Bloggarkiv

Fas 3 – en nagel i ögat på regeringen


SVT rapporterar att antalet långtidsarbetslösa i Fas 3 slår rekord. Senaste månadsstatistiken från Arbetsförmedlingen visar att 36.480 personer fanns i den åtgärden.

Det är förstås ett bekymmerssamt faktum för socialdemokraterna och den sittande regeringen. Det var ju en profilfråga för socialdemokraterna att avskaffa den arbetsmarknadspolitiska åtgärd vari de borgerliga partierna parkerade långtidsarbetslösa.

Eftersom riksdagens majoritet i höstas röstade ned regeringens budgetproposition lever vi med den borgerliga budgetmotionen. Den innebar, bland annat att, det första steget att montera ned fas 3 därmed försenades. Genom den decemberöverenskommelse som slöts mellan regeringspartierna och de borgerliga partierna möjliggörs nu förändringar av den rådande arbetsmarknadspolitiken.

Men det sker genom ”baby-steps”. Det kommer att ta längre tid att avveckla fas 3 till förmån för andra och, förhoppningsvis, bättre arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det kommer att behövas olika och mer personligt anpassade åtgärder för att möjliggöra för fler av de långvarigt arbetslösa att erhålla en lön för sitt arbete. Säkert kommer många andra att behöva andra åtgärder för sin försörjning.

Men fas 3 som återvändsgränd för arbetslösa och som penningbank för lycksökande anordnare måste ”fasas” bort så fort som bara möjligt är!

Länkar: SVT, dagens arena, Ekot, Aftonbladet ledare, dn.se, SvD, politism, Arbetet, Arbetet

Smått och gott från OECD


Industriländernas samarbetsorganisation, OECD, har lämnat sina rekommendationer för hur Sverige ska fortsätta utvecklas. OECD:s generalsekreterare Angel Gurria, menar att den svenska ekonomin är god, men …

… Men ni har inte så mycket draghjälp av omvärlden och då måste ni jobba hårdare.

Därför föreslår OECD vanliga borgerliga förslag som att ingångslönerna borde sänkas. OECD hoppas därmed att fler unga då ska ta sig in på arbetsmarknaden och öka sina kunskaper. Nu är ju detta ett experiment som den tidigare borgerliga regeringen har prövat. Genom rabatt på de sociala avgifterna och genom andra åtgärder för att hålla tillbaka de lägsta lönerna skulle arbetslösheten minska.

Resultaten synes högeligen nedslående. En nyligen publicerad rapport visar inte på att fler ungdomar beretts arbete inom handelns branscher. Andra undersökningar visar heller inte att de borgerliga reformerna bidragit till skapa fler arbeten för unga människor. Det synes som borgerligt tvärsäkra påståenden om det nödvändiga med lägre löner är just det – påståenden – inget annat.

Utöver detta finns det säkert i OECD:s rekommendationer goda förslag att ta till sig av.

Länkar: dn.se, Ekot, dagens arena, SvD, SvD, di.se, Arbetsvärlden

Arbetsförmedlingen slickar sina sår


I en artikel skriver Dagens Nyheter om hur Arbetsförmedlingen ska förändras i grunden. Myndighetens nye generaldirektör, Mikael Sjöberg, redovisar tankarna om hur arbetslösa ska slippa meningslöst jobbsökande, att även nyblivna arbetslösa ska kunna omfattas av Arbetsförmedlingens stöd etc. Mikael Sjöberg säger till tidningen att …

Verksamheten möter varken de arbetssökandes eller arbetsgivarnas förväntningar.

Det verkar verkligen som om vi kommer att kunna se fram emot en statlig myndighet som på ett bättre sätt kan genomföra sitt uppdrag. Det verkar som Mikaels inriktning är att styra bort myndigheten från att vara ett över de arbetslösas väl och ve övervakande och kontrollerande ont genius till ett mer stödjande och coachande gott genius. Det är ju gott och väl.

Myndighetsledningen kommer ju även att behöva stöd från den lagstiftande makten. Det är ju regering och riksdag som formulerat Arbetsförmedlingens nuvarande uppdrag och prioriteringar. Jag hoppas att den sittande regeringen kan formulera en politik som bidrar till att hjälpa Mikael Sjöberg ytterligare på traven.

Länkar: dn.se, SvD, SVT, Ekot, di.se, dagens arena, Arbetet, politism

Fler som skrivit: Anna-Karin Wall


IMG_0093.JPGI ett debattinlägg avlossar Anna Maria Corazza Bildt en formidabel bredsida mot den röd-gröna EU-politiken. Av hennes inlägg förstår vi att det stundar en tid med ett kraftlöst och ofokuserat Sverige inom EU. Hon skriver, bland annat, att …

Jag är orolig att en ny regerings förändrade inställning till EU-samarbetet hotar tillväxt och jobb i Sverige samt urholkar vår självständighet genom minskad självbestämmelse i viktiga frågor som sköts bättre i Sverige.

Hon ondgör sig över att de röd-gröna motsatt utstationeringsdirektivet och att de röd-gröna partierna vill reglera vissa sociala rättigheter på EU-nivå. Det är sådant som, menar hon, sköts bättre på nationsnivå. Av hennes inlägg förstår vi att hon gärna ser att arbetskraften inom konkurrerar med varandra genom att erbjuda sina tjänster till allt lägre/sämre (välj själv) sociala villkor.

Nu har ju EU genomfört för hela unionen gemensamma bestämmelser på ett flertal olika områden. Det finns bestämmelser för arbetstider, jämställdhet, rätt till att ta del av sociala rättigheter etc.

Jag kan inte begära att Anna Maria Corazza Bildt ska tycka om det politik som de röd-gröna eventuellt kan komma att stå för i EU-politiken. Men hennes inlägg skjuter väl brett och känns inte helt relevant. Jag kan väl inte begära att Anna Maria ska tycka om att hennes parti har förlorat två val i rad.

I valet till Europaparlamentet blev ju Moderaterna endast det tredje största partiet i det svenska valet. Det borde ju därför vara uppenbart för henne att svenskarna vill se mer av rödgrön politik inom EU och mindre av den borgerliga politik hon representerat.

Effektiviteten att sätta folk i arbete är för låg


I april i år fanns det 35.518 personer inskrivna i sysselsättningsfasen (Fas 3). Det innebär en fortsatt ökning av de antal personer är långvarigt arbetslösa. Det innebär framförallt ett fortsatt brott mot det riksdagsbeslut som för ett par år sedan sade att man skulle upphöra med inskrivning till detta arbetsmarknadspolitiska program.

Den borgerliga regeringen har för sin del valt att ignorera riksdagens majoritet. Enligt deras egen världsbild innebär Fas 3 höjdpunkten av framgångsrik politik för de långvarigt arbetslösa. Det faktum att endast ett väldigt litet fåtal får en anställning utan samhällsstöd bortser man ifrån.

En inte oväsentlig förklaring till misslyckandet med Fas 3 kan finnas i dess konstruktion. Det är, för det första, väldigt svårt för inskrivna i åtgärden att få den typ av utbildning de behöver för att öka möjligheten till en anställning. För det andra har inte Fas 3-arrangören någon som helst morot att få inskrivna i arbete. En person som försvinner från programmet innebär endast minskade inkomster. Företagaren Torbjörn Löwendahl säger …

Jag förlorar på det. Jag får ju betalt för att sysselsätta människor. Vi får cirka 5000 kronor per person i månaden för att ha dem hos oss. Om jag hjälper någon till jobb så förlorar jag på det.

Den borgerliga regeringen har ju nu inga som helst ambitioner att långtidsarbetslösa ska komma i arbete. Åtgärden syftar endast till att hålla arbetslösa sysselsatta i mer eller mindre meningsfulla aktiviteter.

Vare sig mer – vare sig mindre!

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Peter Johansson, Martin Moberg, Martin Moberg

Får alla hjälp från dag ett i arbetslöshet?


För några dagar sedan svarade arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson på ett inlägg från Lernias VD Helena Skåntorp. Lernia framställde kritik emot hur arbetsmarknadspolitiken förs i Sverige. Lernia anser att allt för stort fokus ligger på de långvarigt arbetslösa.

Eftersom den långvariga arbetslösheten inte sjunker kan man ju med visst fog hävda att politiken varit misslyckad. Lernia föreslog ett paket åtgärder som skulle göra att nyligen arbetslösa snabbare skulle komma i arbete. Därmed skulle gruppen långtidsarbetslösa kunna minska.

Ministern bekräftade bilden av att fokus ligger på de personer som ligger längst ifrån möjligheten att kunna få ett arbete. Samtidigt låter hon påskina att, minsann, alla arbetslösa får stöd ifrån första dagen. Därmed finns inget behov av några som helst reformer av den art som Lernia föreslog. Vad regeringen hittills har utfört är endast av godo och låter sig icke kritiseras,

Jag vill hävda att ministerns syn på frågan verkar något förskönande. Fas3 (eller om man vill kalla det för sysselsättningsfasen) har blivit till en formidabel återvändsgränd för ett växande antal långtidsarbetslösa. Av dessa är det ett ökande antal som får sin försörjning genom försörjningsstöd (eller får inget ekonomiskt stöd alls).

Jag tycker att det fanns en del poänger i Lernias inlägg. Så synd att den högvälborne arbetsmarknadsministern så lätt avfärdar dess tankar.

Om att minska tillflödet av långtidsarbetslösa


Jag har läst en debattartikel av Helena Skåntorp, vd och koncernchef Lernia. Hon gör i sitt inlägg ”reklam” för Lernias vitbok vari man föreslår sju punkter för en effektivare arbetsmarknadspolitik.

I inlägget kritiseras fundamentet för Arbetsförmedlingens uppdrag. Trots att fokus och majoriteten av insatserna ligger på långtidsarbetslösa (och andra som befinner sig långt från arbete) minskar inte andelen långvarigt arbetslösa. Trots att en del långvarigt arbetslösa försvunnit i andra åtgärder (som sjukersättning, pension eller aktivitetsersättning) fylls gruppen hela tiden på.

Helena skriver att genom ett förändrat fokus på arbetslöshetspolitiken borde man kunna minska tillflödet till gruppen långtidsarbetslösa. Genom fler åtgärder/aktiviteter som gör att nyarbetslösa och människor som står nära arbetsmarknaden kommer i arbete borde gruppen långtdsarbetslösa kunna minskas.

Helena är samtidigt noga med att påpeka att man inte ska glömma bort de långvarigt arbetslösa och de som behöver längre insatser för att komma i arbete.

Jag kan dela Lernias kritik av hur arbetsmarknadspolitiken förs. Det är ett klart misslyckande för staten/samhället/regeringen att gruppen långtidsarbetslösa växer. Jag kan även dela Lernias uppfattning kring att anlita kompletterande aktörer och om hur myndigheten Arbetsförmedlingen genomfört sina upphandlingar.

Genom det sätt som regeringen har utformat uppdraget för Arbetsförmedlingen har fokus varit att upphandling ska ske till varje lågt pris som helst. Myndigheten har inte haft resurser och kraft till följa upp de resultat som blivit följden av upphandlingen. Lycksökare och mindre seriösa aktörer har getts möjlighet att tjäna stora pengar på samhällets och de arbetslösas bekostnad. Ska vi ha ett system med ”kompletterande aktörer” borde upphandling ske med fokus på genomförda resultat och att hålla nere antalet aktörer.

Det finns en del i debattinlägget och vitboken som arbetsmarknadspolitiker borde ta till sig. Framför allt om att politiken borde inriktas på att snabbare ge nytillkomna arbetslösa de verktyg de behöver för att komma i arbete.

Om regeringens prioritering


SVT rapporterar att stora delar av det av EU avsatta stödet till regioner med hög ungdomsarbetslöshet brinner inne. Sverige skulle annars vara berättigat till ett stöd om 1,1 miljarder kronor.

Av vissa budgettekniska skäl väljer regeringen att endast betala ut knappt 25 miljoner kronor för 2014 och något mindre nästa år. Arbetsmarknadsministern medger att orsaken delvis är att finna i att budgettaket annars skulle ha överskridits.

Frågan är då vilka ytterligare skäl som kan finnas för regeringen att inte utnyttja EU-medlen. Regeringen burkar ju annars predika arbetslinjens lov i nästan alla sammanhang.

Länkar: SVT, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Ylva Johansson, Alliansfritt Sverige

Kan Arbetsförmedlingen bli en modern och ­effektiv myndighet?


Mikael Sjöberg

Dagens Nyheter har intervjuat Mikael Sjöberg, generaldirektör för Arbetsförmedlingen. Hans mål är att Arbetsförmedlingen ska bli en modern och effektiv myndighet. Han pekar ut fyra konkreta områden där förbättringar behöver genomföras:

  • eftersatt IT-system,
  • dålig utveckling av e-tjänster,
  • ett svagt bemötande av de arbetssökande som för första gången besöker förmedlingen, samt
  • att man är dåliga i sin kontakt med arbetsgivare.

Mikael är dock införstådd med att det kan ta en tid att uppnå detta – upp till sju år. Han säger …

Jag tror att det tar 6–7 år. Men det innebär inte att vi kommer att sitta still och sedan lansera allt på en gång. Min vision är att vi ska göra mängder av förändringar under här åren. Men det tar nog uppåt tre år innan förändringarna börjar synas.

Jag hoppas verkligen att Mikael har framgång i sitt arbete. De punkter han pekar på är säkert viktiga för att något förbättra människors förtroende för Arbetsförmedlingen. Nu tror jag inte riktigt att det räcker med de punkter som angetts ovan. Jag är nämligen övertygad om att generaldirektören (och myndigheten) behöver politiskt stöd.

Arbetsförmedlingens uppdrag har ju allt mer styrts till att framför allt vara en bevakande och kontrollerande myndighet. De arbetslösa ska disciplineras och fostras till lydiga arbetssökande personer. Arbetsförmedlande arbetsuppgifter skall hållas till ett minimum. Vidare har Riksdagen ålagt myndigheten så detaljrika regler att det finns litet utrymme för egna initiativ inom ramarna för Arbetsförmedlingens uppdrag.

Det behövs helt enkelt en annan arbtsmarknadspolitik och en annan syn på vad Arbetsförmedlingen ska sysselsättas med.

Länkar: dn.se, SVT

Kampen om arbetsmarknadspolitiken


På väg …

För några dagar sedan gjorde partiledarna för de fyra regeringspartierna ett nytt utspel om sin arbetsmarknadspolitik på DN Debatt. De meddelade där att deras politik för fler arbeten ska fortsätta ungefär som den gjort de senaste 7-8 åren.

Man försökte göra stor affär av att man ska skapa 350.000 fler arbetstillfällen fram till 2020. Fem miljoner människor ska vara i arbete då. Problemet är bara det att Konjunkturinstitutet prognosticerar att 4.972.000 personer kommer att ha arbete 2020. Målet känns därför inte särskilt ambitiöst eller ställa krav på några särskilda extra satsningar.

Man presenterade några förslag (som kan innebära skillnaden mellen KI:s prognos och det egna målet?). Reformförslagen är, gubevars, finansierade ”krona för krona”.

Den huvudsakliga inriktningen i inlägget handlade mer om att så tvivel om en röd-grön arbetsmarknadspolitik. Det var, med andra ord, inte mycket nytt under solen.

Igår gick Magdalena Andersson och Stefan Löfven till svaromål. De konstaterar ungefär att den borgerliga regeringen har nått vägs ände med sin arbetsmarknadspolitik och skisserade sitt alternativ för att minska arbetslösheten (förslagen har ju presenterats tidigare).

De borgerliga partierna har förlorat väljarnas förtroende kring vilka som har den bästa arbetsmarknadspolitiken. Deras inlägg för några dagar sedan kommer knappast att förändra det.

Länkar: DN Debatt, DN Debatt, SvD

Fler som skrivit: Carin Hallerström

%d bloggare gillar detta: