Bloggarkiv
Ett skattesystem som håller på att haverera
Robert Boije, samhällspolitisk chef (Saco) och Ola Pettersson, chefsekonom (LO) står som undertecknare för ett debattinlägg. De föreslår tillsättandet av en parlamentarisk utredning för … ”att skissa på en skattereform”.
De argumenterar för att inkomstskatterna inte borde höjas. Samtidigt inser de att riket inte har råd att ytterligare sänka det totala skattetrycket med tanke på de många samhällsbehov som finns. De föreslår därför, bland annat, höjda kapitalskatter. Samtidigt menar de att, den så kallade, värnskatten kan avskaffas.
Onekligen finns det behov av att utreda framtidens skattesystem. Robert och Ola är inte de första som föreslår någon form av bred utredning kring framtida finansiering av de svenska välfärdssystemet.
Jag kan mycket väl tänka mig att avskaffa värnskatten som en motprestation i att genomföra andra åtgärder. Robert och Ola föreslå höjda kapitalskatter. Andra har argumenterat för ett införande av en fastighetsskatt. En bred parlamentarisk utredning vore ju ett utmärkt tillfälle att granska framtida finansiering av det svenska välfärdssystemet.
Jag väntar på det tillfälle när det politiskt blir möjligt att diskutera skattesystemet på ett sansat sätt. De borgerliga partierna har onekligen bidragit till att förhindra en bredare diskussion om de svenska skatterna.
Länkar: dn.se, Ekot, Ekot, di.se, Ekot
Fler som skriver: Samuel Engblom
Om att höja skatter
Magdalena vill beskatta banker!
Igår meddelade Magdalena Andersson att hon (och socialdemokraterna) vill införa en bankskatt enligt en modell som tagits fram av företagsskattekommittén. En sådan skatt skulle innebära en förstärkning av statens inkomster med fyra miljarder kronor årligen.
Denna skatt skulle kunna finansiera det socialdemokratiska förslaget häromsistens om att begränsa storleken på småbarnsgrupper inom förskolan. Dessutom skulle det bli pengar över till andra angelägna uppgifter.
Nu måste jag medge att jag inte vet särskilt mycket om företagsskattekommitténs förslag. Det är möjligt att det är ett bra förslag att genomföra en skatt som föreslagits. Jag kan ju, i någon mån, sympatisera med Magdalenas uttalande att …
Det är lika mycket som bankerna fick i sänkt skatt när bolagsskatten sänktes 2013. Det finns stora pengar i bankerna så det finns mycket att ta av utan att det drabbar kunderna.
Även om bankerna inte förbättrade villkoren för oss ”vanliga” kunder när bolagsskatten sänktes kommer man säkert inte att tveka att försämra villkoren i händelse av en bankskatt (oavsett hur den ser ut). Företag brukar ju inte tveka att överföra kostnadsökningar på sina kunder. Det motsatta brukar ju inte ske lika automatiskt.
Samtidigt är det bra att partiet har börjat resonera om skatterna. Det är mycket som tyder på att kommande reformutrymme kommer att vara begränsat inom de ramar som man idag har ålagt statens inkomster. Socialdemokraterna kommer att behöva se över hur staten i framtiden ska kunna finansiera angelägna behov.
Inkomstskatterna kommer alldeles säkert att vara svåra att höja. Däremot anser jag att ett införande av fastighetsskatt och någon form av förmögenhetsskatt borde kunna diskuteras. Det är inte möjligt idag. Förhoppningsvis kan en kommande valförlust för de borgerliga partierna möjliggöra att en seriös diskussion i frågan åtminstone kan komma igång.
Länkar: di.se, di.se, di.se, dn.se, Ekot, di.se, Ekot, dagens arena, dn.se, Ekot, SvD, SvD, di.se, di.se, di.se, Arbetet
Fler som skrivit: Peter Johansson
Ve(m) kan man lita på?
Under helgen har regeringens största parti – Moderaterna – genomfört klang och jubelfest i Göteborg. Ett par tusen företrädare för det största regeringspartiet har fått lyssna till partiledningen och fått pep-talk inför den kommande valrörelsen.
Men det måste ändå bli en förunderlig valrörelse för detta parti. Det blir den första valrörelsen på väldigt länge som Moderaterna inte aktivt driver frågan om att sänka skatter.
I en artikel beskriver DN hur fort denna omvändelse gick. På den partistämma som genomfördes förra året fastslogs ju ett politiskt program som förespråkade fortsatta skattesänkningar. I den moderata idévärlden kan ju endast gott komma ur sänkta skatter. På något sätt blir alla sänkta skatter självfinansierande. Men bara några månader efter partistämman är tonen helt annorlunda.
Helt plötsligt kan inte partiets högsta företrädare lova sänkta skatter under överskådlig tid. Det handlar snarare om behov av att höja skatter och att finansiera politiska reformer ”krona för krona”. Så sent som i den sistlidna höstbudgeten fanns inga sådana skrupler. Då handlade det snarare om att presentera ett attraktivt program inför den kommande valrörelsen.
Men det är klart att det största regeringspartiets totala omsvängning enbart handlar om taktik. Den borgerliga regeringen har hamnat på defensiven i stort sett alla deras tidigare profilfrågor. Kombinerat med deras självpåtagna bild som ekonomiskt ansvarsfulla tvingas de nu, tillfälligt, offra kommande skattesänkningar för att framstå som valbara.
Länkar: dn.se, dn.se, dn.se, dagens arena, SvD, di.se, SvD
Fler som skrivit: Ulf Bjereld, Martin Moberg, Ann-Sofie Wågström, Alliansfritt Sverige
Fastighetsskatt vill jag ha!
I en intervju med Reuters har Konjunkturinstitutets prognoschef Jesper Hansson uttryckt att Sverige borde införa fastighetsskatt igen. Han säger tydligen att …
Absolut, det tror jag på. Det är en jättebra skattebas.
Men …
… nu är detta högeligen politiskt minerad mark att träda in på. Det kommer förmodligen krävas ett nogsamt och försiktigt opinionsarbete för att åter kunna införa någon form av fastighetsskatt. En sådan skatt är ju, som Jesper säger, en stabil skattebas. I den internationella värld vi lever i kommer inkomstskatterna vara svårare att höja. Då kan man knappast undkomma att se till de alternativ som finns världen runt. En ny svensk fastighetsskatt behöver ju inte se ut som den som avskaffades.
Frågan är hur länge innan en nyanserad diskussion om detta kan komma igång. Idag är det knappast någon ledande politisk företrädare som kommer att ta ordet ”fastighetsskatt” i sin mun. Det är synd!
Pessimismen om välfärdens framtida finansiering
För en vecka sedan skrev Sandro Scocco ett tänkvärt inlägg. Det finns från vissa kretsar en uttalad pessimism om möjligheten av att rätt kunna finansiera den framtida välfärden. De äldre blir så många fler och håller sig, dessutom, allt friskare allt längre.
Med tanke på demografiska och andra förändringar drivs en tes om att samhället kommer att ha svårt att solidariskt finansiera framtidens välfärdspolitik. Man driver tesen av att vi själva, genom privata försäkringar och/eller på andra sätt, måste vara beredda att själva betala mer.
Sandro Scocco påpekar att skattekvoten har sjunkit från 51 % av BNP 1999 till idag 44 %. Dessa skattesänkningar om över 200 miljarder kronor har förstås urholkat förmågan att finansiera framtidens välfärd. I den meningen har politiken varit ett aktivt val. Sandro säger vidare att …
För välfärdspessimisterna borde det varit mer logiskt att konstatera att vi inte har råd med skattesänkningar på 200 miljarder om vi inte ska betala mer av vård och omsorg själva. Det vill säga inte alls ödesbestämt, utan ett i högsta grad ett politiskt val.
Den enorma pessimismen avseende välfärdens framtida finansiering från högern framstår allt mer ideologiskt motiverad. Privatiseringarna och de privata försäkringarna är målet och välfärdspessimismen medlet – inte tvärtom.
Sandro resonerar i inlägget över huruvida det finns anledning att vara verkligt pessimistisk kring möjligheterna att finansiera framtidens välfärdsutmaningar. Hans slutsats är att vi inte behöver vara det. Men då måste vi arbeta för att den halva miljon människor som utgör ett ”outnyttjat arbetsutbud” kommer i arbete.
Det gäller, med andra ord, att styra om politiken till full sysselsättning och …
… sluta stirra oss blinda på privatiseringar av offentliga kostnader. Det är bara välfärdspessimisternas sätt att ge notan till de med minst plånbok.
Länkar: SvD, Aftonbladet ledare
Fler som skrivit: Roger Jönsson, Martin Moberg
Sänk skatten!
För ett par dagar sedan meddelade Fredrik Reinfeldt och Anders Borg att de inte kommer att verka för sänkta skatter de närmaste åren (om de skulle komma i regeringsställning, antar jag). Snarare kan det bli tal om att höja vissa punktskatter och/eller kostnadsbesparingar.
Detta är ju tankar som Centerpartiet och Kristdemokraterna inte riktigt omfattar. De ser gärna att man fortsätter på den väg som den borgerliga regeringen fordom färdats på. Annie Lööf menar att hon gärna vill få med skattesänkningar i det kommande gemensamma valprogrammet för alliansens partier. Kristdemokraterna vill heller inte slänga bort den delen av politiken som kan handla om skattesänkningar.
Centern och Kristdemokraterna får gärna konstra och bullra om den linje som taktikerna inom Moderaterna har bestämt. Moderaterna väger trots allt mycket tyngre än de små kusinerna inom alliansens minsta partier.
Moderaterna har pekat med hela handen i denna fråga. Det ska bli litet intressant att se hur Moderaterna ska tillgodose Centern och Kristdemokraterna i det för alliansen gemensamma valprogrammet. Ord kommer att vägas på guldvåg.
Taktik kommer säkert att väga tyngre än politisk ideologi i det kommande borgerliga valprogrammet.
Länkar: SVT, di.se, politism, dagens arena, Aftonbladet
Fler som skrivit: Peter Johansson, Markus Mattila, Ola Möller
Nu vill (M) samla i ladorna
Hä bli int nå sänkt skatt!
Under december månad utkämpades en bitter strid i den svenska riksdagen. Den borgerliga regeringen stred med näbbar och klor för att förhindra en majoritet av riksdagens ledamöter skulle sänka förslaget om sänkt brytpunkt för när statlig skatt skulle betalas. Den striden förlorade man.
Men det var i någon mån en pyrrhusseger som de röd-gröna partierna vann. Förslaget om att genomföra ett femte jobbskatteavdrag vann ju parlamentets gillande.
Nu – bara en stund senare – har förutsättningarna förändrats. Alliansregeringens största och dominerande parti meddelar nu att det är slut med sänkande av skatter. Nu, minsann, är förutsättningarna helt annorlunda och mer bekymmerssamma. Det är inte tal om att sänka några skatter (möjligtvis på några års längre sikt). Det kan, däremot, bli nödvändigt att höja några punktskatter för att finansiera angelägna behov. Andra verktyg i arsenalen kan vara att genomföra kostnadsbesparingar (mer oklart på vilka områden).
Flera politiska analytiker spekulerar i att denna moderata vändning under galgen mest handlar om politisk taktik. I stort sett det enda politiska område där den borgerliga regeringen har högre förtroende bland väljarna är förmågan att bibehålla en stark ekonomi. Detta utspel handlar då om att svara upp mot allt hårdare socialdemokratisk kritik mot regeringens förmåga på ekonomins område.
Med tanke på den dominerande (demoniska?) roll som Moderaterna har inom alliansen lär ju övriga partier tvingas att svälja denna bittra kalk. Centerpartiet är ju annars starka förespråkare för det goda i fortsatta skattesänkningar. Men ändamålet helgar målet. Moderaterna vill vrida ett potentiellt skarpt vapen ur händerna på socialdemokraterna så här i valkampens inledning.
Det återstår att se vem som vinner på detta. Den moderata omsvängningen är ju så uppenbar att många kan se och genomskåda den. Det positiva med moderaternas omsvängning är ju att även Socialdemokraterna borde kunna prata tydligare om hur man vill finansiera angelägna reformer.
På det sättet kan ju Reinfeldts och Borgs utspel slå tillbaka på dem själva.
Länkar: Aftonbladet ledare, dn.se, di.se, dn.se, dagens arena, Ekot, dn.se, SvD, Ekot, di.se, SvD, Aftonbladet ledare, dagens arena, Ekot, SVT, SvD, SvD, di.se
Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Peter Johansson, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige
Hwad vilja Moderaterna?
Skattehöjaren?
Fredrik Reinfeldt och Anders Borg står som undertecknare av ett debattinlägg vari herrarna meddelar att det inte kommer några skattesänkningar under de närmaste åren. De reformer som man vill genomföra ska finansieras krona för krona.
Detta kan kräva höjda skatter på alkohol och tobak samt höjda fordonsskatter. Eventuellt kan det krävas högre skatter på andra områden. Vilka de är kommer vid behov att presenteras senare. Av inlägget förstår man även att man överväger kostnadsbesparingar på olika områden. Vilka de är presenteras dock inte.
Det är väl ganska uppenbart att Moderaterna inte kommer att röra inkomstskatterna och övriga profilreformer som man genomfört under de gångna åren.
Inlägget är i övrigt ganska intetsägande och inte särskilt tydligt i vad man vill göra. Det låter mest som att man vill fortsätta på samma sätt som varit brukligt under alliansens regeringstid. Debattinlägget återupprepar gammal skåpmat om hur ansvarsfullt man bedrivit den ekonomiska politiken etc.
Vi får nog vänta tills valprogrammen presenteras för att se mer i detalj få läsa vad man vill uppnå och genomföra.
Länkar: DN Debatt, Ekot, di.se, dn.se, Ekot, SvD, SvD
Fler som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg
Om behovet av en skattereform
Igår presenterade LO-ekonomerna Torbjörn Hållö och Ola Pettersson LO:s tankar om en skattereform. De är vare sig de första eller de sista som kommer att publicera tankar och idéer om hur det svenska skattesystemet borde förändras.
Det är ganska uppenbart att något behöver göras. Flera av de viktiga principerna från den stora blocköverskridande överenskommelse från det tidiga 1990-talet har ju frångåtts.
En av de viktigaste principerna då var att inkomster av arbete och kapital skulle beskattas på samma sätt. Denna princip frångicks dock väldigt snabbt. Detta gör ju att personer med höga inkomster har intresse av att omvandla inkomster av arbete till kapitalinkomster för att minimera skatten. Den borgerliga regeringen har fortsatt med att införa de fem jobbskatteavdragen (som framför allt gynnat de med de högsta inkomsterna). Man har vidare avskaffat fastighetsskatten och infört en avgift som gynnat boende runt storstäderna och gjort boendet dyrare för de på orter med lägre fastighetsvärden.
Av det jag läser ut av debattinlägget är LO:s tankar med en skattereform delvis att återgå till de principer som gällde en gång i tiden. Att beskatta arbete och kapital på samma sätt. De säger vidare att det kan finnas behov av att höja skatterna för att kunna finansiera det välfärdssamhälle som många människor faktiskt vill ha. De vill vidare att det genomförs en försiktig översyn av fastighetsskatten. Det synes mig som en ganska hovsam önskan. Det är vidare tydligt att det uppstått en tävlan inom EU om att sänka fastighetsskatter. Denna tävlan gynnar endast de stora företagen – knappast det omgivande samhället.
De reaktioner på LO:s tankar som presenterats på DN:s debattsida har varit väldigt bombastiska och alarmerande (särskilt Martin Ådahls replik). Svaren har snarare fokuserat på, i debattörernas ögon nästan brottsliga, förhållandet mellan LO och Socialdemokraterna snarare än på saklig kritik. Carl B Hamiltons svar må vara något mer balanserat än de övriga.
Det är mycket möjligt att inte alla förslagen från LO är realistiska eller av andra skäl kan genomföras. Men eftersom det är valår och det onekligen finns en nära idémässig koppling mellan fackförbunden inom LO och det socialdemokratiska partiet är intresset större att misstänkliggöra denna koppling än att gå i saklig polemik. Det är synd!
Behovet av en skattereform borde vara synlig för de flesta. Ska en sådan bli hållbar är behovet av en blocköverskridande överenskommelse nästan nödvändig. Det är dock synd att Socialdemokraterna manövrerar väl försiktigt i denna fråga. Partiet kommer inte (åtminstone inte på kort sikt) att röra de genomförda jobbskatteavdragen.
Frågan om fastighetsskatt är en fråga som knappast något parti vill röra. Debatt om fastighetsskatt är fullständigt minerad mark som omöjliggör den minsta sansade diskussion. Om någon person ens andas ordet ”fastighetsskatt” kommer det överdrivna och uppjagade inlägg om det orimliga med en sådan.
Men, det är kanske som Ola och Torbjörn hoppas, att …
… den regering som tillträder efter valet i höst, oavsett politisk färg, väljer att tillsätta en bred översyn av hela skattesystemet.
Det är nämligen dags med en sådan översyn. Efter genomfört val borde det vara möjligt att i lugnare ton börja diskutera hur skattesystemet borde förändras.
Länkar: DN Debatt, DN Debatt, DN Debatt, DN Debatt, dn.se, dagens arena, SvD, di.se, SVT, Arbetet, Arbetet
Fler som skrivit: Martin Moberg
Det är riksdagen som stiftar lagar
Sveriges Riksdag
Det rapporteras att en privatperson, med ekonomiskt stöd från Skattebetalarnas förening, har begärt förhandsbesked om den statliga inkomstskatten av skatterättsnämnden. Bakgrunden till detta är ju det faktum att en majoritet av ledamöterna i Riksdagen röstade emot sänkt brytpunkt för när statlig skatt ska betalas. Joacim Olsson, vd på Skattebetalarnas förening, säger …
Vi vill att en juridisk prövning ska ge svar på vilket av riksdagens beslut som egentligen ska vara vägledande. Mycket tyder på att oppositionens agerande inte var i linje med hur riksdagsordningen ska tolkas.
Det är väl högst tveksamt om skatterättsnämnden ens prövar frågan. Det är ju som Fredrik Olovsson (S) säger, det …
… är riksdagen som stiftar lagar om skatter.
