H&M höjer lönerna

H&M har meddelat att man kommer att införa principen om levnadslön i de fabriker som man anlitar för att producera företagets kläder. Man kommer att inleda med att införa ett nytt lönesystem i två av ”sina” fabriker. Målet är att 2018 samtliga produktionsanläggningar ska utge en lön som motsvarar minsta levnadsnivå i respektive land.

H&M har vidare satt som mål att arbetarna ska vara fackligt organiserade. De fackliga organisationerna ska vara den part som man diskuterar vilken nivå levnadslönen ligger på.

Företaget säger att denna strategi inte kommer att innebära högre priser på kläderna när de kommer till butikerna. De anser snarare att strategin kan innebära bättre effektivitet och produktivitet.

Jag kanske borde besöka H&M:s butiker litet oftare!? Detta initiativ ska man förstås stödja. Jag ser gärna att fler klädkedjor tar efter detta.

Länkar: Arbetet, SvD, dn.se, di.se, di.se, Handelsnytt

Fler som skrivit: Elisabeth Åberg, Elisabeth Åberg

Om att kunna leva på sin lön

Dagens Nyheter rapporterar om att det hållits en konferens om levnadslöner. Begreppet levnadslön förklaras som att …

Levnadslönen ska täcka en familjs basala behov som mat, bostad, kläder, utbildning, sjukvård samt vissa oförutsedda kostnader. Den anställde ska inte behöva arbeta mer än 48 timmar per vecka.

I många länder som tillämpar lagstiftad minimilön är denna så låg att människor inte kan leva på den nivån. Därför är begreppet levnadslön ett sätt att diskutera och driva på för allmänt bättre förhållanden för de arbetande i dessa länder.

Vi kan som konsumenter förmå de affärskedjor som vi gynnar att göra mer för att förbättra situationen för de arbetande. Genom de val vi gör kan vi faktiskt förbättra situationen för de som producerar de varor som försäljs i Sverige.

Det är säkert ingen slump att Hennes & Mauritz nu verkar ha valt att verka för bättre löneutveckling bland de arbetande i Kambodja och Bangladesh.

Länkar: di.se, SvD, dn.se, dn.se

Svenska företag i en smutsig bransch

Organisationen Swedwatch visade under tisdagen i en rapport att de svenska kända företagen Scania, Volvo, Atlas Copco och Sandvik inte uppfyller grundläggande FN-krav. Enligt dessa är det varje företags ansvar att motverka risker i sin affärsverksamhet och att informera den närmaste omgivningen hur detta hanteras. Swedwatch visar i sin rapport …

… att de granskade svenska företagen brister vad gäller kommunikationen då de inte tillräckligt tydligt visar hur man identifierar och motverkar risker för negativ påverkan på mänskliga rättigheter inom platinaindustrin i Sydafrika. Som skäl uppger företagen att information inte kommuniceras externt på grund av kommersiell konfidentialitet.

Erland Lindkvist, chef på IF Metalls internationella enhet, säger i en kommentar att …

Företag sätter uppförandekoder i sina företag som blir mest som klyschor. Sen uppfyller man dem inte.

I sin verksamhet i Sverige berömmer sig företagen om att följa rimliga och invanda regler i förhållande till sin omgivning. De respekterar i  hög grad de fackliga spelregler som gäller i Sverige. Men det verkar tydligt att man inte helt lever som man lär.

Länkar: Aftonbladet ledare, SvD, SvD, di.se, SvD, Ekot, Kollega, da.se, Ingenjören, SvD, SvD

Höj minimilönen!

Protesterar mot låga löner

Anneli Nordberg (ordförande Fair Trade Center) och Viveka Risberg (kanslichef Swedwatch) uppmanar i ett inlägg de stora svenska klädkedjorna med tillverkning i Bangladesh att stödja krav om höjda minimilöner.

Anneli och Viveka skriver att en statlig kommission i Bangladesh genomför en översyn av den lagstadgade minimilönen i landet. Samtidigt har det genomförts omfattande demonstrationer om att kommissionens arbete ska landa i ordentligt höjda minimilöner.

Dagens nivå om, motsvarande, 250 kr/månad fastställdes 2010 och har därmed tappat i värde sedan dess. Arbetarnas representanter begär en höjning av minimilönen till 660 kronor/månad. Producenternas branschorganisation föreslår en mindre höjning av lönen till motsvarande 300 kr/månad.

Debattörerna skriver att …

Löneprotesterna i Bangladesh äger rum i en tid då arbetsvillkoren i landets textilindustri är i strålkastarljuset. Dessutom finns en allt större konsensus i omvärlden om att både näringslivet och stater måste följa FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter. Svenska företag bör dra nytta av det internationella tryck som skapats och framföra till Bangladeshs regering att de stödjer arbetarnas lönekrav, att de vill se årliga lönerevisioner och att de ämnar dela de ökade kostnaderna med leverantörerna. Ett sådant ställningstagande i kombination med ett långsiktigt arbete för att garantera fackliga rättigheter är nödvändiga åtgärder för att hantera de utmaningar som import av textilier från Bangladesh innebär.

De frågar avslutningsvis om de svenska klädkedjorna kommer att agera. Svaret hittills är att Gina Tricot har beslutat sig för att stödja kravet om höjd minimilön till 660 kr/månad. I ett brev till handelsminister Ewa Björling uppmanar företaget regeringen att stödja en höjning av minimilönen till 660 kronor. Marcus Bergman, hållbarhetschef på Gina Tricot, säger …

80 procent av dem som arbetar inom textilindustrin är kvinnor. De här kvinnorna tar ett tungt försörjningsansvar och vi tycker det är ett rimligt krav att göra en revidering till den här nivån så att de ska klara av att försörja sina familjer.

Företaget meddelar vidare att man kommer att skriva på det avtal som förhandlats fram i Bangladesh och som ska förbättra arbetet med arbetsmiljö och närliggande förhållanden.

Länkar: SvD, SvD, dn.se

Fler som skrivit: Elisabeth Åberg

En nutida slavhandel

Igår, i samband med ett seminarium om bärplockares arbetsvillkor, meddelade Kommunal att de skickat en formell hemställan till migrationsminister Tobias Billström. I sin skrivelse till ministern föreslår fackförbundet ett antal åtgärder för att komma till rätta med de utnyttjanden av människor som sker i den svenska skogen:

• Arbetstagaren ska på förhand med säkerhet veta vilka anställningsvillkor som väntar i Sverige.
• Det ska vara möjligt att överblicka inkomsterna och kostnaderna för arbetet i Sverige, så att man inte riskerar att åka hem med en livslång skuld.
• Om det uppstår en tvist så måste den kunna prövas i svensk domstol.
• Migrationsverket måste ha möjlighet att gallra bort oseriösa arbetsgivare eller arbetsgivare som saknar förutsättningar för att bedriva en seriös verksamhet.
• Justitiedepartementet, Kommunal och migrationsminister Tobias Billström bör ta initiativ till en bärplockardelegation för att arbeta med frågan. Där kan alla berörda parter ingå, som Arbetsmiljöverket, Skatteverket och bärbranschen och arbetet ska pågå under flera år.

Kommunals ordförande Annelie Nordström samt förste viceordföranden Per Holmström skriver till Tobias Billström att …

Det är allt annat än acceptabelt att vi idag år 2013 har ett så pass bristfälligt system som genom de kryphål och brister som existerar, sanktionerar en nutida slavhandel.

Det är allt mer uppenbart att det, trots regelförändringar, fortfarande finns stora problem ute i bärskogen. Det finns arbetsgivare som utan att tveka får hit människor under falska förespeglingar. Därför behövs alla krafter och goda idéer för att minimera att redan fattiga människor lämnar Sverige än mer utblottade än de var när de kom hit. En bärplockardelegation känns som en tämligen rimlig hemställan. Det borde vara enkelt för ministern att bifalla en sådan önskan.

Frågan är ju bara om viljan finns.

Länkar: SvD, Ekot, ka.se

En debatt om anständiga arbetsvillkor

Interiör från textilfabriken Rana Plaza

Igår, på World Day for Decent Work, var Anders Ferbe (IF Metall) och Lars-Anders Häggström (Handels) publicerade med ett gemensamt debattinlägg. De gladdes i sitt inlägg över att H&M varit bland de ledande beklädnadsföretagen med att skriva under ett avtal för att förbättra arbetsmiljön bland klädfabriker i Bangladesh.

På detta sätt kan det ändå komma något gott ur de hemska olyckor som orsakat så många arbetares död. De är dock besvikna över att andra ledande svenska importörer av kläder ännu inte har skrivit under det avtalet. Anders och Lars-Anders skriver att …

Vi tänker bland annat på Ikea, MQ, Gina Tricot, Åhléns, Ica, RNB (JC, Brothers&Sisters och Polarn O. Pyret), New Wave Group, Stadium, Intersport, Team Sportia, Ge-Kås i Ullared, Ellos, Joy Shop, och Cellbes. Vi har bland andra också frågat Coop om de importerar textilier och kläder från Bangladesh, men de har inte svarat.

Det känns beklämmande att inte de uppräknade företagen bemödat sig om att delta i den positiva process som startat i Bangladesh. De har endast allt att vinna på att skriva under avtalet. Särskilt ett sådant företag som IKEA med butiker över i stort sett hela världen borde vinna good-will på ett sådant agerande. Sedan är jag besviken över att Coop inte har lämnat svar till IF Metall och Handels. Det borde vara en självklarhet för detta kooperativa företag med starka rötter till fackliga organisationer att förhålla sig positivt till goda villkor i de producerande fabrikerna.

IF Metall och Handels har skrivit ett gemensamt brev till de berörda företagen. De uppmanar dem att ansluta sig till avtalet om brand- och byggnadssäkerhet. IF Metall och Handels utgår ifrån att de kommer att ansluta sig till avtalet. Det känns som en rimlig förhoppning och uppmaning till de berörda företagen.

Länkar: Aftonbladet debatt, da.se

Ett smutsigt äpple?

China Labor Watch rapporterar att företaget Pegatron, som bland annat tillverkar produkter för Apple, anställer minderårig arbetskraft. De meddelar vidare att de anställda kan få jobba stående i upp till elva timmar. Man har identifierat 86 överträdelser på tre fabriker i de kinesiska städerna Shanghai och Suzhou:

CLW’s investigations revealed at least 86 labor rights violations, including 36 legal violations and 50 ethical violations. The violations fall into 15 categories: dispatch labor abuse, hiring discrimination, women’s rights violations, underage labor, contract violations, insufficient worker training, excessive working hours, insufficient wages, poor working conditions, poor living conditions, difficulty in taking leave, labor health and safety concerns, ineffective grievance channels, abuse by management, and environmental pollution.

Apple säger sig ha genomfört flera besök på Pegatrons fabriker för att kontrollera att de lever upp till de krav de ställer på sin leverantör.

Jag blir alltid så illa berörd när jag läser om sådana här rapporter. Den visar på en verklighet på den globala arbetsmarknaden där arbetare utnyttjas. De tillverkar produkter så att vi här borta i den rika världen ska kunna köpa våra varor så billigt som möjligt. Eftersom jag i mitt hem har flera produkter från Apple känns rapporten mer påträngande. Jag hoppas verkligen att Apple lever upp till de krav de säger sig vilja tillämpa.

Länkar: dn.se, SvD, wsj.com

Det krävs kraftiga löneökningar

Arbetare på Babylon Garments fabrik i Dhaka, Bangladesh. Foto: Amy Helene Johansson.

Swedwatch rapporterar att det sakta går framåt i arbetet med att förbättra förhållandena i de fabriker i Bangladesh som svenska företag anlitar. H&M har utvecklat en policy för mänskliga rättigheter (med särskilt fokus på kvinnors rättigheter). Vidare har de startat ett projekt mot sexuella trakasserier hos ett antal leverantörer. Lindex och MQ deltar i olika projekt för att öka kunskapen om sexuell och reproduktiv hälsa. Men, som Swedwatch skriver …

Kraftiga löneökningar, i kombination med tillåtna och fungerande fackliga rättigheter, är dock det som på sikt kan skapa en hållbar situation i textilindustrin i Bangladesh.

Svenska Dagbladet rapporterar att 70 internationella klädföretag med verksamhet i Bangladesh ska börja med säkerhetsinspektioner i de fabriker där de har verksamhet. Nästa steg blir att sammanställa vilka fabriker de använder och hur mycket som det krävs för nödvändiga renoveringar.

Det är gott och väl att det tas några steg framåt för att förbättra situationen för de som arbetar i fabrikerna. Det gäller dock att konsumenterna i Sverige och övriga västvärlden fortsätter att driva på för att de kläder som vi köper tillverkats under rimliga villkor. Vi måste vara beredda att betala ett rimligt pris för att kunna garantera att textilarbetarna får möjlighet att skapa sig ett bättre liv.

Länkar: Arbetet, da.se, SvD, Ekot, Ekot

Ökat ansvar för bärplockarnas villkor

Får de bättre villkor?

Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel och Svensk Handel har tagit fram en överenskommelse för att bättre komma till rätta med arbetsvillkoren i bärbranschen.

Arbetsförhållandena i skogen ska dokumenteras och granskas av en oberoende organisation. Grossistföretagen som säljer bären måste sedan kunna visa att arbetarna inte blivit utnyttjade genom att lämna en rapport till dagligvaruhandeln som kontrollerats av den oberoende organisationen.

Det kommer att göras fler kontroller av bärförsäljare i skogarna än tidigare. Grossisterna ska föra statistik över var bären har plockats och vem som köpt dem. Det har tagits fram ett utbildningsmaterial i svensk arbetsrätt på thailändska. Bärplockarna har sedan informerats på plats i Thailand.

Mats Wingborg, utredare för Swedwatch, är försiktigt positiv till branschens arbete och inriktningen i den överenskommelse som slutits. Han säger att …

Det är lite av ett genombrott kan man säga, att de tar på allvar att villkoren har varit så dåliga för de utländska bärplockarna, och har upprättat olika system och tagit fram handböcker. Ja, en rad olika initiativ för att inför sommaren 2013 förbättra villkoren för plockarna.

Det känns ju gott att branschen insett att de behöver agera för att bibehålla förtroendet bland konsumenterna för de svenska bären. Betyget för hur man lyckats kommer vi ju att se under hösten.

Länkar: swedwatch, dn.se, Ekot, di.se, SvD, SVT, SVT, Arbetet, ka.se, Arbetet

Det blir högre löner!

1.126 personers dödsplats.

Textilministern i Bangladesh, Abdul Latif Siddique, har tillkännagett bildandet av en kommission vars uppgift blir att höja minimilönen. I denna kommission ska ingå representanter för såväl arbetsgivare som fackliga organisationer.

Vidare ska regeringen undersöka textilfabrikerna på jakt efter byggfusk av den art som orsakade den hemska katastrofen nyligen.

Regeringen i Bangladesh är försiktig med att allt för hårt driva kravet om att höja den lagstadgade lönen i rädsla av låglönekonkurrens från andra länder. Men det är klart att katastrofer i form av bränder och osäkra byggnader gör de internationella klädkedjorna känsliga för kritik från kunderna. Det är därför en rimlig åtgärd att se över villkoren för den egna arbetskraften. Höjda löner ökar ju trots allt köpkraften i det egna landet och bidrar därmed till att förbättra levnadsvillkoren i Bangladesh.

En annan fråga är ju de internationella kedjornas jakt på de allra billigaste lönerna (och sämre krav på andra arbetsvillkor). Här kan ju vi kunder i den välbärgade delen av världen ställa krav på de vi handlar av. Vi kan ställa krav på att de kläder, skor mm ska vara tillverkade under villkor som vi själva inte skulle acceptera.

Länkar: Ekot, di.se, Ekot, Ekot