Om VD-löner

Så här tycker Henrik von Sydow, moderat ordförande i riksdagens skatteutskott, om de höjda VD-lönerna under 2010:

Jag har inget emot att människor tjänar bra med pengar, men det är problematiskt när vd-lönerna ökar så dramatiskt som de nu har gjort. Näringslivet måste fundera på sambandet mellan deras löner och utfallet i avtalsrörelsen.

Jag har inget att tillägga!

Regeringens neddragna byxor

I morgon, fredag, kommer Riksdagen att fatta beslut kring ett utskottsinitiativ gällande förändringar av sjukförsäkringen. De förändringar av sjukförsäkringen som den borgerliga majoriteten i Riksdagen drev i genom har börjat bli ett sänke för den likaledes borgerliga regeringen. Regeringens företrädare har hela tiden hävdat att lagen fått ”oväntade konsekvenser”. Detta är inte sant. GP visar i en artikel att man visste vilka konsekvenser som regelförändringarna skulle kunna få.

Finansdepartementet drev på för tuffa förändringar av det ursprungliga förslaget. En av socialdepartementet upprättad PM visar hur debatten gick. Av artikeln framgår att …

Den dåvarande socialförsäkringsministern Cristina Husmark Pehrsson (M) och hennes departement varnade för att en del av de föreslagna reglerna skulle få orimliga följder. Exempelvis förutsågs problemet med de ”nollklassade”, som blev helt utan ersättning. Men socialdepartementets folk fick inget gehör. Efter stormiga och röriga förhandlingar tvingades de vika sig.

Där står nu regeringen med skammen och med byxorna neddragna till långt under knäna. Det är knappast troligt att de borgerliga ledamöterna av Sveriges Riksdag kommer att applådera i kammaren i morgon. Men de kan inte längre skriva sig fria från det fullt medvetna beslut de fattade.

Hut går hem!

Länkar: GP, SvD, Ekot, Rapport, Dagens Arena, LO-tidningen, d.a., d.a.

Andra som skrivit om detta: Johan Westerholm, Martin Moberg, Röda Berget, Martin Moberg, Martin Moberg, (S)ebastians tankar, Alliansfritt Sverige, Johan Westerholm, Alliansfritt Sverige, Johan Westerholm, Röda Berget, Röda Berget, Tokmoderaten

Industribloggare: Leine skriver om KD:s lovprisande, Carola skriver om big brother

Svenskt Näringsliv strular till det

Organisationen Svenskt Näringsliv, SN, företräder det svenska näringslivet – arbetsgivarnas intresseorganisation och ”fackförening”. De håller ofta en hög profil i sina uppfattningar genom de rapporter de producerar själva eller genom andra närstående organisationer. I morse presenterades en ny rapport som gjorde att jag hickade till något när jag hörde om den på radion. SN anser att, som de säger, drivkrafterna att genomföra effektiva studier måste stärkas:

Det kan ske exempelvis genom att studenter som genomför sina studier på utsatt tid får nedskrivna studieskulder. Utbildningspremien, ett mått på avkastningen av högre studier, måste stärkas. Det kan ske exempelvis genom ökad lönespridning och genom att värnskatten avskaffas.

Organisationen kan även tänka sig att de som studerar på den typ av utbildning som inte genast leder till arbete ska få ett lägre studiebidrag samtidigt som de får en högre lånedel. Detta ska innebära ”incitament” att välja andra studievägar.

Jag vet inte vad SN väntat sig för mottagande av detta instick i debatten. Från kulturvärlden har förslaget väckt häpnad och oförståelse. De gillar inte alls SN:s ”kreativa” tankar. Peter Englund, Svenska Akademins ständige sekreterare säger till Rapport:

Man borde ha straffskatt på ett sånt förslag.

Martin Aagård (tror jag) säger till SVT:

2000-talets mest framgångsrika företag Apple, bygger på en enda sak – framgångsrik design. Den kunskap man lär sig på, hör och häpna – konstskolor!

Det är möjligt att SN menar väl, men denna gång känns det som att de hamnat väldigt snett. Den organisation som annars hyllar entreprenörens frihet att våga satsa på sin idé. SN som hyllar de som lyckas (ibland mot alla odds) vill nu styra hur de svenska studenterna ska välja utbildningsväg och rätt att själva försöka förverkliga sina drömmar.

Länkar: Ekot, Rapport, SvD, Kulturnyheterna, di.se, Rapport, dn.se, Ekot, SvD, SvD

Andra som skrivit: Alliansfritt Sverige, Tord Oscarsson

Industribloggare: Camilla skriver om att skita i det blå skåpet, Fredrik skriver om Piff och Puff

Mindre värda bidrag och ersättningar

Försäkringskassan har i en undersökning konstaterat att olika typer av bidrag har tappat i värde för barnfamiljerna. Uppräkningarna av bidragsnivåerna har inte följt med kostnadsutvecklingen. Nicklas Korsell på analytiker Försäkringskassan säger till Ekot att:

Ersättningsnivåer och beloppsgränser för vissa förmåner, till exempel bostadsbidrag, men även föräldrapenning, har inte justerats upp i samma takt som inkomsterna.

Artikeln säger också att ”Det är inte bara den relativa fattigdomen, alltså inkomsten jämfört med resten av befolkningens inkomster, som har ökat. Även den absoluta fattigdomen, mätt i andelen hushåll som har inkomster under de skäliga levnadskostnaderna, har ökat.”

Levnadsomkostnaderna för barnhushållen har ökat mer än KPI. De har ökat mer än de fattigastes inkomster. Den disponibla inkomsten för de 20 procent i Sverige som tjänar minst ökade med i snitt 20 procent mellan 2001 och 2010, medan ökningen av de skäliga levnadskostnaderna var 37 procent för ett typhushåll under samma tidsperiod.

De har varit en medveten politik att hålla tillbaka ökat värde av ersättningarna i socialförsäkringssystemen. Detta har blivit än tydligare då den borgerliga regeringen högst medvetet har prioriterat skattesänkningar för de som arbetar. Detta har ju framför allt gynnat de med de högsta inkomsterna.

Länkar: di.se, Ekot, dn.se, Rapport

Industribloggare: Leine undrar varför man ska ha lön när det finns jobbskatteavdrag

 

Vad är en rättvis lön 2.0

Jag hittade en liten TT-notis hos E24 och DN. Rådgivnings- och pensionsbolaget Söderberg & Partners har granskat VD:s löneutveckling sedan 2009 i de 75 största börsbolagen. De visar sig ha ökat med 32 % till en medianlön om 7,1 miljoner kr om året. De rörliga ersättningarna har under samma period fördubblats. LO:s avtalssekreterare Per Bardh säger till Dagens Industri:

Det är fruktansvärt att lönerna stigit så kraftigt bland direktörerna när de samtidigt manar sina anställda att vara återhållsamma.

I höst kommer avtalsförhandlingar att dra igång mellan parterna inom industrin. Jag är övertygad om att löntagarna inte kommer att erhålla löneökningar tillnärmelsevis i närheten av dessa VD:ars. Men de får väl i stället användas som trend-setters. Löntagarnas andel av vinstmedlen behöver öka!

Länkar: E24, dn.se, LO-tidningen

Andra som skrivit: LO-bloggen

Industribloggare: Carola är allergisk, Kaj grattar alla skyddsombud

Ungas uppslutning till demokratin ska inte tas för given

Erik Amnå, Andrej Kokkonen, Mikael Persson och Håkan Stattin säger på DN Debatt att:

Inom ramen för forskningsorganisationen IEA arbetar vi med de mest omfattande studierna av ungas demokrati­attityder i världen. Attityderna är komplexa och svåra att fånga. Trots att vår bild är mycket ljusare än Lindbergs är allt för den skull inte perfekt. Ungas uppslutning till demokratin kan inte tas för given och mer forskning behövs.

Trots allt ser dessa forskare betydligt fler positiva tecken på att ungdomars stöd för demokratin är stort. Det verkar, till och med, som att ungdomars förtroende för demokratiska institutioner har ökat de senaste åren. De ger en helt annan bild än den som framkom i en annan undersökning nyligen (vilken jag kommenterade här). Forskarna säger sammanfattande om de olika undersökningarna att:

Vår samlade bild av svenska ungdomars inställning till demokrati, som bygger på ett stort antal indikatorer, är således mycket ljusare än Lindbergs. Vi tror också att Lindberg hade kommit fram till ett liknande resultat om han hade använt ett bredare spektrum av frågeinstrument istället för det fåtal frågor som han baserar sina slutsatser på.

Den tidigare artikeln (Lindberg) hade ett ganska litet underlag ungdomar som besvarat undersökningens frågor (den var inte enbart riktad till ungdomar). I denna aktuella undersökning har ett betydligt större antal ungdomar fått svara på olika frågor kring demokratibegreppet. Det verkar dessutom som om det finns en större kontinuitet i forskningen. Samtidigt säger dock forskarna att det finns problem. Många ungdomar ”brottas med främlingsfientlighet, låg politisk självtilltro och utanförskap”.

Ibland får man en känsla av att de äldres oro för de yngres (eventuella) bristande tilltro till och demokratiska sinnelag är något universellt och alltid förekommande. Trots allt är det upp till oss äldre att verka för att bibehålla ett öppet och fritt samhälle där åsikter kan brytas och utbytas fritt. Endast så kan vi försvara ett demokratiskt samhälle.

Länkar: dn.se, Rapport

Industribloggare: Kaj skriver om djurhållning

Vad är den rättvisa lönen?

Landsorganisationen presenterade idag en rapport om svenska folkets syn på löneskillnader, rättvisa löner etc. Rapporten komprimeras till fyra punkter på LO: hemsida.

Rapporten på en minut

• En klar majoritet av alla anställda (76 procent) anser att löneskillnaderna mellan olika yrken är för stora.
• En ännu större majoritet (83 procent) anser att kvinnor har för låga löner jämfört med män.
• 54 procent anser att välbetalda ska stödja låginkomsttagare. 37 procent anser att den egna gruppen är viktigast.
• En rimlig lön för en kassörska anses vara 22.800 kronor och för en läkare 39.000 kronor. I verkligheten är skillnaden betydligt större än så.

Dessa punkter är väl knappas särskilt förvånande eller borde skapa någon större uppmärksamhet. Men de visar förstås att befolkningen har en helt annorlunda syn på dessa frågor än vad många borgerliga debattörer argumenterar för. De rimmar även illa med vad näringslivets företrädare önskar. I dessa led önskar man större löneskillnader och lägre ”ingångslöner” för att därmed – som de hävdar – skapa fler arbetstillfällen. I grunden handlar det om att man vill att lönen ska vara chefens verktyg att belöna de man anser vara mer värda. Det är den grundläggande kampen mellan arbetsgivare och arbetstagare det handlar om.

Tydligen visar undersökningen att stödet för det LO kallar ”solidarisk lönepolitik” minskar. Denna lönepolitik utvecklades under 1950-talet och betydde, förenklat, att lönen ska öka lika mycket oavsett enskilda arbetsgivares betalningsförmåga. Likartat arbete skulle betalas så lika som möjligt. Denna politik understödde strukturomvandlingen genom att företag i sektorer med låg betalningsförmåga slogs ut. Företag i växande sektorer med högre betalningsförmåga gynnades genom att löneökningarna kunde hållas lägre än förmågan att betala.

Idag har den solidariska lönepolitiken kombinerats med att den konkurrensutsatta delen av ekonomin ska sätta märket för de löneökningar som resten av branscherna har att förhålla sig till. Samtidigt strävar LO-förbunden efter att hitta former för sin lönesamordning. Bland annat innebärande dragkamp om det bästa sättet att hjälpa upp lönerna i kvinnodominerade branscher. Alla dessa intressen skapar förstås spänningar mellan enskilda förbund och branscher. Det är kanske inte att förvånas över att den solidariska lönepolitiken inte har samma stöd längre.

Länkar: LO, LO-tidningen, d.a., KA, Hotellrevyn, Rapport, dn.se

Andra som bloggat om detta: Dagens Arena, Löntagarbloggen, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, LO-bloggen

Industribloggare: Kaj skriver att facket hjälper sommarjobbande ungdomar, Camilla skriver att rysaren fortsätter för SAAB

Om att presentera fakta

Bengt Ericsson resonerar i ett inlägg till Per Gudmundsons ledare i lördags om hur man presenterar fakta. Per Gudmundson presenterar siffror ur en norsk rapport om brottslighet varur det framgår att vissa grupper är överrepresenterade i brottsstatistiken.

Bengt säger bland annat att:

Vad händer om vi bryter ner statistiken? Vilka siffror får vi om vi jämför illitterata, arbetslösa unga norrmän med motsvarande invandrargrupp? Är brottsbenägenheten bland iranska överläkare högre än hos de norska kollegorna? Vad betyder det att bland lika många åtalade, så fälls procentuellt fler invandrare än infödda. Vilken betydelse har det att unga män alltid är överrepresenterade i brottstatistiken och att unga män är överrepresenterade i invandringen? Hur ser statistiken ut när det gäller skatte- och förmögenhetsbrott? Kan man överhuvudtaget dra några slutsatser av detta? Naturligtvis inte.

Det är knappast någon nyhet att det är de fattigaste och de mest socialt utstötta som i högre grad begår brott. Det bästa sättet att långsiktigt minska brottsligheten är att arbeta för ökad social och ekonomisk jämlikhet. Samtidigt gäller det att föra en mer djuplodande diskussion om orsaker och verkan till att vissa grupper synes vara mer brottsbenägna än andra.

Industribloggare: Leine undrar var alla regeringskramare är

Blir det strejker i höst?

Christer Thörnqvist, verksam vid forskningsinstitutet Remeso i Norrköping, tror att risken är större för att det blir strejker i höstens avtalsrörelse än 2010. Han säger till TT att:

IF Metall måste ju nästan inför sina medlemmar kräva någon typ av kompensation när tiderna nu blivit bättre. Sedan är ju frågan hur starkt arbetsgivarna motsätter sig det här.

Det går ju alltid att spekulera i vad som kan komma att ske i de kommande löneförhandlingarna. Arbetsgivarna och löntagarna har varsitt yttersta vapen att ta till för att få i genom viktiga krav – lockout respektive strejk. Huruvida man hamnar i den situationen beror ju av vilka krav man vill få i genom utan att ge något tillbaka. Förhandlingar bygger ju på kompromisser – ett givande och ett tagande. Så har också löneförhandlingarna sett ut de senaste åren med Industriavtalet.

De svenska industrin har återhämtat sig väl det senaste året. Detta syns tydligt i att bolagsstyrelser har börjat belöna sina främsta tjänstemän väl. Det är klart att sådant sticker i ögonen på de arbetstagare som fått offra mycket för att rädda arbetstillfällen.

Det är onekligen ett högre tonläge mellan parterna i avtalsrörelsens förpostfäktning. Men det handlar trots allt mest om att skapa förståelse för sin ståndpunkt. Det avgör i slutändan hur hårt respektive part vågar driva sina krav.

Länkar: dn.se, di.se, dn.se

Industribloggare: Eli skriver om en ny app och om att lyssna

MUF:s pampfasoner

Förbundsordföranden för Moderata Ungdomsförbundet, MUF, Erik Bengtzboe skriver att:

Turordningsregler i kombination med höjda lägstalöner skapar en arbetsmarknad som inte tillvaratar ungdomar, utan låter oss stå utanför och titta in.

I samma inlägg skriver han att:

Ungdomar idag är Sveriges bästa någonsin. Bäst utbildade, kan flest språk och har störst tillgång till information. Vi är den första generationen i historien som kan mer än våra föräldrar. Trots att vi har världens bästa förutsättningar för en underbar framtid stöter vi på hinder.

Om nu detta är sant varför ska då ungdomar nöja sig med att få än lägre löner än de äldre (och tydligen mindre vetande) som de konkurrerar om jobben med? Jag hävdar att unga inte behöver konkurrera om arbeten genom att sänka sina löneanspråk. LO har i en nyligen utgiven rapport visat att det inte finns ett tvärsäkert samband att låga löner för ungdomar ger fler arbetstillfällen:

Det finns inget samband mellan andelen arbetslösa unga vuxna (20-24 år) och lägstlönens nivå. Det finns heller inget samband mellan sysselsättningsgraden och nivån på kollektivavtalens lägsta löner. Spanien och Luxemburg har till exempel låga ingångslöner men en hög ungdomsarbetslöshet och i Norge och Danmark är ingångslönerna förhållandevis höga men ungdomsarbetslösheten låg.

Erik Bengtzboe gillar inte fackföreningar utan han skulle hellre vilja att arbetsgivarna själva kunde sätta lönerna för sina anställda. Moderaterna är tydliga med att de vill tvinga fram en låglönemarknad. I denna sin strävan innebär fackliga organisationer ett hinder och ett irriterande inslag i den arbetsmarknad de ser framför sig.

Industribloggare: Kaj meddelar att delstaten New York sagt ja till samkönade äktenskap, Leine resonerar om orsakerna till SD:s medlemstapp, Eli önskar en trevlig midsommar, Kaj skriver om en kostnad för Sverige, Kaj vill ha tandvård åt alla