Bloggarkiv

Socialförsäkringsministerns förnumstiga råd


Svenska Dagbladet skrev häromdagen om hur kvinnor ser ut att bli de stora förlorarna med pensionssystemet.

Igår pratade tidningen med socialförsäkringsminister Ulf Kristersson om detta. Ulf hade väl inte direkt något att säga om tidningens slutsatser. Han konstaterade i stort sett att det är så det blir. Det går heller inte att göra något åt saken så här i efterhand. Hans något tveksamt avgivna råd till de kvinnor som vill få ihop till en bättre pension är att …

… jobba vitt, jobba heltid och jobba ett helt yrkesliv.

Tidningen pratade även med Tomas Eneroth (S). Han hade heller inte så mycket att säga i saken. Det enda som går att göra är att diskutera sänkt skatt för pensionärskollektivet.

Jag är inte alldeles säker på att detta kommer att lyckliggöra särskilt många av de blivande pensionärer som, trots ett helt yrkesliv, ändå hamnar på en pensionsnivå omkring garantipensionen.

De partier som står bakom dagens pensionssystem har att förhålla sig till den verklighet som blivit. Även om pensionssystemet inte går att göra ogjort så måste man förhålla sig till att så många kommer att få en usel pension trots ett helt yrkesliv. Om fyra år är det val igen. Då står väldigt många av generationen 1954 allt närmare att gå i pension.

Det är nog dags att börja att fundera över man ska möte dem då och vilka besked de ska få.

Länkar: SvD, SvD, dn.se

Det är idioti och vansinne


Dagens Nyheter har samtalat med Maud Bergquist. Hon har varit sjukskriven i över tio år för fibromyalgi och stress. Hon hör till den växande gruppen av personer som är och har blivit utförsäkrade från sjukförsäkringen för andra gången. Det innebar att hon för andra gången hamnade i Arbetsförmedlingens program för ”arbetslivsintroduktion”.

Under detta program ska Arbetsförmedlingen tillsammans med den tidigare sjukskrivne utreda vilken arbetsförmåga som eventuellt finns. Programmet är 90 dagar långt (exakt den tid som krävs för att kunna återkomma till sjukförsäkringen). Drygt hälften av de som utförsäkrats första gången kommer tillbaka i sjukförsäkringen. Efter andra vändan är det drygt 70 % som åter ramlar tillbaka som sjukskrivna.

Av de övriga som inte hamnar i sjukförsäkringen är det en hög andel som erhåller försörjningsstöd och en liten mindre del som fått någon typ av anställning med ekonomiskt stöd.

Den borgerliga regeringen sade sig vilja minska utanförskapet och att människor skulle kunna vara sjukskrivna under långa tider. Ulf Kristersson, socialförsäkringsminister, säger sig vara nöjd med den reformerade sjukförsäkringen.

Jag vet inte vad han har att vara nöjd över. Fortfarande snurrar människor runt i detta system utan att få relevant stöd. Fortfarande fungerar inte den rehabilitering som de borde få för att möjliggöra en återkomst till arbetslivet. Maud Bergquist frågar …

Jag tycker att det är idioti och vansinne. Det stressar ihjäl folk. Och det innebär ju ingen förändring för dem som verkligen är sjuka. Jag skulle jättegärna vara frisk och gå och jobba, men när det inte funkar?

Ja, varför?

Länkar: dn.se, Arbetet, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg

Regeringens utförsäkringspolitik har nått vägs ände


Allt är väl!

För drygt en vecka sedan meddelade socialförsäkringsminister Ulf Kristersson att allt är väl med sjukförsäkringen. Regeringens reformer har, vare sig mer eller mindre, varit framgångsrik. Enda grandet i sjukförsäkringen var att de korta sjukskrivningarna ökar. Det gäller att få bukt med den så att den inte smittar ner försäkringen så att den långa sjukfrånvaron ökar igen.

I fredags replikerade Tomas Eneroth (S) på Ulfs inlägg. Tomas påminner om att ett stort antal

Sverige behöver en mänsklig sjukförsäkring!

människor har blivit utförsäkrade, tillbringat några månader hos Arbetsförmedlingen och i hög grad återkommit till sjukskrivning. Tomas skriver vidare att …

Cirka 75000 personer har hittills utförsäkrats ur sjukförsäkringen och ”erbjudits” att skriva in sig på arbetsförmedlingen. Mer än hälften av dem var så sjuka att de snart fick komma tillbaka till sjukförsäkringen. Nu ser vi hur människor utförsäkras för andra gången, inte ett dugg friskare, snarast tvärtom. Drygt en tredjedel av Kommunals utförsäkrade medlemmar förlorade mer än 5000 kronor per månad i samband med utförsäkringen. Ytterligare nästan lika många förlorade 2500 kronor per månad. Den ekonomiska oro det för med sig bidrar inte heller till möjligheten att tillfriskna och komma tillbaka till arbete. Det är också bara några få procent som har ett jobb på den reguljära arbetsmarknaden.

Tomas framhåller att vad de långvarigt sjukskrivna behöver för att komma åter i arbete inte är blinda administrativa tidsgränser. De behöver snarare riktiga rehabiliteringsinsatser och mindre av att skickas runt i systemet.

Gunvor G Ericsson (MP) trycker på tendenser i dagens ojämställda arbetsliv som viktig orsak till att sjuktalen åter ökar.

Gunvor och Tomas är överens om att regeringen har misslyckats med sjukförsäkringen.

Jag har ingen annan åsikt än dem! Det behövs verkligen en annan och bättre politik för att hjälpa människor tillbaka i arbete.

Länkar: SvD, SvD, SvD, TCO-tidningen, Arbetet, ArbetetTCO-tidningen

Fler som skrivit: Martin Moberg

En långsiktigt hållbar sjukförsäkring


Igår var socialförsäkringsminister Ulf Kristersson publicerad med ett debattinlägg om sjukförsäkringen. Han försvarar den borgerliga regeringens reformer av sjukförsäkringen och argumenterar för att förändringarna varit framgångsrika.

Han passar även på att kritisera de röd-gröna partiernas förslag kopplade till sjukförsäkringen. Ulf skriver, bland annat, att …

… Om oppositionen får möjlighet att dra bort sprintarna ur sjukförsäkringen hotar den korta sjukfrånvaron att förlängas kraftigt en gång till. Deras politik äventyrar också de lägre nivåerna på förtidspension som vi har uppnått efter många års arbete. De rödgrönas inkännande retorik i sjukförsäkringsdebatten döljer de verkliga följderna av deras förslag.

De borgerliga partiernas företrädare har en ganska pessimistisk syn på hur man kan få människor i arbete. De menar att det behövs två grundläggande verktyg – en morot (jobbskatteavdrag) och en piska (åtstramade regelverk i socialförsäkringssystemet) – för att motivera människor. Ulf Kristersson menar att deras politik har gjort människor friskare.

Detta är i sanning högst ifrågasatt. Kjell Rautio skriver i ett inlägg att …

Av dem som utförsäkras, efter att ha passerat den bortre parentesen i sjukförsäkringen, är ca 50-60 procent tillbaks i sjukförsäkringen efter ett år och då har de oftast dragit på sig ytterligare en ny diagnos. Ungefär 20 procent har dessutom långtidsparkerats på Arbetsförmedlingen, oftast som öppet arbetslösa eller som delatagare i något lågkvalitativt program. Endast 2 procent befinner sig i någon form av osubventionerat reguljärt arbete, och då räknas även korta och osäkra deltidsanställningar in (se ISF rapport 2013:6). Detta ”kravställande”, som Kjöller och andra borgerliga debattörer försvarar med näbbar och klor, har uppenbarligen inte haft avsedd effekt.

Den borgerliga regeringen genomförde sin politik för att åtgärda problem som inte längre fanns när de tillträdde. Sjuktalen hade minskat under flera år innan den borgerliga regeringen tog plats i Rosenbad.

Men det är klart att det fanns problem i sjukförsäkringen. Det fanns en gång i tiden en fungerande rehabilitering. Detta raserades i hög grad i efterdyningarna av den djupa 1990-talskrisen. Fortfarande finns ingen fungerande rehabilitering. Med den borgerliga politiken snurrar sjukskrivna och långtidsarbetslösa runt i systemet mellan myndigheter som inte har de verktyg de skulle behöva.

Den borgerliga politiken har inte fungerat. Väldigt många av de tidigare sjukskrivna har bara hamnat i långvarig arbetslöshet. I bästa fall med aktivitetsstöd, många med försörjningsstöd som kommunerna betalar ut.

Länkar: SvD, dn.se, dagens arena

Fler som skrivit: Kjell Rautio

Rehabiliteringkedjan har misslyckats


Under tisdagen rapporterades det om att sjuktalen har ökat till den grad att de är ungefär lika höga idag som 2008. Det innebär att sjuktalen är på samma nivå som när den borgerliga regeringens reformer av sjukförsäkringen sjösattes.

Ulf Kristersson, socialförsäkringsminister (M), hävdar att den publicerade statistiken inte visar att rehabiliteringskedjan misslyckats. De är den korta sjukskrivningen som har ökat – inte de långa som man ville komma åt.

Jag hävdar att regeringen har misslyckats med sin reform. De långa sjukskrivningarna hade börjat minska flera år innan den borgerliga regeringen tillträdde 2006. De genomförde en reform för att komma till rätta med ett problem som inte längre fanns. Det innebär att den enda kvarvarande orsaken till reformerna handlade om att finansiera jobbskatteavdragen.

Nu står Anders Borg där med en sjukförsäkring som kostar allt mer. Den borgerliga regeringen står utan idéer för att komma åt sjuktalen. De förvärrar snarare situationen genom att undanhålla stora medel från företagshälsovården. Det blir allt mer tydligt att den sittande regeringen har kommit till vägs ände.

Länkar: Ekot, dagens arena, Ekot, SVT, TCO-tidningen, Kollega, Arbetet

Fler som skrivit: Peter Johansson, Martin Moberg

En … satsning på rehabilitering?


Den 17 september aviserade den borgerliga regeringen en satsning på att stödja arbetsgivares rehabiliteringsansvar. Regeringen avsätter 30 miljoner under 2014 för det ändamålet. Reformen finansieras genom att minska bidragen till företagshälsovård från 360 miljoner kronor till 30 miljoner kronor. Man kan inte annat än le åt sådant schlingmannskt språkbruk. Regeringen tar bort 300 miljoner kronor men påstår att det handlar om en satsning.

Socialförsäkringsministern motiverar reformen med att …

Syftet med det arbetsplatsnära stödet är att underlätta för arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar samt att öka möjligheterna för den som är sjukskriven att kunna komma tillbaka till jobbet igen. Genom att istället ge ersättningen till arbetsgivare som stöd i det konkreta sjukfallet så går den ekonomiska kompensationen direkt till den aktör som vi vill stödja.

Jag vet inte på vilket sätt man stödjer arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar genom att erbjuda dem kaffepengar. Regeringens tillskott kommer inte att göra vare sig till eller ifrån.

Genom att minska bidragen till företagshälsovården till nästan inget kommer man att göra det dyrare för företag att ansluta sig till sådana. Mindre arbetsgivarare kommer att i än högre grad välja bort att ansluta sig till en företagshälsa. Det innebär att fler företag kommer att behöva lita till den offentliga vården. Min erfarenhet av det är inte helt positiv. Det kan ta lång tid för individen att få den hjälp de behöver.

Samtidigt finns rehabtrappan som gör att sjukskrivna snabbt hamnar i ett läge där man kan förlora rätten till sjukpenning. Arbetsgivare kan vänta ut denna process utan särskilda krav på att ordna med rehabiliteringsåtgärder.

Regeringens, så kallade satsning, är i bästa falll en teoretisk papperslösning utan förankring med verkligheten.

Länkar: lo.se, Ekot, Ekot, dagens arena, Publikt, Vårdfokus, Arbetet, Kollega

Fler som skrivit: Kjell Rautio, Alliansfritt SverigeAlliansfritt Sverige, Håkan Svärdman

Ökande sjuktal


Dagens Nyheter rapporterar om att sjukskrivningarna fortsätter att öka. Tidningen har vidare funnit att utvecklingen ser väldigt olika ut mellan olika delar av Sverige. Det finns väl ingen uppenbar förklaring till skillnaderna mellan länen. Laura Hartman, analyschef på Försäkringskassan, säger att …

Vi tror att skillnaderna mellan länen beror på samma faktorer som ligger bakom den senaste tidens ökning av sjukfrånvaron i stort. Vi ser exempelvis att sjukperioderna blir längre bland arbetslösa, medan det bland anställda handlar om fler kortare perioder.

Det är ju ingen nyhet att det förekommer (och förekommit) skillnader i sjukskrivning mellan olika delar av Sverige. Län med en högre andel av ”arbetarjobb” har tenderat att ha en högre sjukskrivning.

Vad som är väldigt tydligt är att sjuktalen är betydligt högre bland kvinnor än bland män. Det finns heller inget tydligt svar på varför kvinnor drabbas mer av sjukdom. Jan Larsson, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, tror dock att orsaken finns att söka i den arbetsmarknad som kvinnar finns i. Han säger att …

Det rör sig till exempel om arbeten på vård- och omsorgsområdet där det krävs kognitiv förmåga och stor närvaro samtidigt som det ofta finns små möjligheter att återhämta sig. Kvinnor finns också ofta i mindre trygga anställningsformer, med timanställningar, visstidsanställningar.

Den borgerliga regeringen hoppades(?) att den reformering de genomförde av sjukförsäkringen skulle leda till lägre sjuktal och att människor snabbare skulle kunna återgå till ett avlönat arbete. Genom strikta tidsgränser och en hårdare bedömning av rätten till sjukpenning antog de att det överutnyttjande av försäkringen de misstänkte fanns skulle minska.

Det är tydligt att verkligheten var betydligt mer komplex än vad regeringen kanske trodde. Nu har den satt igång en mängd undersökningar för att finna förklaringen till de (åter) växande sjuktalen.

Kan det betyda att ny insikt kommit regeringen till dels?

Länkar: dn.se, SVT, ekuriren, Gotlandsnytt, Ekot, SKL, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg

En sjuk sjukförsäkring


dagens arena konstaterar att trots den borgerliga regeringens reformering av sjukförsäkringen är sjuktalen idag på samma nivå som när förändringarna genomfördes. Reformerna genomfördes eftersom man lyckats plantera uppfattningen att det förekom ett överutnyttjande av sjukförsäkringen. Att allt för många människor var sjukskrivna i onödan. Tanken var att genom strikta tidsgränser och en hårdare tolkning av rätten till sjukpenning få människor tillbaka till arbete.

Vad man har uppnått är att ett stort antal människor har utförsäkrats från sjukförsäkringen och i många fall hamnat på de kommunala kontoren för prövning av försörjningsstöd. Regeringen har dock inte åstadkommit någon förbättring för de långvarigt sjukskrivna. Det finns ingen fungerande rehabilitering, människor skjutsas fortfarande runt i systemet utan att få den hjälp och det stöd som de behöver.

Ökande sjuktal

Dessutom är sjuktalen tillbaka på den nivå som de befann sig när den borgerliga regeringen startade sitt reformarbete.

Vad man dock har uppnått är att sjukskrivna idag betalar högre skatt än arbetande och har en försämrad ekonomi. Det är som Jonna Sima skriver i sin analys:

Kvar står vi med en sjuk sjukförsäkring. Den erbjuder varken något ekonomiskt skydd, rehabilitering eller några stora chanser att ta sig tillbaka till arbetslivet. Knappt hälften av svenskarna har i dag förtroende för att försäkringen skulle skydda dem om de blir sjuka. Bakom statistikens siffror och grafer står ofta svårt sjuka människor som – trots intyg från läkare och experter – inte får den tid som behövs för att bli friska. Det tillåter inte Ulf Kristerssons regler.

Regeringen har misslyckats med jobben


Viktigt att diskutera inkomstskillnader

För några dagar sedan publicerades ett debattinlägg av socialförsäkringsminister Ulf Kristersson. Inlägget publicerades samma dag som Riksdagen debatterade inkomstklyftor. Inlägget var väl ett försök att försvara och förklara den borgerliga regeringens förändringar av socialförsäkringssystem och arbetsmarknadspolitik. Han förklarade att …

… att framtidens fördelningspolitik måste handla om social rörlighet. Sverige ska vara ett land där alla kan bli något, ett land fyllt av nya inspirerande ”klassresor”, där man oftare får frågan vart man är på väg än varifrån man kommer.

Det låter ju vackert och som en vacker dröm att uppnå. Han försökte väl något att problematisera hur man uppnår detta vackra mål. På detta område finns ju förstås olika syn mellan de politiska partierna hur man uppnår det ”klassresande” samhället. Ulf fick ju snart svar på tal.

Ylva Johansson påpekar att möjligheten till ett arbete och utbildning är viktigt för att minska klyftor mellan grupper av människor och för att främja klassresor. Ylva säger att …

Regeringen har misslyckats med jobben. Arbetslösheten är högre än i jämförbara länder och långtidsarbetslösheten har vuxit dramatiskt. Samtidigt som rekordmånga unga har sökt till högskolan skär regeringen ned på utbildningsplatserna och stänger dörren i ansiktet på unga med framtidsambitioner.

Irene Wennemo och Marika Lindgren Åsbrink är inne på ungefär samma synpunkt som Ylva. De skriver i sitt inlägg att den borgerliga regeringen har som mål att skapa en större låglönesektor. Den utvecklingen stödjer ju den borgerliga regeringen genom hur man valt att subventionera olika branscher. De säger säger att …

De inspirerande klassresorna som Kristersson vackert skriver om verkar för allt fler leda rakt in i en återvändsgränd. Många unga hamnar i passivitet istället för att ta sig vidare till utbildning, jobb eller praktik. De ekonomiska drivkrafter som så elegant skulle lösa ungas utanförskap fungerar helt enkelt inte. Det har vi snart sju års erfarenhet av.

Jag delar långt ifrån den syn som Ulf Kristersson ger uttryck för i sitt inlägg. Han har dock rätt i att det är viktigt att diskutera hur vi skapar ett samhälle som möjliggör för fler människor än idag att skapa sig en bättre framtid och ett bra liv. Den moderatledda regeringen kan inte undgå ansvar för att arbetslösheten ökat, för att den långvariga arbetslösheten fortsätter att öka eller för att det utanförskap de sade sig vilja få bort uppenbarligen inte påverkats av deras politik.

Om drygt ett år stundar allmänna val. Vi har ett år framför oss då debatten om vilket samhälle vi vill ha kommer att föras.

Länkar: dn.sedn.sedn.sedn.se, Aftonbladet ledare, Ekot, Ekot, Arbetet

Andra som skrivit: Alliansfritt Sverige, Badlands Hyena, Martin MobergMartin MobergMartin Moberg, Peter Johansson

Om Ulf Kristersson får bestämma


… så kommer han att förhindra människor från att ta ut tjänstepension från 55 års ålder. Han anser nämligen att fack och arbetsgivare skickar ut fel signaler i ett läge då politikerna vill höja pensionsåldern.

Han säger sig respektera parternas på arbetsmarknaden fria rätt att teckna avtal men

Vi kan säga att ni har era avtal och det har vi respekt för, men vi har skattelagstiftningen och det ska ni ha respekt för.

Jag vet inte hur vanligt det är att någon tar ut tjänstepension redan vid 55 års ålder. Jag kan misstänka att, om det sker, det är vanligare i grupper med högre än genomsnittliga inkomster. Jag vet att personer inom LO:s områden tar ut sin tjänstepension före 65 års ålder. Det sker samtidigt med att man tar ut den offentliga pensionen. Det handlar då vanligtvis om människor som väljer att kliva av yrkeslivet eftersom de känner att de inte längre orkar.

Jag ser behov av att förändra tjänstepensionen för LO:s medlemsgrupper. Det handlar om när arbetsgivarna börjar betala premie till tjänstepensionen. Idag sker det när en anställd är 25 år. Idag har LO:s medlemsgrupper och tjänstemännens i stort sett likadana bestämmelser för sina tjänstepensioner. Medan LO:s medlemsgrupper i allmänhet påbörjar sitt arbetsliv efter gymnasietiden så är det vanligare bland tjänstemän att börja arbeta efter högskola/universitet.

Med denna konstruktion förlorar LO-grupperna pensionsintjänande i början av sitt arbetsliv och i slutet (eftersom det är vanligare att man inte orkar arbeta till 65 års ålder). LO-förbunden kommer att behöva se över pensionsbestämmelserna för sina medlemmar. IF Metall har, som exempel, efter årets avtalsförhandlingar fått in bestämmelser om delpension.

Arbetsmarknadens parter behöver inga direktiv från staten i denna fråga. Vad de behöver är frihet att utforma bestämmelser som passar bättre för den verklighet som råder inom olika branscher.

Länkar: dn.se, Ekot, di.se, SvD, di.se, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg, Peter Johansson

%d bloggare gillar detta: