Bloggarkiv

Ökat ansvar för bärplockarnas villkor


Får de bättre villkor?

Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel och Svensk Handel har tagit fram en överenskommelse för att bättre komma till rätta med arbetsvillkoren i bärbranschen.

Arbetsförhållandena i skogen ska dokumenteras och granskas av en oberoende organisation. Grossistföretagen som säljer bären måste sedan kunna visa att arbetarna inte blivit utnyttjade genom att lämna en rapport till dagligvaruhandeln som kontrollerats av den oberoende organisationen.

Det kommer att göras fler kontroller av bärförsäljare i skogarna än tidigare. Grossisterna ska föra statistik över var bären har plockats och vem som köpt dem. Det har tagits fram ett utbildningsmaterial i svensk arbetsrätt på thailändska. Bärplockarna har sedan informerats på plats i Thailand.

Mats Wingborg, utredare för Swedwatch, är försiktigt positiv till branschens arbete och inriktningen i den överenskommelse som slutits. Han säger att …

Det är lite av ett genombrott kan man säga, att de tar på allvar att villkoren har varit så dåliga för de utländska bärplockarna, och har upprättat olika system och tagit fram handböcker. Ja, en rad olika initiativ för att inför sommaren 2013 förbättra villkoren för plockarna.

Det känns ju gott att branschen insett att de behöver agera för att bibehålla förtroendet bland konsumenterna för de svenska bären. Betyget för hur man lyckats kommer vi ju att se under hösten.

Länkar: swedwatch, dn.se, Ekot, di.se, SvD, SVT, SVT, Arbetet, ka.se, Arbetet

Krav om ökade löneskillnader


Under torsdagen överlämnade parterna inom handeln sina respektive avtalskrav. Förhandlingarna startar i början av februari. Handels avtalskrav utgår från den LO-samordning som förbunden har antagit. Kraven är kompletterade med förbundsspecifika krav. Arbetsgivarna svarade att Handels avtalskrav är alldeles för dyra. Förhandlingarna mellan Handels och Svensk Handel kan komma att bli ganska hårda. En orsak till det kan finnas i den konstruktion som LO-samordningen innebär.

I den föregående avtalsrörelsen sprack samordningen mellan LO-förbunden på konstruktionen av kvinnopotter. LO-förbunden har denna gång funnit en konstruktion som samtliga förbund står bakom. Förslaget ser ut på följande vis:

  • Alla som tjänar mindre än en genomsnittlig industriarbetare, i dag cirka 25.000 kronor i månaden, ska få löneökningar med samma krontalsbelopp som industriarbetarna.
  • Avtalens lägstalöner höjs med samma krontal som i punkten ovan.
  • För alla som tjänar mer än den genomsnittlige industriarbetaren utgår löneökningen i procent.

Svenskt Näringsliv motsätter sig konstruktionen med att löneökningar till de som tjänar mindre än 25.000 ska utgå i fasta krontal. De menar att dessa då får löneökningar som i procent blir högre än industrins arbetare. Man menar att detta innebär ett brott mot principerna i Industriavtalet och principen om att den konkurrensutsatta sektorn sätter märket för löneökningarna.

När industrins parter blir klara med sina förhandlingar och funnit vilka löneökningarna blir ska Handels bana väg för LO:s principer för lönesamordningen. Förmodligen blir det Svensk Handel som får i uppdrag att sätta stopp för löneökningar i fasta krontal lika som de som faller ut i industriavtalen. Här ligger den stora konfliktfrågan. Frågan är vad som kommer att krävas för att försvara LO-samordningen. Genom att förbunden är överens om principerna kan Handels komma att kräva stöd i händelse av konflikt inom branschen. Även från de som är klara med sina förhandlingar.

Det kan onekligen bli en spännande vinter och vår i avtalsförhandlingarna.

Länkar: Arbetet, Arbetet, Lag&Avtal, di.se, SvD, di.se, Ekot

Industribloggare: Camilla Wedin

Ska verkligen Sverige kunna konkurrera med kunskap?


Stefan Löfven (S) och Ibrahim Baylan (S) säger i ett debattinlägg att …

Vid högtidliga tillfällen brukar regeringen tala om att Sverige ska konkurrera med kunskap. Men hur ska det vara möjligt med Fredrik Reinfeldts politik?

Varför ska yrkeselever ges behörighet till högskola? Nää huvva!

Under onsdagen kom två olika debattinlägg som diskuterar den borgerliga regeringens utbildningspolitik. Den kanske intressantare är skriven av Lars-Anders Häggström (förbundsordförande Handels), Dag Klackenberg (VD Svensk Handel) och av Arne Mårtensson (förbundsdirektör, arbetsgivarföreningen KFO). De tre kritiserar hur reformeringen av gymnasiets yrkesförberedande program har utfallit.  De säger att …

Flykten från yrkesprogrammet är ett underkännande av regeringens gymnasiereform som trädde i kraft 2011. Tanken med reformen var att skillnaden mellan de högskoleförberedande programmen och de yrkesinriktade skulle bli större. Skoltrötta elever skulle slippa alltför mycket teoretiska ämnen och därför slopades den obligatoriska högskolebehörigheten. Med mindre matte och svenska och mer fokus på yrkesinriktade kunskaper skulle fler elever lockas att söka yrkesprogram.

Med facit i hand ser vi att regeringen tänkte helt fel. Utvecklingen har gått åt motsatt håll. Skolverkets analys, som vi delar, är att en trolig förklaring till elevtappet är att yrkeselever i dag inte automatiskt blir behöriga till högskolestudier vilket innebär att dörren till högskolan upplevs som stängd.

De uppmanar regeringen att tänka om i denna fråga. De vill att även de yrkesförberedande programmen ska ge högskolebehörighet. Men de stannar inte där. De kommer också att på egen hand ta initiativ till att skapa en certifiering av handelsprogram. ”Certifieringen ska ge skolor en möjlighet att utveckla och kvalitetssäkra en attraktiv utbildning som möter branschernas behov av medarbetare med rätt kompetens.” Det är rätt väg att gå att parterna bidrar till att höja statusen på de utbildningar som leder till arbete inom branschen. Parterna inom industrin arbetar genom begreppet ”Teknikcollege” för att höja kvaliteten och innehållet i de utbildningar som leder till arbete.

Stefan Löfven och Ibrahim Baylan kritiserar, med utgångspunkt från en rapport från Högskoleverket, regeringens (o)vilja att satsa på högre utbildning. Genom de prioriteringar som den borgerliga regeringen gjort kommer antalet platser på svenska högskolor och universitet att minska de kommande åren. Det innebär att Sverige halkar efter andra jämförbara länder när det gäller hur stor andel av ungdomsgenerationen som genomgått högre utbildning. Sverige är det land bland de nordiska grannländerna som har den idag lägsta andelen som studerat på högskolanivå. Stefan och Ibrahim säger att …

Med en världsekonomi där konkurrensen hela tiden ökar är regeringens hållning helt obegriplig. Vi socialdemokrater accepterar inte regeringens nedskärning av Sveriges utbildningssystem. Vi vill i stället bygga ut högskolan och yrkeshögskolan med fler studieplatser samtidigt som vi investerar mer i högskoleutbildningarnas kvalitet.

Vi vill ta till vara ungas lust och vilja att studera, och deras kraft och förmåga. Det är ett vägval för Sverige. I den globala ekonomin är ständig kunskapsutveckling och nya innovationer, där kunskap omsätts till värde, en förutsättning för framtida välstånd. Då duger det inte att, som den borgerliga regeringen nu gör, sänka utbildningsambitionerna.

Sverige behöver verkligen en regering som inte ger upp ambitionerna att ge alla en möjlighet att genomföra en kvalificerad utbildning. Det duger inte att enbart satsa på en elit. Det måste också till ambitioner för de grupper av elever som har det svårare att klara sig i genom skoltiden. Jag förväntar mig inte att regeringen ska någon större intryck av vad socialdemokrater säger i denna fråga. Kanske kan synpunkter från det privata näringslivet väga tyngre? Per Fagrell, ansvarig för högre utbildning på Teknikföretagen, säger i en kommentar att …

Skolan måste leverera fler ungdomar som har kapacitet att läsa vidare på högskolan. Det räcker inte att sikta in sig på att eleverna ska få godkänt. Ribban måste sättas högre.

Länkar: DN Debatt, SvD Brännpunkt, SvD Brännpunkt, DN Debatt

Andra som skrivit: Martin Moberg, Peter HögbergJesper LundholmGerman BenderGerman Bender, Roger Jönsson, Martin Moberg

Industribloggare: Kaj Raving, Leine Johansson

Om deltidens ”välsignelse”


Företrädare för borgerliga partier och höga representanter för näringslivet brukar från tid till annan förespråka hur viktigt det är att sänka trösklarna till arbete. Detta ska företrädesvis ske genom sänkta ingångslöner och flexibla anställningsvillkor (läs del- och visstidsanställningar). Fackförbundet Handels och arbetsgivarnas organisation Svensk Handel har släppt en gemensam rapport. Rapporten är ett sätt att lyfta fram goda exempel på hur man kan skapa fler heltider inom branschen.

Det låter som ett högeligen vällovligt syfte. Det är uppenbart att det finns stora skillnader inom branschen. Det är tydligt att man i butiker som försäljer elektronik-, och därmed likställda produkter, har lättare att skapa heltider (det är tydligt att det finns gott om män anställda i dessa butiker) än konfektionsbutiker (med en majoritet kvinnor anställda). Vari dessa skillnader uppstått kan man ju debattera och fundera över. Man konstaterar dock att …

I dag jobbar 56 procent deltid inom deltaljhandeln, flertalet av dem är kvinnor. Mönstret går igen på de arbetsplatser som gruppen besökt. Fler jobbar deltid än heltid och fler kvinnor jobbar deltid än män. Kvinnors tillsvidareanställning är på färre än 35 timmar i veckan medan männens är på fler än 35 timmar i veckan. Och kvinnorna har oftare en tidsbegränsad anställning. På i stort sett alla arbetsställen finns det de som vill ha fler timmar.

En slutsats av rapporten är att 82 % av de som arbetade deltid 2006 fortfarande gjorde det fem år senare. En del gör säkert det av eget val likaväl som andra inte gör det. Det tyder på att det är lätt att fastna i deltider inom denna typ av bransch. Det verkar krävas en gemensam vilja mellan arbetsgivarnas och arbetstagarnas representanter för att finna en annan ordning. Problemet inom stora delar av servicebranscherna är dock att arbetsgivarna är bättre organiserade än arbetstagarna. Risken är därmed att deltider kommer att finnas kvar som den normala formen att arbeta inom stora delar av servicebranschen.

Det kommer att kräva starka fackliga organisationer som, för sina medlemmars räkning, driver frågan om fler heltider för att det ska bli en förändring. Det känns inte särskilt troligt att de borgerliga partierna eller Svenskt Näringsliv i onödan kommer att bistå denna strävan.

Länkar: Handelsnytt, dn.se, Rapport, LO-tidningen, LO-tidningen

%d bloggare gillar detta: