Tystnadens strategi

Borgerlig fraternisering

I vintras träffades regeringspartiernas partiledare i Annie Lööfs bostad i Maramö. Det var väl ett tafatt försök att återuppleva den magiska stunden hos Maud Olovsson då ”alliansen” föddes.

I Maramö samlades även den journalistiska eliten för att begapa huru partiledarna grillade korv och utbringade plattityder inför kameror och mikrofoner.

Det mest konkreta utfallet av sammankomsten var väl bildandet av ett antal arbetsgrupper med uppdrag att lägga grunderna för en gemensam valplattform.

Inför de föregående valen har denna process med arbetsgrupper skett ganska öppet och måhända litet spretigt. Denna gång kommer partiledningarna att hålla hårdare kontroll på de tankar som grupperna producerar. Arbetsgrupperna ska rapportera direkt till partiledarna.

Det är klart att allianspartierna själva väljer hur de vill lägga upp sitt arbete. Jag brukar oftast inte ha några synpunkter på sådant. Men onekligen känns det som om partiernas förändrade arbetsmetod säger något om det kommande valets betydelse.

Det går inte att undvika att misstänka att de borgerliga partiledningarna denna gång känner en större oro inför den kommande valrörelsen. Därför vill man ha bättre kontroll för att hålla i den strategi som man hoppas ska leda till omval.

De hårdare nyporna från partiledningarna har tydligast påverkat Moderaternas partikansli. Ett flertal personer har sökt sig därifrån till andra utmaningar och arbeten.

Att regeringspartierna har stora problem är ju ganska oomtvistat. Det betyder förstås inte att valrörelsen därmed redan är förlorad för dem. Fortfarande måste den politiska oppositionen formulera ett politiskt alternativ som attraherar tillräckligt många röstande för att leda till ett regeringsskifte.

Regeringens misslyckade arbetsmarknadspolitik

Martin Klepke och Tommy Öberg skriver i varsina artiklar om de problem som finns på den svenska arbetsmarknaden. Trots att arbetsutbudet ökar och att de arbetslösa blir allt fler ökar svårigheterna för arbetsgivare att personal med efterfrågad kompetens.

Martin och Tommy är överens om att de problem som finns på den svenska arbetsmarknaden har skapats av regeringens arbetsmarknadspolitik.

Martin skriver att …

När ett företag söker någon som kan sköta en maskin är det inte sänkt moms på mat som löser problemet, utan utbildning så att någon lär sig sköta maskinen.

Tommy skriver för sin del att …

Det växande arbetskraftsutbudet, att allt fler söker och vill ha jobb, borde rimligen underlätta för de delar av ekonomin som vill och kan expandera. Men sammansättningen av den armé som söker arbete har sannolikt förändrats de gångna åren – och det förklarar i sin tur de växande matchningsproblemen. Hand och handske passar illa.

Jag misstänker starkt att ansvarig minister knappast låter sig imponeras av de analyser som Martin och Tommy presenterat. Regeringen har lagt stor prestige i sina reformer om rabatterade sociala avgifter, halverad restaurangmoms etc.

Det kommer att krävas ett regeringsskifte för att få se några som helst betydande förändringar av den statliga arbetsmarknadspolitiken.

Fler som skrivit: Martin Moberg

Skydda de fina eleverna

Dig vill vi inte ha!

I TV-programmet ”Uppdrag granskning” avslöjades igår kväll hur vissa friskolor ganska enkelt kan välja bort elever som kan upplevas som besvärliga och därmed kostnadsdrivande.

Det är ju inte första gången jag tar del av sådana uppgifter. Det som är nytt med de gårdagens information är att TV-journalisterna har fått rektorer att inför dolda kameror säga som det är.

Skolornas agerande har unisont kritiserats från såväl politiskt som fackligt håll. Något annat vore väl knappast att vänta.

Men det är beklämmande att det är först sedan frågan uppmärksammats i ett nationellt visat TV-program som den granskande myndigheten engagerar sig i frågan. Det är först nu som ansvarig minister harklar sig och börjar prata om att vidta ytterligare åtgärder för att minimera en sådan utsortering.

Visst är det som EvaFrachell säger i en kommentar att …

Varje elev tar med sig en skolpeng till skolan. Eftersom friskolorna strävar efter vinst på varje elev vill de helst ha de som är lönsamma. Duktiga flickan som kräver mindre lärartid. Som inte stör sina kamrater, som inte stökar ner men som gör reklam för skolan med sina höga betyg. Hon som betalar sig bättre än den stökiga killen som har problem med språket eller någon diagnos som till exempel adhd.

Skolmarknaden är numera en i hög grad marknad driven av vinstmaximering och olika kreativa sätt att minimera ”onödiga” kostnader. Vem är egentligen förvånad över att det förekommer sådan sortering av elever som programmet visar på. Sorteringen är kanske inte alltid så tydligt uttalad som i programmet.

Vi får väl se vilken eventuell verkstad som utbildningsministern gör av sin uppvisade upprördhet.

Länkar: dn.se, Aftonbladet ledare, dagens arena, dagens arena, Ekot, dn.se, di.se, Resumé, dagens arena, SVT, dn.se, dn.se, Ekot, SvD, dn.se, Lärarnas Nyheter, Expressen kultur, SVT, SvD, Aftonbladet ledare, SVT Debatt, Aftonbladet debatt, dagens arena

Fler som skrivit: Kaj Raving, Martin Moberg, Roger Jönsson, Peo Wågström, Roger Jönsson, Johan Westerholm

Ryanairs piloter kräver förhandling

Vill inte förhandla med facket!

Representanter för Ryanair Pilot Group (RPG) krävde vid ett offentligt framträdande igår att få förhandla med Ryanairs VD Michael O’Leary.

Organisationen säger att de idag representerar fler än hälften av företagets piloter. De kräver därför att Michael O’Leary respekterar ett offentligt avgivet löfte att möta facket om de skulle ha stöd hos fler än 1 601 piloter.

Problemet som RPG har är dock att de har svårt att visa att de verkligen representerar som många piloter som de säger göra. RPG säger att piloterna av rädsla för att förlora sina anställningar inte vågar organisera sig en i facklig organisation. De offentliga representanterna är anställda i andra företag.

Detta förhållande gör det lätt för Ryanair att säga att man inte behöver möta RPG i några som helst möten eller förhandlingsliknande träffar.

Därför krävs det att människor väljer bort detta företag. En person som i andra sammanhang anser kollektivavtal och fackliga rättigheter som viktiga borde välja att resa med andra företag än Ryanair.

Jag kommer inte att resa med detta flygbolag!

Länkar: SvD

Svenska företag i en smutsig bransch

Organisationen Swedwatch visade under tisdagen i en rapport att de svenska kända företagen Scania, Volvo, Atlas Copco och Sandvik inte uppfyller grundläggande FN-krav. Enligt dessa är det varje företags ansvar att motverka risker i sin affärsverksamhet och att informera den närmaste omgivningen hur detta hanteras. Swedwatch visar i sin rapport …

… att de granskade svenska företagen brister vad gäller kommunikationen då de inte tillräckligt tydligt visar hur man identifierar och motverkar risker för negativ påverkan på mänskliga rättigheter inom platinaindustrin i Sydafrika. Som skäl uppger företagen att information inte kommuniceras externt på grund av kommersiell konfidentialitet.

Erland Lindkvist, chef på IF Metalls internationella enhet, säger i en kommentar att …

Företag sätter uppförandekoder i sina företag som blir mest som klyschor. Sen uppfyller man dem inte.

I sin verksamhet i Sverige berömmer sig företagen om att följa rimliga och invanda regler i förhållande till sin omgivning. De respekterar i  hög grad de fackliga spelregler som gäller i Sverige. Men det verkar tydligt att man inte helt lever som man lär.

Länkar: Aftonbladet ledare, SvD, SvD, di.se, SvD, Ekot, Kollega, da.se, Ingenjören, SvD, SvD

A-kassan har blivit ett sämre skydd

Innehållet i arbetslöshetsförsäkringen

För en tid sedan intervjuades rikets statsminister av SVT:s Agenda. Man diskuterade bland annat det urholkade värdet i arbetslöshetsförsäkringen. Statsministern bekymrade sig inte särdeles mycket för det eftersom, som han sade i samtalet, att …

Det är själva grundskyddet som finns i a-kassan. Stora delar av arbetsmarknaden har sedan tilläggsförsäkringar av olika slag. Det kan man få via kollektivavtalen. Det tycker jag väldigt sällan beskrivs.

Av detta uttalande förstår man två saker. Det första är att statsministern anser det gott att arbetslöshetsförsäkringen numera enbart är ett grundskydd. Det andra man förstår är att Fredrik Reinfeldt är ganska okunnig om hur det kompletterande inkomstskyddet ser ut. Där det förekommer så är det de fackliga medlemmarna själva som finansierar detta skydd. Det finns inga kollektivavtal som innehåller någon inkomstförsäkring.

Det är vidare på det sättet att det endast är en tredjedel av arbetsmarknaden som har en inkomstförsäkring.  Det är vidare endast 7,3 % av dem som blir arbetslösa som får ersättning ur en sådan försäkring.

Det är framför allt i branscher som redan har en lägre arbetslöshet än genomsnittet som det finns inkomstförsäkring. Inom branscher med högre arbetslöshet har man av kostnadsskäl valt bort ett ytterligare inkomstskydd.

Mats Essemyr, utredare på TCO, säger därför att …

Inkomstförsäkringar kan inte tas till intäkt för att avstå från en höjning av takbeloppet i den vanliga a-kassan. En sådan höjning är fortsatt mycket angelägen.

Det har Mats verkligen rätt i!

Det är verkligen högst angeläget att reformera arbetslöshetsförsäkringen på ett sådant sätt att den åter blir vad den var avsedd att vara – en omställningsförsäkring i händelse av ofrivillig arbetslöshet!

För att detta ska bli möjligt krävs att Moderaterna röstas bort från regeringsmakten. Därför blir nästa års allmänna val så viktigt!

Länkar: TCO-tidningen, di.se, di.se, etc, TCO-tidningen

Riskkapitalbolag är olämpliga som ägare

Riskkapitalbolag är olämpliga som ägare!

Jan Björklund säger i en intervju med Dagens Industri att …

Företag med kortsiktig spekulation, vilket inkluderar de flesta riskkapitalbolag, ska inte vara välkomna att äga friskolor.

Han säger vidare att riskkapitalbolag även är olämpliga som ägare av vårdbolag.

Månntro Jan Björklund håller på att förbereda marken för deltagande i en blocköverskridande regering efter nästa års allmänna val?

Var är betygen?

Dagens Arena har i en enkät till de svenska kommunerna undersökt hur friskolorna fullgör sin lagstiftade skyldighet att överlämna slutbetyg för arkivering i den kommun där de är aktiva. Resultatet verkar synnerligen beklämmande. När det gäller 2012 års slutbetyg har endast fyra av tio skolor lämnat in slutbetygen till aktuell kommun.

När det gäller 2013 års betyg har endast 17 procent av friskolorna lämnat in slutbetygen. Men de har på sig fram till december månad att fullgöra sin skyldighet.

Det är verkligen häpnadsväckande låga siffror som kommit fram i denna enkät. Som sägs i artikeln så är syftet med lagen att betyg från friskolor ska omfattas av samma grundlagsskydd kring offentlighet och arkivering som gäller handlingar som upprättas inom kommunala verksamheter.

Men eftersom friskolorna har som syfte att generera vinst till sina ägare är väl sådant som lagen kräver inte alltid prioriterat. Varje möjlighet att spara på utgifter och ”onödiga” arbetsuppgifter är ju en naturlig del i en affärsdrivande verksamhet. Därför borde man väl inte vara förvånad.

Länkar: dagens arena, Ekot, dagens arena, dagens arena, dagens arena, dagens arena, dagens arena

Om sänkt statlig skatt

De röd-gröna partierna fortsätter att planera för att stoppa regeringens förslag att höja brytpunkten för när statlig skatt ska tas ut. Partierna räknar med att genomföra ett initiativ den 21 november. Omröstning i kammaren sker sedan under december månad.

Partierna tar förra veckans debacle med viss ro. Som Fredrik Olovsson säger till Dagens Nyheter …

I sak ändrar det som hänt ingenting. Det var ju dessutom ett beslut som regeringen sagt att den inte skulle hörsamma. På det sättet är läget detsamma.

Fredrik hoppas att regeringspartierna ska förstå budskapet och på egen hand dra tillbaka sitt förslag. Det är väl inte särskilt troligt att det kommer att ske. Regeringen kommer säkert att låta frågan köras i botten hellre än att på egen hand dra tillbaka det.

Jag förutsätter att socialdemokraterna kommer att säkerställa att alla röstande befinner sig på plats när frågan slutgiltigt ska avgöras. Ett ytterligare misslyckande som det som skedde förra veckan skulle ju inte se bra ut. Framför allt inte året före allmänna val.

Länkar: dn.se, di.se, dagens arena, SVT, dn.se

Fler som skrivit: Mario Matteoni

Ulf Kristersson har en utmaning

Ökande sjuktal

Inför valrörelsen 2006 formulerade de borgerliga partierna tesen om att minska utanförskapet. Budskapet handlade om att minska antalet människor som fastnat i arbetslöshet, långvarig sjukskrivning och annat som definierades som ”utanförskap”. De lyckades få ut budskapet om att socialdemokratiska regeringar inte lyckats med vad de föresatt sig. Det behövdes, kort sagt, ett skifte i Rosenbad.

Den borgerliga regering som tillträdde efter de allmänna valen 2006 drev en nästan ursinning reformiver. De reformer man sjösatte skulle stimulera fler människor till arbete. Man genomförde de första jobbskatteavdragen, arbetslöshetsförsäkringen och tillika sjukförsäkringen reformerades. Utanförskapet, hoppades regeringen, skulle snabbt minska. Arbetslösheten skulle minska, människor skulle snabbare bli friskare och komma tillbaka till arbete …

Problemet med den borgerliga reformivern var bara den att sjuktalen redan hade börjat minska. De verktyg de tog fram synes inte ha haft någon större inverkan på de långvarigt sjuka. De är, i bästa fall, kvar i systemet. Många andra har blivit utförsäkrade och befinner sig i Arbetsförmedlingens olika system, många andra lever på försörjningsstöd.

SVT visar nu att sjuktalen åter har börjat öka och befinner sig på en nivå högre än när den borgerliga regeringen formulerade idén om utanförskapet. Det verkar tydligen vara psykisk ohälsa som leder till att människor sjukskriver sig i allt högre grad. Socialförsäkringsministern säger sig vara bekymrad. Han säger att …

Vi har gett Försäkringskassan i uppdrag att analysera orsakerna till utvecklingen. Ökningen av korttidssjukfrånvaron är bekymmersam. Det finns alltid en risk att det smittar av sig på långtidssjukfrånvaron.

Jag har ingen annan åsikt än att utvecklingen är bekymmerssam. Det är verkligen oroande att allt fler människor blir så pass sjuka att de måste stanna hemma från sitt arbete. Det är verkligen viktigt att finna en förklaring. Kanske är en anledning den som Torun Carrfors skriver om i sin krönika i Arbetet. Torun skriver att …

Jag undrar om någon räknat på vad de osäkra anställningarna kostar. Läser rapporter om att personer med otrygga jobb mår sämre. I högre utsträckning drabbas vi av stressrelaterade sjukdomar som sömnsvårigheter, magsår och depressioner. Jag ser hur antalet unga med osäkra anställningar och unga med psykisk ohälsa båda ökar i stadig takt. Funderar på hur länge det här samhället tycker att det är ett pris värt att betala.

Ulf Kristersson står måhända inför en oväntad utmaning. Det var väl inte detta som den borgerliga politiken skulle leda till, Krister? Det kanske krävs andra åtgärder än att sänka skatten för de som arbetar och att strama åt verkligheten för sjuka och arbetslösa? Vad tror du, Krister?

Länkar: SVT, Arbetet