Bloggarkiv

Höj minimilönen!


Protesterar mot låga löner

Anneli Nordberg (ordförande Fair Trade Center) och Viveka Risberg (kanslichef Swedwatch) uppmanar i ett inlägg de stora svenska klädkedjorna med tillverkning i Bangladesh att stödja krav om höjda minimilöner.

Anneli och Viveka skriver att en statlig kommission i Bangladesh genomför en översyn av den lagstadgade minimilönen i landet. Samtidigt har det genomförts omfattande demonstrationer om att kommissionens arbete ska landa i ordentligt höjda minimilöner.

Dagens nivå om, motsvarande, 250 kr/månad fastställdes 2010 och har därmed tappat i värde sedan dess. Arbetarnas representanter begär en höjning av minimilönen till 660 kronor/månad. Producenternas branschorganisation föreslår en mindre höjning av lönen till motsvarande 300 kr/månad.

Debattörerna skriver att …

Löneprotesterna i Bangladesh äger rum i en tid då arbetsvillkoren i landets textilindustri är i strålkastarljuset. Dessutom finns en allt större konsensus i omvärlden om att både näringslivet och stater måste följa FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter. Svenska företag bör dra nytta av det internationella tryck som skapats och framföra till Bangladeshs regering att de stödjer arbetarnas lönekrav, att de vill se årliga lönerevisioner och att de ämnar dela de ökade kostnaderna med leverantörerna. Ett sådant ställningstagande i kombination med ett långsiktigt arbete för att garantera fackliga rättigheter är nödvändiga åtgärder för att hantera de utmaningar som import av textilier från Bangladesh innebär.

De frågar avslutningsvis om de svenska klädkedjorna kommer att agera. Svaret hittills är att Gina Tricot har beslutat sig för att stödja kravet om höjd minimilön till 660 kr/månad. I ett brev till handelsminister Ewa Björling uppmanar företaget regeringen att stödja en höjning av minimilönen till 660 kronor. Marcus Bergman, hållbarhetschef på Gina Tricot, säger …

80 procent av dem som arbetar inom textilindustrin är kvinnor. De här kvinnorna tar ett tungt försörjningsansvar och vi tycker det är ett rimligt krav att göra en revidering till den här nivån så att de ska klara av att försörja sina familjer.

Företaget meddelar vidare att man kommer att skriva på det avtal som förhandlats fram i Bangladesh och som ska förbättra arbetet med arbetsmiljö och närliggande förhållanden.

Länkar: SvD, SvD, dn.se

Fler som skrivit: Elisabeth Åberg

Det krävs kraftiga löneökningar


Arbetare på Babylon Garments fabrik i Dhaka, Bangladesh. Foto: Amy Helene Johansson.

Swedwatch rapporterar att det sakta går framåt i arbetet med att förbättra förhållandena i de fabriker i Bangladesh som svenska företag anlitar. H&M har utvecklat en policy för mänskliga rättigheter (med särskilt fokus på kvinnors rättigheter). Vidare har de startat ett projekt mot sexuella trakasserier hos ett antal leverantörer. Lindex och MQ deltar i olika projekt för att öka kunskapen om sexuell och reproduktiv hälsa. Men, som Swedwatch skriver

Kraftiga löneökningar, i kombination med tillåtna och fungerande fackliga rättigheter, är dock det som på sikt kan skapa en hållbar situation i textilindustrin i Bangladesh.

Svenska Dagbladet rapporterar att 70 internationella klädföretag med verksamhet i Bangladesh ska börja med säkerhetsinspektioner i de fabriker där de har verksamhet. Nästa steg blir att sammanställa vilka fabriker de använder och hur mycket som det krävs för nödvändiga renoveringar.

Det är gott och väl att det tas några steg framåt för att förbättra situationen för de som arbetar i fabrikerna. Det gäller dock att konsumenterna i Sverige och övriga västvärlden fortsätter att driva på för att de kläder som vi köper tillverkats under rimliga villkor. Vi måste vara beredda att betala ett rimligt pris för att kunna garantera att textilarbetarna får möjlighet att skapa sig ett bättre liv.

Länkar: Arbetet, da.se, SvD, Ekot, Ekot

Ökat ansvar för bärplockarnas villkor


Får de bättre villkor?

Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel och Svensk Handel har tagit fram en överenskommelse för att bättre komma till rätta med arbetsvillkoren i bärbranschen.

Arbetsförhållandena i skogen ska dokumenteras och granskas av en oberoende organisation. Grossistföretagen som säljer bären måste sedan kunna visa att arbetarna inte blivit utnyttjade genom att lämna en rapport till dagligvaruhandeln som kontrollerats av den oberoende organisationen.

Det kommer att göras fler kontroller av bärförsäljare i skogarna än tidigare. Grossisterna ska föra statistik över var bären har plockats och vem som köpt dem. Det har tagits fram ett utbildningsmaterial i svensk arbetsrätt på thailändska. Bärplockarna har sedan informerats på plats i Thailand.

Mats Wingborg, utredare för Swedwatch, är försiktigt positiv till branschens arbete och inriktningen i den överenskommelse som slutits. Han säger att …

Det är lite av ett genombrott kan man säga, att de tar på allvar att villkoren har varit så dåliga för de utländska bärplockarna, och har upprättat olika system och tagit fram handböcker. Ja, en rad olika initiativ för att inför sommaren 2013 förbättra villkoren för plockarna.

Det känns ju gott att branschen insett att de behöver agera för att bibehålla förtroendet bland konsumenterna för de svenska bären. Betyget för hur man lyckats kommer vi ju att se under hösten.

Länkar: swedwatch, dn.se, Ekot, di.se, SvD, SVT, SVT, Arbetet, ka.se, Arbetet

Om villkoren för bärplockare


Swedwatch har presenterat en ny rapport (Mors lilla Olle III) om hur det fungerade för bärplockare i de svenska skogarna den gångna hösten. Sammanfattningsvis visar rapporten att:

  • Det har skett en ökning av båda kategorier kommersiella bärplockare – plockare inhyrda från asiatiska bemanningsföretag samt de ”fria” plockare som inte omfattas av något anställningsförhållande.
  • En tidigare lagändring har lett till en överetablering av bärplockare säsongen 2012. Detta har drabbat de fria plockarna då det stora utbudet av arbetskraft pressade ner priset på bär. Ingen instans tar ansvar för att bedöma hur många bärplockare det finns behov av.
  • Bärgrossisterna har låga ambitioner när det gäller att kontrollera de fria plockarnas arbetsvillkor.
  • Det är ett stort framsteg att de asiatiska bemanningsföretagen nu måste följa det svenska bemanningsavtalet.  Villkoren för de anställda plockarna har blivit bättre. Detta har dock skapat en klyfta mellan dem som har en anställning och de fria plockarna.

Tidningen Arbetet rapporterar att omkring 6.000 bärplockare med arbetstillstånd kom till Sverige. Det är ungefär 2.000 fler än vad som behövs därute för att utföra arbetet. Till dessa kommer plockare från andra EU-länder som inte behöver arbetstillstånd. Vi minns väl alla rapporteringen om alla de östeuropeiska plockare som lockats hit under, i många fall, falska förespeglingar. Det har inneburit att vissa grossister kunnat utnyttja situationen till effektiv lönekonkurrens för de medborgare som kommit från EU-länder. För de som kommer hit med arbetstillstånd gäller andra villkor med garanterad inkomst.

Swedwatch föreslår att …

Bärplockarföretagen uppmanas att direktanställa asiatisk arbetskraft istället för att hyra in personal via bemanningsföretag. Ytterligare ett krav är att aktörerna i branschen bör arbeta för att göra gemensamma bedömningar med Migrationsverket om hur många bärplockare det finns behov av varje år.

Förslagen känns förstås rimliga. Vidare bör man ju stödja de krafter inom branschen som vill få till stånd en bättre tingens ordning.

Länkar: Swedwatch, Arbetet, Aftonbladet, SVT

Bättre än noll koll?


Organisationen Swedwatch har följt upp en undersökning från 2005 då man granskade ett antal svenska företags sätt att upphandla varor i Kina. Den äldre undersökningen visade på stora brister i företagens agerande. Med denna granskning ville man se om någon positiv förändring har skett. Man fann spridda skurar, Clas Ohlson och Rusta tillhör de som förbättrat sitt arbete. Ett par andra företag ges sämre betyg i rapporten. Kristina Areskog Bjurling, Swedwatch, säger …

Vi välkomnar den utveckling som skett sedan 2005. Men företagen behöver arbeta med att förbättra arbetsmiljön och se till att deras inköpsmetoder gynnar de leverantörer som satsar på bra arbetsvillkor.

Jag håller förstås med det Kristina säger. Det är bra att organisationer som Swedwatch agerar strålkastare och ger ros och ris när det behövs. Med den kunskapen kan vi som konsumenter gynna de som agerar på ett mer etiskt sätt. Denna undersökning gör det något enklare att strosa runt i det lokala ”gubbdagiset”.

Länkar: Arbetet, SVT, SvD, dn.se, SvD, Dalanytt, dt.se

Industribloggare: Leine Johansson, Kaj Raving, Leine Johansson

%d bloggare gillar detta: