomsnittslön än IF Metall fortsätter att dra ifrån samtliga övriga förbund. Bland de berörda förbunden finns företrädesvis män. LO-förbunden har ett par år på sig att finna en annan modell för att sträva efter mer jämställda löner.

Men bakom alla vackra ord om mer jämställda löner finns säkert en tendens att värdera manliga yrkeskunskaper högre än kvinnors. Det kommer säkert inte att bli en enkel resa fram till mer jämställda löner.

Länkar: Arbetet, Arbetet, da.se, TCO-tidningen, da.se, Arbetet

Fusk och utnyttjande pågår


LO har idag presenterat en rapport om lagstiftningen kring arbetskraftsinvandring. De fackliga organisationerna är djupt kritiska till hur lagen har fungerat. Den borgerliga regeringen, tillsammans med Miljöpartiet, hoppades att detta skulle innebära att många högkvalificerade lättare skulle kunna komma till Sverige till välbetalda arbeten.

Verkligheten har ju inte riktigt blivit som det var tänkt. De flesta som kommer till Sverige är rekryterade till branscher där det inte råder brist och där lönenivån är lägre än genomsnittet. I många fall har de migrerande anställts till sämre villkor än vad som förespeglats till Migrationsverket och de fackliga organisationer som yttrat sig över dem.

Till det kommer LO:s bedömning att ett stort antal av de migrerande arbetarna tvingas att betala ersättningar till arbetsgivare och de som förmedlar dessa arbeten. Det kan handla om väldigt stora pengar. Det som händer är att branscher med redan hög arbetslöshet och lägre lönelägen utsätts för en lönepress nedåt. För att komma till rätta med avigsidorna av den liberaliserade lagstiftningen föreslår LO åtgärder sammanfattade under två rubriker:

  • En myndighetsbaserad opartisk arbetsmarknadsprövning
    Detta förslag har av många debattörer fått det påklistrade epitetet ”LO-veto”. Läser man i rapporten framgår att det inte handlar om att fackföreningar ska ges mandat att förhindra givande av arbetstillstånd. Man hänvisar till en statlig utredning som prövade under vilka villkor arbetstillstånd skulle beviljas. Utredningen lämnade sina förslag till regeringen hösten 2006. Utredningen föreslog att en statlig myndighet ska göra en arbetsmarknadsprövning innebärande att arbetskraftsinvandring skulle underlättas – men att ordning och reda skulle råda.
  • Riskdelning
    LO menar att det idag det är arbetstagaren som tar den största risken av komma till Sverige. Många migrerande arbetare får arbeta under sämre villkor än vad som framgår av ansökningshandlingarna till Migrationsverket. Därför vill man att risken ska delas av den migrerande arbetaren, arbetsgivaren och samhället. Denna riskfördelning når man genom ett antal olika förslag.

De förslag som samlas under rubriken ”Riskdelning” har jag inga problem med. De innehåller sådant som de fackliga organisationerna redan har föreslagit. De innebär ett snabbt sätt att reformera lagstiftningen för att komma till rätta med att migrerande arbetare luras till Sverige under falska förespeglingar.

En arbetsmarknadsprövning innebär dock en mer omfattande reformering av lagstiftningen som LO svårligen kan vinna majoritet för. Även om debatten kring detta förslag är betydligt överdriven känns den svår att hålla fast vid allt för hårt. Det borde vara enklare att vinna majoritet för LO:s övriga förslag.

Utredningen med dess förslag är presenterade. Jag tror dock att LO vinner mer på att driva förändringar av lagstiftningen av den art som Hotell- och Restaurangfacket föreslagit. Det finns idag ingen möjlighet att vinna en politisk majoritet för ett förslag om arbetsmarknadsprövning.

Länkar: dn.se, di.se, SVT, Ekot, dagens arena, dagens arena, di.se, SvD, dn.se, dagens arena, Ekot, di.se, di.se, Studio Ett, Arbetet, da.se, Byggnadsarbetaren, ka.se, Transportarbetaren, Hotellrevyn, Aftonbladet ledare, dagens arena

Fler som skrivit: Thord Ingesson, Martin Moberg, Peter JohanssonSamuel Engblom

Industribloggare: Leine Johansson, Leine Johansson

Du är för gammal!


För gammal för Adecco?

Tidningen Lag&Avtal berättar i en artikel om Florentina Ichert (35 år) som, efter att ha sökt anställning på Adecco, fått beskedet att hon var för gammal för jobbet.

Trots att Florentina var väl kvalificerad för jobbet valde arbetsgivaren att anställa en person yngre än 26 år för att kunna få del av rabatten på de sociala avgifterna. Företaget anser sig inte ha begått något fel. Adecco säger i ett officiellt uttalande att …

I de rekryteringsprocesser där flera kandidater har likvärdig eller tillräcklig kompetens kommer vi i normalfallet, precis som de flesta arbetsgivare, att använda de arbetsmarknadspolitiska stimulansåtgärder som finns till vårt förfogande. Vi förutsätter att riksdagen, vid beslutet om den aktuella stimulansåtgärden, har beaktat de undanträngningseffekter som eventuellt kan uppkomma.

Det är ju hedersamt att företaget så öppet redovisar sitt motiv att inte välja en ”äldre” person till det aktuella arbetet. Tidningen får, efter att ha bollats runt bland ett par departement, en kommentar från Sophia Metelius (sakkunnig hos Erik Ullenhag (fp)). Sophia säger att …

Sänkta arbetsgivaravgifter när man anställer unga är ett verktyg som inte bör stå i konflikt med diskrimineringslagens intentioner. Diskrimineringsombudsmannen har dock möjlighet att utreda ärenden och driva ärenden om diskriminering till domstol. Ytterst är det domstolen som avgör vad som är berättigade syften.

Florentina valde att vända sig till sin fackliga organisation, IF Metall, efter att ha fått beskedet från Adecco. IF Metall har valt att föra frågan till Arbetsdomstolen eftersom man anser att Florentina utsatts för åldersdiskriminering. Arbetsdomstolen kommer att få avgöra huruvida Florentina Ichert har blivit utsatt för diskriminering eller om företaget har agerat i enlighet med lagstiftarnas intentioner.

Domstolens avgörande är väl värt att vänta på. Det kan ju komma att få viss betydelse för den gällande lagstiftningen.

Länkar: Lag&Avtal, Aftonbladet, IF Metall

En regering som uppfattas som arrogant och maktfullkomlig


Johannes Forssberg skriver i en krönika om hur den borgerliga regeringen gått från kritiker av ”Göran Personsk” utnämningspolitik till att inte längre leva som de lärt.

Innan regeringstillträdet efter valsegern 2006 talade de borgerliga partierna högstämt om hur de enbart skulle tillsätta befattningshavare formella meriter och inte som ett tack för gott(?) politiskt arbete. Utnämningsprocessen skulle ske öppet och ej i slutna rum. Johannes skriver att …

De utlovade, öppna ansökningsprocesserna blev sekretesstämplade och idén att låta riksdagen granska tilltänkta myndighetschefer övergav alliansen när de själva fick utnämningsmakten.

På så sätt har man kunnat behålla utnämningarna som ett trumfkort i maktspelet.

Johannes berättar vidare om hur JO i konstitutionsutskottet kritiserat regeringens ”grova åsidosättanden” av tryckfrihetsförordningen. Det verkar som om regeringens kommunikationsarbete haft andra prioriteringar än att värna efterlevnaden av offentlighetsprincipen. Johannes har säkert rätt i att …

Regeringen behöver kanske inte oroa sig för att fällas av riksdagen. Däremot är risken stor att väljarna fäller en regering som uppfattas som arrogant och maktfullkomlig.

Länkar: Fokus, Expressen

Fattigdom är ett problem och ska bekämpas


Ebba Busch, bemärkt representant för (KD), skriver försåtligt och förenklande om den OECD-rapport som nyligen visade att Sverige är det land vari de ekonomiska klyftorna ökar snabbast. Ebba menar att ökade ekonomiska klyftor på intet sätt är ett problem. Hon säger att eftersom alla har fått det ekonomiskt bättre är det inget problem att en del har mer pengar över andra. Hon säger att …

… den relativa fattigdomen – att min granne kan köpa en finare bil än vad jag kan – är inte ett problem.

Ebba har ju i någon mån rätt i att ökade ekonomiska klyftor inte nödvändigtvis är det samma som att fattigdomen har ökat. Hon verkar mena att journalister och samhällsdebattörer har förenklat denna fråga genom att likställa ökade ekonomiska klyftor med ökad fattigdom. Ebba säger att tack vare jobbskatteavdragen har människor fått det bättre ställt.

Hon säger retoriskt att ”vänstern” är emot att människor har fått mer pengar och att dessa skulle ha funnits kvar hos ”staten”. Hon avslutar sitt inlägg med att påstå:

I stället för att sätta gränser för hur gott ställt folk får lov att ha det så behöver vi arbeta för att fler kommer ur faktisk fattigdom. Alla andra lösningar och försök till att bekämpa skillnader har lett till totalitära samhällen som inte ger utrymme för skillnader och mångfald. Låt oss i stället lära våra barn och unga att de immateriella värdena är så otroligt mycket mer värda än de materiella, låt oss arbeta för att fler får stöd att en gång för alla lämna den reella fattigdomen.

Jag vet inte riktigt vad Ebba Busch vill ha för samhälle. Det är uppenbart att hon gärna ser att ”driftiga” människor ska kunna tjäna stora pengar utan begränsningar av en girig stat. För att detta ska fungera krävs att människor ska finna sig i sin lott och inte kräva insatser för ett jämlikare samhälle.

Det Ebba inte nämner med ett endaste ord är att inte alla människor i Sverige har fått det bättre med den borgerliga regeringens politik. Den tiondel av Sveriges befolkning med de lägsta inkomsterna har fått se dessa sänkta under regeringens år vid makten. Hennes ord om att få fler att lämna den reella fattigdomen klingar därför ganska ihåligt. Hon ställer ett samhälle präglat av sunda värderingar (KD:s?) emot ett ytligt materiellt vänstersamhälle.

Länkar: Aftonbladet debatt, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Martin Moberg, Ann-Sofie Wågström

Om en satsning på läslust


Lokala media rapporterar att den styrande majoriteten i Eskilstuna kommun kommer att satsa på läsfrämjande åtgärder. Satsningen ska omfatta barnen från förskoleklass till årskurs 3. Programmet ska innehålla flera delar.

Faisal Hassan (MP), 1:a vice ordf. i Barn- och utbildningsnämnden, säger att ambitionen är att bli ett kommunalt föredöme i denna fråga.

Det vore alldeles utmärkt om de uppnår det målet. Detta känns som ett väldigt bra initiativ. Goda kunskaper i att tillgodogöra sig skriven text stärker en person och skapar bättre förutsättningar att etablera sig i samhället och i samhällsdebatten. Det handlar om att skapa större deltagande i vårt demokratiska system.

Jag blir litet stolt över den ambition som socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet i Eskilstuna visar.

Länkar: SVT Sörmland, ekuriren

Det borde kosta för arbetsgivare att diskriminera


Tidningen Arbetet rapporterar att det är billigt för arbetsgivare att diskriminera. Med den nya diskrimineringslagstiftningen var det meningen att domstolarna skulle kunna utdöma högre skadestånd till diskriminerade. Arbetet har dock i sin granskning funnit att domstolarna väljer att utdöma låga skadestånd (diskrimineringsersättning).

Lagstiftarna ville att domstolarna skulle kunna utdöma så höga ersättningar till diskriminerade att de skulle verka avskräckande för arbetsgivare. Men med den praxis som verkar ha utvecklats fortsätter domstolarna att utdöma förhållandevis låga ersättningar till de diskriminerade.

Problemet ligger i att nivån på skadestånd traditionellt har kopplats till hur sådana utdöms för andra typer av grova brott (som misshandel). Som det sägs i artikeln var syftet …

… med att byta ut ”skadestånd” mot ”diskrimineringsersättning” var att nivåerna skulle ligga högre vid diskrimineringsmål än vid brottsmål. Men så har alltså inte skett. Arbetets granskning visar att ingen domstol än så länge har dömt ut ett sådant ”avskräckande” belopp som det talas om i lagen.

Syftet med den ändrade lagstiftningen var att det inte skulle vara lönsamt för arbetsgivare att kunna diskriminera anställda. Det verkar som det inte har fungerat som det var tänkt. Lagen kommer att prövas av Högsta domstolen (HD). HD:s avgörande bestämmer hur gällande lag ska tolkas.

Länkar: Arbetet, Arbetet

Anställningsskyddet fungerar mycket bättre än sitt rykte


Debatten om las är överdriven

Saco:s ordförande Göran Arrius går på DN Debatt till försvar av Lagen om anställningsskydd. Han menar i korhet att lagen fungerar väl. Anställningstid har fått mindre betydelse och kompetenskrav har fått ökad betydelse då företag måste säga upp anställda.

Göran menar vidare att debatten har fått övertoner då vissa arbetsgivarföreträdare anser LAS vara roten till ont och en del fackliga företrädare inte erkänner vissa brister. Saco har låtit några utredare granska hur lagstiftningen fungerar. Undersökningen visar att:

  • Anställningstidens betydelse för anställningsskyddet har försvagats.
  • Arbetsgivarna kan i stor utsträckning behålla den kompetens som verksamheten kräver.
  • Möjligheterna att använda regelverken på ett smidigt sätt beror till stor del på vilka kunskaper och resurser arbetsgivaren har.
  • Slutsatsen är att anställningsskyddet funge­rar mycket bättre än sitt rykte.

Det finns dock problem med hur lagen tillämpas. Det handlar om hur arbetsgivare kan stapla korta anställningar på varandra. Det skapar bestående otrygghet i anställningen långt in i medelåldern. Jag kan dela Görans avslutande slutsats att …

… debatten om anställningstryggheten inte fastnar i ofruktbara ytterligheter. Jag tror att praxis och regler kring anställningsskyddet utvecklats i en riktning som är fruktbar både för verksamheterna och för den enskilde. Lösningen på frågorna om ungdomarnas möjligheter, staplandet av visstidsanställningar och de anställdas kompetens måste sökas i de sammanhang som omger anställningsskyddet, inte genom drastiska förändringar i lagen som sådan.

Det behövs verkligen en nyanserad debatt om den svenska arbetsrätten.

Länkar: DN Debatt, dagens arena

%d bloggare gillar detta: