Alla elever har rätt till en bra start i livet

Jag har läst ett viktigt och angeläget inlägg kring situationen för barn som har dyslexi. Demoskop har kartlagt de 100 största kommunernas hantering av stöd till elever läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Studien visar att hälften av kommunerna saknar en samlad handlingsplan eller direktiv till grundskolan om hur de skall jobba med läs- och skrivsvårigheter. Stockholms kommun, som tagit bort det särskilda stödet för dyslexi, valde att inte svara på den enkät som skickats ut.

Debattörerna finner denna situation ganska upprörande. De menar att barn som har detta handikapp kastas ut i ett skollotteri. Det handlar mer om slump om man får den hjälp och det stöd elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi behöver. De skriver att tidiga insatser är avgörande för barns läsinlärning. Det är dock endast i hälften av kommunerna som elever genomgår screening. Till det kommer att det är viktigt med hjälpmedel för elever med dyslexi och att lärarna har relevant kunskap om detta handikapp. De föreslår därför att alla kommuner ska:

1. Upprätta en enhetlig handlingsplan/direktiv för hur alla skolor i kommunen ska ge elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi särskilt stöd efter behov.
2. Säkerställa att hjälpmedel och inlästa läromedel finns tillgängliga för alla inom kommunen.
3. Värna lärare genom utbildning och kontinuerlig fortbildning genom hela yrkeslivet.

De avslutar sitt inlägg med uppmaningen att …

Nu kastar vi handsken till Sveriges kommuner. Skrota kunskapslotteriet. Se till att alla kommuner jobbar strukturerat för en skola för alla. Alla elever har rätt till en bra start i livet. Det vinner alla på.

Det är fullt rimliga krav som framförs i debattinlägget. I det moderna samhället är det fundamentalt att kunna tillgodogöra sig skriven text och för att klara sig i arbetslivet. Dyslexi är ett handikapp som det finns hjälpmedel för att bemästra. Många idag vuxna har tagit sig i genom en skola som behandlat dem som dumma och mindre intelligenta. De har lämnat skolan med dåligt självförtroende och har på så sätt missat möjligheter i livet.

Därför är det så viktigt att man tidigt i skolan fångar upp de elever som har problem med att tillägna sig skriven text.

Länkar: SvD, SVT, ekuriren

Arbetsförmedlingen – politikernas ansvar

Akademikerförbundet SSR, genom Heike Erkers och Ursula Berge, skriver idag ett viktigt inlägg om Arbetsförmedlingens många och spretiga uppdrag. De konstaterar att, utöver det huvudsakliga och ursprungliga uppdraget, har myndigheten fått ansvar för flera andra tunga uppgifter.

Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att ta över introduktionen av nyanlända flyktingar (etableringsverksamhet) från kommunerna. De har fått ta över ansvaret av från sjukförsäkringen utförsäkrade långtidssjuka. Heike och Ursula räknar upp fler av de arbetsuppgifter de har.

De medel som Arbetsförmedlingen förfogar över för arbetsmarknadsåtgärder är hårt styrda och detaljerade. SSR konstaterar i sitt inlägg att alla dessa olika uppdrag gjort Arbetsförmedlingens totala uppdrag i princip omöjligt. De säger i sin avslutning att …

De senaste årens övervältring av ansvar på Arbetsförmedlingen har lett till ett omöjligt uppdrag. Det är något vi upplever inte bara centralt, utan det är något arbetsförmedlare lokalt vittnar om dagligen. De ska vara administratörer, vägledare, controllers, inskrivare och platsförmedlare i en och samma person och känner varje dag att deras profession och det de har lärt sig i sin högre utbildning inte går att förverkliga i arbetet.

Att det är så är inte resultatet av en dålig arbetsledning. Det är resultatet av en dålig politik. Och då är det dags att göra om och göra rätt.

Regeringen borde snarast tillsätta en parlamentarisk utredning i frågan och ta det politiska ansvaret för en långsiktigt hållbar jobbpolitik.

Jag finner det lätt att stödja deras förslag. Den svenska arbetsmarknadspolitiken behöver en rejäl översyn. Den borgerliga regeringen har ålagt myndigheten en mångfald olika och nya uppdrag. Samtidigt har man urholkat Arbetsförmedlingens ursprungliga uppdarag.

Arbetsförmedlingens roll var en gång i tiden att understödja en ordnad konjunkturomvandling och underlätta för människor att byta bransch. Tillsammans med en bra arbetslöshetsförsäkring gjorde detta Sverige starkare i den internationella konkurrensen.

Ja, jag tycker det är en bra idé att genomföra en parlamentarisk utredning om hur den framtida arbetsmarknadspolitiken borde se ut och vilket uppdrag och vilka uppgifter som en arbetsförmedling ska ha.

Länkar: DN Debatt, Ekot, Fokus

Fler som skrivit: Martin Moberg

Arbetslöshetsförsäkringen är körd i botten!

Fiasko efter fiasko

På DN Debatt argumenterar tre höga företrädare för LO för att arbetslöshetsförsäkringen måste förbättras. Det viktigaste kravet är att de flesta av löntagarna ska ha en ersättning som motsvarar 90 % av tidigare lön vid arbetslöshet.

Då man är medveten om att de förbättringar man vill se knappast går att genomföra i ett slag föreslår man en trappa i tre steg. De föreslår dessutom de önskvärda tillfällen då förändringarna borde genomföras.

Vidare anser de att taket för högsta ersättning från arbetslösheten ska värdesäkras genom att indexeras med löneutvecklingen i ekonomin.

I inlägget har man en del förslag till andra regelförändringar av arbetslöshetsförsäkringen. Eftersom det borde löna sig att studera borde vägen från studier till arbete försäkras genom ett studerandevillkor. Till detta kommer att de föreslår en förstärkt och aktiv arbetsmarknadspolitik av hög kvalitet.

Jag sympatiserar förstås med LO:s krav och önskemål. Däremot är de förstås inte möjliga att genomföra med dagens politiska majoritet. Jag är heller inte helt säker på att en ny regering där socialdemokraterna ingår kommer ha möjlighet att genomföra en sådan reform vad gäller nivån på ersättningen. Det kommer trots allt att kosta en hel del medel. Från socialdemokraternas håll är det uttalade målet att 80 % av löntagarna ska ha 80 % i ersättning vid ofrivillig arbetslöshet.

Ett annat problem är ju hur arbetet går i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. TCO har ju lagt ett förslag som till synes skulle kunna hantera de politiska låsningarna kring en framtida arbetslöshetsförsäkring. Jag är rädd att LO:s förslag i detta avseende inte tillför särskilt mycket till den aktuella debatten.

Det betyder förstås inte att LO ska ge upp sina krav. De mål som LO framför i inlägget är att se som mer långsiktiga trots att man önskar snabba förslag (som knappast lär komma).

Länkar: DN Debatt, dagens arena, Aftonbladet ledare, Arbetet, TCO-tidningen, ka.se, Kollega, SvD, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Peter Johansson, Peter Högberg, Ola Möller, Claes Krantz, Martin Moberg, Martin Moberg

Annie Lööf fick en tummetott

Det bidde en utredning!

Centerpartiledaren, tillika rikets näringslivsminister, tänkte ta fajjt för att företagen skulle slippa den andra sjuklöneveckan. Efter, antar jag, hårda förhandlingar inom regeringen fick hon en utredning och ett paket om sänkta egenavgifter.

Självklart presenterar hon detta som en seger för Centerpartiets förslag. Och – vem vet – på lång sikt kanske det blir så. Det förutsätter förstås att den borgerliga regeringen blir omvald nästa år.

Ett val som de centerpartistiska ledamöterna i Riksdagen skulle kunna göra är ju att stödja Socialdemokraterna och Miljöpartiet i denna fråga. Men det lär väl knappast komma att ske.

Men, det är klart, när man använder den största delen av reformutrymmet till ett jobbskatteavdrag och att flytta brytpunkten för statlig skatt uppåt så blir det hårda prioriteringar kring de kvarstående smulorna. Man kan inte vinna alla kamper!

Länkar: di.se, SvD, dn.se, Ekot, SvD, di.se, SVT, SVT, SVT

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Alliansfritt Sverige

Det moderata skattesänkarprojektet har nått vägs ände

Så här är det!

Konjunkturinstitutet (KI) fortsätter att kritisera den borgerliga regeringens bedömningar om hur stort reformutrymmet är. De menar att regeringens politik kommer att leda till att man inte kan hålla överskottsmålet.

Det innebär, i sin tur, att kommande regeringar kommer att tvingas till åtstramning i form av skattehöjningar, besparingar eller motsvarande åtgärder. Jesper Hansson, prognoschef på KI, säger att …

Det är märkligt att finansminister Anders Borg talar om reformutrymme. Finansministern använder ordet synonymt med den politik han vill bedriva.

…

Regeringen borde vara skyldig att visa alternativa kalkyler, det är deras räknemaskineri vi kritiserar. Regeringen räknar med en jämviktsarbetslöshet på 5,5 procent, vi tror att den är 6,5 procent. Den skillnaden innebär i storleksordningen 20 miljarder bättre finanser.

Det är klart att Magdalena Andersson (S) håller med i den kritik som KI framför. Hon säger att …

Det är uppenbart att det moderata skattesänkarprojektet har nått vägs ände. Det går inte att låna till skattesänkningar. Hur ska Anders Borg finansiera en rimlig skola för våra barn?

Anders Borg och Fredrik Reinfeldt kommer knappast att påverkas av den kritik som framförs av den statliga myndigheten. Magdalenas kritik bekommer väl dem än mindre. De är ideologiskt övertygade om att skattesänkningar är det bästa ting som finns. Det finns knappast något samhällsproblem som inte kan lösas medelst sänkta skatter. Framför allt inte året före ett riksdagsval och med dåliga opinionssiffror för allianspartierna.

Länkar: Aftonbladet ledare, SvD, SvD, di.se, dagens arena

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Badlands Hyena, Peter Högberg, Martin Moberg, Roger Jönsson, Martin Moberg, Markus Mattila, Ola Möller

LO tänker utreda pensionssystemet

Vi gör en egen utredning!

Igår skrev jag om LO:s remissvar på Pensionsåldersutredningens betänkande. LO är i sitt svar kritisk mot flera delar i utredningens förslag. Under onsdagen rapporterade tidningen Dagens Arbete att LO kommer att tillsätta en egen pensionsutredning.

Utredningen ska granska hur pensionssystemet är konstruerat, om avgiften som avsätts är rätt och hur man kan kombinera den allmänna pensionen med tjänstepensionen. Tobias Baudin, LO:s vice ordförande, säger vidare att …

Vi ska också titta på hur länge LO-medlemmarna orkar jobba, varför de slutar betydligt tidigare än tjänstemännen. Det bästa för dagens pensionssystem är att få ner arbetslösheten. Om fler jobbar klarar sig pensionssystemet bättre. Som individ måste du jobba heltid och så länge som möjligt. Så är systemet uppbyggt. Arbetslösheten drabbar pensionssystemet väldigt hårt.

Det är bra att LO på egen hand ser över pensionssystemet och hur det påverkar LO-förbundens medlemmar. Det behövs en stark röst som samlat argument för att företräda de personer som riskerar att bli förlorararna vid sin pension.

I have a dream

För 50 år sedan idag hölls ett stort tal!

Måste vi arbeta längre?

Det förs ju en debatt i Sverige om det pensionssystem som vi haft sedan en tid tillbaka. Det har tillsatts arbetsgrupper och utredningar som ska komma med förslag. Problemet ligger ju i att den ökande genomsnittsåldern gör att dagens arbetande måste arbeta fler år för att få en rimlig nivå på pensionen. Till det kommer, den så kallade, pensionsbromsen som vid flera tillfällen de senaste åren sänkt värdet på utgående pensioner och pensionsrättigheter.

I våras lämnade den statliga pensionsåldersutredningen ett betänkande om hur man ska lösa ”åldersproblemet”. Deras förslag handlar om att blivande pensioner måste arbeta längre. Det sker genom att man ska få arbeta till 69 års ålder (idag 67 år). Man föreslår en pensionsålder som regleras med genomsnittsålderns utveckling. Vidare föreslår man ökade insatser för att få en bättre arbetsmiljö som gör att fler kan arbeta längre.

Tidningen Arbetet har läst det yttrande över förslagen som LO lämnat in till utredningen. LO delar flera av utredningens förslag men är även kritiska till vissa punkter. LO anser att utredningen har ett allt för hårt fokus på att höja åldern när pension börjar tas ut. LO menar att det är antalet arbetade timmar som är det avgörande. Stora grupper inom, framför allt, LO-förbunden har idag en genomsnittlig pensionsålder strax över 60 års ålder. Artikelförfattaren skriver att …

Vad LO-medlemmarna beträffar kommer de inte att orka arbeta längre upp i åldrarna bara för att åldersgränserna höjs. En förutsättning för att LO ska acceptera höjda åldersgränser för pension är att åldersgränserna för a-kassa, sjukpenning och sjukersättning följer med uppåt – något som utredningen också har föreslagit. LO hävdar att a-kassan och de arbetsmarknadspolitiska programmen dessutom måste förbättras, annars finns risken att äldre arbetssökande ser sig tvungna att börja ta ut ålderspension tidigare än riktåldern.

LO är vidare kritisk till att utredningen lägger sig i en fråga som berör arbetsmarknadens parter. Idag är det möjligt att ta ut sin tjänstepension från 55 års ålder. Utredningen vill i lag reglera att detta ska få ske tidigast från 62 års ålder.

Pensionsmyndigheten har också lämnat in ett remissvar. De påpekar något väsentligt och som påpekas i artikeln. Artikelförfattaren skriver att …

De största hindren för ett längre arbetsliv finns dock i arbetslivet självt, anser Pensionsmyndigheten: i arbetsmiljön, i diskrimineringen av äldre på arbetsmarknaden, och i bristen på kompetensutveckling. Och de hindren är de svåraste att göra någonting åt.

Det är enkelt att lagstifta om hur länge man ska få arbeta och att införa en riktålder för pension. Men insatser för att förbättra klimatet på arbetsmarknaden är betydligt. De insatser man genomför kan ta många år innan man ser om de har effekt.

Länkar: Arbetet, SVT, Arbetet, Publikt, Publikt, SVT, di.se, Ekot, di.se

Jan Björklunds våta dröm

Lärlingar – det är bra det!

Under tisdagen fick utbildningsminister Jan Björklund presentera sin andel av den kommande höstbudgeten. Det handlar om en satsning på lärlingsutbildning för en total kostnad om omkring en miljard kronor för åren 2014 – 2017.

De arbetsgivare som tar emot lärlingar ska få ett ökat anordnarbidrag och eleverna ska få en liten slant som ersättning för kostnaden för mat och resor. Detta förslag ska kompletteras med en proposition om en särskild lärlingsanställningsform.

Inom vissa delar av borgerligheten finns en ganska nostalgisk syn på detta med lärlingar där man drömmer sig tillbaka till en svunnen tid. Jag har inget emot att gymnasieutbildning till stor del förläggs till arbetsplatserna. Det ger både relevant erfarenhet och en möjlighet att arbeta med utrustning som skolan inte har resurser att införskaffa. Det innebär vidare att eleverna får vara på flera olika arbetsplatser och därmed få en bredare kunskap om det aktuella yrket.

Risken med en renodlad lärlingsutbildning är att man skapar inlåsningseffekter. Man får kunskap om enbart den aktuella arbetsplatsens utrustning och erfarenheter. Vidare är ju detta även ett steg i att nedvärdera teoretisk kunskap. Det finns en tro om att vissa typer av elever enbart kan klara av praktiska färdigheter.

Läs och se inslaget om ”Volvosteget” från Eskilstuna. Det är en satsning som Volvo genomför inom ramen för IF Metalls avtal om yrkesintroduktion. Här får ett stort antal arbetslösa ungdomar möjligheten att skaffa sig ett yrke. I höst kommer man att ta emot en ny grupp ungdomar. En lärdom man gjort är att man kommer att kräva av ungdomarna är att man har fullständiga betyg i kärnämnena. Raimo Heinonen, personalchef Volvo CE Eskilstuna, säger till Östnytt att …

Vi ser att det finns behov. Vi har väldigt kvalificerade jobb och man måste ha baskunskaperna då i de här ämnena.

Åtminstone på ett område har utbildningsministern förstått detta. Han har förstått att man måste satsa på att utveckla de gymnasiala utbildningar till industrin. Detta kommer att ske i samarbete med arbetsmarknadens parter inom industrin.

IF Metall har tillsammans med arbetsgivarnas organisationer utvecklat konceptet med Teknikcollege. Det handlar om en insikt om att framtidens industriarbeten kräver en högre kompetens och motiverade elever och ungdomar som satsar tid för ett industriellt arbete.

Det vore bättre om regeringen fokuserade på att stödja utvecklingen av utbildningar i samarbete med skolor och arbetsmarknad av den sorten som Teknikcollege är ett exempel på.

Länkar: SVT, SVT, di.se, Ekot, SvD, vlt, Ekot, Arbetet, Lärarnas Nyheter

IF Metall öppnar Kompetensbank

Igår meddelade IF Metall för världen att man kommer att starta en kompetensbank öppen för alla medlemmar. I Kompentensbanken ska de fackliga medlemmarna kunna kunna skapa ett cv och lägga upp sina meriter. Verktyget kan användas för att söka nya jobb och se över sina kompetenser. I Kompentensbanken ska arbetsgivarna kunna söka bland metallarbetare med rätt kompetens och lägga upp anställningsannonser.

Jag ser verkligen fram emot denna nya medlemsservice. Detta ger alla medlemmar som är ute efter ett arbete möjlighet att få kontakt med arbetsgivare. Verktyget ger arbetsgivare en mer träffsäker metod att få kontakt med personer med den kompetens som de behöver.

Kompetensbanken kommer att vara en medlemsförmån som gör det mer värt att vara medlem i den fackliga organisationen. Huruvida det bidrar till att underminera den statliga Arbetsförmedlingen låter jag vara osagt. Jag ser verktyget snarare som ett starkt komplement till deras insatser.

Den 1 september öppnas Kompetensbanken för IF Metalls medlemmar!

Länkar: SVT, di.se, SvD, dn.se, ka.se, Publikt, Arbetet, Arbetet, da.se, da.se

Industribloggare: Leine Johansson, Leine Johansson, Carola Andersson