Monthly Archives: september 2013

(S)atsning på utbildningen


Socialdemokraterna aviserar en omfattande ekonomisk satsning på att utveckla den svenska skolan. Viktiga delar i paketet handlar om att minska klasserna för de yngsta eleverna och en satsning på att utbilda fler förskolelärare. Paketet är ju inte okänt utan har sitt ursprung i de förslag som diskuterades på den socialdemokratiska kongressen i våras.

Partiet vill avsätta drygt 4,5 miljarder kronor mer på att utveckla skolan än vad den borgerliga regeringen förmår. Det ligger helt i linje med klassisk socialdemokratisk politik att utveckla skola och utbildning. Man vill att fler elever ska ta sig igenom sin utbildning med godkända betyg.

Det framförs dock kritik mot att satsningen förutsätter lärare som inte finns idag. Det är förstås en rimlig ståndpunkt att ta till sig. Det är klart att jag inte har något att invända emot de mål som mitt parti satt upp. Mindre klasser för de yngsta eleverna är en viktig förutsättning för att alla elever ska få en bra start i skolan. Men det kommer ju att krävas duktiga och engagerade lärare för att klara det målet.

Länkar: dn.se, di.se, SVT, SVT, dagens arena

Fler som skrivit: Monica Green, Martin Moberg, Roger Jönsson

Annonser

Om att satsa på ökad kompetens


Sedan 2004 finns ett avtal om omställningsstöd tecknat mellan Svenskt Näringsliv (SN) och LO. Avtalet innebär att personer som blivit uppsagda pga arbetsbrist på företag som omfattas av kollektivavtal inom SN:s verksamhetsområden får rätt till ett omställningssöd.

Stödet administreras av Kollektivavtalsstiftelsen TSL. Arbetsgivarna avsätter en viss summa av de anställdas löner till detta ändamål. Premien som arbetsgivarna betalar har tagits ur det befintliga löneutrymmet (det är alltså de anställda som avstått beloppet det handlar om). Som en artikel i Arbetet skriver …

… Runt 100 000 företag och drygt 900 000 privatanställda arbetare omfattas av den kollektivavtalade omställningsförsäkringen. Ägarna bidrar med en miljard om året till omställning och kontantstöd till de uppsagda.

Denna försäkring har bidragit till att hjälpa arbetslösa att snabbare komma till ett nytt arbete, utbildning eller annan aktivitet. Det troliga är att staten tack vare parterna har sparat ganska mycket pengar. Men det finns grupper av tidigare anställda som har särskilt svårt att komma till ett nytt arbete. Det handlar om yngre personer som saknar fullständiga betyg från skolan och personer som arbetat länge i yrket och som saknar tillräcklig kompetens för den arbetsmarknad de står inför.

Eftersom staten genom arbetsmarknadens parters försorg sluppit kostnader anser TSL det som rimligt att staten bidrar med mer medel till nödvändig kompetensutveckling. Tomas Petti, VD på trygghetsfonden TSL, säger att …

Om alla ska jobba längre måste vi få större möjligheter till kompetensutveckling mitt i livet. Vi möter många som inte är äldre än 45 eller 50 år, men redan har jobbat i 25–30 år. Många av dem behöver höja sin kompetens

TSL har i samtal med Arbetsförmedlingen påtalat det behov som finns men verkar inte ha fått gehör för sina ståndpunkter. Jag kan väl tro att detta beror på det uppdrag som Arbetsförmedlingen har från staten. Deras insatser ska i huvudsak användas till vissa prioriterade grupper. Tomas diskuterar även att det behövs andra insatser från samhällets sida.

Onekligen har Svenskt Näringsliv och LO på detta område tagit på sig ett ganska omfattande åtagande och ansvar. Det känns inte orimligt att samhället därför skulle stödja de insatser som sker inom ramen för omställningasvtalet.

Länkar: Arbetet, Arbetet

(S) vill bebygga Sverige


20130929-132338.jpg
I en debattartikel presenterar Magdalena Andersson och Veronica Palm de socialdemokratiska förslagen om att få igång byggandet i Sverige. De konstaterar i sitt inlägg att byggandet av bostäder inte på långa vägar hänger med befolkningsutvecklingen. Särskilt tydligt är detta i de städer/kommuner där befolkningar ökar snabbast. De pekar vidare på de stora problem som nyblivna studenter har att få tillgång till en bostad på sin studieort.

De föreslår ett antal åtgärder för att komma till rätta med det bristande byggandet:
– Mål för ökad nyproduktion,
– Skapa en nationell byggpakt,
– Byggbonus för studentbostäder och små hyreslägenheter,
– En effektiv och modern plan- och bygglag,
– Renoveringar av miljonprogramsområden,
– Energieffektivisering av bostäder, samt
– Extratjänster för upprustning av bostadsområden.

Situationen är akut på flera viktiga studieorter. Studenter vill självklart studera på den ort där de funnit en utbildning som passar inriktingen på deras framtida liv. Men om situationen är sådan att man inte kan finna en bostad på den orten hamnar man i ett läge där man väljer en annan utbildningsort eller helt avstår från att utbilda sig.

Det socialdemokratiska initiativet innebär att staten måste ta på sig ledartröjan och bli en aktivare aktör på detta område. Den borgerliga regeringen har valt att lita till att ”marknaden” ska lösa situationen. Men dess aktörer har ju inget egenintresse av att ”utrota” bostadsbristen.

Det finns väl ingen garanti för att en socialdemokratisk bostadspolitik löser alla problem med bristande byggande. Men här signaleras i alla fall en vilja att samhället tar på sig ett större ansvar för att få igång bostadsbyggandet överallt där behoven finns.

Det räcker gott för mig!

Länkar: SvD, di.se, dn.se, SvD

Fler som skrivit: Roger Jönsson, Martin Moberg

Botemedel för sjukförsäkringen?


Socialdemokraterna aviserar en ekonomisk satsning om cirka tre miljarder på sjukförsäkringen. I paketet ingår att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen tas bort,  att ersättningen höjs och att arbetsgivarnas ansvar för den andra sjuklöneveckan slopas. Tomas Eneroth (S) säger till SVT att …

Det kommer att leda till att vi kan vända utvecklingen, att färre behöver skaffa privata försäkringar för att få ett skydd, att företagare vågar anställa människor med tidigare sjukdomshistorik, och att vi äntligen kan börja sätta igång med aktiva insatser i stället för att sortera ut folk som är sjuka.

Det är väl gott och väl att man tar bort de där absoluta tidsgänserna i rehabtrappan. Tidsgränserna är enbart enögda och bidrar knappast till en rimlig rehabiliteringsprocess. Det är rimligt att sjukpeningen värdesäkras och att taket höjs så att fler verkligen får en ersättning som motsvarar den teoretiska.

Det är säkert rimligt att ta bort arbetsgivarnas ansvar för den andra sjuklöneveckan. Det jag dock saknar är skarpare skrivningar om satsningar på verklig rehabilitering. Jag menar att som motprestation för att avskaffa den andra sjuklönevecka en obligatorisk rehabiliteringsförsäkring borde införas.

Det är självklart kontraproduktivt att personer hamnar i en långvarig sjukperiod nästan utan möjlighet att komma ut ur den. Den kanske viktigaste orsaken till att människor fastnar i långvarit sjukfrånvaro handlar om att de inte får det stöd och de rehabiliteringsåtgärder som de behöver.

Jag väntar på att Socidaldemokraterna ska lägga de förslag som krävs för att åstadkomma rimliga rehabiliteringsåtgärder för de som behöver det.

Länkar: SVT, da.se

Om att uteluta många barn


Läxrut = dålig matematik

Igår meddelade Socialdemokraterna att man kommer att verka för att avskaffa skatteavdraget för att betala läxhjälp.

Detta var en reform som den borgerliga regeringen genomförde i trots mot den omfattande kritik som väcktes emot en sådan åtgärd. Det är en reform som i första hand gynnar barn till betalningsstarka föräldrar. Stefan Löfven säger

Det är glasklart att om alla ska vara med och betala ska alla barn ha möjlighet att delta. Det är en väldigt tydlig ideologisk princip.

I stället för läxrut vill Socialdemokraterna satsa 100 miljoner kronor (utöver de 16 Mkr som regeringen föreslår) på allmän läxhjälp under 2014. Det är självklart ett mycket mer smakfullt förslag än den borgerliga regeringens syn på frågan. Det är många elever som behöver stöd och hjälp för att erhålla godkända betyg. Det får inte handla om huruvida barnens föräldrar har råd att anlita privat läxhjälp eller inte.

Det är bra att Socialdemokraterna sätter ned foten i denna fråga. Det är stötande att samtliga skattebetalare ska subventionera redan betalningsstarka föräldrars möjlighet att skaffa privat läxhjälp åt sina barn.

Länkar: dn.se, dagens arena, di.se, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg, Peter Johansson

Läsning, litteratur och kultur är viktiga demokratifrågor


Under torsdagen blev det klart att regeringen vill satsa medel på att främja mäns läsande. Vi har en utveckling där, framför allt män från arbetarklassen, läser allt mindre. Kvinnor tar del av litteratur i betydligt högre grad än vad män gör.

30 miljoner kronor öronmärks för att främja mäns och pojkars läsande. Till det kommer en årlig satsning om 15 miljoner för läsfrämjande åtgärder för barn och unga.

Det är klart att ansatsen är bra. Det är oerhört betydelsefullt att främja ett ökat läsande bland barn och unga. Det är som vice utbildningsminister Maria Arnholm säger

Frågor om läsning, litteratur och kultur är viktiga demokratifrågor.

Den svenska arbetarrörelsen har länge uppmärksammat problematiken att personer ur arbetaryrken läser böcker mer sällan än andra. Man har på olika sätt verkat för att göra böcker mer lättillgängliga för de fackliga medlemmarna. Fackliga organisationer var tidigt ute med att skapa egna bibliotek, ofta i samarbete med ABF. Här finns ursprungen till de folkbibliotek som sedermera kommunerna bildade och driver.

Fackliga organisationer verkar för att skapa och vidmakthålla arbetsplatsbibliotek och främja läsande bland sina medlemmar. Ett uppmärksammat läsfrämjandeprojekt har varit ”Läs för mig, pappa!”.

Om än tanken säkert är god från regeringens sida kommer det kritik för att denna ”satsning” inte är vad den synes vara. Helén Pettersson, förbundsordförande för ABF, menar att satsningen vare sig mer eller mindre är en bluff. Hon säger till SVT att …

De här pengarna som kulturministern hänvisar till finns redan i fortbildningsanslaget. Jag är oerhört kritisk till att man öronmärker våra pengar på det här sättet, vi är inte en beställartjänst för regeringen.

Det är viktigt att samhället avsätter medel för att främja ett ökat läsande bland Sveriges befolkning. Regeringen synes dock mest omfördela medel inom anslaget till folkbildningen. Det ingår redan i studieförbunds och folkhögskolors uppdrag att arbeta med dessa frågor. Det ligger därför mycket i ABF:s kritik.

Länkar: SVT, SVT, SVT, dn.se, Fokus, SVT Debatt, Aftonbladet kultur

Slaveri i Qatar


FIFA har behagat att utse Qatar som värdland för fotbolls-VM 2022. Qatar är ett ”land” som satsar stort inför en framtid då oljeinkomsterna försvunnit. De har gjort sig till ett populärt ställe för turister eftersom här finns tillgång till sol och värme. Här finns gigantiska byggprojekt i form av bostäder, hotell, kontorsbyggnader etc. Som grädde på moset ska de få ta emot världens bästa nationslag i (manlig) fotboll.

Qatar är dock inte ett ”land” som gjort sig känt för att hylla fackliga rättigheter och goda villkor för tillresande arbetare. Fattiga arbetare reser till Qatar från stora delar av Asien för en chans att förtjäna pengar till sig själva och sina familjer. Kvinnor kommer till Qatar för att arbeta i medborgarnas hem, männen för att utföra tungt byggnadsarbete.

Det kommer regelbundet rapporter om hur de migrerande arbetarna utsätts för illa behandling och förvägras fackliga och mänskliga rättigheter. Brittiska ”the guardian” skriver i en aktuell artikel om de villkor som, i det aktuella fallet, nepalesiska arbetare jobbar under.

Detta har gjort att ”världsfacket” ITUC har dragit igång en kampanj för att väcka opinion emot Qatar som värdland för fotbolls-VM. Man anser att så länge inte Qatar kan respektera de arbetandes rättigheter till rimliga löner och arbetsvillkor borde FIFA avstå från att genomföra fotbolls-VM där.

Jag delar ITUC:s ståndpunkt i denna fråga. Jag ber dig som läser detta att underteckna uppropet om att respektera fackliga och mänskliga rättigheter i Qatar. Du kan agera här och här!

Länkar: SvD, dn.se, SvD, Ekot, TCO-tidningen

Riv upp LOU!


Christina Ramberg och Ilmar Reepalu föreslår i ett debattinlägg att man ska riva upp lagstiftningen om offentlig upphandlning (LOU).

De menar att lagens hundratals paragrafer på intet sätt bidrar till en effektiv upphandling av varor och tjänster. Snarare kan den göra att mindre företag inte ges möjlighet att delta i upphandlingsprocessen. De menar vidare att lagstiftingen inte skyddar mot korruption. De skriver att …

… Skattebetalarnas pengar rinner iväg på grund av administrativt dyra och långsamma inköpsprocesser. En hel del skattemedel bortslösas på meningslösa juridiska tvister när LOU-upphandlingar överklagas. LOU hindrar offentliga organ att sluta de långsiktigt mest lönsamma och flexibla avtalen. Under senare tid har diverse skandaler visat att LOU inte är ett effektivt vapen mot korruption. Upphandlingar sker ofta samordnat och stort i syfte att spara administrativa kostnader för upphandlingsförfarandet. Det leder till att mindre leverantörer inte har en chans att delta och i praktiken blockeras från att leverera till offentlig sektor.

De föreslår att Sverige (eller annat regionalt område) ska få bli försöksundantag från EU-kravet på offentlig upphandling. De vill att man utbildar de kommunala uppköparna ”i moderna skräddarsydda upphandlingsmetoder, värdegrundsarbete och uppföljning.”

Jag kan inte på något sätt påstå att jag är någon större expert på LOU. Men det går heller inte att undgå att läsa om avigsidorna med lagstiftningen. Det är ofta man kan läsa om hur företag som förlorat en upphandling väljer att gå till domstol. Detta gör att hela upphandlingsprocessen därmed stannar upp i väntan på den juridiska prövningen.

Så … varför inte göra som föreslås i inlägget? Det viktiga är ju trots allt att upphandlingar kan genomföras på ett rättssäkert sätt och ger möjligheter för fler att delta i processen.

Fler som skrivit: Peter Johansson

(V) vill ha en rödgrön regering


Kan hamna i utanförskap

Dagens Industri publicerade under onsdagen en intervju med Vänsterpartiets ordförande Jonas Sjöstedt. En del av diskussionen handlade om de regeringsalternativ som kan bli resultat efter det kommande riksdagsvalet.

Enligt artikeln dömer Jonas ut möjligheten av en regering bestående enbart av Socialdemokraterna och Miljöpartiet (om de inte tillsammans blir större än de borgerliga partierna tillsammans, inklusive Sverigedemokraterna).

Han menar att om de två skulle få bilda en sådan regering så kommer Vänsterpartiet enbart att rösta efter egen övertygelse. Jonas ställer hårda krav i frågan om vinster i privata välfärdsföretag.

Man kan tolka Jonas hårda ton som en oro att hamna utanför ett eventuellt regeringssamarbete i det fall de borgerliga partierna förlorar det kommande valet. Det verkar som om Vänsterpartiet medelst armbåge vill påminna Socialdemokraterna och Miljöpartiet om sin existens.

Vänsterpartiets problem är väl att de saknar reella alternativ. En regering bestående av (S) och (MP) har fler möjligheter att forma politik – även blocköverskridande. Det är klart att (VP) kan komma att ingå i en regering efter valet. Men då krävs det faktiskt att de markerar litet mer av kompromissförmåga än vad artikeln i DI antyder.

Om att fasa ut fossildrivna fordon


Miljöklassad men dyr

Under onsdagen rapporterade media om förslagen om att underlätta omställningen från fossilbränsledrivna fordon till miljöbättre sådana. Förslagen går ut på att göra det dyrare att äga och köra fordon som drivs huvudsakligen med bensin och diesel. Samtidigt vill man premiera de som skaffar sig miljöklassade fordon.

Det här är högeligen minerad mark att ge sig in på som politiker. Den politiker som aktivt föreslår åtgärder som höjer priset på bensin och diesel blir inte populär. Även om människor någonstans förstår att det behövs åtgärder för att klara av de klimathot som världen står inför.

Men det är klart att det blir problem när vi har den fordonsflotta som vi har i Sverige. Att skaffa sig en modernare och mer miljöklassat fordon är en dyr investering. Med de priser som de bäst miljöklassade fordonen har är det väldigt få privatpersoner som har råd att inhandla dem. Bättre begagnade miljöfordon (enligt tidigare definition) kostar som en helt ny bil.

Det är helt nödvändigt att komma bort från dagens behov av fossilbränsledrivna fordon. Det kommer att bli en smärtsam och (förmodligen långsam) process att ställa om fordonsflottan. Det kommer alldeles säkert att vara nödvändigt att ge ekonomiska incitament för att snabba på den processen. Problemet är ju bara det att idag är miljöklassade fordon upp till dubbelt så dyra som mer traditionella fordon.

Det är onekligen en utmaning att sälja in budskapet om att bensin och diesel måste bli dyrare och kommer att bli dyrare. Det kommer förmodligen att dröja innan miljöklassade fordon (hybrid- och eldrivna) blir ett rimligt ekonomiskt alternativ för de flesta människor.

Vill man snabba på utfasningen kommer det att krävas både  högre bränslepriser som subventioner. Trots det kommer det att under överskådlig tid att vara en dyr privatekonomisk affär att köpa ett miljöklassat fordon.

Länkar: dn.se, di.se, SvD, dn.se, Ekot, Ekot, SvD, dn.se, dagens arena, Ekot, SvD, SvD

%d bloggare gillar detta: