Vårdnadsbidraget ska avskaffas

Regeringen förbereder en proposition för att avskaffa vårdnadsbidraget. Detta ”hemma-fru-bidrag” tillhör en av Kristdemokraternas hjärtefrågor och var därmed ett viktigt inslag i allianspolitiken. KD lade väl sådan vikt vid denna politiska reform att den blev en oundgänglig del av allianspaketet. Allianskonstruktionen har ju inneburit att de fyra partierna ibland tvingats till att acceptera vissa ”udda” inslag för att kunna forma ett gemensamt program.

Vårdnadsbidraget har knappast bidragit till att utveckla den svenska jämställdheten. Bidraget har gått till olika familjebildningar där kvinnan traditionellt har stannat hemma. Det må vara familjer där mannen gör karriär inom näringslivet eller bland invandrade familjer där bidraget gjort att kvinnan låsts in inom hemmets väggar.

Det är alldeles utmärkt att regeringen väljer att lägga ett förslag om att avskaffa detta bidrag. Tydligen verkar det finnas tillräckligt parlamentariskt stöd för en sådan reform då Folkpartiet verkar vara beredda att stödja ett sådant förslag.

Länkar: Ekot, SvD, di.se, dn.se, SVT, di.se, SVT, dagens arena, Ekot, SVT, Aftonbladet ledare, SvD, Ekot, SVT, Ekot, SvD, Ekot

Fler som skrivit: Skiftet

Jan Björklund tänker inte avgå!

Under gårdagen meddelade Kristdemokraternas ordförande, Göran Hägglund, att han kommer att lämna sitt förtroendeuppdrag. Politiska analytiker sade sig inte vara så förvånade över detta besked. Beskedet kom ändå något från en klarblå himmel. Det fanns inget av offentlig och öppen intern kritik från KD som förebådade en partiordförandes avgångsbesked.

Nu står det partiet ändå inför en process där partiordförande ska väljas.

Jag – avgå? Knappast!

Beskedet innebar samtidigt att visst fokus riktades mot ett annat parti med problematisk opinionssituation – Folkpartiet. Frågor ställdes när Jan Björklund kommer att kasta in handduken. Det officiella beskedet var förstås att Jan inte hyser några som helst planer på att avgå. Jan meddelade att …

Nej, jag är helt beredd att ta ansvar och leda Folkpartiet och den politiska förnyelsen för att ta revansch 2018. Jag känner att jag har ett starkt stöd i partiet, även om det kanske inte är från alla. Till sist är det landsmötet som avgör.

Och det är klart – beskedet kunde knappast vara något annat. Jans svar kommer att vara detsamma ända fram till den dag det officiella beskedet kommer att han lämnar sitt uppdrag. När beskedet kommer är ju öppet. Men det är klart att den dagen kommer. Min gissning är att Jan Björklund inte kommer att vara ordförande för sitt parti vid valet 2018.

Men …  det är klart – jag har ingen spåkula. Oavsett vilket så närmar sig dagen då Jan Björklund meddelar sitt avgångsbesked. Folkpartiet har ju en tradition av att ganska osentimentalt byta ordföranden vid behov.

Länkar: SvD, Aftonbladet ledare, politism, Resumé, SvD, Aftonbladet ledare, SvD, Ekot, di.se, SVT, SVT, SVT, di.se, Ekot, dagens arena, dagens arena, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Helle Klein

Det krävs gymnasieexamen för att få jobb

I en insändare kritiserar Roger Haddad och Jan Björklund regeringens förslag om att införa obligatorisk gymnasieutbildning. De skriver raljerande … ”att alla elever ska tvingas att bli akademiker”. De förenklar intill dumhet vad regeringens förslag innebär. Regeringen tänker inte tvinga alla elever att bli akademiker.

Rogers och Jans inlägg präglas av en viss ringaktning för elevers möjlighet att skaffa sig en bra utbildning med fler möjligheter. Statistik visar att elever som lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg i högre grad står utanför arbetslivet. Med den förändring av de yrkesinriktade gymnasieprogrammen som den borgerliga regeringen genomförde har allt färre ungdomar sökt sig dit. Det i sin tur har gjort det svårare för, bland andra, arbetsgivarna inom industrin att matcha arbetstillfällen med arbetssökande.

Ungdomarna är inte dumma. De vill ha en utbildning som ger dem fler möjligheter. De vill ha möjligheten att kunna söka sig till högre studier. Därför väljer de bort sådana utbildningar som inte ger behörighet till utbildning inom högskola eller universitet.

Folkpartiet drivs av en övertygelse av att inte alla elever vill skaffa sig en mer teoretisk utbildning. Som om det vore ett val som ungdomar gör. De är beredda att ge upp de elever som inte ”orkar” eller ”väljer” bort att skaffa sig fullständiga betyg.

Jag vill tvärtom ha en skola som vägrar ha en sådan inställning. Det kommer förstås att finnas elever som har det svårare i skolan. Då gäller det att skolan förmår stödja den eleven att ta sig över de hinder som eleven har. Alla kommer säkert inte att bli akademiker men alla behöver få en fullgod utbildning som skapar möjligheter för ett gott liv. Därför måste målet och inställningen vara att alla elever ska lämna skolan med fullständiga betyg. Nina Andersson Brynja skriver i ett debattinlägg att …

Motståndarna till en obligatorisk gymnasieskola brukar ofta peka på skoltrötta och håglösa elever som argument för sin sak. Som om det var av naturen givet att vissa sjuttonåringar tappar lusten att lära och att det inte går att göra något åt det. Jag menar tvärtom att vi måste göra skolan mer relevant för fler. Det gör vi exempelvis genom att stärka skolans kontakt med arbetslivet, genom att ha bra och välutbildade lärare i klassrummen och genom att ge stöd till alla elever som behöver det.

Enbart att göra gymnasieskolan obligatorisk räcker förstås inte för att hjälpa fler elever till fullständiga betyg. Det handlar framför allt om en inställning som inte i förväg dömer vissa elever till utanförskap och arbetslöshet.

Länkar: bblat.se, Arbetet, SvD, dn.se, SvD

Erik Ullenhag ser rött

Ser rött!

I en artikel i Dagens Industri diskuteras frågan att vänsterstyrda kommuner tar emot nästan dubbelt så många flyktingar per tusen invånare som moderatledda. Integrationsminister Erik Ullenhag (FP) känner sig, enligt artikeln, provocerad av denna motvilja från moderatstyrda kommuner.

Tidningen har även diskuterat frågan med finansminister Anders Borg. Han har tydligen noterat att fler moderata kommuner, folkpartikommuner och centerkommuner har visat beredskap att ta emot fler flyktingar. Detta mottagande ska förstås ske enligt lokala förutsättningar. Det är väl en vacker omskrivning för att inte vilja ställa större reella krav på berörda kommuner att skapa de rätta förutsättningarna för ett sådant mottagande. Erik säger dock att …

Ingen kommun ska kunna säga att vi har ingen infrastruktur för att ta emot flyktingar. Det bör vara en del av det kommunala uppdraget.

Det enda som finansministern kan tänka sig att göra är att något mer kompensera de kommuner som tar sitt ansvar för att ta emot människor som flyr. Han kommer knappast att ta någon större partiintern debatt om denna fråga.

Jag har ingen anledning att betvivla Folkpartiets engagemang i denna fråga. Men de kommer knappast att få något större reellt stöd från Moderaterna i denna fråga.

Andra som skrivit: Alliansfritt Sverige

 

Om Jan Björklund fick välja

Ordningsbetyg!

… så skulle den svenska skolan åter förstatligas och lärarna skulle få avge ordningsbetyg på högstadiet och gymnasiet. Detta är ju inte önskemål som är helt okända. Folkpartiet har ju en tid drivit frågorna om ordning och reda samt att skolan åter ska under statlig omsorg.

Huruvida dessa åtgärder skulle innebära en mirakelvändning av den svenska skolans resultat är väl mer tveksamt. Jag har, i och för sig, inget emot att skolan blir förstatligad. Det kan innebära möjligheter att fördela resurser på ett mer relevant sätt. Det är tydligt att en del skolor behöver mer resurser för att stödja sina elever. Men det är ju inte alldeles lätt att hitta sådana fördelningssystem som slår på det sätt som man önskar.

En svårighet är ju förstås det fria skolvalet och friskolereformen som något vingklipper önskemål om att fördela resurser till skolor av sociala skäl.

Att införa någon slags ordningsbetyg känns ju inte alls angeläget. Risken för sådant är ju endast att ytterligare stigmatisera elever som behöver annat stöd för att klara skolan. Jag kan hålla med Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet, när hon säger att …

Arbetsro i skolan handlar mycket om tidigt stöd, förebyggande arbete och möjligheten att sätta in akuta åtgärder så att lärare inte ska behöva välja mellan att ta hand om hela klassen och att ta hand om en enskild stökig elev.

Länkar: dn.se, SvD, dn.se, SvD, di.se, SVT, dagens arena, di.se, SvD, SVT, SvD, Ekot, Lärarnas Nyheter, Aftonbladet kultur

Fler som skrivit: Peter Johansson

FP vill begränsa strejkrätten

I ett debattinlägg föreslår Christer Nylander, Folkpartiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, att man ska begränsa fackföreningars strejkrätt genom en proportionalitetsprincip. Christer menar att Seko:s sätt att varsla om strejk på Stockholmståg och Krösatågen går utanför det rimliga med vad konflikten gäller. Tja … det är ju Folkpartiets åsikt och knappast en otvetydig sanning.

Vad som är uppenbart är att Folkpartiet vill sätta koppel på fackföreningars möjligheter att strejka. En domstol ska kunna avgöra vad som är en rimlig nivå på den arbetsmarknadskonflikt som pågår.

Det finns redan idag regelverk som begränsar strejkrätten. I dagens mediavärld gäller det att också ha allmänhetens stöd för att en strejk som drabbar medborgarna ska ha möjlighet att lyckas. Se till exempel vid de tillfällen då bussförarna inom Kommunal strejkat för bättre arbetsvillkor. Kommunal lyckades därför att det fanns ett starkt stöd från de som brukade åka med bussarna.

Systemet bygger på att det finns en rimlig balans mellan fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. Folkpartiet är uppenbart ute efter att stärka arbetsgivarna på arbetstagarnas bekostnad.

Seko för en viktig strid om hur många anställda som ska ha otrygga och korta anställningar. Det är en kamp som politikers orimliga upphandlingsregler har drivit fram. Här är Folkpartiet starkt medskyldiga i den utveckling som pågår.

Det vore kanske bättre för Folkpartiet att se över sin egna politik i detta avseende?

Länkar: Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt, SvD, dagens arena, politism, dagens arena, SVT, politism, SvD, di.se, dn.se, Ekot, dagens arena, Lag&Avtal, Publikt, Arbetet, Sekotidningen, Sekotidningen, Fastighetsfolket, Arbetet, da.se, Sekotidningen, Hotellrevyn, Arbetet, Arbetet, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg, Peter Johansson, Martin Moberg, Peter Johansson, Martin Moberg, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Alliansfritt Sverige, Peter Johansson, Jan-Henrik Sandberg, Helle Klein, Samuel Engblom, Carola Andersson

Hänsynslös facklig övermakt?

Fack jo!

Under gårdagen varslade Seko om att utöka sin strejk ytterligare från och med midsommarhelgen. Denna gång handlar det om att ta ut Seko:s medlemmar på Stockholmståg och Krösatåg (i Småland) i strejk. Det är förstås en nyhet som slagits upp ganska stort i Stockholmscentrerad media.

Arbetsgivarna anser förstås att Seko överdriver med tanke på att samtal faktiskt pågår. Seko, å sin sida, anser att det händer för litet i dessa samtal. Det faktum att arbetsgivarna har varslat om lock-out verkar ha gått de flesta media förbi.

Parterna träffades igår kväll vilket innebär att tvisten i bästa fall när detta inlägg publiceras.

Nyheten om Seko:s varsel om utökad strejk verkar ha påverkat den ärade ledamoten i Sveriges Riksdag, Carl B Hamilton (FP) djupt. Man kan väl till och med säga att han blåste en säkring när han nåddes av det upprörande. Ganska snabbt fick han ut ett meddelande på Folkpartiets hemsida.

I det meddelar han sin avsky över Seko:s, som han skriver, fullkomligt oproportionerliga åtgärd. Och så skriver han …

Seko är en del av den arbetarrörelse som i facklig-politisk samverkan med Socialdemokraterna vill ta över ansvaret för Sverige efter riksdagsvalet. Säg nej till denna demonstrerade hänsynslösa fackliga övermakt. Rösta emot att fackliga bossar som Sekos ska kunna få politiskt inflytande efter riksdagsvalet!

Han Carl B får väl tycka vad han vill om detta. På svensk arbetsmarknad har vi den ordningen att det är parterna som utformar och diskuterar kring löne- och näraliggande anställningsvillkor. Kommer parterna inte överens i förhandlingar finns ett regelverk kring hur mankan vidta stridsåtgärd riktade emot förhandlingsmotparten. Till det kommer ett statligt medlingsinstitut med en egen uppsättning verktyg för att få parter att samtala i ordnad ton.

Carl B Hamilton får väl önska att regelverket var utformat på annat sätt. Han kanske, till och med, önskar förbjuda facken att vidta vilka som helst åtgärder liknande strejk eller annat.

Vi vet däremot att Carl B Hamilton djupt ogillar arbetarrörelsen och den koppling som finns mellan LO-förbunden och det socialdemokratiska partiet.

Det är kanske inte att förundras över Carl B Hamiltons sura ton i sitt nyhetsbrev. Det kommer i vilket som helst inte att bidra på något sätt till att lösa den grundläggande frågan.

Länkar: dn.se, dagens arena, SvD, dn.se, Ekot, Ekot, Sekotidningen, Publikt, Arbetet, ka.se, Sekotidningen, Elektrikern, Arbetet, Arbetet, Sekotidningen, da.se

Fler som skrivit: Martin Moberg, Peter Johansson, Peter Johansson, Martin Moberg, Leine Johansson

 

 

 

Folkpartiets vägval

Jan säger nej!

De fyra borgerliga regeringspartierna har, trots bekymmerssamt läge för (C) och (KD) bundit upp sig för ett gemensamt valmanifest. De håller fast vid att bedriva valrörelsen som en allians. De har vunnit två valrörelser i namn av sin politiska konstruktion. I officiella uttalanden jämför man sina fasta vänskapsband med det lösliga, nästan omoraliska, förhållande som råder på den röd-gröna sidan.

Alliansen försöker ge sken av att de själva har en så fast sammanhållning som är överlägsen allt som de röd-gröna kan visa upp. De presenterar sin allians som ett föredöme med vilket de hoppas kunna vinna valet. Med tanke på att två av partierna riskerar att få lämna Riksdagen känns ju denna allians som en chimär. Den är inget värd i det fall ett eller två av dem misslyckas med att få ihop fyra procent av rösterna i riksdagsvalet.

Det är mycket som tyder på att Socialdemokraterna kommer att få bilda regering efter det kommande valet. Stefan Löfven har sagt att partiet går till val på ett eget valprogram. Får (S) bilda regering vill man gärna ha med sig Miljöpartiet in i Rosenbad. I övrigt kommer Socialdemokraterna att hålla alla dörrar öppna. Det finns öppningar för att bilda en blocköverskridande regering, alternativt ett nära samarbete i Riksdagen.

Jan Björklund har mycket tydligt markerat sin motvilja mot att ingå ett regeringssamarbete med en (S)-märkt regering. Så här innan valet är det knappast en överraskande ståndpunkt. Det är klart att (FP) kommer att hålla fast vid Alliansen så här efter snart åtta års regeringssamarbete.

Man kan misstänka en hel del förändringar i de borgerliga partiernas ledningar i händelse av en valförlust. Det är därför mycket möjligt att det kan komma helt andra toner från det liberala partiets sida efter en eventuell valförlust. Folkpartiet har ju tidigare gjort betydelsefulla politiska överenskommelser med det socialdemokratiska partiet. Partierna ingår i flera kommunala och landstingskommunala politiska ledningar. Det finns dessutom tydliga röster inom Folkpartiets led som inte så kategoriskt säger neh till samarbete med socialdemokraterna.

Länkar: dn.se, dn.se, di.se, SvD, SVT, dagens arena, dagens arena

Inte längre svenska skatter högst är

Igår rapporterades det i flera media att Sverige inte längre har världens högsta skattekvot. Enligt OECD ligger Sverige numera på femte plats (EU säger fjärde plats).

Den borgerliga regeringen har ju från den första dagen de tillträdde regeringsmakten på hösten 2006 drivit en politik för sänkta skatter. Detta skulle finansieras genom reformer i socialförsäkringssystemet. Idag går socialförsäkringarna med stora överskott. Medel som går rätt in i statskassan.

De borgerliga regeringar som genomfört dessa omfattande förändringar lyckades sälja in dem som att det nästan inte skulle påverka välfärdssystemet. Denna bild börjar allt mer att krackelera. Det börjar bli allt mer uppenbart att det behövs satsningar i välfärdsproduktionen – det må vara skola, sjukvård, äldreomsorg etc.

Det finns förstås inget självändamål i att ha höga skatter. Däremot måste ambitionerna i välfärdssystemet matchas med hur dessa ska finansieras. Politikerna har att sälja in vad man vill uppnå och hur detta ska lösas.

Det som är tydligt är att Moderaterna vill fortsätta att sänka skatterna. De ser det som ett självändamål i sig att sänka skatter – allt kan bara bli bättre. Folkpartiet har angett att man vill att skattekvoten ska ned till EU:s genomsnitt om 34,1 %. Det innebär en omfattande förändring då vi idag har en skattekvot om 44,3 % (en minskning från 48,3 %). Det vore intressant att se hur Folkpartiet vill genomföra detta.

Socialdemokraterna är mer otydliga i denna fråga. Samtidigt debatterar man för högre ambitioner när det gäller välfärden än de borgerliga partierna. Med tanke på att många anser att reformutrymmet för de kommande åren är uttömda finns här en utmaning att ta sig an för (S).

Länkar: Aftonbladet ledare, dn.se, dn.se, SVT, SvD, di.se, Ekot

Stoppa riskkapitalbolag i vården!

Bort med riskkapitalbolagen!

SVT rapporterar att Folkpartiets ledning kommer att föreslå partiets landsmöte att stoppa riskkapitalbolag som ägare inom sjukvård och äldreomsorg. Jan Björklund säger att …

Vi vill ha bort riskkapitalbolagen som ägare eftersom att de är för kortsiktiga. De är enbart inne för att ägna sig åt spekulationer för några år och sedan sälja vidare. De är inte bra ägare.

Jan känner starkt stöd för denna linje inom Folkpartiet. Därmed skulle partiet ställa samma krav inom dessa branscher som man gjort vad gäller friskolor.

Månntro att Folkpartiet ändå har börjat manövrera för att kunna vara ett alternativ i en annan regeringsbildning efter nästa års val?