Bloggarkiv
Om att leva efter arbetslinjens principer
Fredrik Reinfeldt har i media fått förklara varför han glatt(?) tar emot 100 % av avgångsersättningen som tidigare statsminister. Detta trots att hans bolag, Fredrik Reinfeldt AB, tar emot alla de intäkter som han har som föreläsare, konsult etc. Fredrik har nämligen valt att ej ta ut någon lön ur sitt egna bolag. Han säger till SVT att …
Ett företag kan inte fungera från dag ett om det inte får en viss möjlighet att byggas upp. Det kommer att vara det som är grund för min försörjning framåt.
Det är uppenbart att Fredrik avser att till fullo utnyttja detta omställningsstöd som vederfarits honom. Skattebetalarna kommer därför att få fylla hans företag med det kapital som han anser sig behöva för att klara framtidens mödor. Det finns ju heller inga andra hinder än moraliska för honom att agera på detta sätt. Tyvärr har han ju goda exempel att ta efter.
Samtidigt kan jag inte bli annat än beklämd över hur han agerar. Denne starke företrädare för ”arbetslinjen” lever verkligen inte upp till det han tidigare predikat. Han menade på fullt allvar att enda sättet att minska arbetslösheten var genom skattesänkningar till de arbetande kombinerat med sänkta ersättningsnivåer till arbetslösa. Det är tydligt att han inte anser att sådana åtgärder behövs i det egna fallet.
Som Hanne Kjöller skriver.
Under flera valrörelser har Fredrik Reinfeldt hävdat att valet står mellan den borgerliga arbetslinjen och de rödgrönas bidragslinje. Nu har han själv röstat. Det blev, trist nog, en röst för bidragslinjen.
Om att befästa Arbetsförmedlingens roll
Mikael Sjöberg
Igår presenterade Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg sina tankar för att reformera sin krisande myndighet.
Arbetsförmedlingen har ju befunnit sig på ett sluttande plan under flera år. Människors minskande förtroende för myndigheten kan måhända delvis finnas i interna missgrepp. Jag tror dock att en stor del kan finnas i det uppdrag som myndigheten fått av den politiska nivån. Jag kan knappast beskylla den tidigare borgerliga regeringen för att ensamma bära det politiska ansvaret härför.
Arbetsmarknadspolitiken har blivit mer av kontrollerande och övervakning av de arbetslösas arbetssökande moral. Uppdraget har allt mindre varit att förmedla lediga arbeten till arbetslösa utan allt mer med administrativa åtgärder ställa krav på och övervaka de arbetslösa. Traditionell arbetsmarknadspolitik har allt mer övergivits till förmån för lämnande av bidrag till arbetsgivare samt att prioritera vissa grupper av arbetssökande och lämna mer nyligen arbetslösa till sitt öde.
Den borgerliga regeringen bär däremot ansvar för de experiment med att upphandla vissa typer av tjänster som Arbetsförmedlingen själva genomfört.
Det finns förstås väsentliga åtgärder som myndigheten kan och borde genomföra för att bättre klara sitt uppdrag. Men detta måste kombineras med att regeringen verkar för att förändra myndighetens grundläggande uppdrag. Jag delar Mikaels åsikt att mer fokus borde kunna läggas på personer som nyligen blivit arbetslösa och enklare kan hjälpas till nytt arbete.
Idag lämnas de ”nyarbetslösa” åt sitt öde (jag vet – det är förenklat). De får klara sig på egen hand med sporadiska kontakter med sin handläggare. Det är ofta först när den arbetslöse blivit utstämplad ur arbetslöshetsförsäkringen som Arbetsförmedlingen kan börja satsa resurser i form av utbildande eller andra åtgärder. På detta sätt fyller man på den stora gruppen av långvarigt arbetslösa.
Jag är mer tveksam till tankarna om att lägga ned en tredjedel av myndighetens lokala kontor. Det kommer att försämra servicen till arbetslösa på mindre orter och försämra handläggarnas kännedom om den lokala arbetsmarknaden.
Samtidigt är Mikael tydlig med att omvandlingen vare sig kommer att gå särskilt fort eller att omgivningen ska förvänta sig snabba resultat. Jag kan tänka mig att debattinlägget mer är riktat till den sittande regeringen och ansvarigt statsråd än till medborgarna.
Länkar: DN Debatt, DN Debatt, DN Debatt, DN Debatt, DN Debatt, di.se, SVT, SVT, Ekot, SvD, Arbetsvärlden, Arbetet
Moderat efterlysning
Moderaterna vill i en interpellation få veta hur eventuellt kommande förändringar av skatt och borttagande av rabatterade socialavgifter påverkar sysselsättningen. Anna Kinberg Batra, ekonomisk politisk talesperson för Moderaterna, säger …
Regeringen presenterar flera förslag som höjer skatten på arbete som riskerar att få negativa effekter på sysselsättning och tillväxt, då är det ärligt att visa det.
Det preliminära svaret är att förändringarna inte förväntas ha några negativa effekter alls.
Det vi vet är att rabatten för arbetsgivare som anställt ungdomar har haft en högst tveksam effekt för ungdomars arbetslöshet. Det är endast den tidigare borgerliga regeringen som av övertygelse, snarare än på vetenskaplig grund, påstått att sänkta avgifter för arbetsgivarna skapat fler arbetstillfällen. När de argumenterar i frågan verkar resultatet av ett borttagande bli vidare större än de eventuella positiva effekter som den borgerliga reformen kan ha haft.
Men det är väl så här borgerligheten kommer att bedriva sin oppositionspolitik? Att påstå att deras teoretiska modeller är näst intill sanningen oavsett vad forskningen må visa.
Synliggör människan som städar i skepnad av Rut
Jag delar inte alla ståndpunkter som Gudrun Schyman framför som talesperson för Feministiskt Initiativ men hon har har onekligen en stark poäng när hon skriver att …
Annie Lööf borde helt enkelt synliggöra även människan som städar i skepnaden av Rut – i stället för att bara se den stressade kvinnan vars lägenhet Rut håller ren. Då skulle hon se att reformen inte förändrar de maktstrukturer vi har att brottas med – varken kön, klass eller etnicitet.
Trots alla siffror och all argumentation som de borgerliga partiföreträdarna än häver ur sig så är ”Rut” en reform som framför allt utnyttjas av boende i kommuner där de med de högsta inkomsterna finns.
De borgerliga företrädarna hävdar vidare att reformen har bidragit till att göra tidigare svarta arbetstillfällen vita. Så enkel är nu inte sanningen. Snarare handlar det om att verkligheten är mer komplex. De svarta och vita jobben lever i symbios med varandra. Den del av jobbet som kan generera skatteavdrag redovisas mer öppet med en skuggvärld fortsätter att leva parallellt med det öppna.
Jag ogillar detta skatteavdrag. Samtliga skattebetalare finansierar en reform för ett antal människor som borde ha råd att betala för dessa tjänster vitt utan statlig subvention.
Länkar: dagens arena, SvD, dagens arena
Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige
Systemet med utförsäkringar sliter sönder Sverige
Anna-Karin Mattson har skrivit ett debattinlägg i den stora aftontidningen. Med utgångspunkt från egna erfarenheter skriver hon mycket kritiskt om dagens sjukförsäkring. Hon skriver bland annat att …
… utförsäkra människor är inhumant. Det är omöjligt att tidsbestämma hur snabbt en människa läker samman. Varje människa är unik. Utförsäkringar av människor leder till ökade klyftor i ett samhälle, vilket i sin tur leder till känslor som vanmakt och hat och blir en grogrund för konflikter och främlingsfientlighet.
Jag tror att vi kan förändra. Jag vill att Sverige blir ett välfärdsland för alla igen. Valet 2014 är ett vägval.
För eller emot en inhuman sjukförsäkring.
För eller emot välfärd för alla.
Den borgerliga regeringen genomförde ganska snabbt förändringar av sjukförsäkringen efter valsegern 2006. Det var ett led i att, som de kallade det, skapa drivkrafter för arbete. Genom lägre skatter för den arbetande befolkningen och åtstramade villkor för den övriga skulle fler välja att arbeta.
I sjukförsäkringen genomfördes ett antal fasta hållplatser för bedömningen av rätten till sjukpenning. Man skulle heller inte längre ta sociala och liknande hänsyn till personen i fråga. Det förmenta syftet var att förkorta tiden som försörjd av sjukförsäkringen. Det visade sig snart att förändringarna var väldigt blinda och fick orimliga konsekvenser för enskilda. Regeringen har gjort vissa kosmetiska justeringar. Men syftet att minska sjuktal och människors rundvandring i systemet har knappast uppnåtts.
Människor har utförsäkrats ur sjukförsäkringen. Det betyder inte att de har blivit friskare eller har ett arbete. Många har förlorat ekonomisk trygghet, försörjs av kommunernas försörjningsstöd och/eller vandrar runt i Arbetsförmedlingens åtgärder.
Jag påstår inte att sjukförsäkringen fungerade väl innan den borgerliga regeringen tillträdde efter valet 2006. Men jag kan påstå att inte särskilt mycket har blivit bättre. De fasta tidsgränserna får orimliga konsekvenser för många människor. Regelverket skapar uppenbar blindhet för människors olika situationer och behov.
Det behövs ett fungerande system för bättre rehabilitering av de som blir långvarigt sjukskrivna. Det är ett tredelat ansvar som behövs för att skapa större möjligheter för människor att återkomma i betalt arbete. Den enskilde behöver stöd av både arbetsgivare och samhälle för att snabbare kunna lämna sjukförsäkringen.
Dagens system bygger enbart på att den sjukskrivne ska ta fram de underlag som krävs för att kunna anses berättigad till fortsatt sjukskrivning eller vara i behov av adekvata åtgärder. Arbetslinjen bygger på idén att människor i grunden är slöa ansvarslösa personer som behöver lämplig kombination av piska och morot för att ej ligga samhället till last.
Det är en ganska deprimerande syn på människan.
Länkar: Aftonbladet debatt, SVT, dagens arena, dn.se, SvD, dagens arena, politism, SVT, di.se, Arbetet, Arbetet
Andra som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg, Martin Moberg, Martin Moberg, Martin Moberg, Mikael Dubois, Kjell Rautio
Effektiviteten att sätta folk i arbete är för låg
I april i år fanns det 35.518 personer inskrivna i sysselsättningsfasen (Fas 3). Det innebär en fortsatt ökning av de antal personer är långvarigt arbetslösa. Det innebär framförallt ett fortsatt brott mot det riksdagsbeslut som för ett par år sedan sade att man skulle upphöra med inskrivning till detta arbetsmarknadspolitiska program.
Den borgerliga regeringen har för sin del valt att ignorera riksdagens majoritet. Enligt deras egen världsbild innebär Fas 3 höjdpunkten av framgångsrik politik för de långvarigt arbetslösa. Det faktum att endast ett väldigt litet fåtal får en anställning utan samhällsstöd bortser man ifrån.
En inte oväsentlig förklaring till misslyckandet med Fas 3 kan finnas i dess konstruktion. Det är, för det första, väldigt svårt för inskrivna i åtgärden att få den typ av utbildning de behöver för att öka möjligheten till en anställning. För det andra har inte Fas 3-arrangören någon som helst morot att få inskrivna i arbete. En person som försvinner från programmet innebär endast minskade inkomster. Företagaren Torbjörn Löwendahl säger …
Jag förlorar på det. Jag får ju betalt för att sysselsätta människor. Vi får cirka 5000 kronor per person i månaden för att ha dem hos oss. Om jag hjälper någon till jobb så förlorar jag på det.
Den borgerliga regeringen har ju nu inga som helst ambitioner att långtidsarbetslösa ska komma i arbete. Åtgärden syftar endast till att hålla arbetslösa sysselsatta i mer eller mindre meningsfulla aktiviteter.
Vare sig mer – vare sig mindre!
Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Peter Johansson, Martin Moberg, Martin Moberg
Alliansen fortsätter på väl intrampade stigar
Glada och överens?
Det är också högst påtagligt att de borgerliga partierna bedömer att reformutrymmet är högeligen begränsat. Eftersom man inte vill backa på tidigare genomförda och kostnadskrävande reformer krävs försiktighet i reformivern. Trots officiella signaler har man säkert ändå tagit intryck av Konjunkturinstitutets bedömningar om kommande begränsat utrymme för kostnadskrävande reformer. Detta gör förstås också att Moderaterna tydligt utgår som vinnare ur de interna förhandlingar som de fyra fört om sitt manifest.
Jag vet inte om det var planerat att de borgerliga partiernas gemensamma valmanifest skulle presenteras så här sent i valrörelsen. Mitt minne av sådant är att valmanifesten presenteras åtminståne någon månad innan valdagen.
Att programmet kommer så pass sent kan ju tyda på att de fyra regeringspartierna inte är så samspelta som de annars plägar meddela den intresserade omvärlden. Det verkar som om alliansens fundament av sammanhållning eroderas av gemensam idélöshet och en känsla av att nått vägs ände.
Det enda som återstår för dem är att förfasa sig över förslag och utspel från den politiska oppositionen.
Länkar: dn.se, Ekot, dn.se, SvD, di.se, di.se, SvD, di.se, di.se, Aftonbladet ledare, dagens arena, dn.se, SvD, di.se, dn.se, dn.se, di.se, SvD, di.se, Aftonbladet ledare, SvD, SvD, dagens arena, Ekot, Ekot, SvD, di.se, Arbetet, Arbetet
Fler som skrivit: Badlands Hyena, Monica Green, Peter Johansson, Alliansfritt Sverige, Den sjätte mannen, Samuel Engblom
Arbetsmarknadspolitik eller geléhjärtan
Igår presenterade socialdemokraterna sitt förslag om en 90-dagarsgaranti för att hjälpa ungdomar till arbete, utbildning eller en kombination. Förslaget är ju inte nytt men presenteras nu som partiets viktigaste vallöfte. Man beräknar kostnaden för denna reform till 6 miljarder kronor. Man beräknar att 50.000 nya jobb, praktik- och utbildningsplatser skapas inom ramen för denna reform.
Tidigare har det meddelats att en sådan reform ska finansieras genom att den rabatt som arbetsgivare fått på de sociala avgifterna när de anställt ungdomar ska avskaffas. Denna reform har varit högeligen ifrågasatt och beräknas ha skapat väldigt få arbetstillfällen. Man har skänkt extra vinstmedel till företag som i alla fall skulle ha anställt unga människor.
Den borgerliga regeringen är, trots omvärldens skepsis till deras arbetsmarknadspolitik, övertygad om dess förträfflighet. De presenterade igår sin avsikt att fortsätta på den inslagna vägen. Man vill rabattera de sociala avgifterna ytterligare för de arbetsgivare som anställer ungdomar upp till 23 års ålder, men ta bort rabatten för de upp till 25 års ålder.
De unga moderaterna valde för sin del att slå ett slag för den borgerliga arbetsmarknadspolitiken genom att dela ut geléhjärtan till företag som anställt unga människor. Det var säkert ett trevligt inslag i valrörelsen och uppskattat av de mottagande företagen.
Fast åtgärden är säkert lika effektiv på att minska arbetslösheten såsom rabatterade sociala avgifter och halverad restaurangmoms.
Länkar: dn.se, di.se, SvD, Ekot, SVT, di.se, SvD, vlt, di.se, SvD, SvD, SVT, Ekot, Arbetet
Fler som skrivit: Martin Moberg
Om att vilja dölja gatutiggeriet
Cecilia mår illa
Under gårdagen publicerades ett debattinlägg av riksdagsledamoten (M) Cecilia Magnusson. Hon argumenterar för att gatutiggeriet ska förbjudas i Sverige. Hon skriver i sitt inlägg att …
Ett samhällsproblem som nu har spridning i hela landet, både i storstäder och i mindre orter, är gatutiggeriet. Många människor känner sig provocerade och mår dåligt av att se medmänniskor tigga utanför affären.
Hon säger sig vilja finna värdiga och humana sätt att lösa gatutiggarnas situation. Men man förstår att det huvudsakliga argumentet är en vilja att dölja detta fenomen för känsliga ögon.
Av allt att döma verkar utspelet inte ha tagits emot helt positivt från den moderata partiledningen. Men man måste nog ändå se detta utspel som en testballong för att pröva mottagandet och som ett sätt att grunda för kommande förslag. Det är ju högst troligt att den uppfattning som Cecilia gett uttryck för finns bland fler inom det största borgerliga partiet.
Länkar: dn.se, dn.se, Aftonbladet debatt, dagens arena, Ekot, SvD, dn.se, dn.se, Ekot, dn.se, Ekot, SvD, dn.se, di.se, SvD, Aftonbladet kultur
Fler som skrivit: Johan Westerholm, Alliansfritt Sverige, Michaela Leo
Traineejobb fixar jobbmatchen
Igår presenterade Socialdemokraterna ett förslag som både ska bidra till skapa arbeten åt ungdomar som hjälpa upp situationen inom äldreomsorgen. Man vill göra en satsning om 2,8 miljarder kronor till traineejobb för 20.000 ungdomar i äldre- och funktionshinderomsorgen.
Den borgerliga regeringen genom arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson hade ingen gott om att säga om denna satsning. Hon menade att det är otillständigt att staten helt subventionerar kostnaden i detta fall.
Det framgick inte om hon hade några andra formella invändningar emot förslaget.
Å andra sidan – skulle detta förslag lyckas fullföljas så innebär det en bättre satsning än de subventioner genom restaurangmoms och sociala avgifter som regeringen genomfört. Både i form av antal skapade arbeten och till en betydlig lägre kostnad för staten.
Så … jag kan fördraga att man satsar dessa medel i en så viktig samhällssektor som det ändå innebär i detta fall.
Länkar: ekuriren, di.se, dn.se, SvD, SvD, di.se, dagens arena, Ekot, ekuriren, dn.se, Arbetet, ka.se, Tidningen Vision
Fler som skrivit: Martin Moberg, Peter Johansson, Martin Moberg, Monica Green, Ylva Johansson
