Blockpolitikens vara eller inte vara

Dagens Nyheter har låtit Ipsos fråga ett ”riksrepresentativt urval av väljare om hur de ser på blockpolitiken”. En majoritet av de svarande vill att partierna går fram enskilt i valrörelsen med sina egna frågor. Först efter valet ska diskussioner ske om hur regeringsbildningen ska se ut.

Resultatet ser dock väldigt olika ut bland de svarande ur de olika blocken. Sympatisörer för dagens regeringsallians svarar 49 % att man ska gå fram som ett block med gemensam politik. Bland de svarande från de röd-gröna partierna är motsvarande siffra endast 24 %.

För ett par dagar sedan konstaterade DN att en majoritet av de tillfrågade tror på ett regeringsskifte 2014. Undersökningen visade att Socialdemokraterna och Miljöpartiet tillsammans är större än de fyra regeringspartierna.

Om inget oförutsett inträffar borde chanserna vara goda för att regeringsalliansen kommer att förlora det kommande riksdagsvalet. Till det kommer att både (KD) som (CP) tidvis i opinionsundersökningar riskerar att ramla ur riksdagen. Fortsätter (S) och (MP) att hålla sig stabila på dagens nivåer kommer det att bli regeringsskifte. Med dessa två partier som regeringsbildare finns alla möjligheter att bryta upp dagens hårda blockpolitik. De två partierna har tillsammans större möjligheter att hitta ingångar till regeringslösningar.

De fyra regeringspartierna har låst fast sig vid att fortsätta att bedriva valrörelsen tillsammans. De försöker därmed visa sin situation av samarbete i motsats till en ”röd-grön röra”. Detta argument om sammanhållning har dock, med kräftgången för (KD) och (CP), kommit att låta allt mer ihåligt och tunt.

Länkar: dn.se, SvD, SvD, di.se, SVT, di.se, di.se, SvD, SVT, dn.se

Fler som skrivit: Roger Jönsson, Johan Westerholm, Martin Moberg, Peter Högberg

Kent Ekeroth är avpixlad

Avpixlad

Aftonbladet skriver i en artikel att man funnit att ledamoten i Sveriges Riksdag, Kent Ekeroth, är ledande bakom ”Avpixlat”. Tidningen har tagit del av mailkommunikation där det framgår att Kent är drivande i det redaktionella arbetet.

Kent har ju hävdat att han inte på intet sätt är aktivt inblandad i eller påverkar vad som skrivs på Avpixlat. Det enda han medgett är att han lånat ett privat konto för insamling till hemsidan. Sverigedemokraterna brukar ju göra likaledes. Deras officiella syn på frågan är att vara direkt avvisande till påståenden att de på något sätt äger hemsidan.

Det är trots det en offentlig hemlighet att Avpixlat lever i symbios med SD. Att Aftonbladet lyckats tydliggöra den koppling som finns kommer knappast att skada Sverigedemokraterna nämnvärt. Det som är bra med avslöjandet är att det avslöjar SD:s verkliga åsikter. På Avpixlat kan de säga det som man i partisammanhang friserar och slipar av.

Kopplingen mellan Avpixlat och Sverigedemokraterna avslöjar SD som de rasister partiet faktiskt är.

Länkar: Aftonbladet, Aftonbladet, dn.se, dn.se, Aftonbladet, SvD, SVT, Ekot, SvD, dn.se, SVT, Expo, Aftonbladet, SVT, di.se, dn.se, dn.se, SvD, Expo, SVT

Fler som skrivit: Peter Johansson, Roger Jönsson, Martin Moberg

Bussarbetsgivarna urskuldar sig

Peter Jeppson urskuldar sig

I ett debattinlägg avfyrar Peter Jeppsson (vd Bussarbetsgivarna och TransportGruppen) en ordentlig bredsida emot Kommunal. Han hävdar i sitt inlägg att Kommunal valde att gå i strejk mer av internfackliga skäl än av något skäl att tvinga arbetsgivarna till förhandlingsbordet.

Han begår lustmord på Kommunals uppnådda förhandlingsframgång. Han menar att Kommunal, minsann, kunde ha uppnått avtalsskrivningarna utan att vidta strejk. Peter avslutar sitt inlägg med följande anklagelse:

Är det rimligt att utlösa en omfattande strejk – som i detta fall används av internpolitiska skäl – för att nå ett avtal som lika väl kunnat tas fram genom förhandling och medlarmedverkan? Det är ett oförsiktigt bruk av strejkvapnet som i förlängningen undergräver förtroendet både för den svenska modellen och för Kommunal.

Peter menar att Kommunals agerande är ett misslyckande för den svenska förhandlingsmodellen. Han får ju förstås tycka så. Å andra sidan handlar detta om en parts syn på frågan. Peter Jeppssons syn på verkligheten är inte den enda och rena sanningen. Man kan lika gärna påstå att arbetsgivarna agerat på ett sådant sätt att Kommunal inte annat kunde än sjösätta en strejk.

Arbetsgivarna visade från början liten vilja att göra upp kring de svåra frågorna kring arbets- och anställningsvillkoren i branschen. Inlägget visar på ett behov av Peter Jeppsson urskulda sig inför sina medlemmar i Bussarbetsgivarna.

Länkar: SvD Brännpunkt, Arbetet, ka.se, Arbetet, ka.se, ka.se, ka.se, ka.se, ka.se, SvD, SVT, di.se

Pengarullningen fortsätter

Dyra bilder

Inför valet 2006 skrev de borgerliga partierna i skriften ”Att bryta Socialdemokraternas makthegemoni.” att …

Vi ser med oro på att allt fler myndigheter använder en ökande andel av sina resurser åt politisk opinionsbildning och lobbying.

…

Utvecklingen mot att myndigheter allt mer använder sig av opinionsbildning och lobbying i sitt arbete eller att myndigheter särskilt inrättas för att påverka samhällsopinionen eller politiken är ett hot, eller direkt brott, mot grundlagens krav på myndigheternas saklighet och opartiskhet.

Tidningen Aftonbladet har granskat hur den borgerliga regeringen har lyckats med sin föresats. Det verkar som om det inte har gått särskilt bra. De senaste fem åren har statliga myndigheter betalat ut omkring 250 miljoner kronor till PR- och lobbyfirmor. Tidningen berättar hur Arbetsförmedlingen har betalat över 30 miljoner för tjänster. Bland annat betalade man 150.000 kronor för producerandet  av en debattartikel som sedan aldrig blev publicerad.

Strålsäkerhetsmyndig­heten betalade över 70.000 kronor för sex små bilder av kärnkraftsverk. Bilderna finns på myndighetens hemsida.

Självklart ska myndigheter ibland kunna upphandla tjänster på områden där de saknar egen kompetens. Men det verkar som om man idag upphandlar uppdrag väl rutinmässigt. Nog borde myndigheter själva kunna formulera en debattartikel, nog borde myndigheterna till en billigare penning anlita en professionell fotograf etc. Jag kan vidare dela den uppfattning som uttrycks i ett debattinlägg av Jessica Henryson och Birgitta Nygren:

Det behövs en uppförandekod för professionella lobbyister. Idealet vore om byråerna självmant tog ansvar för öppenheten. Men sorgligt nog finns det ett närmast kompakt motstånd mot detta inom pr-branschen i Sverige. Därför bör demokratiminister Birgitta Ohlsson ta initiativ till en statlig utredning i syfte att utforma regler för ökad öppenhet vid lobbying, så som många andra länder redan har gjort.

Länkar: Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet ledare, dn.se, SvD

Från konstruktivt ansvarstagande till facklig försvarskamp

IF Metalls förbundsordförande, Anders Ferbe, skriver ett viktigt inlägg på dagens arena. Han skriver om hur Sveriges omställningsförmåga håller på att urholkas och att detta kan leda till att fackföreningarna måste byta strategi.

De svenska fackföreningarna har varit unika i så måtto att man varit positiva till ny teknik och hur detta kan påverka arbetsplatserna. Ofta är det fackliga organisationer som driver på för teknisk och organisationsutveckling av företagen. Det fackliga intresset handlar om att skapa bättre och tryggare arbetstillfällen. De fackliga organisationerna har varit positiva till den tekniska utvecklingen trots att den ibland innebär att arbetstillfällen försvinner.

Genom att fackföreningar både driver på och understödjer positiva förändringar får man större möjligheter i att delta i processen på ett sådant sätt som gynnar de anställda. Detta förhållningssätt har gynnat det svenska näringslivet såväl som de fackliga medlemmarna. Men det är inte säkert att de fackliga medlemmarna alltid kommer att omfatta denna positiva inställning till teknisk och annan utveckling som kan hota de anställdas arbetstillfällen.

Det fanns en gång en samsyn mellan de fackliga organisationerna, arbetsgivarnas organisationer och staten. Arbetsmarknadens parter hade ansvar för en ansvarsfull lönebildning syftande till en hälsosam omstrukturering av näringslivet. Företag fick växa fram och ibland försvinna. Staten bidrog med en generös arbetslöshetsförsäkring och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det är klart att detta system ibland har haltat. Det fanns en tid då lönebildningen fungerade mindre bra och därmed innebar att svenska företag hade svårare att konkurrera.

Idag har vi en i huvudsak väl fungerande lönebildning som balanserar såväl de anställdas krav som arbetsgivarnas långsiktiga behov av förutsebarhet. Däremot haltar samsynen från statens sida. Vi har idag en mindre generös arbetslöshetsförsäkring och en mindre väl fungerande arbetsmarknadspolitik.

Vi har hamnat i ett läge där anställda kan se att arbetslöshet kan bli en privatekonomisk svår situation. Ersättningen till de arbetslösa har urholkats. Kombinerat med snabbare utförsäkring och en högre risk för långvarig arbetslöshet blir de anställda mindre positivt inställda till sådana, kanske nödvändiga, förändringar som hotar arbetstillfällen.

På detta sätt försämras den svenska omställningsförmågan. De anställda kan inte ensamma ta ansvar för en ibland nödvändig förändring av näringslivet. Sverige är ett litet och hårt konkurrensutsatt land. Vi stod oss starkare när vi tre parter gemensamt förstod nödvändigheten av en ansvarsfull lönebildning parat med en bra arbetslöshetsförsäkring och aktiv arbetsmarknadspolitik. Jag delar verkligen Anders Ferbes avslutande ord då han säger att …

För Sveriges, industrins och välfärdens skull behöver vi bygga världens bästa omställningssystem, både för de människor som utsätts för omvandlingen och för de företag som vi är beroende av. Regeringen måste satsa på att stärka en sådan förmåga. Då kan vi bygga vidare på det samförstånd och den konstruktivitet som format Sverige. Alternativen förskräcker.

Minska konsekvenserna av ett bostadsprisfall

Tillsammans med de stigande bostadspriserna har skuldsättningen bland svenska hushåll ökat. För att minimera risken av en bostadsbubbla har Riksbanken valt att hålla nere den svenska räntan. Det har, i sin tur, inneburit att Riksbankens uppdrag att hålla inflationen på två procent över konjunkturcykler inte hållits. Sverige har idag en inflation betydligt lägre än så. Enligt många bedömare har denna penningpolitik gjort att fler personer blivit arbetslösa än annars.

I en aktuell rapport med rubriken ”Stora skulder och höga bostadspriser. – Fem reformförslag” sägs att …

Det finns anledning att ifrågasätta hur väl Riksbankens agerande stämmer överens med det mandat Riksdagen har delegerat. Det finns därtill anledning att ifrågasätta om det är effektivt att använda penningpolitiken för att dämpa den privata skuldsättningen.

Det finns ett flertal reformer som bör genomföras för att skapa en stabilare och tryggare bostadsmarknad i Sverige. I dagens läge med relativt höga bostadspriser och omfattande privat skuldsättning så bör reformerna ha fokus på att dämpa de problem som kan uppstå vid ett eventuellt framtida bostadsprisfall.

LO föreslår följande fem åtgärder för att minimera riskerna för en eventuell bostadsbubbla:

1. Riksbanken ska prissätta målkonflikten
   Riksbanken gör helt fel när de använder reporäntan för att dämpa skuldsättningen. Men om Riksbanken fortsatt känner sig nödgad att använda styrräntan som ett vapen mot skuldsättning så bör målkonflikten, mellan prisstabilitet och finansiell stabilitet, klargöras.
2. Banker ska ta mindre risker
   Sverige behöver en reformagenda som dämpar bankernas riskaptit samtidigt som kostnaden för samhällsekonomin blir lägre vid ett eventuellt bostadsprisfall.
3. Öka utbudet av bostäder
   Inför en statlig investeringsbonus för produktion av mindre hyresrätter för unga i storstadsregionerna.
4. En bättre arbetslöshetsförsäkring
   En sådan reform minskar riskerna vid ett scenario där bostadsprisena faller samtidigt som arbetslösheten är hög.
5. Inför krav på amorteringskultur
   • banker ska informera kund om amortering,
   • redovisa för kund när kund blir skuldfri,
   • externt redovisa amorteringstider på banken.

Det har börjat komma varningar från många håll om riskerna för en eventuell bostadsprisbubbla i Sverige. En kombination av låga räntor, ett bostadsbyggande som inte täcker behovet och skattesänkningar (jobbskatteavdrag och avskaffad fastighetsskatt) har bidragit till denna utveckling. LO-ekonomernas förslag förtjänar verkligen att diskuteras.

Länkar: lo.se, Arbetet, SvD, Ekot, Fastighetsfolket, di.se, SvD, SVT, dn.se, dagens arena, dagens arena

Fler som skrivit: Åsa-Pia Järliden Bergström

Bussarna har börjat rulla igen

Kommunal och Bussarbetsgivarna nått en uppgörelse som gjort att konflikten kunna biläggas denna gång. Uppgörelsen innebär löneökningar i linje med LO-samordningens krav. Till det kommer konstruktioner för att förbättra det fackliga inflytandet över arbets- och anställningsvillkor.

Det är uppenbart att parterna har nått en kompromiss kring frågan om arbets- och anställningsfrågor när ett entreprenadskifte sker. Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund säger att i god tid innan det nya företaget ska ta över trafiken, ska förhandling ske med Kommunal om frågor som rör de anställda. I förhandlingen ska man titta på vilka behov det nya företaget har av att nyanställa. Lenita Granlund säger vidare att …

Därefter får man kolla på personalen som blir kvar från det överlämnande företaget. De ska i första hand erbjudas anställning.

Bussarbetsivarna väljer att å sin sida tona ned betydelsen av detta när de säger att …

Det nya avtalet innehåller inslag av ökad dialog i samband med upphandlingar i syfte att minska de anställdas oro för anställningstryggheten.

Det som avgör betydelsen av denna överenskommelse är ju hur den kommer att tillämpas i den kommande verkligheten. Det har varit bra att Kommunal tagit strid i denna fråga. Den fackliga organisationen har med sina medlemmars stöd markerat att man inte orkar acceptera vad som helst. Denna markering kan förhoppningsvis innebära att diskussionerna i samband med verksamhetsövergångar sker smidigare en tid framåt.

Överenskommelsen innebär alldeles säkert inte att frågan nu är avgjord. Det kommer att krävas fortsatt kamp i denna fråga.

Länkar: ka.se, SVT, di.se, ekuriren, ekuriren, vlt, SvD, dn.se, Ekot, Arbetet, ekuriren, SvD, SVT, ka.se, ka.se, Tidningen Vision, Lag&Avtal

Fler som skrivit: Martin Moberg, Peter Johansson

Ökat ansvar för bärplockarnas villkor

Får de bättre villkor?

Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel och Svensk Handel har tagit fram en överenskommelse för att bättre komma till rätta med arbetsvillkoren i bärbranschen.

Arbetsförhållandena i skogen ska dokumenteras och granskas av en oberoende organisation. Grossistföretagen som säljer bären måste sedan kunna visa att arbetarna inte blivit utnyttjade genom att lämna en rapport till dagligvaruhandeln som kontrollerats av den oberoende organisationen.

Det kommer att göras fler kontroller av bärförsäljare i skogarna än tidigare. Grossisterna ska föra statistik över var bären har plockats och vem som köpt dem. Det har tagits fram ett utbildningsmaterial i svensk arbetsrätt på thailändska. Bärplockarna har sedan informerats på plats i Thailand.

Mats Wingborg, utredare för Swedwatch, är försiktigt positiv till branschens arbete och inriktningen i den överenskommelse som slutits. Han säger att …

Det är lite av ett genombrott kan man säga, att de tar på allvar att villkoren har varit så dåliga för de utländska bärplockarna, och har upprättat olika system och tagit fram handböcker. Ja, en rad olika initiativ för att inför sommaren 2013 förbättra villkoren för plockarna.

Det känns ju gott att branschen insett att de behöver agera för att bibehålla förtroendet bland konsumenterna för de svenska bären. Betyget för hur man lyckats kommer vi ju att se under hösten.

Länkar: swedwatch, dn.se, Ekot, di.se, SvD, SVT, SVT, Arbetet, ka.se, Arbetet

Ungdomsarbetslösheten håller på att bli okontrollerbar

Stefan Löfven har tillsammans med Jutta Urpilainen skrivit ett debattinlägg som publicerats i Dagens Industri. De skriver om den sociala kris som växer fram i skuggan av den europeiska finanskrisen. I EU-länderna är 5,6 miljoner unga under 25 år arbetslösa.

Inlägget är skrivet i anledning av det kommande mötet med Europeiska rådet där ungdomars arbetslöshet kommer att diskuteras. Stefan och Jutta föreslår att rådet sätter upp följande mål:

• Att införa ungdomsgarantier i alla medlemsländer så snabbt som möjligt.
• Att EU-initiativet för att stävja ungdomsarbetslösheten förverkligas, och att strukturfonderna i högre grad används för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.
• Att Europeiska investeringsbankens lånefinansiering särskilt riktas till företag som sysselsätter unga.

De svenska socialdemokraterna driver på för att få en bättre ungdomsgaranti av ungefär samma typ som införts i Finland. Den innebär att alla unga under 25 år och alla nyutexaminerade unga under 30 år erbjuds en arbets-, studie- eller praktikplats senast tre månader efter att de blivit arbetslösa.

Stefan och Jutta markerar vidare att de stödjer EU:s initiativ för att bekämpa ungdomars arbetslöshet. I det ingår en satsning om sex miljarder under EU:s finansieringsperiod 2014–2020. Dessa medel ska användas i områden med hög ungdomsarbetslöshet (över 25 %) och särskilt för att förverkliga ungdomsgarantin. De avslutar sitt inlägg med att de väntar sig …

… att Europeiska rådet fattar de konkreta besluten. I kampen för att övervinna den sociala krisen måste främjandet av sysselsättning och tillväxt på ett bredare plan ses som de tyngdpunkter som styr den ekonomiska politiken i Europa. Med kollektiva åtgärder som driver ekonomisk tillväxt kan vi förebygga problem som måste lösas för en hel generation.

Vi får väl hoppas att Fredrik Reinfeldt i den insikt han verkar ha visat under EU-nämndens sammanträde väljer att stödja bra initiativ för att bekämpa ungdomars arbetslöshet.

Länkar: di.se, SvD, europaportalen

Inga genombrott i busskonflikten

Det rapporteras i media om att förhandlingarna mellan Kommunal och Bussarbetsgivarna fortsätter. Det verkar inte ha skett något genombrott i diskussionerna. Strejken fortsätter tills vidare och utvidgas den 29 juni (på lördag) om inte parterna når en överenskommelse man kan leva med.

Det verkar uppenbart att arbetsgivarna är motvilliga till att skriva avtal om ökad anställningstrygghet i samband med byte av bussoperatör.

Tidningen Arbetet har i en artikel undersökt hur de större bussarbetsgivarna agerar i samband med att man tar över ny trafik. Det visar sig att det skiljer sig ganska mycket åt mellan olika företag. En del kräver utdrag ur belastningsregistret och erbjuder regelmässigt (oavsett hur lång erfarenhet man har av yrket) provanställningar till alla som klarar granskningen. Det förekommer att arbetsgivare mer regelbundet erbjuder fasta anställningar direkt och tillämpar provanställning efter samtal med den fackliga organisationen.

Men, som artikeln säger, det är kommunerna och landstingen som bestämmer villkoren för upphandlingarna. Det har inneburit att det endast är i Stockholms län som man tillämpar krav på bussföretagen att ta över anställda från den tidigare utföraren.

Det är litet spännande att behöva avvakta vilken lösning parterna kommer att nå för att avveckla strejken.

Länkar: Arbetet, SvD, SVT, di.se, SVT, ka.se, Arbetet, ka.se, ka.se, ka.se, SvD

Fler som skrivit: Carola Andersson

Industribloggare: Kaj Raving, Leine Johansson