Monthly Archives: februari 2014

Ett arbetsmarknadspolitiskt fiasko?


Optimistkonsult

Under gårdagen skrevs det en del om en av den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitiska förslag – YA-jobben. Ekot konstaterar i sin rapportering att endast 47 personer hittills fått en sådan anställning.

Tja … vad ska man säga?

En sak är att reformen infördes så sent som den 15 januari i år. Det har bara gått några veckor sedan åtgärden genomfördes officiellt. Arbetsmarknadsministern hoppas att reformen på sikt ska ge en 30.000 ungdomar om året en väg till ett arbete. Hon sade att …

Det här är en helt ny väg för unga in på arbetsmarknaden som regeringen tillsammans med arbetsmarknadens parter har öppnat. Vi startade detta 15 januari och nu tror jag vi behöver informera både arbetsgivare och unga om att detta är en möjlighet.

Det är klart att det är alldeles för tidigt att redan nu säga något bestämt om huruvida YA-jobb blir ett fiasko eller en lyckosam satsning för att hjälpa ungdomar till ett bra arbete. Jag delar, trots denna invändning, inte ministerns optimistiska bedömning. Även om YA-jobb är en bättre väg för ungdomar, då den kombinerar teoretisk utbildning med praktiskt arbete, till arbete kommer den knappast att få den omfattning som regeringen hoppas.

Det finns all anledning att verka för att informera om YA-arbete (eller yrkesintroduktion) för arbetsgivare och arbetssökande. Men dessa insatser kan enbart komma till stånd när det finns ett upplevt behov av att anställa yngre människor. Jag har under min tid som ombudsman inom IF Metall endast skrivit ett lokalt avtal om yrkesintroduktionsanställning.

Det gällde ett mindre företag som behövde skola in en person till arbete som en äldre person utfört. Det centrala avtal som IF Metall tecknat med arbetsgivarna gav i detta fall en möjlighet att skola in en yngre person till det aktuella arbetet. Lösningen blev lyckosam för såväl företaget som den unga personen.

Det avtal som IF Metall bidragit till har också utgjort grunden till det, så kallade, ”Volvo-steget”.

Jag hoppas förstås att fler unga människor får chansen att få ett arbete genom reformen om YA-arbete. Men några 30.000 jobb om året har jag svårt att tro på. Men fler än 47 personer borde det bli!

Länkar: Ekot, Ekot, di.se, SVT, SvD, Arbetet

Annonser

Grattis till jobbet, Mikael!


Mikael Sjöberg

Regeringen har utsett Mikael Sjöberg till generaldirektör för Arbetsförmedlingen. När jag läser rapporteringen om denna tillsättning verkar den allmänna meningen vara väldigt positiv. Mikael verkar vara en person med integritet och strategiskt tänkande. Trots att han är tydligt (S)-märkt och har fackliga erfarenheter har den sittande regeringen valt Mikael.

Det verkar som om Arbetsförmedlingen har fått en kompetent chef. Han kommer säkert att göra ett gott arbete. Däremot ska man inte ställa några stora förhoppningar på att han ska kunna förändra det grundläggande uppdrag som Arbetsförmedlingen har. Det enda som Mikael kan göra är att verka inom de ramar som lagstiftning och regelverk kan ge.

Det är ju faktiskt Riksdagens majoritet som fastställer det uppdrag och de verktyg som Arbetsförmedlingen har att arbeta med. Det är regeringen som sedan effektuerar den lagstiftande församlingens beslut.

Mikaels viktigaste roll blir förstås att inom de ramar som finns förbättra myndighetens skamfilade rykte. Han behöver verka för en ökad frihet i myndighetsutövandet och minskad detaljstyrning av verksamheten.

Jag önskar Mikael all lycka i det nya jobbet!

Länkar: SVT, dn.se, Ekot, SvD, di.se, SVT, Aftonbladet ledare, SvD, dagens arena, dn.se, Ekot, SvD, Arbetet, TCO-tidningen, da.se, ka.se, Publikt, Publikt, Arbetet

Fler som skrivit: Linda Grape, Helle Klein, Carin Hallerström

Fattigdom – ett medvetet politiskt val


Igår rapporterades om att andelen av de arbetslösa som definieras som fattiga har tredubblats under perioden 2004-2012. Tapio Salonen, professor i socialt arbete, säger ganska klart att denna utveckling är följden av medvetna politiska beslut.

Åtstramade regelverk och förmåner i de offentliga sjukförsäkringen som arbetslöshetsförsäkringen har gjort att allt fler drabbats av minskad inkomst relativt de arbetande. Tapio säger att …

Detta är nära på en direkt effekt av den politik som förts i Sverige under hela 2000-talet, då vi har premierat de som har jobb och misskrediterat de som saknar arbete.

Under slagordet ”arbetslinjen” har den borgerliga regeringen genomfört för, som de sade, skulle öka drivkrafterna till arbete. Teorin byggde på att allt för goda villkor för arbetslösa och sjukskrivna minskade deras lust att utföra avlönat arbete. Därför har man bedrivit en politik som medvetet har ökat inkomstskillnaderna mellan arbetande och arbetslösa/sjukskrivna.

Uppgifterna från SCB kan knappast förvåna särskilt många. Det har varit en högst medveten politisk linje att jaga de arbetslösa och sjuka genom försämrade villkor. Huruvida denna politik har lyckats är ju omstritt.

Den långvariga arbetslösheten har ökat under de borgerliga regeringarnas tid i Rosenbad. Långvarigt sjuka skickas fortfarande runt i ett system omväxlande mellan Försäkringskassa, Arbetsförmedling och kommunala socialkontor. Någon avgörande inverkan på människors hälsa och möjlighet att återgå i arbete synes inte reformerna haft.

Länkar: dn.se, SVT, SvD, dagens arena, di.se, di.se, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg, Alliansfritt Sverige

Om ordning och reda i skolan


Ajabaja!

Rikets utbildningsminister Jan Björklund går som en Sancho Panza till storms mot bristande ordning i skolklasserna. Han verkar anse att bristande disciplin i skolorna är den sista pusselbiten i hans reformprogram för den svenska skolan. Jan sade, bland annat, att …

Sverige toppade en tabell i PISA 2012, den för sena ankomster. Det är bara ett exempel på att vi behöver göra mer för att få ordning och reda i svensk skola.

Och – det är klart – vem vill inte att det ska råda ett bra arbetsklimat i klassrummen? Det är klart att det är viktigt att arbeta för att alla elever får tillgång ett sådant arbetsklimat som motiverar och stimulerar till goda studieinsatser.

Jan Björklunds analys blir trots det väldigt ensidig/enkelspårig. Han verkar mena att det enbart handlar om att tillämpa disciplin i skolan som vore det militär excercis. Det finns inga ansatser att se till orsaker till att elever kommer för sent till skolan, skolkar eller på andra sätt inte är motiverade till att delta i skolans studiearbete.

Jag har inget emot att lärare ställer krav på de elever som de  har i klasserna. Men dessa krav måste utgå ifrån en rejäl dos av respekt för och insikt om elevens bakgrund. Jag känner inte att utbildningsministern har denna insikt och respekt för elevers bakgrund. Han har ju snarare meddelat sin mening att inte alla elever behöver en fullständig gymnasieutbildning.

Det verkar som om Jan Björklund inte har något emot att offra ett antal elever på vägen fram till den skola han vill skapa.

Länkar: SvD, Ekot, dn.se, Ekot, SVT, Politism, Ekot, Aftonbladet

Fler som skrivit: Roger Jönsson, Alliansfritt Sverige, Peter JohanssonSomar Al Naher, Martin Moberg

Reinfeldts Sverige


Igår hade LO:s film och bild om hur alliansregeringens politik har påverkat Sverige premiär. Filmen kombinerar en presentation av statistik och fakta med mötet med tre personer. Det är en välproducerad film som på ett pedagogiskt sätt argumenterar för LO:s syn på den politik som förts.

Länkar: Resumé, dagens arena, di.se, Arbetet, da.se, Arbetet, ka.se

Fler som skrivit: Martin Moberg, Peter Högberg, Calle Fridén

Centern har kört huvudet i väggen


Dagens Industri och Svenska Dagbladet skriver i varsin artikel om Centerpartiets opinionskris. Partiet har ju en längre tid legat på nivåer i opinionen som antyder att man inte klarar av riksdagsspärren i det kommande valet. De senaste siffrorna som angav 2.8 % har tydligen ruskat om ordentligt i partileden.

Även om man utåt visar upp ett positivt ansikte och talar om att man är duktig på att spurta in i mål i valrörelsens slutskede är det uppenbart att partiets problem är allvarligt. I de två artiklarna anges debatten om det partiprogram som lades fram för ett år sedan som en anledning till opinionstappet.

Som ett gammalt folkrörelseparti har centern länge kunnat lita till fotarbete ute i bygderna för att kunna samla de röster som behövts. Men det verkar som om dessa tider är över. Centerpartiet kommer att vara beroende av stödröstande borgerliga väljare. Men ska Centern få dessa röster krävs att man på egen hand ligger på en nivå där eventuella stödröster inte känns som bortkastad möda. Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att …

Har ingenting hänt efter vårbudgeten då är det nog rökt för alliansen. … Då är det mycket lättare för moderata väljare att se om sitt eget hus och stärka det egna partiet.

Jag har tidigare uttryckt att Kristdemokraterna står närmare en uteslutning från Riksdagen efter höstens val. Men nu … vete tusan!

Det är fortfarande en lång resa fram till den 14 september då facit gives. Allt kan fortfarande hända. Centerpartiets och Kristdemokraternas prekära opinionsläge innebär att de måste ges stort utrymme i den kommande vårbudgeten. Samtidigt har Moderaterna för omvärlden meddelat att tiden för skattehöjningar, för tillfället, är över.

Det kan bli en intressant dragkamp att följa mellan de fyra partiernas ordföranden när de ska förhandla om vårbudgetens innehåll och politiska prioriteringar.

Länkar: di.se, SvD

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige

EU:s högerpolitik har misslyckats


För några dagar sedan presenterade Stefan Löfven socialdemokraternas prioriterade mål inför valet till Europaparlamentet den 25 maj. I ett debattinlägg presenterades de tre prioriterade punkterna i den valrörelse som (S) kommer att bedriva:

  • Fler jobb – i EU och i Sverige
  • Ordning och reda på arbetsmarknaden
  • En ansvarfull miljö- och klimatpolitik som skapar jobb

Debattinlägget pekar delvis på brister med det europeiska samarbetet. EU har prioriterat åtstramningar av ekonomin för de euroländer som nödgats komma till EU för ekonomiskt stöd. Det har förmodligen skapat högre arbetslöshet än nödvändigt.

Men valprogrammet tyder på, som de är formulerade, att målen är mer inriktade på den svenska opinionen än mål som är sampratade med de socialdemokratiska partierna inom EU.

Sverige ska, enligt min mening, vara en del av den Europeiska Unionen. Som ett land med en för internationell konkurrens utsatt industri är det viktigt att påverka EU:s politik. Det sker genom att välja nationella regeringar och genom att utse ledamöter i Europaparlamentet. Det val som sker den 25 maj är viktigare än en opinionsundersökning inför valet den 14 september.

Valet den 25 maj är inte ett nationellt val för att utse 20 svenska ledamöter i Europaparlamentet. Det är en del i att forma en politik för det europeiska samarbetet. Därför är det viktigt att de valprogram som de nationella partierna formar måste utgå från gemensamma mål och idéer.

Valet till Europaparlamentet handlar inte i första hand om att driva nationella krav – det handlar om att bedriva politik som går över nationsgränserna. Socialdemokraterna har ett viktigt ansvar för att höja blicken i det val som (i Sverige) sker den 25 maj. Det handlar om att bedriva pollitik som påverkar samtliga EU:s länder.

Länkar: di.se, SvD, SvD, TCO-tidningenTCO-tidningen

Pessimismen om välfärdens framtida finansiering


För en vecka sedan skrev Sandro Scocco ett tänkvärt inlägg. Det finns från vissa kretsar en uttalad pessimism om möjligheten av att rätt kunna finansiera den framtida välfärden. De äldre blir så många fler och håller sig, dessutom, allt friskare allt längre.

Med tanke på demografiska och andra förändringar drivs en tes om att samhället kommer att ha svårt att solidariskt finansiera framtidens välfärdspolitik. Man driver tesen av att vi själva, genom privata försäkringar och/eller på andra sätt, måste vara beredda att själva betala mer.

Sandro Scocco påpekar att skattekvoten har sjunkit från 51 % av BNP 1999 till idag 44 %. Dessa skattesänkningar om över 200 miljarder kronor har förstås urholkat förmågan att finansiera framtidens välfärd. I den meningen har politiken varit ett aktivt val. Sandro säger vidare att …

För välfärdspessimisterna borde det varit mer logiskt att konstatera att vi inte har råd med skattesänkningar på 200 miljarder om vi inte ska betala mer av vård och omsorg själva. Det vill säga inte alls ödesbestämt, utan ett i högsta grad ett politiskt val.

Den enorma pessimismen avseende välfärdens framtida finansiering från högern framstår allt mer ideologiskt motiverad. Privatiseringarna och de privata försäkringarna är målet och välfärdspessimismen medlet – inte tvärtom.

Sandro resonerar i inlägget över huruvida det finns anledning att vara verkligt pessimistisk kring möjligheterna att finansiera framtidens välfärdsutmaningar. Hans slutsats är att vi inte behöver vara det. Men då måste vi arbeta för att den halva miljon människor som utgör ett ”outnyttjat arbetsutbud” kommer i arbete.

Det gäller, med andra ord, att styra om politiken till full sysselsättning och …

… sluta stirra oss blinda på privatiseringar av offentliga kostnader. Det är bara välfärdspessimisternas sätt att ge notan till de med minst plånbok.

Länkar: SvD, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Roger Jönsson, Martin Moberg

Regeringen och misslyckandet med Fas 3


Tillsammans med Berit Örtell (Ombudsman LO Mellansverige), Claes Holm (Facklig ledare Socialdemokraterna Sörmland) och Frida Rosengren (Ombudsman SSU) har jag skrivit en debattartikel i tidningen Folket:

20140223-141937.jpg
Trots att Riksdagen i juni stoppade anvisningarna till Fas 3 fortsätter deltagarna att strömma in. I Sörmlands kommuner befann sig 1512 personer i Fas 3 i december och över 35 000 personer totalt i landet. Fas 3 har kommit att bli den arbetsmarknadsåtgärd som växer snabbast och mest. En av orsakerna till det är att allt fler arbetsgivare kalkylerar med att anställa folk till en billigare peng med bidrag i någon form. De har vant sig vid att Fas 3 kan leverera detta. Fas 3-deltagare riskerar att bli en permanent grupp på arbetsmarknaden i en slags gråzon för riktigt arbete.
Det är också ett högre tempo och stressigt på många arbetsplatser vilket medför att ledning och ansvariga inte har en tydlig bild över framtida kompetens och anställningsbehov utan anställer på kort sikt för att fylla tillfälliga luckor. Om man istället hade ett långsiktigt tänk skulle det stärka möjligheterna till samverkan mellan arbetsmarknadens parter och ansvarig myndighet.
LO-distriktet Mellansveriges ESF-projekt är ett mycket bra exempel på det. I projektet kan vi se att lokal samverkan mellan i detta fall LO, Resurstorget, Arbetsförmedlingen, företag och den arbetssökande ger betydligt bättre resultat. Cirka 45 procent får arbete eller utbildning i LO:s projekt och det bör ställas mot de 12 procent som Fas 3 lyckas med.

De individer som kommer in i Fas 3 har i genomsnitt varit arbetslösa sju år, vilket är en väldigt lång tid som ofta lett till dålig självkänsla, ohälsa och i många fall brist på den specifika kompetens arbetsgivare söker. Många av dessa personer har inte fått det rätta stödet man skulle behövt och den långa tiden utan arbete har lett till att man kommit ännu längre bort ifrån att vara redo för att ta ett arbete. Dessutom har den kraftiga sänkningen av vuxenstudieplatser grusat möjligheten för de arbetslösa att skaffa sig den kompetens och utbildning dagens arbetsmarknad kräver.

Oron för Fas 3 är stor. Många beskriver den gränsen som att det då är kört att få jobb. En metod för ökad lokal samverkan i samråd med den enskilde skulle stärka dennes möjlighet till att få arbete, utbildning eller en bra aktiv åtgärd. De Plusjobb som regeringen skrotade 2006 fungerade mycket bättre. De arbetslösa fick där stöd att komma in på arbetsmarknaden men fick samtidigt lön enligt kollektivavtal. LO anser att en satsning på Plusjobb är en nödvändig samhällsinvestering.

De ökade kostnader detta skulle innebära initialt och för stunden för kommuner och arbetsgivare får man med råge tillbaka. För vi vet att det kostar oerhört mycket på individ och samhällsnivå att människor står utanför.

Sverige är ett bra land. Men någonting håller på att gå sönder. Arbetslösheten har bitit sig fast. Alliansregeringen är idéfattig och trött och lägger inga konkreta förslag för att få ner arbetslösheten. Istället lånar de till skattesänkningar till dem som redan har. Socialdemokraterna går till val med en arbetsmarknadspolitik där man bland mycket annat vill göra om Arbetsförmedlingen till en matchningsspecialist så att rätt arbetssökande och rätt arbetsgivare snabbt kan hitta varandra. Socialdemokraterna vill skrota Fas 3. Det tror vi är rätt väg för Sverige. Väljarna avgör i september.

Om ett svek mot studenterna


Ledande representanter för olika svenska studentförbund går i en gemensam debattartikel till storms emot regeringens förslag om att minska bidragsdelen i studiestödet. De menar att förslaget är ett svek emot studenterna och ett hot gentemot Sverige som en kunskapsnation.

Även om de är positiva till höjningen till fribeloppet är de starkt kritiska inför att studenter kan tvingas till att höja sin skuldsättning för att klara sin privatekonomi under studietiden. De ser vidare en risk för att heltidsstudier kombineras med allt mer arbete för att, på så sätt, förstärka ekonomi. De säger …

Det är svårt att visualisera hur detta skulle innebära en förbättring av studiemedlen på det sätt som finansministern menar. Vad exakt är det som blir bättre när studier framstår som ett risktagande med privatekonomin som insats? När studenter inte kan koncentrera sig på sina studier till 100 procent utan måste jobba för att kompensera den ekonomiska förlust de gör för att ha valt att studera? När utbildningskvaliteten riskerar att sjunka och leda till att våra studenter inte kan konkurrera på den internationella marknaden? Är det den förbättring av Sveriges utbildningssystem som vi vill se?

Jag delar i hög grad studentorganisationernas kritik mot regeringens förslag. Det finns en mycket stor risk att man med detta får en ökad social snedfördelning till högskolor och universitet. För ungdomar som kommer från en svag akademisk bakgrund innebär en högre skuldsättning en viktig anledning till att avstå från högre studier.

Länkar: SvD, SvD, Aftonbladet kultur, Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt

Fler som skrivit: Roger Jönsson, Martin Moberg, Alliansfritt SverigeAlliansfritt Sverige, Roger Jönsson, Martin Moberg, Nina Andersson Brynja

%d bloggare gillar detta: