Bloggarkiv

Läxrut bidrar ej till en likvärdig skola


För några år sedan införde den tidigare borgerliga regeringen ett skatteavdrag för privat finansierad läxhjälp. Den nu sittande regeringen föreslår i sitt budgetförslag att detta skatteavdrag som avskaffas.

Branschen har av denna anledning börjat bedriva viss opinionsbildning i syfte att få behålla denna skattesubventionerade tjänst. Det verkar som om den huvudsakliga anledningen till att vilja behålla detta system är att den skulle vara jobbskapande.

Det känns onekligen som ett ganska tunt argument. Läxrut är en tjänst som endast familjer med redan goda inkomster har möjlighet att utnyttja. Det är inte en möjlighet som ges efter behov utan enbart efter betalningsförmåga. Skolan finansieras genom att medborgarna betalar skatt. Då är det en rimlig princip att extra stöd till elever skall utges efter principen vilket behov som finns.

Amanda Björkman skriver på DN:s ledarsida att …

… slopat läxrut slår inte främst mot elever med behov av stöd, utan mot elever vars föräldrar har råd att betala för extrahjälp efter skolan. De andra eleverna drabbas inte alls av skrotandet – deras föräldrars plånböcker gjorde nämligen att det aldrig var aktuellt för dem. I stället har de fått nöja sig med den skola som inte ens alliansen trodde tillräckligt mycket på för att låta bli att subventionera läxhjälpsalternativ.

Det enda rimliga är att skolan är av sådan kvalitet att alla elever får möjgligheten till en god utbildning. Extra stöd ska av skolan ges till de elever som verkligen behöver det – oavsett vilken betalningsförmåga som elevens föräldrar kan ha.

Länkar: dn.se, SvD, ekuriren, Ekot, Ekot, Ekot, Aftonbladet ledare

En satsning på skolan


Den rödgröna samarbetsregeringen har presenterat en rejäl satsning på den svenska skolan. En del av paketet handlar om att satsa destinerade pengar till de skolor runt om i landet som har störst behov. 2015 ska 475 miljoner kronor användas till att öka jämlikheten mellan svenska skolor. I paketet ingår tre delar:

  • pengar till de skolor som vill höja resultaten,
  • höjda lärarlöner till de som arbetar på skolor med svårast förutsättningar, samt
  • stöd till nyanlända elever.

Sedan presenterades en miljardsatsning som ska syfta till, bland annat, minskade klasser och fler lärare i skolan.

Det är bra att regeringen på detta sätt redovisar sin avsikt att höja resultaten i den svenska skolan. Det borde finnas stora möjligheter att dessa paket blir till politik. Det finns ju knappast något parti som motsätter sig satsning på skola och utbildning. Skillnaderna i vad man vill göra synes mest vara retoriska och mindre reella.

Länkar: dn.se, SVT, SvD, SVT, Ekot, di.se, Ekot, SVT, SvD, SVT, SvD, Ekot, Arbetet

Läxbranschen omsätter mångmiljonbelopp


Svenska Dagbladet rapporterar att ”läxbranschen” idag omsätter allt mer pengar. Med stöd av avdragsrätt – läx-rut – kan föräldrar med några kronor över inhandla studiestöd åt sina barn. Tidningen skriver …

I Danderyd använde 19 procent av invånarna rut-avdraget någon gång under förra året. Följt av Lidingö, Täby och Nacka ligger kommunen i topp i länet när det gäller rut-användning – precis som kommunerna ligger på topplistan över landets högsta snittinkomster.

Jag ogillar djupt denna form av skattesubvention. Samtliga skattebetalare är med om att finansiera detta men endast de med de högsta inkomsterna kan tillgodogöra sig frukterna av den.

Länkar: SvD, SVT, Aftonbladet ledare

Statens fel att kommunaliseringen inte blev så bra


I morgon, måndag, presenteras en rapport som tydligen kommer att ange kommunaliseringen av skolan som startpunkten för dagens problem. Leif Lewin, statsvetaren, som skrivit rapporten menar (enligt DN:s artikel) att …

Staten släppte skolan till kommunerna under dåliga villkor och mot många lärares vilja, konstaterar Lewin. I samma veva lades nya, svårtolkade läroplaner och ett nytt betygssystem i knät på lärare och kommuner. 90-talets regeringar, av olika färg, får skarp kritik.

Debatten om denna rapport startade redan igår då Per-Arne Andersson, SKL, skrev ett kritiskt inlägg emot den kommande rapportens slutsatser. Per-Arne har suttit med i utredningens referensgrupp och har därmed sett rapporten växa fram. Per-Arne är inte nöjd med slutsatsen att det är kommunaliseringen som ensamt har varit skulden till den dåliga utvecklingen inom skolan. Han skriver att …

Ett grundläggande problem i utredningen är att man inte tar hänsyn till att andra stora skolreformer genomfördes ungefär samtidigt som decentraliseringen. Inte heller ges andra viktiga förändringar i skolan något förklaringsvärde, som införandet av målstyrda kurs- och läroplaner och nytt betygssystem. Detsamma gäller stora samhällsförändringar som digitaliseringen, globaliseringen, den ökade mångfalden eller 90-talets ekonomiska kris.

På samma sätt ignoreras det faktum att skolans ambitionsnivå markant höjdes parallellt med decentraliseringen. Vi gick från en skola där det var okej att en viss andel elever inte klarade målen, till en uttalad ambition att skolan ska individanpassa undervisningen så att alla elever når målen.

Säkert kommer rapporten att ge utbildningsminister Jan Björklund vatten på sin kvarn. Han har ju länge menat att skolan åter borde återgå till statens ansvarsområde. Det är ett krav som jag förstått de bägge fackliga lärarförbunden stödjer. Jag har också tidigare skrivit att man mycket väl kan överväga att skolan förstatligas. Däremot inbillar jag mig inte att ett sådant steg skulle innebära den enda trollformeln för att få en skola i värdsklass.

Leif Lewins rapport kommer alldeles säkert att ge mycket bränsle till den fortsatta debatten om den svenska skolan. Det lär väl komma ett bli en hel del artiklar i morgonens tidningar och annan media.

Länkar: SvD, SVT, dn.se, SVT, SvD

Fler som skrivit: Agneta Berge

Betygen glider allt längre från verkligheten


Jag har noterat att en kort liten nyhet från TT har farit runt i tidningsvärlden. Den konstaterar kort att den nyligen presenterade Pisa-rapporten visar att de svenska skolresultaten har försämrats relativt vår omvärld. Samtidigt med denna negativa utveckling så stiger slutbetygen för eleverna.

Det är ju, som det konsteras, något motstridigt. I notisen sägs att en orsak till detta är att lärarna pressas av föräldrar och arbetsgivare (skolan antar jag det menas) att höja betygen mer än vad resultaten motiverar.

Det är ju inte första gången som det rapporteras om detta. Svenska Dagbladet skrev i somras om hur friskolor är frikostigast med att sätta goda betyg. Man hade granskat hur betygen stod sig i förhållande till resultaten i de nationella proven. DN hade en motsvarande granskning i februari 2013.

Det finns alltså en hel mängd konstateranden att det finns ett problem i hur betyg sätts. I konkurrensen om eleverna och den skolpeng de har med sig finns en frestelse att sätta betygen högre än vad de borde vara. Kortsiktig ekonomisk vinning riskerar att fortsätta urholka det svenska kunskapssamhället.

Länkar: SvD, SVT

Fler som skrivit: Badlands Hyena

Grupper missgynnas av utbildningssystemet


Inga Sanner, Stockholms universitet, har skrivit ett intressant debattinlägg om hur man borde begränsa föräldrars makt över skolan. Inga konstaterar i sitt inlägg att dagens friskolesystem inneburit att elever till föräldrar med en starkare utbildningstradition har gynnats. Det har blivit tydligare att elevens familjebakgrund har en tydlig påverkan på resultaten i skolan.

Inga diskuterar föräldrarnas möjligheter att påverka sina barns val av skola och det stöd som dessa barn får. Det finns inget fel i att föräldrar hjälper och stödjer sina barn i skolarbetet. Inga säger att …

Självklart kan man aldrig komma ifrån att det finns skillnader i barns förutsättningar och självklart ska man inte missunna de barn som har ett rikt kapital hemifrån att profitera på det. För en liberal borde det dock vara självklart att fokusera på hur man kan ge stöd åt barn som inte har sådana tillgångar. Det handlar inte om pengar utan om att våga se att barns frihet i vissa fall förutsätter en minskad frihet för föräldrar.

Inga menar att politiken måste ta ansvar för att minska föräldrarnas makt över skolan och hellre ta barnens parti. Det låter som en ädel insats för skolpolitiker från alla partier att verka för.

Länkar: SvD, SvD

Stopp för utbildning i fas 3!


Arbetsförmedlingen har beslutat att sätta stopp för ytterligare utbildningsinsatser för deltagare i den tredje fasen av Jobb- och utvecklingsgarantin. De medel – 128 Mkr – som regeringen i sin nåd låtit avsätta för deltagarna i denna arbetsmarknadspolitiska åtgärd är slut.

När fas 3 infördes fanns det överhuvudtaget inga som helst möjligheter att ge utbildning till deltagarna. Efter att kritiken emot detta ökat valde den borgerliga regeringen att kasta in handduken och tillåta en möjlighet till utbildning. Villkoren var att en sådan åtgärd skulle leda till ett arbete. Då kraven var ganska hårt satta tyckte väl regeringen att man inte behövde ta i när det gällde att allokera medel för sådana utbildningar.

Nu visar det sig att de anställda på Arbetsförmedlingen har varit mer generösa än vad regeringen tänkt sig. De avsatta medlen har nämligen förbrukats i snabbare takt än förutsett. För att hålla sig inom de ekonomiska ramar som regeringen har bestämt tvärbromsar Arbetsförmedlingen alla insatser gällande utbildningar till deltagare i fas 3.

Om inte annat så visar detta att den detaljstyrning som den borgerliga regeringen har ålagt arbetsmarknadspolitiken. Här råder herrans tukt och förmaning och gud nåde den som kliver utanför ramarna.

Allra som ödmjukast har Arbetsförmedlingen ansökt om ytterligare en skärv för att kunna ge fler deltagare utbildningsinsats. Vi får väl se hur arbetsmarknadsministern svarar på myndighetens hemställan.

Länkar: dn.se, dagens arena, Arbetet, Arbetet, di.se, dagens arena, ka.se

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Martin Moberg, Leine Johansson

(S)atsning på utbildningen


Socialdemokraterna aviserar en omfattande ekonomisk satsning på att utveckla den svenska skolan. Viktiga delar i paketet handlar om att minska klasserna för de yngsta eleverna och en satsning på att utbilda fler förskolelärare. Paketet är ju inte okänt utan har sitt ursprung i de förslag som diskuterades på den socialdemokratiska kongressen i våras.

Partiet vill avsätta drygt 4,5 miljarder kronor mer på att utveckla skolan än vad den borgerliga regeringen förmår. Det ligger helt i linje med klassisk socialdemokratisk politik att utveckla skola och utbildning. Man vill att fler elever ska ta sig igenom sin utbildning med godkända betyg.

Det framförs dock kritik mot att satsningen förutsätter lärare som inte finns idag. Det är förstås en rimlig ståndpunkt att ta till sig. Det är klart att jag inte har något att invända emot de mål som mitt parti satt upp. Mindre klasser för de yngsta eleverna är en viktig förutsättning för att alla elever ska få en bra start i skolan. Men det kommer ju att krävas duktiga och engagerade lärare för att klara det målet.

Länkar: dn.se, di.se, SVT, SVT, dagens arena

Fler som skrivit: Monica Green, Martin Moberg, Roger Jönsson

Om att göra egenintresset nödvändigt


Daniel Suhonen

Daniel Suhonen, Katalys, beskriver i ett inlägg syftet bakom den borgerliga regeringens skattesänkningspolitik. Han beskriver Fredriks Reinfelds nya moderater som högerreformister i motsats till Bo Lundgrens högerrevolutionära. Han säger att …

Där välfärdsstaten modell 1.0 med generella reformer gjorde solidaritet möjlig, handlar den borgerliga reformismen om att göra egenintresset nödvändigt för medborgarna. Sänker man skatten ger det mer i plånboken åt alla som är friska och har ett jobb. Men sänkta skatter minskar resurserna och kvaliteten i välfärden. Glappet mellan löntagarnas egna goda resurser och de skrala i den allmänna välfärden sätter vissa bestämda handlingsmönster i svang.

Katalys har låtit Novus fråga ett antal personer om deras syn på skatter och välfärd. Daniel menar att allt fler människor hellre ser satsningar på välfärden än på ytterligare skattesänkningar. Han menar därför att oppositionen borde ha ett drömläge i debatten.

Daniel menar att den socialdemokratiska ståndpunkten att kritisera, men sedan acceptera, ett femte jobbskatteavdrag gör att människor inte vet var partiet står egentligen. Daniel menar att (S) inte skulle ha något att förlora på att driva frågan om att riva upp det femte jobbskatteavdraget för att i stället satsa medlen ”på skolan och sjukvården”.

Jag kan dela kritiken att partiet är något defensiv i synen på skatterna. Det kan vara rätt att undvika framtida höjningar av inkomstskatterna för ”vanligt folk”. Men Socialdemokraterna har långsiktigt andra ambitioner än Moderaterna när det gäller skola och övrig offentligt finansierad välfärd. Detta måste ju finansieras på något sätt. På sikt måste man börja diskutera sådant med väljarna. Det handlar ju om vilket typ av samhälle vi vill ha.

Då måste, som Daniel säger i debattinlägget, de politiska alternativen bli tydligare.

Länkar: DN Debatt, Aftonbladet ledare, etc.se, dagens arena, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg

En fråga om medmänsklighet


20130908-104346.jpg
På Aftonbladets debattsida har det publicerats en stark artikel om de svårigheter som barn med neuropsykiatriska funktionshinder står inför. I artikeln, som ett stort antal kulturpersonligheter skrivit under, skrivs om hur många kommuner tar bort det stöd som elever med neuropsykiatriska funktionshinder behöver. De skriver att …

Den absurda lek, som politikerna ägnar sig åt, och som de kallar inkludering är ett exempel på hur våra folkvalda visat sig leva i en fantasivärld. Vi hoppas att det är ett symptom på önsketänkande och inte på det värre alternativet: ett cyniskt sätt att dölja en besparing på barn med alltför kostsamma funktionshinder. Kostnaderna har skenat. Lagen tvingar oss inte att vara så generösa försvarar sig politikerna.

Vi säger: Då är det fel på lagen. Den enda mänskliga reaktionen borde vara ”Hur kan jag verka för att ändra lagen så att alla barn ges verklig möjlighet att vara en del av ett demokratiskt samhälle nu och i framtiden?”

De vänder sig i artikeln till Jan Björklund och ber honom att agera för att alla barn får möjlighet att ta sig i genom skolan. Vi får väl se om han tar bollen.

Det är en välskriven artikel som brinner av engagemang i denna fråga. Den förtjänar som sådan all respekt och ett svar från utbildningsministern.

%d bloggare gillar detta: