Bloggarkiv

Tiggeriförbud – ett slag i luften


Tidningen Aftonbladet meddelar att enligt en undersökning anser hälften av det svenska folket att tiggeri skall förbjudas. Varför inte på samma gång förbjuda fattigdom?

Ja, visst är det ibland jobbigt att möta alla de människor som på grund av fattigdom sitter utanför butiksingångar och ber om en slant. Ja, visst är dessa människor ett oroväckande inslag i vår annars perfekta(?) värld. Och javisst vore det väl enklare att slippa möta dessa exempel på människor som i brist på andra alternativ tigger.

Tiggeri är inget nytt för Sverige. Det har alltid funnits människor som pga sina omständigheter tvingats sträcka ut sin hand och frågat efter en slant. Grunden till att människor tigger är fattigdom. Det bästa sättet att få bort tiggandet är att bereda människor försörjning genom andra metoder.

Ett tiggeriförbund handlar enbart om att gömma den sanning att det finns människor som inte ges plats i vår fina värld.

Länkar: Aftonbladet, SvD, di.se, dn.se, Aftonbladet

En princip om krona-för-krona


LO-ekonomierna Ola Pettersson, Lars Ernsäter och Torbjörn Hållö föreslår en ekonomisk politik som möjliggör att utgiftsreformer genomförs i år (2015) och nästa år (2016). De anser samtidigt att huvuddelen av finansieringen ska ske när Sverige har nått ett balanserat konjunkturläge, enligt prognoser 2018. De tre menar att modellen med att finansiera reformer krona-för-krona i förväg har tre stora fördelar:

  • Modellen ger utrymme för att snabbt tillföra finanspolitiska stimulanser till ekonomin.
  • Modellen att skilja på tidpunkt för reformer och skattehöjningar är fullt förenlig med regeringens ambition att förstärka finanserna så att dessa kommer i balans.
  • Modellen är fullt förenlig med EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.

LO har ju tidigare presenterat ett program för omfattande investeringar som kan innebära att fler arbetstillfällen skapas och ger positiva effekter för svensk infrastruktur. De menar att …

Sverige har i dag ett gyllene tillfälle att genom kloka offentliga investeringar börja närma sig målet om EU:s lägsta arbetslöshet. Investeringar som genomförs nu när behoven är stora och räntorna är låga kommer vara till gagn när den europeiska ekonomin vänder.

LO-ekonomerna står traditionellt för en mer keynesiask ekonomisk politik. Det är idéer som jag omfattar och som jag sett har gjort Sverige (och andra länder) gott. Att enbart genomföra en åtstramande politik har visat sig inte lösa de akuta ekonomiska problemen.

LO-ekonomernas idéer förtjänar att lyssnas till!

Länkar: SvD, SvD, SvD, SvD, Ekot, SVT, di.se, Arbetet

Arbetslöshetsförsäkringen urholkas ytterligare


Gunnar Axén

Samtliga partier i Sveriges riksdag, utom Moderaterna, har uttalat att man vill höja taket för den ersättning en ofrivilligt arbetslös ska kunna få. Men då Moderaterna är det klart största partiet i allianskonstruktionen och samtidigt starka motståndare till en höjd arbetslöshetsersättning blockerar de alla försök till reformer. Huruvida det kan komma positiva förslag från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen återstår ju att se. I ett uttalande säger utredningens ordförande Gunnar Axén (M) …

Vi har sagt att vi tittar på strukturer, men överlåter till dagspolitiken att besluta om hur man vill göra med taket. Nivån är ett enkelt beslut att ta om man bara kan få riksdagsmajoritet för det.

Men nu har ju Moderaterna valt att blockera en sådan möjlighet till höjd ersättning.

Eftersom taket för arbetslöshetsersättningen inte har höjts sedan 2001 urholkas värdet av den allt mer. Enligt en kommande rapport från A-kassornas samorganisation erhåller mindre än en tiondel av de arbetslösa med ersättning från a-kassan 80 % av tidigare lön.

Moderaternas skäl för att bromsa en höjd ersättning till arbetslösa är deras nästan religiöst grundade tro på att arbetslösheten därmed skulle öka. Men Sverige har haft tider då ersättningsnivån både var betydligt högre än idag och arbetslösheten samtidigt var mycket lägre. Genom att arbetslöshetsförsäkringen är en pusselbit i ett system för att hjälpa människor till arbete ökar möjligheten för arbetslösa att finna arbete.

Det har blivit så som Saco:s ordförande Göran Arrius säger:

Arbetslöshetsförsäkringen blir mer och mer ett icke inkomstrelaterat skydd. Den delen av arbetsmarknadspolitiken faller.

Priset för detta betalas av de arbetslösa!

Länkar: ArbetsvärldenArbetsvärldenArbetsvärldenArbetsvärlden, politism

Arbetsförmedlingen slickar sina sår


I en artikel skriver Dagens Nyheter om hur Arbetsförmedlingen ska förändras i grunden. Myndighetens nye generaldirektör, Mikael Sjöberg, redovisar tankarna om hur arbetslösa ska slippa meningslöst jobbsökande, att även nyblivna arbetslösa ska kunna omfattas av Arbetsförmedlingens stöd etc. Mikael Sjöberg säger till tidningen att …

Verksamheten möter varken de arbetssökandes eller arbetsgivarnas förväntningar.

Det verkar verkligen som om vi kommer att kunna se fram emot en statlig myndighet som på ett bättre sätt kan genomföra sitt uppdrag. Det verkar som Mikaels inriktning är att styra bort myndigheten från att vara ett över de arbetslösas väl och ve övervakande och kontrollerande ont genius till ett mer stödjande och coachande gott genius. Det är ju gott och väl.

Myndighetsledningen kommer ju även att behöva stöd från den lagstiftande makten. Det är ju regering och riksdag som formulerat Arbetsförmedlingens nuvarande uppdrag och prioriteringar. Jag hoppas att den sittande regeringen kan formulera en politik som bidrar till att hjälpa Mikael Sjöberg ytterligare på traven.

Länkar: dn.se, SvD, SVT, Ekot, di.se, dagens arena, Arbetet, politism

Fler som skrivit: Anna-Karin Wall

Tron på rabattens undergörande betydelse


Rabatt – we like!

De borgerliga partierna kommer i sin gemensamma budgetmotion föreslå att arbetsgivare även fortsättningsvis ska ha rabatt på de sociala avgifterna när de anställer ungdomar. Borgerligheten är övertygade om att en sådan reform innebär lägre trösklar till arbetsmarknaden för ungdomar. Nu är det bara det att seriösa undersökningar visar på liten effekt av den borgerliga politiken. Den har kostat statskassan mycket pengar till liten nytta.

Det är en liten grupp av ungdomar som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det de har gemensamt är att de inte har lyckats att få fullständiga betyg i gymnasieskolan. Det är bättre att ordna arbetsmarknadspolitiken så att man hjälper de som verkligen behöver stödet. Att skjuta vilt och brett som de borgerliga partierna önskar har liten effekt. Det enda som händer är att man belönar arbetsgivare som i alla fall skulle ha anställt unga människor.

Det är inte särskilt troligt att arbetslösheten kommer att öka enbart av den anledningen att rabatten avvecklas. Det är klart att arbetsgivarna gärna vill behålla den. Vem vill inte behålla en penningagåva som utges mot liten eller knappt mätbar motprestation?

Länkar: SVT, di.se, Ekot, Arbetet

Det krävs gymnasieexamen för att få jobb


I en insändare kritiserar Roger Haddad och Jan Björklund regeringens förslag om att införa obligatorisk gymnasieutbildning. De skriver raljerande … ”att alla elever ska tvingas att bli akademiker”. De förenklar intill dumhet vad regeringens förslag innebär. Regeringen tänker inte tvinga alla elever att bli akademiker.

Rogers och Jans inlägg präglas av en viss ringaktning för elevers möjlighet att skaffa sig en bra utbildning med fler möjligheter. Statistik visar att elever som lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg i högre grad står utanför arbetslivet. Med den förändring av de yrkesinriktade gymnasieprogrammen som den borgerliga regeringen genomförde har allt färre ungdomar sökt sig dit. Det i sin tur har gjort det svårare för, bland andra, arbetsgivarna inom industrin att matcha arbetstillfällen med arbetssökande.

Ungdomarna är inte dumma. De vill ha en utbildning som ger dem fler möjligheter. De vill ha möjligheten att kunna söka sig till högre studier. Därför väljer de bort sådana utbildningar som inte ger behörighet till utbildning inom högskola eller universitet.

Folkpartiet drivs av en övertygelse av att inte alla elever vill skaffa sig en mer teoretisk utbildning. Som om det vore ett val som ungdomar gör. De är beredda att ge upp de elever som inte ”orkar” eller ”väljer” bort att skaffa sig fullständiga betyg.

Jag vill tvärtom ha en skola som vägrar ha en sådan inställning. Det kommer förstås att finnas elever som har det svårare i skolan. Då gäller det att skolan förmår stödja den eleven att ta sig över de hinder som eleven har. Alla kommer säkert inte att bli akademiker men alla behöver få en fullgod utbildning som skapar möjligheter för ett gott liv. Därför måste målet och inställningen vara att alla elever ska lämna skolan med fullständiga betyg. Nina Andersson Brynja skriver i ett debattinlägg att …

Motståndarna till en obligatorisk gymnasieskola brukar ofta peka på skoltrötta och håglösa elever som argument för sin sak. Som om det var av naturen givet att vissa sjuttonåringar tappar lusten att lära och att det inte går att göra något åt det. Jag menar tvärtom att vi måste göra skolan mer relevant för fler. Det gör vi exempelvis genom att stärka skolans kontakt med arbetslivet, genom att ha bra och välutbildade lärare i klassrummen och genom att ge stöd till alla elever som behöver det.

Enbart att göra gymnasieskolan obligatorisk räcker förstås inte för att hjälpa fler elever till fullständiga betyg. Det handlar framför allt om en inställning som inte i förväg dömer vissa elever till utanförskap och arbetslöshet.

Länkar: bblat.se, Arbetet, SvD, dn.se, SvD

Arbetsförmedlingen – en vänthall för arbetslösa


Vänthallen

Igår kväll såg jag ett program som SVT producerat – ”Vägen till Fas3”. Programmet berättar hur Arbetsförmedlingen fungerar idag. Det jag såg gjorde mig bedrövad och nedstämd. Programmet ger en bild av en dysfunktionell statlig myndighet som inte längre klarar av sitt arbete. Programmets slutsats var att Arbetsförmedlingen har blivit till en arbetslösas vänthall på att bli klassad som långtidsarbetslös.

Som nyligen arbetslös har du inget att vänta av insatser från Arbetsförmedlingen. Först efter något år har du möjlighet av att få ta del av de åtgärder som myndigheten har att erbjuda. I flera fall får du delta i ”jobbsökaraktiviteter medelst coachning” vid flera tillfällen. Allt fler passerar de första faserna i arbetslöshetsperioden utan att få all det stöd som man har rätt till innan man hamnar i den tredje fasen (sysselsättningsfasen). Anders Forslund, professor vid forskningsinstitutet IFAU, säger att …

En del hamnar där säkert bara som en serie olyckliga omständigheter, det är personer som har haft otur tillräckligt många gånger i rad.

I programmet berättas om hur handläggare på Arbetsförmedlingen varnar arbetslösa för att hamna i den tredje fasen. Sysselsättningsfasen är ju inte konstruerad för att hjälpa människor att komma närmare arbete – den ska enbart hålla arbetslösa sysselsatta.

Det är den tidigare borgerliga regeringen som är ansvarig för denna arbetsmarknadspolitiska åtgärd. De är även i hög grad ansvariga för införandet av all den sköns kontanstöd som arbetsgivare kan få för att anställa eller sysselsätta arbetslösa. Anders Forslund bedömer att dessa typer av anställningar trycker undan ett ordinarie arbete för varje kontantsubventionerat. Antalet personer med denna typ av anställning har på åtta år fördubblats till omkring 180.000. Arbeten som i många fall försvinner när stödet försvinner.

Till detta kommer att antalet handläggare på Arbetsförmedlingen med fler än 300 ”klienter” har fördubblats. Allt mindre av arbetstiden läggs på att träffa arbetslösa och arbetsgivare. Allt mer av arbetstiden läggs på kontroll av de arbetslösa och för dokumentation. Det blir som om Arbetsförmedlingen hanterar de arbetslösa enligt ”löpande-band-princip” för att i någon mån hinna med.

Hur har det blivit så här?

Genom politiska beslut förstås! Det är den borgerliga regeringen som har viljat få denna utveckling av Arbetsförmedlingen och av arbetsmarknadspolitiken.

Det innebär förstås att man genom politiska beslut kan förändra arbetsmarknadspolitiken och de verktyg och uppdrag som Arbetsförmedlingen ska ha. I programmet föreslog ett par handläggare att man ska borde ”vända på kuttingen”. Med det menade de att man ska sätta in åtgärder mycket tidigare. Även nyblivna arbetslösa behöver ibland stöd. Det kan handla om korta utbildningar som gör att de snabbare kan få ett arbete igen.

Det kan handla om andra åtgärder som gör att arbetslösa inte ska behöva vänta i ett år innan de kan komma ifråga för stöd och insatser. På så sätt kan man förhindra att fylla på skaran av långgtidsarbetslösa.

Jag hoppas att den kommande regeringen kan finna formler för att reformera Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiken på så sätt att myndigheten blir till vad namnet säger att den ska vara.

Länkar: SVT, SVT, SVT

Om att minska tillflödet av långtidsarbetslösa


Jag har läst en debattartikel av Helena Skåntorp, vd och koncernchef Lernia. Hon gör i sitt inlägg ”reklam” för Lernias vitbok vari man föreslår sju punkter för en effektivare arbetsmarknadspolitik.

I inlägget kritiseras fundamentet för Arbetsförmedlingens uppdrag. Trots att fokus och majoriteten av insatserna ligger på långtidsarbetslösa (och andra som befinner sig långt från arbete) minskar inte andelen långvarigt arbetslösa. Trots att en del långvarigt arbetslösa försvunnit i andra åtgärder (som sjukersättning, pension eller aktivitetsersättning) fylls gruppen hela tiden på.

Helena skriver att genom ett förändrat fokus på arbetslöshetspolitiken borde man kunna minska tillflödet till gruppen långtidsarbetslösa. Genom fler åtgärder/aktiviteter som gör att nyarbetslösa och människor som står nära arbetsmarknaden kommer i arbete borde gruppen långtdsarbetslösa kunna minskas.

Helena är samtidigt noga med att påpeka att man inte ska glömma bort de långvarigt arbetslösa och de som behöver längre insatser för att komma i arbete.

Jag kan dela Lernias kritik av hur arbetsmarknadspolitiken förs. Det är ett klart misslyckande för staten/samhället/regeringen att gruppen långtidsarbetslösa växer. Jag kan även dela Lernias uppfattning kring att anlita kompletterande aktörer och om hur myndigheten Arbetsförmedlingen genomfört sina upphandlingar.

Genom det sätt som regeringen har utformat uppdraget för Arbetsförmedlingen har fokus varit att upphandling ska ske till varje lågt pris som helst. Myndigheten har inte haft resurser och kraft till följa upp de resultat som blivit följden av upphandlingen. Lycksökare och mindre seriösa aktörer har getts möjlighet att tjäna stora pengar på samhällets och de arbetslösas bekostnad. Ska vi ha ett system med ”kompletterande aktörer” borde upphandling ske med fokus på genomförda resultat och att hålla nere antalet aktörer.

Det finns en del i debattinlägget och vitboken som arbetsmarknadspolitiker borde ta till sig. Framför allt om att politiken borde inriktas på att snabbare ge nytillkomna arbetslösa de verktyg de behöver för att komma i arbete.

(S) föreslår arbetslöshetsmål


Sänk arbetslösheten!

Socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfven har föreslagit att Riksbanken ska ha ett kompletterande mål för sin verksamhet. Han föreslår att ett mål kring arbetslöshet ska komplettera det uppdrag man redan har.

Idag  har Riksbanken som mål att Sverige ska ha en inflation om 2 %. Det är ett mål och ett uppdrag som man misslyckats kapitalt med. Det är tre år sedan Sverige hade en inflation på den nivån och det verkar dröja till 2015 innan vi är där. Idag har Sverige snarare deflation.

Riksbankens direktion har valt att fokusera på den höga skuldsättningsnivån bland svenska hushåll. Från många hålla kritiseras Riksbanken för att därmed ha orsakat högre arbetslöshet än vad som annars skulle ha varit.

Därför är socialdemokraternas besked högst välkommet. Det är en högst rimlig önskan som Stefan Löfven har gett uttryck för!

Länkar: di.se, di.se, dn.se, SvD, di.se, di.se, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Peter Johansson

En urvattnad arbetslöshetsförsäkring


Tidningen Arbetet skriver i en artikel om hur allt färre arbetslösa erhåller ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och om att värdet av ersättning blivit allt lägre. Endast fyra arbetslösa av tio får ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Den genomsnittliga ersättningen dessa får motsvarar endast 43 % av den tidigare lönen.

Denna utveckling innebär att allt fler arbetslösa blir beroende av försörjningsstöd från sin kommun. Särskilt tydlig verkar denna utveckling vara bland den som hamnar i Fas 3 (sysselsättningsfasen).

Det är de hårdare kraven i arbetslöshetsförsäkringen som den borgerliga regeringen införde som starkt bidragit till denna utveckling. Det var ett medvetet beslut i linje med hur man ville bedriva sin arbetslinje.

Regeringen vill delvis ”tvinga” fram en högre låglönesektor där arbetslösa som saknar högre eller fullständig utbildning ska hålla sig. Det handlar även om en övertygelse om att allt för ”generösa” system innebär att människor väljer bort arbete för att hellre vara arbetslös. Därav konstruktionen med att premiera arbetande med lägre skatt och icke arbetande med sämre förmåner i socialförsäkringssystemen.

Allt detta skulle ju leda till att fler människor kom i arbete. Det blev ju en förhoppning som verkligen brann inne.

Länkar: Arbetet, Arbetet, dagens arena

Fler som skrivit: Ulrika Vedin, Mats Essemyr, Mats Essemyr

%d bloggare gillar detta: