Bloggarkiv

Betygsfrågan tillmäts en alldeles för stor vikt


De borgerliga partierna har med stöd av SD genomdrivit i riksdagen att betyg skall införas från och med fjärde klass. Den sittande regeringen har knappast omfattat detta beslut med särskilt stor entusiasm. Regeringen menar att det inte finns något vetenskapligt stöd för att införa betyg från så tidig ålder.

Den politiska debatten har eldats på av den diskussion som skett på rikets viktigaste debattsida. Det började med att företrädare för Kungliga Vetenskapsakademiens arbetsgrupp Framtidens skola hävdade att det inte finns vetenskapligt stöd för att betyg från fjärde klass skulle bidra till att förbättra den svenska skolan. Gruppen kommenterade en promemoria som professor Martin Ingvar skrivit för den tidigare borgerliga regeringen.

Det som debatten visar verkar vara att frågan om betyg synes ha fått allt för stort utrymme i den politiska debatten. Det finns andra och viktigare frågor att diskutera när det gäller att utveckla den svenska skolpolitiken. Martin skriver i en kommentar att …

Betygsfrågan tillmäts generellt en alldeles för stor vikt. Skolan måste reformeras på många fler områden för att vi ska få de goda kunskapsresultat som samhället önskar och en skola som inte bidrar till social ojämlikhet.

Denna osäkerhet huruvida betyg är något gott eller mindre gott i ambitionen av att få en bättre svensk skola ger ju utrymme för debattörer att fånga upp de argument som passar. Egentligen borde det ju vara ganska enkelt för politikerna att kunna nedprioritera frågan om betyg från fjärde klass. Det viktiga handlar om hur man fångar upp de elever som hamnar efter i skolarbetet. I debatten verkar de vara överens om att …

… så kallad formativ bedömning, där läraren använder bedömningsinformation för att anpassa undervisningen för att möta elevernas behov. Forskningen har visat att formativ bedömning har mycket god effekt på elevernas lärande till skillnad från betyg.

Jag skulle önska att en blocköverskridande överenskommelse skulle kunna ske om utbildningspolitiken. Men det är uppenbart att frågan om betyg har blivit en tydlig stötesten för att komma framåt. Det verkar tydligt att de borgerliga partierna inte kommer att vika sig i frågan om betyg. Vad jag förstår innebär deras förslag att en utvärdering först skall genomföras om betyg från sjätte klass. Måhända att det här finns en öppning för kompromiss?

Är det möjligt för regeringen att bjuda till litet i denna fråga för att komma fram i andra?

Länkar: dn.sedn.sedn.sedn.se, SVT, SVT, SvD, di.se, SvD, SvD, SvD

Fler som skrivit: Ulf Bjereld

Annonser

Skolans bästa måste väga tyngre än partitaktik


I ett debattinlägg inbjuder regeringen de borgerliga partierna till diskussioner om den svenska skolan. De hoppas att med decemberöverenskommelsen det ska infinna sig ett ett nytt samtalsklimat mellan regeringspartierna och partierna inom alliansen.

I debattinlägget anges att regeringens kommande skolpolitik ska grunda sig på följande tre principer:

  1. Regeringen kommer i varje läge att eftersträva brett politiskt stöd för de reformer den lägger fram.
  2. Stora skolreformer ska vara förankrade bland dem som arbetar i skolan.
  3. Förändringar i skolsystemet ska vara förankrade i modern forskning. Sådant som läroplaner, kursplaner och betygssystem ska inte styras av ideologi, utan utifrån vad vi vet om hur man skapar de bästa möjligheterna för inlärning hos varje elev.

Blocköverskridande samtal ska utgå från de tre angivna utgångspunkterna. Punkterna i sig borde väl egentligen inte innebära några hinder för bredare diskussioner om skolan.

Socialdemokraterna profilerade sig inför valrörelsen hårdare i frågan om skolans framtid. Flera av de förslag som sedan kom från allianspartierna ligger väldigt nära de s-märkta förslagen. Det borde därför finnas möjligheter att finna bredare överenskommelser kring skolpolitiken om partierna undviker allt för mycket av taktiserande.

Regeringen anger i sin inbjudan en fråga där allianspartierna måste vara beredda att kompromissa om. Det gäller frågan om betygssystemet. De borgerliga partierna vill införa betyg än tidigare i skolsystemet. Det vill inte den sittande regeringen.

Folkpartiet har när frågan ställts av media avvisat möjligheten till bredare diskussioner om skolan. De konstaterar att förslaget om betyg har en riksdagsmajoritet bakom sig. De verkar beredda att driva i genom det förslaget (med passivt/aktivt stöd av SD). Bollen ligger nu hos allianspartierna att svara på inviten.

Jag ser gärna att det kan ske breda politiska diskussioner om den svenska skolan. Den behöver få arbetsro över tid. En bred politisk överenskommelse om skolpolitiken skulle kunna lägga grunden till det.

Länkar: dn.se, SVT, Ekot, SvD, di.se, SvD, SvD, di.se, Ekot, SvD, dn.se, SVT, SvD

Fler som skrivit: Roger Jönsson

En kompetensförsäkring för fler


För några dagar sedan publicerades ett debattinlägg undertecknat av Stefan Löfven. I inlägget presenteras sju förslag för att förbättra situationen i den svenska skolan. Fokus i förslagen ligger i att göra läraryrket mer attraktivt för fler att söka sig till och för att förbättra lärarnas arbetssituation.

Ett av förslagen – att skapa en kompentensförsäkring känns ju särskilt spännande. Förslaget syftar till kontinuerlig och systematisk kompetensutveckling för lärarna. Staten ska lägga grunden till denna försäkring. Sedan ska man inleda diskussioner med skolans huvudmän och lärarnas fackliga organisationer om hur man ska bygga på den statliga grunden.

Det är klart att det är högst angeläget att verka för att stärka lärarnas ständiga kompetensutveckling för att utveckla deras kunskaper och skolans arbete. Men varför nöja sig med enbart skolans personal? Förslaget om en kompetensförsäkring känns som taget ur en diskussion som skedde för något tiotal år sedan. Det fanns en diskussion om hur staten tillsammans med arbetsmarknadens parter skulle utforma en form av försäkringslösning för att främja kompetensutveckling inom arbetslivet.

Utkastet till en sådan kompetensförsäkring förutsatte statligt stöd parat med att arbetsmarknadens parter i avtal avsatte delar av löneutrymmet för byggande av kapital. Diskussionen självdog väl när staten inte kunde finna en lämplig konstruktion och när parternas intresse för en försäkring falnade.

Det aktuella socialdemokratiska förslaget borde ju kunna starta en spännande diskussion för att forma modeller för kompetensutveckling på fler områden.

Länkar: DN Debatt, SvD

Fler som skrivit: Martin Moberg, Peter Johansson

Statens fel att kommunaliseringen inte blev så bra


I morgon, måndag, presenteras en rapport som tydligen kommer att ange kommunaliseringen av skolan som startpunkten för dagens problem. Leif Lewin, statsvetaren, som skrivit rapporten menar (enligt DN:s artikel) att …

Staten släppte skolan till kommunerna under dåliga villkor och mot många lärares vilja, konstaterar Lewin. I samma veva lades nya, svårtolkade läroplaner och ett nytt betygssystem i knät på lärare och kommuner. 90-talets regeringar, av olika färg, får skarp kritik.

Debatten om denna rapport startade redan igår då Per-Arne Andersson, SKL, skrev ett kritiskt inlägg emot den kommande rapportens slutsatser. Per-Arne har suttit med i utredningens referensgrupp och har därmed sett rapporten växa fram. Per-Arne är inte nöjd med slutsatsen att det är kommunaliseringen som ensamt har varit skulden till den dåliga utvecklingen inom skolan. Han skriver att …

Ett grundläggande problem i utredningen är att man inte tar hänsyn till att andra stora skolreformer genomfördes ungefär samtidigt som decentraliseringen. Inte heller ges andra viktiga förändringar i skolan något förklaringsvärde, som införandet av målstyrda kurs- och läroplaner och nytt betygssystem. Detsamma gäller stora samhällsförändringar som digitaliseringen, globaliseringen, den ökade mångfalden eller 90-talets ekonomiska kris.

På samma sätt ignoreras det faktum att skolans ambitionsnivå markant höjdes parallellt med decentraliseringen. Vi gick från en skola där det var okej att en viss andel elever inte klarade målen, till en uttalad ambition att skolan ska individanpassa undervisningen så att alla elever når målen.

Säkert kommer rapporten att ge utbildningsminister Jan Björklund vatten på sin kvarn. Han har ju länge menat att skolan åter borde återgå till statens ansvarsområde. Det är ett krav som jag förstått de bägge fackliga lärarförbunden stödjer. Jag har också tidigare skrivit att man mycket väl kan överväga att skolan förstatligas. Däremot inbillar jag mig inte att ett sådant steg skulle innebära den enda trollformeln för att få en skola i värdsklass.

Leif Lewins rapport kommer alldeles säkert att ge mycket bränsle till den fortsatta debatten om den svenska skolan. Det lär väl komma ett bli en hel del artiklar i morgonens tidningar och annan media.

Länkar: SvD, SVT, dn.se, SVT, SvD

Fler som skrivit: Agneta Berge

Vi har den bästa skolpolitiken!


Är du lönsam, lille vän?

Igår levererade den borgerliga regeringen ett gemensamt förslag gällande skolpolitiken. Flera av förslagen ligger väldigt nära sådant som Socialdemokraterna tidigare har presenterat. Det enda som till synes verka skilja förslagen emot varandra är väl hur snabbt man vill gå fram.

Enligt regeringspartierna ska deras förslag genomföras omkring 2018. Socialdemokraterna kritiserar därför dem för att inte vilja gå snabbare framåt.

Det är uppenbart att partierna har förstått att skolpolitiken är en fråga som engagerar den svenska befolkningen. Socialdemokraterna var måhända först med att förstå detta. Det går därför inte att undgå att misstänka att regeringspartierna måste reagera på detta.

Det positiva är väl att detta ökar förutsättningarna för att finna blocköverskridande överenskommelser som därmed blir hållbara över tid. Men, som Anders Lindberg påpekar i en kommentar, skolan …

… måste få kosta mer. Fler lärare, mindre klasser, högre lärarlöner, bättre lärarutbildning och andra åtgärder kostar pengar, och måste få kosta.

Systemet med fritt skolval och friskolor behöver utvärderas så att det inte segregerar som i dag. Någon återgång till det gamla är inte aktuell men detta kan inte fortgå.

Drivkraften för att driva skolor måste vara en vilja att skapa god utbildning, inte möjligheten att ta ut stora vinster.

Här finns verkligen en fråga att bita i. Den är förmodligen svårare att hantera för partierna. Men den är svår att smita ifrån. Socialdemokraterna en gån drivande i att skapa en enhetsskola. Här finns möjligheten i att återta initiativet i utbildningspolitiken. På detta område behövs verkligen idéutveckling.

Länkar: dn.se, dn.se, Aftonbladet ledare, dagens arena, SVT, Ekot, SvD, politism, dn.se, dagens arena, SVT, dn.se, Ekot, SVT, Ekot, dn.se, Ekot, SvD, dagens arena, di.se, SVT, DN Debatt, Aftonbladet debatt, DN Debatt

Fler som skrivit: Monica Green, Martin Moberg, Peter Högberg, Ola Möller, Jari Puustinen

Om skolans kris


Skolan och utbildningspolitiken har gått från att vara en av Folkpartiets och, indirekt, alliansens starkare grenar till en belastning. Jan Björklund är inte längre oomstridd främste uttolkare av skolpolitik.

I takt med Pisa-rapporter om den svenska skolans nedgång och rapporter om konkurser/nedläggningar av friskolor har Folkpartiet tappat det förtroendekapital de en gång erövrat.

Sedan en tid tillbaka har framför allt Socialdemokraterna och delvis Moderaterna kommit med egna initiativ.

Socialdemokraterna har självpåtagit sig en samlande roll i försök att ta över initiativet på skolpolitikens område. Som ett tydligt tecken på det föreslår man inrättandet av en Skolkommission som

… ska bestå av de främsta skolforskarna i Sverige och internationellt. Kommissionen bör få i uppdrag att göra en analys av orsakerna till den svenska skolans fall och föreslå reformer som har stöd i forskning och beprövad erfarenhet i syfte att föra svensk skola till internationell toppklass. Kommissionen ska även studera – och involvera – andra som snabbt vänt fallande kunskapsresultat och lära från de länder som har högst resultat i världen.

Socialdemokraterna har skapat en sajt med namnet ”Det är allvar nu!” för att ytterligare driva på i frågan. Det är väl bra att partiet satsar tid och medel på att åter bli ett pådrivande utbildningspolitiskt parti. Partiet tappade verkligen fart och idéer under en period. Alla förslag sattes i relation till Folkpartiets initiativ i stället för att utveckla en egen sammanhållen ståndpunkt. Ännu är vi väl inte riktigt där än.

Förhoppningsvis är det dit som partiet vill komma. Det är alldeles tydligt att Stefan Löfven känslomässigt är engegerad i att socialdemokraterna ska bli starkare i de utbildningspolitiska frågorna. Partiet söker efter …

… tusen personer som vill driva på skoldebatten i Sverige. Som vill lyssna, prata och skapa opinion. …

Jag har anmält mig till nätverket!

Länkar: SVT, dn.se, Ekot, SvD, SVT, SvD, dn.se, dn.se, SvD

Fler som skrivit: Martin Moberg, Johan Westerholm, Peter Högberg, Roger Jönsson, Roger Jönsson, Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Badlands Hyena, Kent Persson

Det kostar 260 miljarder att misslyckas


SVT rapporterar att allt fler unga människor förtidspensioneras. Bland de som är under 30 års ålder har förtidspensioneringarna ökat med 42 % under de senaste tio åren. Enligt Försäkringskassan är det framför allt psykiska diagnoser som ligger bakom denna ökning.

Det är förstås ett fruktansvärt misslyckande för det svenska samhället att så många unga slås ut från eller aldrig ens kommer in på arbetsmarknaden. De döms till ett, i bästa fall, omhändertagande liv med en låg inkomst. De får aldrig chansen till ett arbete och att delta i samhällsgemenskapen.

Ingvar Nilsson, nationalekonom, har räknat på vad detta kostar samhället och de unga människor som förtidspensioneras. SVT skriver att i varje årskull på ungefär 110.000 barn, så är det ungefär 13.000 som lämnar gymnasietiden för ett livslångt utanförskap. Prislappen för en enda årskull är 260 miljarder. Han säger att …

Inget ADHD-barn skulle behöva växa upp utan att få adekvat stöd, inget dyslexibarn skulle behöva sluta skolan utan att ha fått hjälp. Det finns lösningar, de är billiga och effektiva, men vi använder dem alltför sällan.

Ekot utvecklar i ett inslag Ingvar Nilssons tankar. Det han säger är att det gäller att satsa på stöd till dessa elever så tidigt som möjligt. Det ligger mycket i hans uttalande att …

Det mänskligt och ekonomiskt kloka ur ett helhetsperspektiv för kommunen att satsa på barnen tidigt, är för en skolchef med ett budgetansvar en dålig affär. Så ofta blir det att man silar mygg och sväljer kameler, man spar på de här tämligen billiga insatserna under låg- och mellanstadietiden för barnen och sedan får man ohyggligt höga kostnader i tonårstiden. Men de drabbar socialtjänsten i ett helt annat konto vid en helt annan tidpunkt.

Den politiska utmaningen finns i att göra de satsningar som krävs idag för att slippa kostnader imorgon. Ju tidigare samhället satsar de resurser som krävs för att stödja alla de elever som behöver det desto bättre – både mänskligt som samhällsekonomiskt.

Länkar: Ekot, SVT, SVT, dn.se, SVT, SVT

Skola och utbildning är viktigaste sakfrågan


SVT rapporterar att, enligt en undersökning från TNS-Sifo, så värderas politiska sakfrågor som gynnar de röd-gröna partierna högt av väljarna. Toivo Sjörén, opinionschef på TNS-Sifo, säger att …

De sociala frågorna har de rödgröna lyckats ta över efter valet 2010. Så alla sociala frågor ligger på den rödgröna sidan och är starka för dem, inklusive skolfrågan som man har tagit över under mandatperioden.

Enligt företaget så anser en majoritet av de tillfrågade att de rödgröna partierna har bäst politik i många av de frågor som anses viktigast (till exempel skola, vård och sysselsättning, de tre viktigaste frågorna). Av de tio högst rankade frågorna anses Alliansen ha en bättre politik inom tre områden (landets ekonomi, lag och ordning samt den egna ekonomin).

Enligt undersökningen så hamnar skattefrågorna ganska långt ned (plats 15) på väljarnas ”rankinglista”.

Om detta resultat håller sig under nästa år så borde det innebära att det finns en stor och uppenbar möjlighet att den borgerliga regeringen kommer att förlora det kommande valet.

Det som är särskilt intressant är att Folkpartiet (=Jan Björklund) verkar ha förlorat tolkningsföreträdet inom utbildningspolitiken. Med den debatt och efter den bevakning som denna fråga fått under de senaste åren är det kanske inte så konstigt. Väljarna har väl tröttnat på att stadigt få läsa om allt sämre resultat inom den svenska skolan.

Om en fis i Mississippi


En fråga om perspektiv

Den borgerliga regeringen har aviserat att man över några år framåt vill genomföra vad man kallar för en satsning på skolan. Paketet ska kosta 3,9 miljarder kronor under perioden 2014-2017. Paketet innehåller satsningar på lärarna, ytterligare tid på matematik etc.

Av rapporteringen framgår att knappast något av riksdagens partier kommer att motsätta sig denna del av regeringens förslag till budget.

Med tanke på att utbildningspolitiken har blommat upp till att bli en av de stora frågorna inför det kommande valet var det väl nödvändigt för regeringen att visa någon slags handlingskraft. Regeringen har ju genom utbildningsministern haft hög svansföring i frågan. De har med buller och bång meddelat att de vill avskaffa den förment (S)-märkta skolpolitiken.

Med tanke på att skolans resultat har försämrats under hela det borgerliga regeringsinnehavet har ju frågan allt mer blivit till en belastning för regeringen. Folkpartiet har inte längre ensamrätt på utbildningspolitiken. Moderaterna och Socialdemokraterna har börjat komma med egna initiativ.

Det går ju alltid att diskutera huruvida skolan behöver mer medel eller om det mer handlar om organisatoriska frågor. Men skolan är förmodligen den viktigaste investering ett samhälle kan göra. Socialdemokraterna har meddelat att de vill satsa stora medel på att minska klasserna för de allra yngsta eleverna. Något sådant syns inte i den ”satsning” som regeringen aviserat.

Samtidigt ger bilden ovan litet perspektiv på vad som kan anses som en satsning eller ej i den kommande höstbudgeten. Jobbskatteavdraget är utan tävlan den viktigaste satsning som regeringen vill genomföra. Karin Pettersson skriver i Aftonbladet att …

Anders Borg har själv satt ut ”reformutrymmet” för nästa år till 25 miljarder kronor. 25 tusen miljoner. Av dessa vill han alltså ta lite drygt en femtiondel för att förbättra situationen på det område där vi skulle behöva satsa allra mest.

Femton miljarder ska gå till sänkta inkomstskatter, mest till dem som har de högsta lönerna. Trots att ingen förutom Anders Borg längre tror att jobbskatteavdrag skapar jobb.

Regeringen har ju gjort skön konst av schlingmannska ordvändningar i sin offentliga kommunicering av sin politik. Satsningen på skolan synes i förhållande till skattesatsningen mest vara som en fis i Mississippi.

Länkar: Aftonbladet ledare, SvDSvDSvDSvDSvD, EkotSvD, dagens arenaSvD, dn.se, di.se, Ekot, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg

En fråga om medmänsklighet


20130908-104346.jpg
På Aftonbladets debattsida har det publicerats en stark artikel om de svårigheter som barn med neuropsykiatriska funktionshinder står inför. I artikeln, som ett stort antal kulturpersonligheter skrivit under, skrivs om hur många kommuner tar bort det stöd som elever med neuropsykiatriska funktionshinder behöver. De skriver att …

Den absurda lek, som politikerna ägnar sig åt, och som de kallar inkludering är ett exempel på hur våra folkvalda visat sig leva i en fantasivärld. Vi hoppas att det är ett symptom på önsketänkande och inte på det värre alternativet: ett cyniskt sätt att dölja en besparing på barn med alltför kostsamma funktionshinder. Kostnaderna har skenat. Lagen tvingar oss inte att vara så generösa försvarar sig politikerna.

Vi säger: Då är det fel på lagen. Den enda mänskliga reaktionen borde vara ”Hur kan jag verka för att ändra lagen så att alla barn ges verklig möjlighet att vara en del av ett demokratiskt samhälle nu och i framtiden?”

De vänder sig i artikeln till Jan Björklund och ber honom att agera för att alla barn får möjlighet att ta sig i genom skolan. Vi får väl se om han tar bollen.

Det är en välskriven artikel som brinner av engagemang i denna fråga. Den förtjänar som sådan all respekt och ett svar från utbildningsministern.

%d bloggare gillar detta: