Bloggarkiv

(S) går framåt


Jag brukar oftast avstå från att kommentera de opinionsundesökningar som olika media presenterar i tid och otid. Men det är förstås skillnad när SCB presenterar sin stora väljarundersökning. SCB:s resultat visar ju på en bättre bild av det aktuella opinionsläget då de faktiskt intervjuar betydligt fler individer än övriga opinionsinstitut.

Siffrorna visar att de två regeringspartierna är något större än de fyra allianspartierna tillsammans. Det är ingen stor skillnad (nästan ingen alls). Socialdemokraterna och Moderaterna får ett bättre resultat jämfört med valresultatet. Centern och Folkpartiet står i stort sett stilla i opinionen. Det verkar inte som om Annie Lööf har vunnit några större sympatier genom sitt högljudda sätt att bedriva sin oppositionspolitik.

Totalt sett handlar det trots allt inte om några stora omvälvningar i opinionen. Valresultatet verkar stå sig. Huruvida dessa siffror kan påverka riksdagspartiernas agerande i morgon när de ska fatta beslut om statens budget återstår ju att se. Men SCB:s siffror tyder ändå på att partierna förmodligen inte har särskilt mycket på att vinna genom ett nyval. Det är ju till och med möjligt att de borgerliga partierna kan förlora på en taktik att framtvinga ett regeringsnederlag i behandlingen av statens budget.

Jag utgår fortfarande ifrån (hoppas) att regeringens budget kommer att antas av riksdagen. Men ingenting är ju säkert. Allianspartierna menar ju med viss rätt att det är regeringens ansvar att vinna majoritet för sina förslag. Men eftersom de samtidigt går fram med ett eget budgetförslag utan att öppna dörren för kompromisser hamnar regeringen i en omöjlig situation då man inte vill samarbete med SD.

Som utanförstående och utan insyn i vad som sker i riksdagens korridorer verkar det som om blocken endast ägnar sig åt taktiserande. Det är ingen vacker bild som ges av den politiska scenen. Jag utgår ifrån att väljarna ställer högre krav på lagstiftarnas förmåga att forma kompromisser.

Länkar: SVT, dn.se, Ekot, di.se, di.se, Ekot, dagens arena, di.se, SvD, dn.se, SvD, SVT, dagens arena, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Monica Green, Johan Westerholm, Skiftet, Ulf Bjereld

Spiken i allianskistan?


Igår presenterade SCB sin valundersökning. Den blev knappast någon munter läsning för de borgerliga partiernas partisekreterare. Socialdemokraterna är ensamma nästan större än de fyra borgerliga partierna tillsammans. Skulle man, dessutom, undanta Kristdemokraterna (som ligger under riksdagsspärren) ser ju bilden än sämre ut för den samlade alliansen.

Tre av fyra regeringspartier har en vikande trend jämfört med siffrorna från november 2013. Centerpartiet är undantaget bland de fyra och kan glädjas åt en mindre uppgång. Om (C) kan hålla den nivån kan det i sin tur underlätta för allmänborgerliga väljare att stödrösta på (KD) i förhoppningen att (C) kan klara sig på egen hand.

Det är förstås glädjande att se den socialdemokratiska uppgången jämfört med höstens siffror. Men jag skulle ju gärna se att partiet fick än mer luft framöver. Det borde finnas utrymme att öka något ytterligare. Men då gäller det att fundera över det resultat som valet till Europaparlamentet visade. (S) behöver bli tydligare i frågor som engagerar många människor. Det gäller de om miljöfrågorna, vinster i välfärden och jämställdhet.

Om än bilden som SCB visar är ljus för de röd-gröna partierna gäller det att inte ta saker för givet. Det är fortfarande långt fram till valet i september.

Men onekligen ser det bra ut just nu!

Länkar: dn.se, ekuriren, di.se, dagens arena, dn.se, SvD, di.se, di.se, Ekot, Ekot, dagens arena, dagens arena, SvD, SvD, SvD, SVT, dagens arena, Ekot, di.se, dagens arena, Ekot, di.se, Ekot, dn.se

Fler som skrivit: Johan Westerholm, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Peter Högberg, Peter Johansson, Alliansfritt Sverige

Inkomstskillnaderna har ökat!


Sveriges Television rapporterar att inkomstskillnaderna har ökat markant i Sverige de senaste tio åren. Man har låtit Markus Jäntti, professor i ekonomi, analysera en undersökning av Statistiska Centralbyrån. Han säger att …

På lång sikt har inkomstskillnaderna ökat ganska markant i Sverige. Både taget som ett genomsnitt över hela befolkningen men också om man tittar på enskilda grupper. Den procentuella inkomstutvecklingen har varit väldigt mycket högre i toppen av fördelningen än i botten sedan i början av 90-talet.

Det är tydligt att den tiondel av befolkningen med högst inkomster har haft den gynnsammaste utvecklingen. Den tiondel med lägst inkomster har inte haft en fullt så lyckosam utveckling. Markus säger att ensamförsörjande, framför allt kvinnor, är de som haft den sämsta utvecklingen. Gruppen med väldigt låga inkomster har tredubblats under de senaste tio åren.

Denna utveckling har knappast skett av en slump. Det har varit medveten politik att strama åt villkoren för de med låga inkomster. Skattepolitiken har förstås gynnat de med de högsta inkomsterna. Syftet har varit att stimulera fler att välja att arbeta. Med tanke på resultaten verkar ju politiken inte helt lyckad.

Fler som skrivit: Martin Moberg

Arbetslinjen har gått i baklås


Statistiska Centralbyrån (SCB) visar i den senaste arbetskraftsundersökningen (AKU) att arbetslösheten har etablerat sig kring 9 %. Även om arbetslösheten brukar vara som högst så här i sommartid så är det väldigt höga tal.

Den borgerliga regeringen gick till val på att bekämpa arbetslöshet och utanförskap. De lyckades med att överta frågan om att bekämpa arbetslösheten från socialdemokraterna. De vann, bland annat därför, regeringsmakten efter riksdagsvalet 2006.

De siffror över arbetslösheten som SCB visar idag är betydligt högre än situationen var då de vann regeringsmakten. Regeringens kraftfulla åtgärder för att stimulera fler till arbete synes ha misslyckats. Vare sig sänkta skatter, hårdare regler i socialförsäkringssystemen eller rabatter på de sociala avgifterna och halverad restaurangmoms har påverkat arbetslösheten annat än marginellt.

Nu sitter den borgerliga regeringen där. De har inga nya verktyg att ta till. Det enda de hoppas på är att ytterligare jobbskatteavdrag ska locka människor att av tacksamhet rösta på något av de borgerliga partierna. Sänka arbetslösheten kommer det inte att göra.

Länkar: di.se, dn.se, Arbetet

Fler som skrivit: Johan Westerholm, Monica Green, Martin Moberg

En dyr reform med minimal effekt


Smakar det så kostar det!

Den borgerliga regeringen hyste stora förhoppningar om den jobbutveckling som skulle ske i restaurangbranschen när man halverade momsen.

Dagens Nyheter rapporterar att reformen 1,5 år efter genomförandet verkar ha haft liten effekt på sysselsättningen. Tidningen har hämtat siffror från SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU).

SCB:s statistik visar att i april 2013 var det totala antalet sysselsatta i branschen 138.700, medan det i april 2011 låg på 138.300. Det skulle, enligt detta, ha tillkommit omkring 400 arbetstillfällen efter att momsen sänkts för restaurangerna.

Enligt regeringens beräkningar skulle momssänkningen kosta statskassan omkring 5,4 miljarder kronor under det första åren. Om SCB och regeringen räknat rätt skulle varje nytt arbetstillfälle ha kostat omkring 13,5 miljoner kronor.

Den huvudsakliga effekten av momssänkningen har nog varit att restaurangföretagens vinstmarginaler har ökat något. Priserna på maten har ju inte påverkats nämnvärt och tydligen har det heller inte blivit särskilt många nya jobb (även om branschen hävdar det). Lars Jonung, ordförande i Finanspolitiska rådet, säger till tidningen att …

Visst kan det ha positiva effekter. Frågan är om det är värt priset, och om en bransch ska få mer stöd än en annan. Restaurangbranschen är ingen bransch i kris som måste räddas. Sänkningen kostar mycket i form av förlorade skatteintäkter.

Den borgerliga regeringen har verkligen gjort stor konst av att sprätta iväg stora summor pengar på åtgärder som synes ha minimal påverkan på sysselsättningen. Regeringens argumentation om arbetslinjen ekar allt mer ihåligt.

Länkar: dn.se, SvD

Fler som skrivit: Ola Möller, Annika Högberg, Alliansfritt Sverige, Badlands hyena, Peter Johansson

Många misslyckas i skolan


Enligt officiell statistik har Sverige en väldigt hög ungdomsarbetslöshet (kring 27 %). Detta tal är betydligt högre än för jämförbara länder. Det är det högsta om man jämför med Sveriges nordiska grannländer. Det finns dock de som påpekar att denna officiella siffra är uppblåst.

SCB visar i en särskild rapport att 7,5 % av de unga i åldern 15-24 års ålder vare sig arbetade eller studerade. Rapporten visar att för 20-24-åringarna var 10,7 % arbetslösa. För 15-19-åringar var motsvarande siffra 4,2 %.

I samband med att SCB presenterade sin rapport påpekades att debattklimatet kring ungdomars arbetslöshet kan slå fel beroende på vilka siffror man väljer att lyfta fram. Allianspartierna hade innan de tillträde regeringsmakten 2006 intresse av att lyfta fram höga siffror för arbetslösheten. På samma sätt kritiseras idag den borgerliga regeringen från oppositionen för att man inte lyckats bekämpa arbetslösheten med de metoder man valt.

Det är väldigt tydligt att subventionerade sociala avgifter och halverad restaurangmoms inte har varit verksamma som metoder för att minska ungdomars arbetslöshet. De ungdomar som har svårast att få arbete är de som har lämnat gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Anna Broman (SCB),  som har skrivit rapporten, säger att …

De höga svenska siffrorna för ungdomsarbetslösheten har i huvudsak två orsaker: att vi inte har ett system med betalda lärlingsplatser och att studiemedlen inte betalas ut under årets alla månader. Länder med lärlingssystem som Tyskland och Österrike har betydligt färre ungdomar som räknas som arbetslösa. I dessa två länder – liksom i Danmark och Storbritannien – får studenterna dessutom studiemedel även på sommaren, vilket begränsar deras behov av att söka tillfälliga jobb.

Socialdemokraterna föreslår att man avvecklar subventionen av de sociala avgifterna och i stället använder dessa medel på satsningar i skolan. Inriktningen måste vara att hjälpa ungdomar att klara av utbildningen och därmed öka deras möjligheter att skaffa sig en försörjning. Det är förmodligen en mer träffsäker metod att på sikt minska ungdomars arbetslöshet och öka deras chanser till ett arbete.

Det är klart att kampen om statistiken kan slå fel och att man inte ser skogen för alla träden. Även om det ”bara” handlar om 7,5 % av ungdomarna som vare sig arbetar eller studerar så handlar det om väldigt många människor av kött och blod. Det handlar om ungdomar som blir stadigvarande utslagna från arbetsmarknaden. Därför är det bra att SCB på detta vis rensar bland siffrorna. De tydliggör att är viktigare att satsa på mer träffsäkra metoder.

Den borgerliga regeringen har med hänvisning till den höga arbetslösheten för ungdomar lagt sina insatser på generella insatser. De har misslyckats med det föregivna syftet. Det är dags för en annan politik!

Länkar: SVT, SVT, SvD, dn.se, dn.se, TCO-tidningen, Arbetet

Ett tydligt tidens tecken


Under tisdagen presenterade SCB sin stora väljarundersökning. Då SCB har pratat med ett betydligt större antal människor än övriga opinionsmätningar anses denna som den säkraste temperaturmätaren i svensk politik. Undersökningen visar att om riksdagsval hade skett i maj skulle regeringspartierna (C+FP+M+KD) få 40,7 procent av rösterna. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet skulle tillsammans få 50,5 procent.

Undersökningen visar att den borgerliga regeringen har stora problem. Kristdemokraternas kräftgång i opinionens ögon fortsätter. (KD) har inte varit över riksdagsspärren sedan undersökningen i november 2010. Centerpartiet ligger en hårsmån över gränsen och visar en vikande trend. Undersökningen för kommande november kan mycket väl innebära att (CP) kommit under riksdagsspärren. Det vi bevittnar är en borgerlig allians under upplösning.

Samtidigt ökar de röd-gröna partiernas andel av väljarstödet. Socialdemokraterna och Miljöpartiet är tillsammans större än de fyra borgerliga partierna tillsammans.

Hur trevligt det än är att läsa dessa siffror så är det ändå över ett år kvar till valen nästa år. Mycket kan ske innan väljaren står bakom skärmen i vallokalen och funderar över vilka valsedlar man kommer att lägga i de tre kuverten. En valrörelse ska utkämpas innan väljarna får chansen att göra sina val.

Länkar: dagens arena, SvDSvDSvDSvD, dn.se, dn.se, Ekot, SVT, SVT, SvD, Hotellrevyn, dagens arena

Fler som skrivit: Markus Mattila, Ulf Bjereld, Martin Moberg, Johan Westerholm, Roger Jönsson, Leine Johansson

Kvinnors löner sladdar efter


Under 2011 var kvinnors sammanräknade inkomst 79,3 procent av männens.

Statistiska Centralbyrån konstaterar att kvinnors löner under ett längre tidsperspektiv har närmat sig männens. På kortare sikt har dock kvinnornas löner minskat i förhållande till mäns genomsnittslöner. Kvinnors löner ligger på en nivå motsvarande ungefär 80 % av männens.

De huvudsakliga orsakerna till att kvinnors inkomster är framför allt två:

  • Fler kvinnor än män arbetar deltider, samt
  • Lönerna är lägre i de branscher där kvinnor dominerar.

Men det går heller inte att komma ifrån att kvinnor tenderar att värderas lägre i branscher där såväl kvinnor som män konkurrerar om jobben. En viktig orsak till att kvinnor hamnar efter är att de tar större ansvar som förälder. Kvinnor tar fortfarande en större andel av föräldraledigheten och går i högre grad ned i arbetstid än männen.

Det innebär att lösningarna måste innebära att man genomför målmedvetna lönekartläggningar för att minimera osakliga löneskillnader. Det handlar även om att män/pappor utnyttjar möjligheten till föräldraledighet i högre grad än idag. Det i sin tur måste leda till att kvinnor i högre grad ges möjlighet att arbeta heltid.

Det måste handla om en kombination av politiska som fackliga initiativ.

Länkar: dn.se, Arbetet, SvD, vlt, SVT, dagens arena, Kollega, SvD

De som har det sämst får det sämre


Så här i juletid har SVT besökt S:t Clara kyrka i Stockholm. Kyrkan delar ut mat till behövande. Enligt reportaget är kön närmare 100 meter lång den vardag innan jul då TV är där. Inga Pagréus, som är diakon i S:t Clara kyrka, berättar vilka människor som besöker kyrkan. Det är …

… flyktingar, det är papperslösa, det är EU-medborgare. Men det är också vanliga svenskar och fattigpensionärer. Och det är ensamstående mammor som inte har pengar till mat.

Samtliga EU-länder genomför mätningar som en del i en undersökning ”Statistics on Income and living conditions”. SCB genomför den svenska statistikinsamlingen. Det är minsann inga trevliga siffror som presenteras för Sverige. De visar att, tvärt emot utvecklingen inom övriga EU, andelen som riskerar att hamna i fattigdom ökat i Sverige. 2005 låg var fjärde arbetslös i Sverige under gränsen för risk för fattigdom. Fem år senare riskerade var tredje arbetslös att hamna i fattigdom. Det är en ökning med 50 procent. Det är en större ökning än den för EU genomsnittliga utvecklingen.

Jag påstår att denna svenska utveckling inte har kommit av en slump. Det är medveten och överlagd politik som inneburit denna svenska negativa utveckling.

Ökad risk för fattigdom


SCB konstaterar i ett pressmeddelande att ”Inkomsterna ökar men även risk för fattigdom”. För de flesta som bor i Sverige har den disponibla inkomsten ökat. Den enda grupp som har fått det sämre är de som redan har det sämst. Tidningen Arbetet sammanfattar resultatet i SCB:s rapport på följande sätt:

Den rikaste tiondelen av Sveriges befolkning ökade sin disponibla inkomst med 21,1 procent mellan 2005 och 2010. Den fattigaste tiondelen minskade sin disponibla inkomst med 1,4 procent. De fattigaste är den enda gruppen som går back.

Det är de sjukskrivna och de arbetslösa som har fått betala priset för att vi andra fått det bättre. Denna utveckling startade, i sanningens namn, innan den borgerliga regeringen tillträdde 2006. Men med åtstramade socialförsäkringsbestämmelser, jobbskatteavdrag och förmånliga andra skatteavdrag har denna utveckling bara blivit tydligare och snabbare.

Gruppen fattiga ökar i Sverige. SCB konstaterar tämligen krasst att …

… Andelen med risk för fattigdom är fortfarande lägre i Sverige jämfört med genomsnittet inom EU, men andelen har ökat snabbare i Sverige än i flertalet andra länder.

Sålunda lever vi i ett Sverige med växande ekonomiska klyftor!

Länkar: Arbetet, dagens arena, di.se

Andra som skrivit: Martin Moberg

%d bloggare gillar detta: