Bloggarkiv

Om regeringens prioritering


SVT rapporterar att stora delar av det av EU avsatta stödet till regioner med hög ungdomsarbetslöshet brinner inne. Sverige skulle annars vara berättigat till ett stöd om 1,1 miljarder kronor.

Av vissa budgettekniska skäl väljer regeringen att endast betala ut knappt 25 miljoner kronor för 2014 och något mindre nästa år. Arbetsmarknadsministern medger att orsaken delvis är att finna i att budgettaket annars skulle ha överskridits.

Frågan är då vilka ytterligare skäl som kan finnas för regeringen att inte utnyttja EU-medlen. Regeringen burkar ju annars predika arbetslinjens lov i nästan alla sammanhang.

Länkar: SVT, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Ylva Johansson, Alliansfritt Sverige

Annonser

Tidsbegränsade anställningar problem för individen


TCO:s chefsjurist Samuel Engblom publicerades igår med ett debattinlägg på DN Debatt. Han lyfter där fram frågan om att allt fler personer på den svenska arbetsmarknaden har otryggare anställningsformer. Såväl antalet korta anställningar som deltiderna har blivit fler på den svenska arbetsmarknaden.

Arbetsgivarna har fått större möjligheter till att stapla korta anställningar ovanpå varandra. Det innebär att allt fler människor går allt längre tid innan en fast anställning erbjuds.

Det är bakgrunden till att TCO har anmält svenska staten till EU-kommissionen för att bryta emot EU:s visstidsdirektiv. EU har efter utredning bedömt att Sverige bryter emot den gemensamma lagstiftningen och överväger därför att stämma Sverige inför EU-domstolen. Kommissionen har meddelat att den svenska regeringen att den …

…  senast den 22 juni ”vidta de åtgärder som är nödvändiga” för att leva upp till EU-rättens krav.

Det är knappast troligt att regeringen kommer att vidta några som helst åtgärder i anledning av TCO:s anmälan. Regeringen är ju av den övertygelsen (tron?) att det inte finns några som helst problem med den svenska lagstiftningen.

Regeringen kommer hellre att köra sin politik ända in i väggen än att vidta några som helst förändringar av svensk lagstiftning.

Länkar: DN DebattDN Debatt, dagens arena

Fler som skrivit: Samuel Engblom

Om nazismens näring


Rainer Höss och Patrik Wikström

Rainer Höss och Gabriel Wikström publicerades igår med ett angeläget budskap. De skriver om hur nazister/fascister åter demonstrerar på gator och torg, de finns åter i beslutande församlingar. Denna framväxt har sin näring i ungdomars höga arbetslöshet och i att ländernas trygghetssystem trasats sönder.

Men de säger också hur viktigt det är att rösta i det kommande valet till Europaparlamentet. Det handlar om en möjlighet att välja ett annat Europa. Rainer och Gabriel skriver …

Vill vi ha ett som ser alla människor, eller ett som tillåter att länder och människor lämnas efter? Vill vi ha ett som gör något åt hopplöshetens orsaker eller ett som ignorerar dem?

De har bestämt sig för att göra något positivt för att vända den utveckling de och andra ser. De har därför valt att skapa kampanjen ”Never Forget. To Vote”.

På söndag kommer jag att gå till närmaste valurna och rösta för en mer progressiv utveckling för Europa!

Gör det du också!!

Inrikespolitiken viktigare än EU-politik


Dagens Nyheter skriver att enligt en DN/Ipsos-undersökning väger partiernas inrikespolitiska insatser tungt inför valet till Europaparlamentet. Det skrivs i artikeln att …

Över tre fjärdedelar av de tillfrågade, 77 procent, uppger att partiernas insatser i svensk politik är viktiga när de ska bestämma sig i  EU-valet. Nära hälften, 46 procent, uppger till och med att inrikespolitiken är ”mycket viktig”. Det kan jämföras med att 28 procent tycker att partiernas EU-politik är mycket viktig, eller att 26 procent tycker att partiernas toppkandidater är mycket viktiga.

Det är knappast särskilt konstigt att det har blivit så. Medias bevakning och rapportering kring partierna berör ju i huvudsak inrikespolitiska spörsmål. Medias bevakning av EU-frågor verkar mera få karaktären av hur EU:s beslut drabbar Sverige som nation. Det sker mycket litet av ideologisk bevakning och diskussion.

Det har väl också passat flera av partierna, särskilt de som har en viss intern splittring i synen på EU. Även de partier som är direkta motståndare till medlemskapet i EU har inget större intresse av en sådan debatt. Till detta kommer betydelsen av höstens riksdagsval. Valet till Europaparlamentet kommer att vara en viktig värdemätare för det huvudsakliga slaget i höst.

Valet till Europaparlamentet blir i Sverige detta nådens år 2014 endast en uppvärmande rond inför huvudmatchen i höst.

Länkar: dn.sedn.sedn.se, Aftonbladet ledare

Regeringen har inte gjort någonting


Ett antal näringslivsföreträdare för den svenska transportnäringen har skrivit ett bekymrat debattinlägg. De skriver att det förekommer missbruk av EU:s cabotageregler på de svenska vägarna. De skriver om hur företag bryter mot EU- och svenska regler. De menar att den pågående utvecklingen riskerar att slå ut seriösa svenska företag. De förklarar att …

Regeringen har haft kännedom om dessa förhållanden i åtskilliga år men har i stort sett inte gjort någonting. Infrastrukturministern förklarade i riksdagen i början av året att hon eftersträvar en helt öppen inre marknad, även för vägtransporter. Det vill säga: de hinder som fortfarande finns mot den illegala trafiken skulle i så fall helt undanröjas. På senare tid har det dock kommit andra signaler från infrastrukturministern, där hon bland annat har uttalat att hon ”hoppas kunna lägga fram ett lagförslag innan höstens riksdagsval”. Vi välkomnar detta men det är fortfarande alltför vagt och osäkert.

Det känns väl som att dessa (och näraliggande) frågor inte är särskilt prioriterade av den borgerliga regeringen. Hur än angelägna transportnäringens krav (som de presenteras i debattinlägget) än är känns det inte särskilt troligt att något kommer att hända innan valet.

Risken är stor att de som undertecknat debattinlägget ropar förgäves.

Socialdemokraterna har däremot lanserat ett förslag kring detta.

Vådan av ekonomisk åtstramning


Ökad fattigdom

De brittiska forskarna David Stuckler och Sanjay Basu kritiserar i en aktuell bok ”Åtstramning till döds” det sätt på vilket EU bidragit till att strama åt ekonomierna i krisande euro-länder. De menar att EU därmed har medverkat till att försämra hälsotillståndet för de fattigaste.

De jämför hur EU genomfört sina åtstramningsprogram med hur andra länder agerat. Deras slutsats är att det går att välja hur ekonomiska kriser kan övervinnas. Man kan ta sig i genom ekonomiska kriser utan att i onödan ”straffa” den egna befolkningen med sämre hälsa.

Ett tydligt historiskt exempel är hur den amerikanske presidenten Franklin D Roosevelt valde att verka för sitt program ”New Deal”. Genom statliga insatser bidrog han till att människor fick avlönade arbeten. De statliga satsningarna innebar en bättre folkhälsa i de delstater som var positiva till ”New Deal” än i de som var negativa.

Politik som aktivt verkar för minskad utslagning och fattigdom verkar vara den bästa vägen att gå. Till och med IMF verkar ha fått en insikt om att minskade ekonomiska klyftor är något positivt att verka för. Med ökad fattigdom och större ekonomiska klyftor får vi negativa sociala effekter i form av ökad brottslighet och försämrad hälsa bland de fattigaste.

Länkar: Arbetet, SvD, Arbetet, SvD, Aftonbladet ledare, Politism, Atonbladet ledare, Politism

Näringslivets valmanifest


Häromdagen presenterade Jens Spendrup, ordförande för Svenskt Näringsliv, organisationens ”valmanifest” i form av fem punkter där han efterlyser klara besked ifrån riksdagens partier.

Samtidigt som han kräver tydliga besked från partierna är flera av de fem uppräknade frågorna så allmänt och otydligt formulerade att de är svåra att argumentera emot och/eller besvara. Jens räknar däremot upp ett antal för det svenska näringslivet uppenbart förgripliga förslag.

Jens försvarar företagsägarnas rätt att alldeles utan pekpinnar från klåfingriga politiker kunna styra sina företag. Han önskar att företagen ska få leva sina liv såsom i en bubbla utan att behöva ta hänsyn till skeenden i det för övrigt demokratiska samhället.

Det svenska näringslivet behöver inte vara särskilt oroliga för sin framtid. Det finns inget regeringsalternativ som drastiskt kommer att förändra det svenska näringslivets grundläggande villkor. Det handlar enbart om reformer som på marginalen påverkar dem. Huruvida reformerna kan kallas negativa eller positiva är enbart en fråga om perspektiv.

Länkar: di.se, di.se

Sverige kan göra skillnad i EU


För några dagar sedan publicerades ett gemensamt debattinlägg undertecknat av de främsta representanterna för LO, Saco, Svenskt Näringsliv och TCO. Inlägget, som är skrivet ur perspektivet minsta gemensamma nämnare, handlar om att det krävs ett starkt engagemang inför det kommande till till Europaparlamentet.

De skriver om hur det svenska medlemskapet i EU, trots problem, ändå har tjänat Sverige väl. De räknar upp de goda saker som kommit nationen till del. De är dock inte helt nöjda med det (svaga) engagemang som Sverige haft för medlemskapet.

De önskar att de som tar plats från Sverige i parlamentet ska få göra det med ett starkt mandat från väljarna. Jag antar att man med det menar ett högre valdeltagande än vad som har varit brukligt hittills. De skriver att …

På flera håll i Europa växer sig främlingsfientliga och isolationistiska krafter starka. De tar plats i såväl nationella parlament som i Europaparlamentet. Vi tror inte på deras strävan att vrida klockan tillbaka, så misstro mellan folk och resa murar mot omvärlden.

Jag delar parternas strävan om ökat engagemang för valet till Europaparlamentet. Huruvida en sådan gemensam debattartikel är rätt väg går ju att diskutera. Det är ju i grunden partierna som måste få till stånd ett ökat deltagande i debatt om den politik som ska föras i EU. Det handlar ju i grunden om samma frågor som engagerar i den nationella politiken.

Inte minst har Socialdemokraterna haft svårt att bli ledande i EU-debatten. Partiets aktiva och sympatisörer var delade i frågan om medlemskap och i frågan om svensk anslutning till den gemensamma valutan. Men samtidigt kan man inte lämna över EU-politiken till högern att föra. Politken inom EU handlar om samma frågor som de som förs i den svenska Riksdagen.

Länkar: europaportalen.seeuropaportalen.se, fackligt.eu, Arbetet, TCO-tidningeneuropaportalen.se, dagens arena, SvD

Fler som skrivit: Roger Jönsson, Martin Moberg

Arbetaren en handelsvara vilken som helst


Lars Calmfors argumenterar i ett inlägg på DN:s ledarsida för det goda med låglönekonkurrens. Att lägre avlönade arbetare kommer till Sverige och därmed konkurrerar ut arbetstillfällen är inte mer konstigt än att svenska industrijobb försvinner till låglöneländer. Han menar vidare att denna utveckling endast skyndar på en nödvändig strukturomvandling.

Lars Calmfors ser arbetskraften som en handelsvara vilken som helst. Det finns ju debattörer som ser facklig verksamhet och regleringar som hinder för den annars fria marknadsekonomin. I tider av lågkonjunktur borde arbetsgivaren på ett smidigt sätt kunna sänka löner och förändra arbetsvillkor. I bästa fall skulle villkoren kunna förändras i händelse av bättre tider.

Fackliga organisationer bildades som en metod för arbetstagarna att stå sig starkare i diskussionen med arbetsgivarna. I Sverige ledde denna process till starka fackliga organisationer och normerande kollektivavtal. Som ett av väldigt få länder finns därför ingen lagstiftning om minimilön eller motsvarande.

Den fackliga idén bygger på att arbetstagarna inte ska konkurrera med varandra genom att anta sämre löner eller acceptera dåliga arbetsvillkor. Det är därför som fackliga organisationer, trots stora svårigheter, försöker bygga internationella organisationer för att minska lönekonkurrens mellan länder. Detta bygger på en insikt om att hjälpa varandra över gränserna för att skapa sig rimligare levnadsvillkor.

Den svenska lagregleringen av lex laval innebär förstås inskränkningar av svenska fackföreningars möjlighet att försvara kollektivavtalsenliga villkor. Det kan leda till sänkt löneläge inom hela branschen. Jag misstänker att det är det som Lars Calmfors och andra vill uppnå.

Det finns ju en syn bland borgerliga debattörer som säger att trösklarna är för höga till arbete. Därför bedriver ju den borgerliga regeringen en arbetsmarknadspolitik som syftar till att öka antalet låglönejobb.

Det är inte en väg som jag är särskilt intresserad av att gå.

Länkar: dn.se, Arbetet, SvD, SvD, Ekot, P4 Örebro

Andra som skrivit: Samuel Engblom, Opinionsverket, Peter Johansson

EU vill sänka ungdomsarbetslösheten


Igår rapporterade, bland annat, Ekot att EU beslutat att ge Sverige EU-stöd om 750 miljoner kronor för att bekämpa ungdomars arbetslöshet. Medlen går specifikt till tre regioner (av de åtta) som EU delat upp Sverige i. Där är ungdomars arbetslöshet högre än 25 %.

EU-pengarna förutsätter även svensk finansiering för att kunna betalas ut. Om än EU:s bidrag är högeligen välkommet finns därför risk för att pengar blir kvar i Bryssel. Den borgerliga regeringens detaljstyrda arbetsmarknadspolitik har ju inneburit att Arbetsförmedlingen lämnar åter stora pengar till statskassan av icke utnyttjade medel.

Men trots allt kan man ju inte annat göra än att buga och tacka EU för dess omsorger för Sverige. Låt oss hoppas att Sverige ser till att använda de extra anslag som vi erhållit.

Länkar: Ekot, Ekot, SvD, di.se, SVT, dn.se, SvD, SvD, dagens arena

Fler som skrivit: Markus Mattila, Alliansfritt Sverige, Alliansfritt Sverige, Martin Moberg

%d bloggare gillar detta: