Det tar bara minuter att vända på atlantångaren!

Det tar bara ett par minuter!

Utbildningsminister Jan Björklund har gjort det till sin vana att hävda att skolan är som en atlantångare – stor och tung och tar en evighet att vända. Som ett exempel finns följande uttalande i Agenda:

Man kan till exempel införa ett rut-avdrag den första januari och redan den andra januari kommer folk att börja utnyttja avdraget och det går att avläsa i statistiken. Om man ändrar en läroplan eller ett betygsystem är det inte så att eleverna kan mycket mer veckan efter.

Det där är ju en ganska bekväm taktik. Han skyller skolans allt sämre resultat och svenska elevers försämrade resultat i jämförelse med andra länder på socialdemokratisk flumskola. Det är som vore ministern helt täckt av teflon – ingen som helst kritik fastnar på honom.

Det är möjligt att Jan Björklund är den främste auktoriteten på svensk skola och vet allt som är värt att veta om utbildningspolitik. Däremot verkar hans kunskaper om atlantångare vara helt rudimentär. Det tar nämligen, enligt fartygshistorikern Claes-Göran Wetterholm, bara ett par minuter att vända en atlantångares kurs.

Men nu är ju inte den svenska skolan en atlantångare. Jag hävdar att Jan Björklund mycket väl skulle kunnat vända på skutan snabbare. Det verkar mest som om han navigerar på skolhavet medelst tro och övertygelse än med stöd av aktuell kunskap och erfarenhet.

Länkar: Agenda, Agenda, Ekot

Jomshof anmäler Ullenhag

Granska integrationsministern!

SD:s rättspolitiske talesman Richard Jomshof verkar ha drabbats av helig ilska över ett uttalande från integrationsminister Erik Ullenhag. Ministern har i ett uttalande menat att det är oacceptabelt om ID-kontroller görs på människor enbart på grundval av deras utseende.

Richard har anmält detta statsrådets uttalande till Konstitutionsutskottet. Den … ähh … ärade ledamoten (SD) av Sveriges Riksdag menar att …

Det är mycket allvarligt att integrationsministern uttalar sig på ett sätt som syftar till att styra Polisens verksamhet när det gäller de inre gränskontrollerna. Härvidlag blir det viktigt att granska huruvida integrationsminister Erik Ullenhag gjort sig skyldig till ministerstyre.

Mig synes det som att Richard Jomshof anser den av Erik Ullenhag kritiserade polisiära arbetsmetoden vara synnerligen eftersträvansvärd.

Jag kan meddela att jag i denna fråga håller med Erik Ullenhag. Det är verkligen illavarslande om det behövs så litet som utseendet för att av polisen anses vara misstänkt för falskspel.

Länkar: SVT, dn.se

Om alliansens myspys i Annie Lööfs familjehem

Så då är mötet i Maramö över. Jag har i en tidigare bloggpost skrivit om detta möte. Det verkar mest som om de ärade partiledarna mest har haft en trevlig stund på landet. De har fått chansen att manifestera sammanhållning och gott humör de fyra partiledarna emellan. Särskilt mycket verkstad har det ju inte varit. Det var väl knappast någon överraskning att de avser att resa tillsammans fram till nästa års allmänna val.

Jag blev under eftermiddagen uppmärksammad om en giftigt formulerad debattartikel på SVT Debatt. Det är den kände PR-konsulten och tidigare politisk reportern Paul Ronge som jämför mötet med sagan om den där kungen utan kläder.

Paul skriver om alla de journalister och fotografer som fylkats i Maramö för att begapa och lyssna till de fyra partiföreträdarnas tisslande och tasslande. Paul skriver i sitt inlägg att …

Man kan raljera över denna cirkus i Maramö, och gudarna ska veta att det redan gjorts på sociala medier som Twitter. Där har varit rena skrattfesten och ironierna kring icke-händelsen har flödat.

Men för mig fastnar skrattet lite i halsen. För vad de ditresta reportrarna förmedlar är ju svensk landsbygd med psalmböcker och mysigt kakrecept från Annie Lööfs mamma, korvgrillning, myspys mellan partiledare som tillhör det glada goda kamratgänget – vilket då ska jämföras med den sura, okamratliga rödgröna ligan.

Detta totala förytligande, för att inte säga avpolitiserande, kan mycket väl gå hem i stugorna. Vi får en amerikanisering av politiken. Och journalister som agerar tamfåglar kommer att bidra till det.

Och Paul har ju rätt. Alliansen står ju där alldeles naken och utan möjlighet att skyla sig. Men alla står ju där i förhoppningsfull väntan på att få höra vad de fyra nu kommer att offentliggöra och nådesamt förmedla. Det ska bli intressant att få se vad eftermälet till denna sammankomst i Maramö blir. Jag kan tro att det blir till en fotnot i historien om alliansens uppgång och fall(?).

Länkar: SVT Debatt, Aftonbladet debatt, dn.se, SvD, di.se, dn.se, dn.se, dagens arena, SvD

Andra som skrivit: Martin Moberg, Johan Westerholm, Peter Högberg, Den sjätte mannen, Den sjätte mannen, Annika Högberg, Peter Johansson, Den sjätte mannen, Martin Moberg

Om att subventionera Lidingö och Danderyd

Fem kommunalpolitiska företrädare (S) för fem kommuner runt Stockholm går på SvD Brännpunkt till generalangrepp på Moderaterna. Inlägget handlar om hur Moderaterna motsätter sig de rimliga förändringar i det kommunala utjämningssystemet som en parlamentarisk kommitté kom överens om 2011.

Enligt inlägget är det (M)-styrda kommuner med låga skatter liggande runt de tre storstäderna som aktivt har bromsat en förändrat lagstiftning. Genom detta har ett antal glesbygdskommuner kommit att subventionera, exempelvis, Lidingös och Danderyds låga skatter. De säger att …

Efter hård kritik från företrädare från de tre små borgerliga partierna i kommuner runt om i landet tvingades regeringen till slut att lösa frågan. För att jämka samman regeringspartierna tog det ansvariga statsrådet Peter Norman (M) till en minst sagt provocerande lösning. De tolv kommuner i landet där befolkningen har de högsta inkomsterna ska få dela på en extra miljard för att acceptera de övriga förändringarna. Det behöver väl knappast tilläggas att samtliga dessa tolv kommuner styrs av Moderaterna. Miljardbidraget till Lidingö, Danderyd, Vellinge och de andra kommunerna motiveras nästan skamset med ”de eventuella effekter på tillväxten” som utjämningen annars skulle ha. Eftersom det helt saknas stöd för att det skulle finnas några sådana effekter får det här anses vara ett oblygt sätt för regeringen att gynna kommuner som styrs av de egna. De lägre kommunalskatterna i vissa moderatstyrda kommuner vill regeringen i fortsättningen att vi andra ska vara med och subventionera.

I debattinlägget kritiseras tesen att de berörda lågskattekommunerna för bristande tillväxtpolitik. De bygger vare sig särskilt många bostäder eller stimulerar det lokala näringslivet. De pekar i stället på andra kommuner som på ett helt annat sätt verkar för att boende och näringsliv ska stimuleras och växa till.

De kritiserar därför den borgerliga regeringen för att på detta oblyga sätt kräva att övriga svenska kommuner och befolkning ska subventionera de moderata kommunerna. Den miljarden skulle kunna användas på ett betydligt bättre sätt!

Länkar: SvD

Andra som skrivit: Peter Högberg

Korvgrillning i Maramö

Teamwork i solsken

Det verkar som om ledarna för de fyra regeringspartierna har haft en trevlig måndag. De har inför fotografers febrila fotografiska insatser satt upp en alliansflagga och grillat korv.

Sedan har de väl fört diskussioner mer eller mindre väl väl förberedda av partiernas partisekreterare och andra partitjänstemän.

Vad samtalen kommer att leda fram till kommer väl delvis att presenteras. Annat kommer inte att redovisas. Det förmenta syftet för mötet är att lägga grunden för en tredje gemensam valseger.

Det mest konkreta som presenterades under måndagen är att de fyra partierna ska genomföra ett gemensamt konvent i juni månad 2014. Syftet ska tydligen vara att manifestera gemenskap och en start på valrörelsen. Det är säkert en jättebra idé även om det låter lika spännande som en röd-grön dag i Kungsträdgården.

Under tisdagen presenterades att man kommer att bilda fem arbetsgrupper. Gruppernas slutsatser kommer att leda fram till ett gemensamt valmanifest som presenteras i augusti 2014. Vad jag förstår av Svenska Dagbladets artikel kommer Centern och Kristdemokraterna att presentera egna valmanifest.

Det är fortfarande långt kvar till nästa års val och mycket kan hinna förändras innan deras konvent ska genomföras. Men det är klart att läget inför nästa års allmänna val är betydligt annorlunda än vad det har varit. Två av regeringspartierna står inför hotet att inte ens komma in i riksdagen. Det innebär att det parlamentariska läget ser mer intressant ut än vad det har varit på ett tag. Förutsättningarna för en alliansregering kan försvinna.

Den viktiga frågan blir hur det största borgerliga partiet väljer att agera. De kan förstås satsa på att själva forma politiken och hoppas kunna skapa en riksdagsmajoritet tillsammans med Folkpartiet och åtminstone ett ytterligare alliansparti. De kan också välja att låta allianspartierna få mer utrymme för sina frågor än vad röstandelen egentligen skulle motivera.

Jag hoppas att de fyra partiledarna har haft trevliga och givande dagar. Det är bra att kunna träffas under mer informella former ibland. Men mötet i Maramö kommer knappast att gå till historien som en avgörande händelse i alliansens historia.

Länkar: dn.se, SVT, Ekot, Ekot, Ekot, Arbetet, SvD

Andra som skrivit: Peter Högberg, Roger Jönsson, Martin Moberg, Johan Westerholm, Martin Moberg, Ola Möller, Johan Westerholm, Ann-Sofie Wågström, Ola Möller, Peter Johansson

Något större rättvisa mellan olika generationer

Pensionsmyndigheten har lagt ett förslag om ett nytt sätt att beräkna det inkomstindex som styr nivån på den statliga pensionen. Det nya sättet att beräkna nivån på pensionen ska minska variationerna upp/ned över åren.

Idag beräknas indexet som löntagarnas inkomstutveckling de tre senaste åren, justerat för prisutvecklingen. Enligt förslaget ska beräkningen bygga på hur inkomsterna för de förvärvsarbetande förändras mellan det innevarande året och nästkommande år. Med detta sätt att räkna finns en risk för prognosfel. Men som Ole Settergren (chef Pensionsmyndigheten), säger …

Vårt förslag ger mindre variationer i pensionerna, säger han. Sannolikheten för nominellt sänkta pensioner kommer att minska.

Dessutom kommer pensionerna att följa konjunkturen bättre. Med den stora eftersläpning som finns i den nuvarande indexeringen har pensionerna sänkts när det går bra i den svenska ekonomin, och höjts när konjunkturen är dålig. Det har inte minst varit ett pedagogiskt problem.

Det finns en del andra tankar i förslaget som ska innebära något större rättvisa mellan olika generationer. Men det främsta syftet med ett nytt sätt att beräkna pensionen är att göra det lättare för pensionärer att planera för sin kommande ekonomi. Det är ju gott och väl.

Nu vill Pensionsmyndigheten att pensionsgruppen ska se på förslaget. Ska förslaget bli verklighet krävs en överenskommelse mellan de fem partier som gruppen representerar. Vi får väl se …

Länkar: Arbetet, di.se, SvD

Kvinnors löner sladdar efter

Under 2011 var kvinnors sammanräknade inkomst 79,3 procent av männens.

Statistiska Centralbyrån konstaterar att kvinnors löner under ett längre tidsperspektiv har närmat sig männens. På kortare sikt har dock kvinnornas löner minskat i förhållande till mäns genomsnittslöner. Kvinnors löner ligger på en nivå motsvarande ungefär 80 % av männens.

De huvudsakliga orsakerna till att kvinnors inkomster är framför allt två:

• Fler kvinnor än män arbetar deltider, samt
• Lönerna är lägre i de branscher där kvinnor dominerar.

Men det går heller inte att komma ifrån att kvinnor tenderar att värderas lägre i branscher där såväl kvinnor som män konkurrerar om jobben. En viktig orsak till att kvinnor hamnar efter är att de tar större ansvar som förälder. Kvinnor tar fortfarande en större andel av föräldraledigheten och går i högre grad ned i arbetstid än männen.

Det innebär att lösningarna måste innebära att man genomför målmedvetna lönekartläggningar för att minimera osakliga löneskillnader. Det handlar även om att män/pappor utnyttjar möjligheten till föräldraledighet i högre grad än idag. Det i sin tur måste leda till att kvinnor i högre grad ges möjlighet att arbeta heltid.

Det måste handla om en kombination av politiska som fackliga initiativ.

Länkar: dn.se, Arbetet, SvD, vlt, SVT, dagens arena, Kollega, SvD

Om skillnad på politisk och företagsekonomisk rationalitet

Det finns en skillnad på den politiska rationaliteten och den företagsekonomiska rationaliteten.

Svenska Dagbladet har ju rapporterat om Vattenfalls upphandling av det holländska företaget Nuon. Det är en affär som hittills visat sig vara dyr för Vattenfall. Det kan förstås på sikt bli en god affär innebärande bättre inkomster för det statliga företaget Vattenfall.

Det intressanta med tidningens rapportering är hur den politiska nivån (=regeringen) i sina ”svar” fråntar sig det minsta ansvar för affärens genomförande.

Enligt tidningens rapportering var de dåvarande partiledarna informerade om affären och dess risker. Enligt dessa uppgifter är det uppenbart att man, åtminstone, inte aktivt motsatte sig Vattenfalls uppköp. Det gjordes inget aktivt för att förhindra att affären genomfördes. Ansvaret läggs på dåvarande näringsminister Maud Olofsson samtidigt som de glider undan från alla obehagliga frågor.

Svenska Dagbladet beskriver, som jag bedömer det, trovärdigt hur och varför affären till slut kunde genomföras. Det kan sammanfattas med att ingen på den politiska nivån ville ta på sig ansvar för att vare sig tillåta eller motsätta sig affären. Artikeln beskriver det som att …

Den politiska maskinen regeringskansliet är konstruerad för att med hög effektivitet producera politiska förslag som skeppas till riksdag eller regering för beslut. När det gäller statliga bolag är det precis tvärtom. Inga formella regeringsbeslut kan egentligen fattas, eftersom man då i samma stund riskerar att köra över bolagets styrelse.

Artikeln väcker ju en del funderingar om varför staten ska äga företag och hur ägarens vilja ska manifesteras. Flera av de statliga företagen har en gång i tiden haft ett konkret uppdrag från dess ägare. Televerket skulle levererar telefonitjänster till hela befolkningen, Vattenfall skulle säkra elförsörjning till hela landet. SJ skapades för att bygga upp järnväg över hela landet. Ibland skapades statliga bolag i andra syften (Systembolaget, Svenska Spel, Apoteksbolaget etc.). Ibland har tidigare privata företag fått statligt ägande i syfte att rädda arbetstillfällen, understödja en sund omstrukturering av en bransch osv.

Flera av dessa statliga företag verkar idag på en helt kommersiell marknad under dess villkor. De har ett minimum av ansvar för att bereda samhällsnytta. Det ställer helt andra villkor på det statliga ägandet. Det behövs en politisk diskussion om varför svenska staten ska äga kommersiella företag. Vad vill man uppnå med det? Hur ska statens intressen tillgodoses? Hur ska ansvaret fördelas mellan statens representanter och bolagens styrelser?

Janne Rudén, förbundsordförande för SEKO, ställer en del frågor om statligt ägande i sitt inlägg. Jag kan sympatisera med hans inlägg. Men det känns också som om vi låtit utvecklingen springa långt långt förbi det ursprungliga syftet med mycket av det statliga ägandet. Det känns som om det finns behov inom arbetarrörelsen av att fundera över nyttan om statligt ägande.

Länkar: SvD, SvD, di.se, Aftonbladet debatt, dn.se

Om att slopa en sjuklönevecka

Ingen effekt på sjukfrånvaron

Kristdemokraterna meddelar att de avser att inom regeringen driva kravet att slopa den andra sjuklöneveckan. Mats Odell (KD), ordförande i riksdagens näringsutskott, säger till Ekot att …

Företagarna säger att det här är ett av de största hindren för att anställa fler människor. Att ta bort andra sjuklöneveckan tror vi är viktigt för jobben, att fler unga kan komma in på arbetsmarknaden.

Detta innebär att KD ansluter sig till det förslag som Stefan Löfven lämnade i somras. KD hoppas att en sådan reform skulle bidra till att fler människor får arbete i mindre företag. Det är möjligt att det kan bli så. Organisationen Företagarna säger att de inte kan ställa några sådana löften. Det gör de nog rätt i.

Reformen kom till som en uppgörelse 1992 mellan den dåvarande borgerliga regeringen och socialdemokraterna. Reformen finansierades genom att staten sänkte sjuklöneavgiften och att överföra kostnaden för de första två veckornas sjukskrivning till arbetsgivarna. Systemet infördes som ett sätt att, sades det, stimulera arbetsgivarna till att satsa mer på åtgärder för att minska sjukfrånvaron på arbetsplatserna.

Jag har inget emot att arbetsgivarna slipper betalningsansvaret för den andra sjukskrivningsveckan. Jag skulle gärna se att en sådan åtgärd kombinerades med att införa en för arbetsgivarna obligatorisk rehabiliteringsförsäkring. Det skulle kunna sänka kostnaderna för arbetsgivarna samtidigt som man kan förstärka resurserna för att stödja långtidssjukskrivnas återgång till arbete.

Länkar: Ekot, dn.se, di.se, ekuriren, SvD, Ekot

Andra som skrivit: Martin Moberg, Den hälsosamme ekonomisten

Samhället har blivit kallare under alliansens år vid makten

Om ett möte i Maramö

Partiledarna för de fyra regeringspartierna kommer att träffas hos Annie Lööf. Jag vet inte men kan ana att syftet är att hitta tillbaka till magin från mötet hos Maud Olofsson en gång för länge sedan. Med tanke på att inbjudan lämnades i juli förra året och inledningsvis knappt uppmärksammades av ”allianskamraterna” verkar det vara en bit kvar att gå.

Två ekonomisk-politiska talespersoner – Magdalena Andersson (S) och Per Bolund (MP) – uppmanar i en debattartikel de borgerliga partierna att leverera svar på viktiga utmaningar som Sverige står inför. Magdalena och Per framhåller även att allianspartierna inte kan undgå svar för den utveckling som skett under deras år vid makten. Magdalena och Per önskar svar inom följande stora utmaningar (och där alliansen skändligen misslyckats – min kommentar):

• Nästan 400000 människor är arbetslösa. Samtidigt har företag svårt att hitta ny personal med rätt kompetens. Dessutom skärps konkurrensen om utbildningsplatserna när regeringen minskar antalet högskoleplatser.
  
• Skolresultaten har nu försämrats i sex år. Föräldrarnas bakgrund spelar allt större roll för barnens resultat. Om inte kunskapsresultaten börjar förbättras kommer Sverige få mycket svårt att hävda sig i konkurrensen med andra länder.
• Vi står inför flera utmaningar gällande miljö och resurser. Den viktigaste av dessa är klimatfrågan som enbart den innehåller drivkraft för flera framtida teknikskiften.

Företrädare för de borgerliga regeringspartierna har i tid och otid avkrävt svar från socialdemokraterna. De har låtit påskina att de fyra regeringspartierna minsann är sammanpratade och eniga. Oppositionen ska i motsats till alliansen vara splittrade och oeniga i det mesta. Så enkel är ju verkligheten verkligen inte. Med två partier inom alliansen stående på röstopinionens brant och med ett parti större än de övriga tillsammans är inte situationen så idyllisk som de påskinar.

Magdalena och Per ställer relevanta frågor till de mötande i Maramö. Jag misstänker dock att de knappast kommer att få raka svar efter det kommande mötet. Snarare kommer väl svaren bli att de kommer att ge svar i god tid innan valet.

Länkar: SvD Brännpunkt, SvD, SvD, di.se, SVT, dagens arena

Andra som skrivit: Alliansfritt Sverige, Roger Jönsson, Martin Moberg, Peter Johansson, Martin Moberg, Roger Jönsson, Johan Westerholm, Roger Jönsson